Präster, finns dom?

Denna artikel behandlar det som på fackspråk kallas “ecklesiologi” alltså “läran om kyrkan”. Den är en utförligare reaktion på en kommentar i Off Topic #10.

Jag tog det väl lite för snabbt och alldelse för kort i min response i Off Topic #10. Frågan om “kvinnliga präster” är nämligen full av fallgropar. Först måste vi definiera vad vi menar med “präst”.

Präster och prästinnor: voodoo, wicca, hindu, levit, katolik, svenska Kyrkan

I Gamla Testamentet talas det om präster och prästtjänst 797 gånger i SFB15 (960 gånger i KJV). Det talas om präster i allmänhet, alltså även präster i hednareligioner. Vidare talas det om Melkisedek och Mose svärfar Jetro. Slutligen handlar det bara om Leviter.

I evangelierna talas det om präster och prästtjänst 97 gånger. Där talas det om det levitiska prästerskapet.

I Apostlagärningarna talas det om präster och prästtjänst 26 gånger. En gång om en Zeus-präst och resten om levitiska präster.

I Paulus brev från Romarbrevet till Filemon nämns ordet präst bara en gång. Rom. 15:16 Jag är Kristi Jesu tjänare bland hedningarna, i helig prästtjänst för Guds evangelium, så att hedningarna blir ett offer som Gud med glädje tar emot, helgat genom den helige Ande. NOT: I grundtexten finns inte ordet “präst”. Reformationsbibeln översätter så här: “att jag skall vara Jesu Kristi tjänare bland hedningarna och i helig tjänst bära fram Guds evangelium, så att hedningarna blir ett välbehagligt offer för honom, helgat genom den Helige Ande.

I Hebreerbrevet talas det om präster och prästtjänst 37 gånger. Budskapet är riktat till “Hebreerna” och förklaringen handlar om hur Jesus blev en överstepräst av annan dimension än alla tidigare präster och överstepräster, men med vissa likheter med Melkisedek. Jag skall citera en viktig bit av det ganska invecklade resonemanget.

Continue reading “Präster, finns dom?”

Maria enligt Bibeln och RKK

Sixtinska Kapellets takmålningar. Wikimedia.

 
Vad vet vi från Bibeln om Maria?
 
 
Hon var “jungfru” vilket är synonymt med “oskuld”, alltså en person som inte har tagit del i sexuell gemenskap.

Hon sade: “Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.“; efter att ha fått ett väldigt chockerande meddelande från ängeln Gabriel som säkerligen kändes övermäktig.

Vi vet att Josef tyckte det var misstänkt och att även han därför fick besök av en ängel som sade: “Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.

Vidare vet vi att Josef och Maria inte hade sexuell gemenskap innan Marias förstfödde son blivit född. Matt. 1:25 Och han rörde henne inte, förrän hon hade fött sin förste son, och han gav honom namnet Jesus. Förste son kan lika väl översättas med “förstfödde son” – “υιον αυτης τον πρωτοτοκον” betyder ordagrannt “sonen hennes den förstfödde”.

Lägg märke till att Jesus kallas Guds “enfödde” son. Ordet i grekiskan är “μονογενους” och betyder att det sedan inte föddes flera. Om Jesus hade varit det enda barnet från Marias kropp skulle han ha kallats “μονογενους” = “enfödd”.

Lite vanligt förstånd räcker långt. Om det står att ett gift par inte hade sexuell gemenskap före en viss händelse så bevisar det givetvis inte att de hade det efter denna händelse, men det blir ett “argumentum ex silentio”, alltså bevisföring på grund av avsaknad av data, när man drar slutsatsen att de inte hade gemenskap efteråt. Varför inte annars skriva att “de hade aldrig sexuellt umgänge” eller “och inte efter detta heller”?
Continue reading “Maria enligt Bibeln och RKK”

Nyckelmakten – Katekesen

 
Det är svårt att veta var man skall börja när man presenterar prövandet av utombibliska skrifter som utger sig för att återge obetvistliga tolkningar av, och tillägg till Guds ord.

En liknande situation uppstår när man vill pröva självutnämnda profeters budskap. Man riskerar då att intimideras med “rör inte Herrens smorde”.

I sammanhanget skall vi komma ihåg att katoliker har svårt att skilja på begreppen “Kyrkan” och “Guds Församling”. Som exempel kan vi titta på uttalandet (regeln? domen? axiomet? dogmen?) “extra Ecclesiam nulla salus”. Det är latin och betyder “utanför Kyrkan finns ingen frälsning”.

Protestanter håller säkert med att om man inte tillhör “Guds Församling” så är (blir) man inte frälst.

För katoliker betyder det att om man inte är medlem av den jordiska institutionen som kallas “Den Romersk Katolska Kyrkan” och följer dess bud och tar emot alla sakramenten så är (blir) man inte frälst.
Continue reading “Nyckelmakten – Katekesen”

Apostolisk Succession Katekesen

I de två föregående artiklarna har jag tagit upp Apostolisk Succession och Sola Scriptura (Skriften Allena).


1 Kor. 4:6 Bröder, detta har jag för er skull tillämpat på mig och Apollos, för att ni ska lära er den regeln när det gäller oss att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över den ene på den andres bekostnad.


I Apg. 1:15-26 läser vi om hur Mattias utses till “en av de tolv” som ersättning för Judas Iskariot.

I Apg. 6:1-7 läser vi om hur de 12 utser 7 “hjälp-apostlar (evangelister)” så att de själva helt kan använda sin tid “åt bönen och åt ordets tjänst“. Från Skriftens ord vet vi att Stefanus, en av de sju, gjorde tecken och under. Och den Filippus, som var en av de sju, kallas “evangelist” i Apg. 21:8

Nio av Paulus brev börjar med att han proklamerar att han är Apostel. I Gal. 1:1 står det att han, Paulus, är “utsänd inte av människor eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus och Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda“.

Continue reading “Apostolisk Succession Katekesen”

Sola Scriptura

Ordet “katolsk” kommer från det grekiska ordet “καθολικός” (uttal: katholikos). Ordet betyder “universell”, “allmän”.

Svenska Kyrkans “trosbekännelse” avslutas med följande ord: Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Ordet katolsk finns inte i Bibeln, inte ordet kyrka heller för den delen. I Bibeln talas det om “församling” och om “tempel”. Låt oss därför försöka utreda begreppen med hjälp av Bibeln själv.

Ef. 2:20-22 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden. 

Continue reading “Sola Scriptura”

Apostolisk succession

Apostolisk succession (latin successio apostolica) är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna.

Summa summarum: Alla som finns kvar och redan är apostlar möts och kastar lott om vem som skall uppfölja den överlidne aposteln.

Fundera på hur det kan bli fler och fler Apostlar. Fundera även på om de “äkta” apostlarna finns i västkyrkan eller östkyrkan.

Den bibeltekst som Katoliker stöder sig på finner vi i Apostrlagärningarnas första kapitel.

Continue reading “Apostolisk succession”

Förtroende för troende

Nog är det väl märkvärdigt att förvirringen angående ords betydelse är proportionell till ordens signifikans (viktighet).

Jag nosade runt lite i vad uppslagsböcker och ordböcker har att förmedla angående förtroende. Det var tunt och ospecifikt.

Eftersom jag aldrig missar ett tillfälle att deklarera att biblisk tro betyder förtroende och trohet, känner jag mej nödgad att skriva något om förtroende. Speciellt då om vi talar om förtroende för någon som vi samtidigt kallar “Herre”. Det handlar således om betydelsen av förtroende för alla som vill vara troende.

Ordet “herre” finns i 264 verser in SFB16 i Nya Testamentet (671 om man söker på “herren”, “herrens” och andra former). Om man söker i den grekiska texten efter “κύριος” (kyrios) finner man 687 verser! Detta är “mycket”. Jag skall bara citera 2 verser.

Matt. 7:21 Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.

Lukas 6:46 Varför kallar ni mig ‘Herre, Herre’, när ni inte gör vad jag säger?

Titeln, eller tilltalet, “κύριος” (kyrios) anger en person med obetvistlig auktoritet att bestämma, styra och leda. En allra högsta auktoritet.

I de två citerade verserna blir det tydligt att den som inte underkastar sig, lyder och följer “Herrens” bud inte ens har rätt att kalla Honom “Herre”. Resultatet blir motsatsen till förtroende.

Continue reading “Förtroende för troende”

Förtroende och trohet

Om man vill missförstå bibeltexter finns det ingen brist på möjligheter att göra det.

Det påstås att Luther sade: “När jag läser en text jag inte förstår, lyfter jag på hatten och går vidare.” Sven Reichmann har någon gång refererat till Luthers uttalande och sagt att han själv “drar ner hatten över öronen och söker tills han förstår texten”.

Till synes motstridiga metoder men som nog faktiskt har mer gemensamt än man skulle kunna tänka. Båda var ju överens om att man bör studera vidare och inte bygga läror och tolkningar på verser man inte begriper.

Jag skall ta ett exempel på hur man kan misstolka bibeltexter om man inte tar med helheten. För skall man nu hedra sin far och sin mor eller skall man hata sin far och sin mor? Och skall man hata sina syskon?

2 Mos. 20:12 Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som HERREN, din Gud, ger dig. 

Lukas 14:26 Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.

1 Joh. 3:15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.


Artikelns tema: Biblisk “tro” betyder förtroende och trohet.

Nu var ju mitt exempel ganska enkelt att genomskåda, men det finns texter där man inte lika lätt kan välja hur man vill göra med Luthers hatt. En sådan text finner vi i Joh. 5:44 Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden?

Skall man kanske protestera vilt om någon säger att man har gjort något bra? Så att man inte förlorar sin tro….

Och hur i hela världen söker man den ära som kommer från den ende Guden?


Continue reading “Förtroende och trohet”

Den Tron

Måste man förstå ryska för att veta vad Putin talar om? – Ja, åtminstone måste någon trovärdig person förstå ryska för att kunna berätta för oss andra vad Putin talar om.

Måste man förstå andra språk för att veta vad Jesus talade om? – Ja, åtminstone måste någon trovärdig person förstå de språk som de så kallade grundtexterna är skrivna på.

Detta är svårare än man först skulle kunna tänka sig, för man måste förstå vilka assosiationer den tidens folk, i den kulturen fick av orden och deras användande i påståenden, föreskrifter, frågor och andra sammanhang.

Detta skall handla om “Den Tron“, och därför måste vi börja med att ta reda på vad ordet “tro” betyder i bibelns texter. I Nya Testamentet används ordet “πίστις“, uttalas “pistis”, och det ordet betyder förtroende och trohet.

Det är inte så att det ibland betyder förtroende och ibland betyder trohet. Det betyder alltid både förtroende och trohet. Vi lever i en individualistisk kultur och har svårt att förstå ord som handlar om relationer. Den bästa förståelsen för ordet “pistis” får man om man tänker sig ett äktenskap som är som det skall vara. Utan både förtroende och trohet, hela tiden, blir äktenskapet inte bra.

Continue reading “Den Tron”

Rättvisa och nåd del 4

Detta får bli avslutningen på en miniserie om det man på fackspråk kallar Teodicéproblemet. De tre tidigare delarna finns här: Del 1, Del 2 och Del 3.

Frågan är således varför ondskan finns om Gud är allsmäktig och god. De allra flesta försöken till att besvara frågan brukar på ett eller annat sätt, mer eller mindre uppenbart, förklara att Gud i alla fall i vår tidsålder inte är så allsmäktig som han säger sig vara. Sedan finns det en massa flummiga försök till svar. Till exempel att vi inte förstår vad “god” betyder.

Jag skall här presentera några få bibeltexter som har med detta att göra och till sist försöka att kort formulera det jag själv tycker är “bästa” svaret.

Utan både sol och regn blir det ingen regnbåge!

Det finns en predikanthistoria om en kvinna som åkte till Afrika för att missionera. Det var innan det fanns riktiga vägar i Afrika så hon och hennes ägodelar fick använda sig av det enda transportmedel som kunde ta sig fram längs stigar, mellan taggiga buskar, över diken, floder och mellan stenar på savannen. Det var inte en resa utan strapatser och till sist gick det sista reservhjulet sönder på en vass sten. Många gånger hade kvinnan undrat om hon kanske hade misstagit sig på kallelsen. Och nu i den till synes hopplösa situationen blev det för mycket och hon utbrast: Gud, om det är såhär du behandlar dina vänner, inte undra på att du har så få!

Om det finns någon autentisk sanningshalt i historien är tvivelaktigt, men nog illustrerar den våra egna erfarenheter och tankar när livets allvar tränger sig på.


Varför händer detta mej?
Vad har jag gjort för ont för att drabbas av detta?


Continue reading “Rättvisa och nåd del 4”