Herrens festmåltid enligt Jesaja
Seth Erlandsson har under många år fördjupat sig i profeten Jesaja och hans skrifter. Resultatet har han redovisat i en bok, ”Jesajas bokrulle”. Han skriver där initierat och kunnigt, emellanåt polemiskt. Den s.k. bibelkritiken står inte högt i kurs hos honom.
Ur denna bok citerar jag en del av det 25e kapitlet där profeten ser framåt till den tid när festen skall börja.
Guds folk blir angripet för sin tro, men lidandet skall lindras och till sist få ett slut. Herren skall kuva främlingarnas upproriska larm och dämpa tyrannernas segertåg: Som hettan dämpas av molnens skugga, så dämpas tyrannernas segertåg (v. 5). Jesaja 25.
Jesaja är en mästare när det gälleratt använda bilder och snabbt och snabbt skifta fokus, från dom till frälsning, från död till liv, från lidande till salighet, från regnstorm till ökenhetta till den underbaraste festmåltid:
Herren Sebaot skall på detta berg (dvs i Sion) göra en festmåltid för alla folk, en frälsning och lycka utan motstycke (v.6). Gemenskapen med Gud liknas vid den mest utsökta festmåltid. Denna gemenskap grundar sig uteslutande på Herrens gärningar. Det är Herren som skapar festmåltiden, avlägsnar slöjan, uppslukar döden och torkar bort tårarna. (v.8).
Sions berg står för ”den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem” (Hebr 12:22). Det är ingen förgänglig stad, byggd av människor. Den är byggd av Herren, den är himmelsk och den kommer ner från från himlen. (Upp 21:10).
”Gud håller den vid makt till evig tid”, skriver Koras söner (Ps 48:9).
Där finns ingen sorg och död och därmed ingen plåga och ingen död. Vid sorg och död ikläder sig människor sorgeslöjor. Men ”på detta berg”, Herrens stad, är all sorg och plåga borta. Herren skall göra om intet den slöja som beslöjar alla folk, den täckelse som täcker alla folkslag (v 7). Han skall för alltid uppsluka döden. Herren Herren skall torka bort tårarna från alla ansikten (v 8).
”Döden är uppslukad och segern vunnen”, citerar Paulus jublande (1 Kor:15- 54).
”Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen plåga”,skriver Johannes (Upp 21:4).
För Herrens folk är nu vanärans och smälekens tid förbi.
De troendes glädjefyllda gemenskap med Herren kan inte liknas vid en festmåltid vilken som helst. Här är det en festmåltid med utsökta rätter och gamla viner, ja, med bästa vin, väl klarat (v 6). Vinet är glädjens dryck (Ps 104:15), och precis som Jesus förvandlade vatten till det allra bästa vin vid bröllopet i Kana (Joh 2:10), så är det här fråga om ett vin av allra yppersta kvalitet.
Festen och gemenskapen är en frukt av Jesu död på korset. Jesaja skriver i det 53 kapitlet
”Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborradför våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade -”
Views: 61