Grundtexter

Denna flik är avsedd för diskussioner om så kallad “grundtext” och översättningar.

På bilden ett stycke Jesaja, ett stycke Andra Korinterbrev och ett stycke modern Bibel.

Det blir lätt för mycket i tema-trådarna med utförlig diskussion om ords betydelse och texters betydelse.

/Kjell

Visits: 190

4 thoughts on “Grundtexter”

  1. Är allt tillåtet?

    Det budskap en text förmedlar är summan av ordens och metaforernas konnotationer. Jag skall ge ett autentiskt exempel på hur tokigt det kan gå. Det handlar om skylten i mitten på följande bild. Skylten var vanlig för 50 år sedan.


    Skyltar kan ibland vara mycket förvirrande.

    Man gjorde en undersökning och frågade ett antal människor vad skyltens budskap var. Hör och häpna! ungefär hälften kunde inte förstå budskapet. Man resonerande såhär: “Det finns gasbehållare med ‘brinn-gas’, alltså en gas som brinner. Hur kan det leda till säkerhet vid eldsvåda?”

    På två ställen i Paulus första brev till Korint skrev han att allt är lovligt. Menade han verkligen det?

    1 Kor. 6:12  “Allt är tillåtet för mig”, men allt är inte nyttigt. “Allt är tillåtet för mig”, men jag ska inte låta något ta makten över mig. 

    1 Kor. 10:23  Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. 

    Tillåtet “ξεστι” (exesti) = lagligt.

    I 1917 år översättning står det 1 Kor. 6:12  “Allt är mig lovligt”; ja, men icke allt är nyttigt. “Allt är mig lovligt”; ja, men jag bör icke låta något få makt över mig. 

    Och de äldre av oss kommer kanske ihåg Martin Ljungs översättning från engelska av: “Isn’t that girl lovely tonight?”

    Det blev: “Är inte den där flickan lovlig i natt?” – Det bibliska svaret är ett blankt NEJ! 🙂 Fastän Paulus skerv att allt är mej lovligt.

    Det finns ett antal välkända, troligen avsiktligt konstruerade felöversättningar. Till exempel den tyska meningen: “Der alte Greis rief seine Kinder und sprach.” som på svenska då blev: “Den gamla grisen rev sina kinder och sprack.” Eller den svenska meningen: “Han grep henne om livet.” som på engelska blev: “He pitchforked she if the life.”

    I början på sjuttitalet frågade en kenyan mej: “Do you hear a strange smell?” Och visst tyckte jag det var både knäppt och lustigt. Men på kiswahili heter både “höra” och “känna” samma sak, nämligen “sikia”. Eftersom jag är svensk hade jag aldrig ägnat en tanke åt a svenskar “känner” en lukt. Det gör man inte i Holland och England för där är orden för “känna” och “registrera en lukt” olika ord.

    Ett språk har flera ord för det som ett annat språk uttrycker med ett ord. Och det varierar på grund av temat vilket språk som har de flesta ordnyanserna. I Sverige har vi tre ord “påse”, “ficka” och “säck” för det som på holländska bara heter “zak”. I stora delar av världen vet man inte om en person talar om mormor eller farmor, moster eller faster, etc.

    Google Translate försöker att göra det bästa av situationen, men visst behöver man kunna båda språken för att sedan göra en korrekt översättning. Men översättningen av “Der alte Greis rief seine Kinder und sprach.” stämde ganska bra på Google. Det blev: “Den gamla gubben kallade sina barn och sade.” Själv skulle jag kanske ha sagt: “Den gamle gråhårsmannen ….”

    Allra svårast är det med ord som inte ens finns på andra språk, eller ord som är underförstådda. I holländskan finns det två små ord som inte kan översättas. De används ungefär som man använder smileys. Mycket svårt för en utlänning som jag att veta när man måste foga in dessa ord.

    I kiswahili finns ingen bestämd form. Om man vill säga “den där flickan” så måste man säga “den där flicka”. Japanskan har ett liknande problem. Japanskan har ingen skillnad mellan “the book” och “a book”, “boken” och “en bok”. Därför blir ofta översättningar från japanskan smått fjolliga i våra ögon.

    Och nu kommer jag tillbaka till Paulus egendomliga uttalande. Det står ju faktiskt att “allt är mej lovligt”. Det beror på ett underförstått ord som borde ha återgivits i översättningen. Paulus vill säga oss att “allt detta är mej lovligt”.

    Var är då “detta” som han syftar på?

    Inte så svårt att veta.

    Två verser innan, i kapitel 6, skrev han: “Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike.

    Och alldeles efter varnar han för att tjafsa om mat: “‘Maten är till för magen och magen för maten”‘, men Gud ska göra slut på dem båda. Men kroppen är inte till för omoral utan för Herren, och Herren för kroppen.

    Tror du fortfarande att “den där flickan är lovlig i natt”? Läs då igen! Tror du fortfarande att homosexualitet är lovligt? Läs då igen!

    Likaledes handlar sammanhanget i kapitel 10 om att äta kött som offrats i avgudatempel.

    Det är vad det underförstådda ordet “detta” handlar om.

    Paulus ger oss inget fribrev att synda på av hjärtats lust!

        (Reply)

  2. Ulrika skrev: “Det är bra att du påminner om att jämföra olika bibelöversättningar.

    För att det inte skall uppstå onödiga missförstånd vill jag kommentera angående detta.

    Visst kan man ha en hög med översättningar och leta upp den som är gynnsam för att stödja det man vill säga.

    Jag har en massa översättningar i min dator och flera på nätet, men vill förklara hur jag går till väga.

    Det började för ungefär 30 år sedan. Efter att ha läst 1917 års översättning länge läste jag även KJV och NBG (holländska). Då upptäckte jag att texten i den holländska översättningen ibland verkade meddela ett annat budskap än den svenska. Någon gång kunde KJV lösa “konflikten” men inte alltid..

    Sedan fick jag (eller köpte jag, vet inte säker längre) Bo Giertz lättlästa Nya Testamente. Och då slog det helt och hållet stopp i vissa texter. Inte minst eftersom jag även hade “Hedegårds lilla röda” där ett och annat inte tycktes stämma med den pingst-teologi jag fick med mej hemifrån.

    Det fanns då bara en ytterligare möjlighet. Det var att försöka kolla vad “grundtexten” sade. Jag visste inte då att det fanns olika grundtexter och den första linjära NT grekiska jag köpte var “Nestle & Aland”. Det lexikon jag köpte var däremot bra, “Lidell & Scott”.

    Visst kostade det tid och möda att brotta sig fram i den grekiska texten. Som tur var hade jag inget problem med alfabetet för tack vare att jag läste Ryska på gymnasiet kände jag lätt igen bokstäverna. (Kyrilliska alfabetet har likheter med grekiska alfabetet.)

    I de flesta fallen där översättningarna tycktes ha olika budskap var Nestle & Aland tillräckligt, men även där visade det sig att det fanns avvikelser som inte kunde förklaras utan bakgrundsinformation.

    Senare valde jag att använda Textus Receptus som utgångspunkt och ännu senare att även kolla Majority Concordant Version när det fanns till synes oförklarbara skillnader i översättningarna.

    Det jag gör nu för tiden är att försöka förstå grundtexten i TR och MCV och dess sammanhang i ljuset av resten av Guds ord. Sedan kollar jag om det finns översättningar eller parafraser som meddelar samma budskap.

    Om det gör det citerar jag dessa, annars gör jag en egen parafras.

    Oavsett vilket är det varje läsares uppgift att pröva och bara behålla det goda (om det finns där).

    Nu vet du varför det ofta tar några dagar innan jag svarar. Det kostar tid att läsa parallellställen och jämföra dem i grundtexterna. Speciellt för en amatör som jag.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,
    Jag uppskattar ditt arbete och den tid det tar för att korrekt förmedla Guds Heliga Ord.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *