Kapitlen 10 till och med 13 i andra korinterbrevet skulle ha kunnat presenteras som en separat bok i Bibeln.
Där går Paulus till rätta med avarter som är högaktuella även i dag. Det är varningens ord till en församling där man vill ha upplevelser, håll-i-gång och häftiga predikanter hellre än syndanöd och omvändelse.
På bilden figurerar William Essek Kenyon, Kenneth Hagin, Paul Crouch, Benny Hinn, Joel Osten med hustru. Till höger en av Paul Crouch’s villor. Jag vill hänvisa till Bibelfokus och där specifikt Lennart Jaretegs två utförliga fördrag om “Det stora avfallet”. Där nämns både äldre och mer aktuella villoläror och villolärare.
2 Kor. 12:19-21
Hela tiden har ni menat att det är inför er vi försvarar oss. Nej, det är inför Gud vi talar, i Kristus, och allt sker till er uppbyggelse, mina älskade. Jag är rädd att jag vid min ankomst skall finna er annorlunda än jag skulle önska, och att ni skall finna mig annorlunda än ni skulle önska. Jag är rädd att jag skall finna strid och avund, vredesutbrott, själviskhet, förtal och skvaller, högmod och oordning. Ja, jag är rädd att min Gud skall förödmjuka mig inför er när jag kommer tillbaka, och att jag måste sörja över många som tidigare levde i synd och inte har ångrat den orenhet, otukt och lösaktighet som de har bedrivit.
Paulus talar här om “medlemmar” som förut levde i synd men inte har “ångrat” sina synder. Och det ord som används för “ångra” är ordet “metanoeo”. Det betyder mycket mer än att bara tänka tillbaka på någon viss händelse och konstatera att det nog var “lite tokigt”.
Metanoeo-ånger är en djup sorg över de synder man har begått, samt insikt i syndens konsekvenser. Den resulterar i ett nytt tänkesätt som leder till det vi brukar kalla för “omvändelse”. Alltså att man vänder sig bort från det onda och går åt annat håll, en annan väg.
Continue reading “Vaddå annan Jesus?”
Views: 50
