I Jobs bok anklagar “åklagaren” eller “motståndaren” Gud för att vara orättvis. Det hebreiska ordet “satan” שָׂטָן som kommer av verbet שָׂטַן attackera och anklaga, är en titel, inte ett egennamn. Så vitt jag kan minnas finns det ingen text som anger något egennamn för satan.
Texten i början på Jobs bok tycker i alla fall jag är svår att smälta (Job 1:6-12)
En dag hände det att Guds söner kom och trädde fram inför Herren, och Åklagaren kom också med bland dem.
Då frågade Herren Åklagaren: “Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade Herren: “Från en färd över jorden där jag vandrat omkring.” Då sade Herren till Åklagaren: “Lade du märke till min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”
Åklagaren svarade Herren: “Är det utan orsak som Job fruktar Gud? Har du inte beskyddat honom och hans hus och allt han äger? Du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar breder ut sig i landet. Men räck ut din hand och rör vid allt han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.”
Herren sade till Åklagaren: “Nåväl, allt han äger är i din hand. Men du får inte räcka ut din hand mot honom själv.” Satan gick då bort från Herrens ansikte.
Att Åklagaren inte får göra något utan att Gud tillåter det, vet vi. Svårigheten ligger väl i varför Gud tillät att Job berövades på allt utom livet. Texten måste vara helt omöjlig att begripa för framgångsteologerna.
Innan du läser vidare, fundera på hur du själv skulle ha reagerat i din relation med Gud om detta hade drabbat dej. Jag själv kan inte tro att jag hade hållit måttet. Job är en hjälte av stora mått.
Continue reading “Rättvisa och nåd del 2”
Views: 51