Hur kinkig bör man vara?

Detta är skrivet som svar på en kommentar som finns här i tråden som behandlar fråga om villolärare vet att de är det och om man kan känna igen dem.

Det är viktiga funderingar och frågeställningar du tar upp, och jag tror faktiskt inte att det finns specifika svar, bara riktningsanvisare.

Om någon person, eller något samfund, predikar en lära som leder till att en väsentlig del av de som följer den läran missar målet, då kan vi med säkerhet säga att det handlar om en villolärare och en villolära.
Continue reading “Hur kinkig bör man vara?”

Helig Fader?

Koppla bort alla politiskt korrekta tankar för bara några minuter och fundera litet grand på följande realiteter .

I Rom finns den en gammal man. Han byts visserligen ut när hans föregångare dör, men det är ett konstant ämbete.

Han accepterar och godkänner att folk kallar honom Helig Fader fastän det är Gud Faderns exklusiva titel.

Hans anhängare kallar honom Kyrkans Huvud fastän det är Jesu Kristi exklusiva titel.

Han anses vara Kristi Ställföreträdare fastän det är Den Helige Andes exklusiva titel.

På bilden ovan ser du de två sensate representanterna för dessa hädelser.

Men visste du att den förste av dessa två samlade Shamaner, Buddister, Muslimer, Hinduer, Ormdyrkare och all sköns otyg till ett stort bönemöte i Rom?
Continue reading “Helig Fader?”

De knuppel in het hoenderhok gooien!

Kanske finns det en bra Svensk motsvarighet till rubrikens Holländska ordstäv.

Det betyder bokstavligen att “kasta in slagträ’t i hönshuset”.

Effekten torde vem som helst kunna föreställa sig.

Det beskriver ett handlande som bryter mot kutymen och det majoriteten anser vara anständigt.

Det Svenska ordstävet “om man kastar in en pinne bland en flock hundar så ylar den som känner sig träffad” uttrycker inte riktigt samma sak.

I fallet med hönsen flaxar alla runt och kacklar. De träffade blir skadade eller dör. Fjädrar flyger åt alla håll. Och de flesta blir uppskärrade av att andra blev uppskärrade.
Continue reading “De knuppel in het hoenderhok gooien!”

Förföriska vindar

Den åttonde Oktober organiserade broder Lennart Jareteg ännu en temadag i Alingsås.

Du kan läsa allt om denna temadag, och lyssna på predikningarna på Lennarts sajt Bibelfokus – temadag. Temat var : “Jesus kommer – se till att ingen bedrar er!”

Om du inte har tid att lyssna på allt, skulle jag ändå vilja råda dej att lyssna på Evy Junesweds predikan i två delar.

Continue reading “Förföriska vindar”

Den första protestanten

Våra vänner Katolikerna tillmäter sig “honour by association” genom att fantisera ihop en obruten kedja av påvar med Petrus som den förste. De har därmed i teorin försäkrat sig om sina egna “hebreiska rötter”.

Vem som helst, som läser Bibeln, kan inse att den monstruösa synkretiska organisation som heter RKK har mycket litet att göra med dessa “rötter”.

Och därför uppstod det ett sunt intresse att söka fakta om det folk Gud själv utvalde att uppenbara sig för och meddela denna uppenbarelse till resten av oss. För givetvis kan man inte tolka det någon säger om man inte har kännedom om dennes språk, kultur och traditioner.

Det har varit ett mycket laddat spänningsfält mellan ersättningsteologin och judaismen i nära nog 2000 år.

Därför kan det vara bra att lära sig något av den allra första protestanten. Han protesterade nämligen mot båda dessa saker.

Jag börjar med ett bibelcitat som kan förbrylla vem som helst som funderar på vad det egentligen står där. Continue reading “Den första protestanten”

Census eller skatt – del 2

I första delen gjorde jag en kort inledning som fokuserade på Israel som “Riket”. Sedan berättade jag om “kraven för att bli frälst, enligt Islam”.

Artikelserien handlar om dold ekumenik, gärningslära och “gudsriken”.

Jag citerar från Wikipedia:

Vatikanstaten (latin: Status Civitatis Vaticanae; italienska: Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”), är en självständig stadsstat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom. Vatikanstaten upprättades 1929 genom Lateranfördraget, vilket gav påven och ledningen för den romersk-katolska kyrkan oberoende efter en mångårig konflikt med Kungariket Italien. Påven har sitt ämbete som kyrkans högste ledare genom att han företräder Heliga stolen, ett internationellt rättssubjekt skilt från Vatikanstaten. Det är genom Heliga stolen som kyrkan upprätthåller diplomatiska relationer med andra stater och internationella organisationer.

Som högste ledare för den romersk-katolska kyrkan är påven Vatikanstatens suveräne härskare (italienska: Sovrano dello Stato della Città del Vaticano). Som statschef och med absolut monarki som statsskick har påven genom den suveräna lagstiftande, verkställande och dömande makten möjlighet att enväldigt ingripa i styret, men i praktiken sköts statsförvaltningens verksamhet löpande genom Vatikanstatens påvliga kommission som på egen hand är lagstiftande församling.

Och eftersom RKK hävdar att påven är Kristi ställföreträdare på jorden och alltså regerar “i stället för Kristus”, eller “å Kristi vägnar” så är sålunda Vatikanstaten en teokrati. Continue reading “Census eller skatt – del 2”

Rumsrent!

Detta kommer att handla om något som med ett krångligt utländskt låneord kallas “paradigma”. På vanligt språk handlar det om “självklarheter”.

Titta nu på följande bild och besluta dej för om de horisontala linjerna är raka och horisontala.

Det ser ju sannerligen inte ut så. Eller hur? Men ta en linjal och du skall se att de faktiskt är både raka och verkligen horisontala.

Fundera sedan på hur man skall få denna bild att gå ihop. Det går ju inte!

Continue reading “Rumsrent!”

Ekumenik – en uppföljare

Här kommer en liten uppföljare till den tidigare artikeln Hushållets kraft – Ekumenik

Anledningen är en komentar som skrevs på Mikael Karlendals blogg. Samt en artikel i Dagen där Biskop Arborelius kort formulerar sin officiella tanke om ekumenik.

Jag börjar med Biskop Arborelius uttalande. Han formulerar sin vision, för “kristenheten” i Sverige, med följande önskan:

“Att vi blir en samlad röst, för att få ut evangeliet och samtidigt stärker vår inre enhet.”

Not: Den katolske biskopen Anders Arborelius skall kommande året leda Sveriges kristna råd (SKR).

Och då blir naturligtvis frågorna:

1. Vilka “vi” avser Arborelius?
2. Hur definierar Arborelius “evangeliet”, bestämd form singularis?


Continue reading “Ekumenik – en uppföljare”

Hushållets kraft – Ekumenik

Sedan jag var ung har det talats mycket om ekumenik. Jag minns att det fanns dem som var helavgjort emot ekumenik. Men eftersom jag nog inte riktigt fattade alla aspekter tyckte jag att det var oväsentligt.

Egoistiskt sett var det nog också det. Jag har alltid ansett mej själv ansvarig för vad jag tror på och vad jag, efter prövande, förkastar

Men kollektivt hade jag ordentligt fel. Jag växte upp i ett hem där allt prövades och ifrågasattes, eller om man så vill, verifierades. Jag trodde att detta var det normala.

Inte visste jag att det fanns så många som var nöjda med att låta sig ledas och matas.


Continue reading “Hushållets kraft – Ekumenik”