Frälsningen – Vad ska jag göra?

Detta är den andra delen av en serie om frälsningen. Del 1 finns här: Vem hade rätt? och Del 3 finns här: Kristenlivet


Vägen mellan Jeriko och Jerusalem var brant och stenig och mitt ute i vildmarken. Det var allmänt känt att det var farligt att färdas där. Inte minst på grund av att man kunde råka illa ut med samvetslösa rövarband som misshandlade och rånade dem som kom förbi. Och precis detta väljer Jesus som scenario för berättelsen om den barmhärtige samariten.


Berg och dalar

Jesus ger svar till en lagklok, en teologie advokat, som tydligt visar att han vill tänja på begreppet “min nästa”. Texten finns i Lukas 10. Det började med att den laglärde (lagen var Torah) frågade: “Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?” (vers 25)

Jag bor i ett land där livsfarliga vägar och områden inte saknas. Gissa om jag gör allt för att undvika sådana områden. Vitsen i Jesu berättelse är att vi inte får förklara någon för “icke-nästa”. Ingen av oss klarar det! Den laglärde fick konstatera att han inte lydde det dubbla kärleksbudet och således inte kvalificerade för evigt liv som resultat av något han själv gjorde eller kunde göra.

Det finns flera texter där någon, eller några frågar vad de skall göra. Jag skall ta upp en del av dessa.
Continue reading “Frälsningen – Vad ska jag göra?”

Frälsningen – Vem hade rätt?

Jag vill försöka skriva om motsatsen till “helvetet”, nämligen frälsningen. Jag trodde att detta skulle vara ganska enkelt men har redan skrotat 4 koncept. Detta är den första delen. Del 2 finns här: Vad skall jag göra? och Del 3 finns här: Kristenlivet


Anledningen till att det är komplicerat är att hela Bibeln handlar om frälsningen. Det går inte att reducera Guds ord till något som passar i ett nötskal. Det blir bara ensidigt och ofullständigt.

Det man däremot kan göra är att speciellt ta fram ett antal viktiga texter och verkligen försöka förstå budskapet. Det skall jag försöka att göra i ett antal artiklar på temat “Frälsningen”. Den första artikeln heter “Frälsningen – Vem hade rätt?”

Paulus säger att vi skall arbeta med fruktan och bävan på vår frälsning. Johannes säger att om vi är rädda (fruktar) så är vi kanske inte frälsta på riktigt. Vem har rätt?Eller menar de något annat?

Johannes skrev: 1 Joh. 4:18 Det finns ingen rädsla φόβος (fobos) i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan φόβος (fobos) , för rädsla φόβος (fobos) hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.

Paulus skrev: Fil. 2:12 Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan φόβος (fobos) och bävan på er frälsning, 

Översättaren har visserligen använt två olika svenska ord, men i grundtexten står det samma ord φόβος (fobos) som helt korrekt översätts med rädsla och fruktan. Paulus förstärker med ordet τρόμος (tromos) som betyder darra, skaka, bäva.

Johannes budskap låter utan tvekan trevligare än Paulus budskap så låt oss börja med att försöka förstå vad Paulus menade.
Continue reading “Frälsningen – Vem hade rätt?”

Religion i Sverige

Hur många religioner finns det i Sverige? Kan alla dessa livsåskådningar samexistera? Blir det då synkretism eller blir det ingenting? Skall vi följa denna uppmaning?
 

Eller skall vi stå upp för vår tro att alla avvikande religioner motsäger (contradicts) evangelium?
 


Continue reading “Religion i Sverige”

Rättvisa och nåd del 4

Detta får bli avslutningen på en miniserie om det man på fackspråk kallar Teodicéproblemet. De tre tidigare delarna finns här: Del 1, Del 2 och Del 3.

Frågan är således varför ondskan finns om Gud är allsmäktig och god. De allra flesta försöken till att besvara frågan brukar på ett eller annat sätt, mer eller mindre uppenbart, förklara att Gud i alla fall i vår tidsålder inte är så allsmäktig som han säger sig vara. Sedan finns det en massa flummiga försök till svar. Till exempel att vi inte förstår vad “god” betyder.

Jag skall här presentera några få bibeltexter som har med detta att göra och till sist försöka att kort formulera det jag själv tycker är “bästa” svaret.

Utan både sol och regn blir det ingen regnbåge!

Det finns en predikanthistoria om en kvinna som åkte till Afrika för att missionera. Det var innan det fanns riktiga vägar i Afrika så hon och hennes ägodelar fick använda sig av det enda transportmedel som kunde ta sig fram längs stigar, mellan taggiga buskar, över diken, floder och mellan stenar på savannen. Det var inte en resa utan strapatser och till sist gick det sista reservhjulet sönder på en vass sten. Många gånger hade kvinnan undrat om hon kanske hade misstagit sig på kallelsen. Och nu i den till synes hopplösa situationen blev det för mycket och hon utbrast: Gud, om det är såhär du behandlar dina vänner, inte undra på att du har så få!

Om det finns någon autentisk sanningshalt i historien är tvivelaktigt, men nog illustrerar den våra egna erfarenheter och tankar när livets allvar tränger sig på.


Varför händer detta mej?
Vad har jag gjort för ont för att drabbas av detta?


Continue reading “Rättvisa och nåd del 4”

Rättvisa och nåd del 3

I del 2 av denna miniserie finns en bild som visar Kain och Abel, Job, Josef och Jesus.

Josef var ju ungefär så perfekt som någon kan vara. Om Bibeln hade varit en sagobok skulle liknande perfekta människor ha varit dem vi läser om i Jesu släkttavla. Katolikerna försöker visserligen fixa till saken med hjälp av fabler om Maria och hennes släkt, för om Jesus över huvud taget var biologiskt relaterad till någon människa så måste det ju ha varit Maria.

I denna del 3 tänker jag ta upp en annan aspekt på Guds val.

Courtesy The Interactive Bible

Man kan välja sina vänner, men man kan inte välja sin familj. Men Gud kan faktiskt göra det! Och det var vad han gjorde. Han valde sitt eget släktträd i förväg. Först och främst valde han Abraham att bära sitt “frö”. Han valde sedan Isak, och sedan Jakob (tekniskt sett Isaks nummer 2). Av alla Jakobs tolv söner, valde Gud av någon anledning Juda – den fjärde i raden. Valet av Juda över alla andra bröder är lite av ett mysterium, och Bibeln anger ingen tydlig orsak till det.

Continue reading “Rättvisa och nåd del 3”

Rättvisa och nåd del 2

I Jobs bok anklagar “åklagaren” eller “motståndaren” Gud för att vara orättvis. Det hebreiska ordet “satan” שָׂטָן som kommer av verbet שָׂטַן attackera och anklaga, är en titel, inte ett egennamn. Så vitt jag kan minnas finns det ingen text som anger något egennamn för satan.



Texten i början på Jobs bok tycker i alla fall jag är svår att smälta (Job 1:6-12)

En dag hände det att Guds söner kom och trädde fram inför Herren, och Åklagaren kom också med bland dem.

Då frågade Herren Åklagaren: “Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade Herren: “Från en färd över jorden där jag vandrat omkring.” Då sade Herren till Åklagaren: “Lade du märke till min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

Åklagaren svarade Herren: “Är det utan orsak som Job fruktar Gud? Har du inte beskyddat honom och hans hus och allt han äger? Du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar breder ut sig i landet. Men räck ut din hand och rör vid allt han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.”

Herren sade till Åklagaren: “Nåväl, allt han äger är i din hand. Men du får inte räcka ut din hand mot honom själv.” Satan gick då bort från Herrens ansikte.

Att Åklagaren inte får göra något utan att Gud tillåter det, vet vi. Svårigheten ligger väl i varför Gud tillät att Job berövades på allt utom livet. Texten måste vara helt omöjlig att begripa för framgångsteologerna.

Innan du läser vidare, fundera på hur du själv skulle ha reagerat i din relation med Gud om detta hade drabbat dej. Jag själv kan inte tro att jag hade hållit måttet. Job är en hjälte av stora mått.

Continue reading “Rättvisa och nåd del 2”

Rättvisa och nåd del 1

Epikuros var en grekisk filosof som föddes 341 år före Kristus. Han filosoferade mycket över ondska och rättvisa. Följande citat tillskrivs honom, men det är inte bevisat att det var han som myntade det.

Antingen så vill Gud utplåna ondska, men kan inte; eller så kan han, men vill inte. … Om han vill, men inte kan, är han maktlös. Om han kan, men inte vill, är han ondskefull. … Om, som de säger, Gud kan utplåna ondska, och Gud verkligen vill det, varför finns det ondska i världen?

Detta dilemma kallas på fackspråk Teodicéproblemet. Wikipedias artikel är välskriven och läsvärd. Det finns en relaterad artikel som heter Det ondas problem.

Skillnaden mellan Albert Einstein och René Descartes (Kartesius)

Vi som läser Bibeln vet att funderingar kring det ondas problem, lön, nåd och rättvisa, eller kanske orättvisa, är temat för Jobs bok. Jobs öde tycks ha utspelat sig innan lagen gavs för det finns inga som helst hänvisningar till lagen. Både Job och de så kallade vännerna anser att det måste löna sig att vara god och att det går illa om man inte är god. Berättelsen börjar med att satan anklagar Gud för att ha “gullegrisar” och att det inte är så konstigt att dessa sköter sig bra i Guds ögon.

Teodicéproblemets alla facetter återges i Jobs bok. Boken anses skriven av Moses. Jag nämner detta bara för att visa på att sådana funderingar har funnits från begynnelsen. Och jag menar verkligen begynnelsen i samma betydelse som ordet används i Bibeln. Kain tyckte att Gud var orättvis när Han gillade Abels vidbrända bar-be-cue men ogillade Kains rostade grönsaker.

Continue reading “Rättvisa och nåd del 1”

Vattendel, Vattendelare, Vattendelast!

Det saknas inte så kallade vattendelare i den så kallade “kristenheten”. En vattendelare som har funnits länge är troendedopet. Maktkyrkan har förföljt, torterat och mördat dem som avviker från ceremoni och formler och i stället vill vittna om sin tro genom att låta döpa sig i enlighet med Nya Testamentets riktlinjer.

Bilden föreställer en så kallad vattendelare. Den består av en bergsrygg. Samma regnvatten faller på båda sidor, men vattnet strömar sedan till olika slutstationer. Guds ord finns för oss alla, men beroende på våra tolkningar och doktriner uppstår det oförenliga läror som slutligen leder till olika mål.

En annan viktig vattendelare handlar om tron på vem, eller törs jag skriva “vad” Jesus var och är. Skaparen själv som gjorde sig del av skapelsen för att fullkomna sin frälsningsplan, eller en skapad varelse, om än mycket speciell. Detta är onekligen den största vattendelaren.

Men det finns i våra dagar en vattendelare som handlar om huruvida “Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!” och vad detta i sådana fall innebär.

Vanligtvis brukar de som påstår att apostlagärningarna fortsätter i vår tid mena att bara vi sköter oss som vi bör som kristna så kan vi gå ut på gator och gränder och bota sjuka till höger och vänster. Samtidigt kommer det att finnas både Apostlar och Profeter som talar med Guds direkta auktoritet och således inte får motsägas.
Continue reading “Vattendel, Vattendelare, Vattendelast!”

Meget er forskelligt

I dag på morgonen satt jag i min stilla tid och funderade på hur olika vi människor tänker angående umgänget med varandra.

Tankarna uppstod dels av erfarenheter från bloggar och samtalsfora där misstolkningar och personlig smak ofta leder till eskalerande strider där till slut alla anklagar motståndarna och försvarar de egna. De egna anses då alltid vara ödmjuka, eller åtminstone ärliga och sanningsenliga. Motståndarna anses syssla med osund retorik och uppträda hänsynslöst som egocentriska översittare.

Och det gamla ordstävet bevisar sig gång på gång sant!

“Männskligheten indelas i rättfärdiga och orättfärdiga.
Det är de rättfärdiga som har kriterierna.”

Tankarna triggades vidare av två artiklar i Dagen.
Continue reading “Meget er forskelligt”

Census eller skatt – del 3

En stor fördel med att skriva ner sina tankar är att man efter några år kan läsa hur man tänkte och se hur mycket som stämmer med hur man tänker i dagsläget.

Om man gör det offentligt har man den additionella fördelen att man får kritik. Denna fördel kan inte överdrivas!

Den tredje fördelen är att man faktikst kan lyfta fram det man skrev, i stället för att skriva ungefär samma sak igen.

Artikeln jag lyfter fram här publicerades 08/08/2011 som sista delen i en serie av tre. I artikeln lyfter jag fram den intrerkonfessionella ekumenik som vi nu, 5 år senare, ser ta form runt omkring oss.

Läs gärna både artikeln och dess kommentarer och jämför med nuläget!


I första delen gjorde jag en kort inledning som fokuserade på Israel som “Riket”. Sedan berättade jag om “kraven för att bli frälst, enligt Islam”.

I andra delen sammanfattade jag Romerks Katolsk gärningslära.

Nu vill jag behandla det som jag kallar “den dolda ekumeniken”.

Läs följande bön. Continue reading “Census eller skatt – del 3”