Från Abram till Abraham

Här följer den tredje delen i serien om “epokerna”. Det är ingen allmänt vedertagen indelning som jag gör så om du hellre vill dela in det annorlunda är det helt okej.
(Del 1, Del 2, Supplement)

Du kanske undrar varför jag skriver dessa artiklar. Det gör jag för att försöka belysa saker som man vanligtvis halkar förbi i texterna. Men som jag tror kan vara av viss vikt för att se samband man annars missar.

I 1 Mos. 11 läser vi först om språkförbistringen. Sedan följer Sems släkttavla fram till Abram och hans brorson Lot. Vi får veta att Abrams hustru Saraj var ofruktsam. Och sedan berättas det att Abrams far Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Saraj, som var hustru till hans son Abram. De drog tillsammans ut från det kaldeiska Ur för att bege sig till Kanaans land. Men när de kom till Haran bosatte de sig där. De bodde där tills Tera dog.

Vi får inte veta hur Tera kom på idén att lämna Ur som låg vid Persiska viken ungefär där An Nasiriyah ligger i södra Irak. Resan gick i nordvästlig riktning, upp längs floden till Haran som låg ungefär mitt i Syrien, inte så långt från Aleppo vid floden Eufrat. På resan passerade Tera och hans följeslagare Babylon. Kanske gick de tillbaka samma väg som de en gång hade kommit.
Continue reading “Från Abram till Abraham”

Psalmer

I denna korta bloggpost citerar jag fem “psalmer”. De tre första kommer ur Bibeln. De två sista är från vår egen tid.

Enligt “de lärda” skrevs psalmerna under en tidsperiod av mer än 200 år. Denna period innefattade tiden för Israels barns exil i Babylonien.

Det är osäkert vilka författarna var även om många psalmer tillskrivs David och Salomo.

Psalm nummer 1, som jag citerar här, skulle mycket möjligen kunna vara författad av “Predikaren”, son till konung David. Den rättframma och raka stilen liknar hans stil. Jag älskar denna psalm just för dess tydlighet och dess position i Psaltaren.

Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare utan har sin glädje i HERRENS undervisning och begrundar hans ord dag och natt.
Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör lyckas väl.
Så är det inte med de ogudaktiga, de är som agnar som vinden för bort.
Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling.
Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.

Psalm 73, som meddelar Asaf som författare, har ett budskap som förblir aktuellt.
Continue reading “Psalmer”

Bekymmer

Har du läst börsnoteringarna i dag?

Har du sett hur det går med guldpriset ?

Har du kollat vilken valuta som verkar säkrast?

Glöm för all del inte tetrader och månförmörkelser!

Hur mycket kommer oljan att kosta om några månader?

Kanske har de berömda olyckskorpar-profeterna rätt?

Kanske finns det en super-elit-maffia som bara vill att du förlorar allt.

Har du din skatt i bankerna?

Har du din skatt som små guldtackor under madrassen?

Läs vad Guds Ord säger om allt detta!

Visste du att världen kommer att upphöra, för dej, endera genom att du dör eller att Jesus kommer åter?
Continue reading “Bekymmer”

All that thrills my soul

Det finns en sång jag vill citera, först på svenska, sedan på engelska (grundspråket i detta fall).

  1. All min fröjd jag har i Jesus, Han är kärleksfull och god, Som uppresa kan de svaga, Ge åt vandraren nytt mod. Han kan trösta dem som klaga, när ock nöden är som störst; Skänker ro jämväl i döden, Den hos honom släckt sin törst.
  2. Jag är bunden fast vid Jesus, Bunden fast med kärleksband. Intet mäktar nu att skilja, Mig ifrån min Jesu hand. Hans är är nu min hela vilja, Jag är hans, ett ringa barn; Jag av nåd är härligt frälsad, Friad ut ur satans garn.
  3. O, vad kärlek, som så mäktig, Famnar mig re’n här på jord! Hans barmhärtighet den rika, Aldrig tolkas kan med ord. Och den kraft jag får mottaga, Den är är mer än nog för mig. Glad till till himlen vill jag draga, Jesus banat har min stig.


 
Vad tror du att denna bloggpost kommer att handla om?

Jo, den kommer att handla om det som Emil Gustafson skrev om i sin sång: “Ett stilla barnahjärta”.
 
 
 
Vi tar första versen:

Ett stilla barnahjärta, Man får ej hur som helst, Det går ej utan smärta, Att bli så genomfrälst. Det kostar tåreströmmar, Förrän jag helgats så, Att alla mina drömmar, I Jesu anda gå.

Blir du nyfiken? Läs då vidare!
Continue reading “All that thrills my soul”

Tionde, givande och tjuvar

När Jesus dog på Golgata så avskaffade han alla lagar och bud. Speciellt alla lagar och bud och förordningar som nämns i Gamla Testamentet.

Ja, kanske förutom dessa två bud då.

  1. Nämligen lagen om att ge tionde av ditt brutto som absolut minimikrav för att räkna dej som ärlig kristen och kunna bli välsignad.
  2. Och han tillfogade budet att absolut inte dricka vin och dylika drycker.

Så, tack och lov har de tio buden reducerats till bara två stycken. Resten klarar vi själva med hjälp av vår andliga GPS som har skrivits på våra hjärtan.

Gick du på det jag skrev?

I sådana fall är det nog bäst att du läser resten av bloggposten även om det ser lite långtrådigt ut med alla de citat jag tar med.
Continue reading “Tionde, givande och tjuvar”

Fire – eld – pur

Pingströrelsens teologi i kort format låter så här.

“Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.” (Matt 3:11)

“Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, 17 sanningens Ande, som världen inte kan ta emot.” “Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.” (Johannes 14)

“När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.” (Apg. 2:1-4)

“Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud.” (Apg. 10:45-46)

Solklar bevisföring för alla som vuxit upp med läran att 1 Kor. 12 är Bibelns mest centrala kapitel.

Låt oss se vad “eld” står för i Bibeln. Jag begränsar mej till Nya Testamentet för att det inte skall bli alltför långt.
Continue reading “Fire – eld – pur”

Sökarovänliga bemötanden

De flesta vill nog helst slippa gå på begravningar, men vad menade Jesus med följande uttalande?

Matt. 8:18-22

Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden. Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: »Mästare, jag vill följa dig varthelst du går.» Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.» Och en annan av hans lärjungar sade till honom: »Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.» Då svarade Jesus honom: »Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda.»

I vår tid har det blivit vanligare och vanligare att man försöker göra församlingar “sökarvänliga”. Man tar bort alla trösklar. Talar inte om saker som skulle kunna leda till att de “sökande” hakar av.

Det finns flera texter som citerar Jesus när han tycks göra precis raka motsatsen. Höja trösklarna till verkligen onödiga höjder och göra uttalanden som skulle kunna kallas stötande.

Nu tror jag nog att förklaringen ligger på ett annat plan. Jesus visste ju vad som fanns i hjärtat hos de människor som han samtalade med. Och det finns all anledning att tro att hans ord var direkta budskap till deras hjärtan.
Continue reading “Sökarovänliga bemötanden”

490

Det finns två (ja kanske flera) ämnen i Guds Ord som vi tycker är jobbiga. Ja kanske till och med så stridiga mot vår natur att vi ibland tvivlar på om det verkligen kan vara så strängt.

Guds bud angående sexualitet tycks oss vara alltför stränga och totalt motsatta våra “naturliga instinkter”.

Samma gäller nog Guds bud angående förlåtelse. Och förlåtelse tänker jag behandla här.

På bilden: ordet förlåta på japanska. Som kontrast ordet ursäkta:

Matteus 6:9-14 (Jag citerar själva bönen ur 1917 och resten av texten ur SFB)

Så skall ni be:

  • Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn
  • tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden
  • vårt dagliga bröd giv oss i dag
  • och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro
  • och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.

Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Continue reading “490”

Carpe diem?

Carpe diem är latin och betyder fånga dagen men bör snarare tolkas ta vara på dagen, njut av dagen eller njut av den flyende dagen.

Det är ett motiv i konst och litteratur, som innebär att uttrycka en maning till att snabbt börja ägna sig åt jordisk njutning.

Det är till skillnad från det kristna vanitasmotivet, som också påminner om den stundande döden och jordelivets förgänglighet, ett epikureiskt och hedniskt motto.

Inte att förväxlas med den “snarlika” uppmaningen i Guds Ord som vi läser i Matt. 6:34:

Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.»

Vi tar ytterligare några citat ur Bibeln.
Continue reading “Carpe diem?”

Lervälling

Det finns sannerligen ingen brist på “trosriktningar” och i vår tid gäller som aldrig förr “tron” på att var och en blir salig på sin tro.

Visst! det finns folk som, skall vi säga “krånglar”. De tycks dissa allt och alla. Deras motsatser tycker att man inte skall vara alltför fjäskig. Man kan ju, så att säga, behålla det goda.

Nu är det då bara frågan hur verkligheten ser ut.

  • Har vi hamnat på en väg som har minst två diken och som består av lervälling?
  • Gäller inte löftet längre att “den sökande finner”?
  • Har natten slutgiltigen inträtt så att ingen kan verka?
  • Är Gud mäktig att frälsa oss ut ur de lervällingar vi befinner oss i?

På diverse bloggar strider bekännande kristna just om dessa saker. Därför vill jag bidra med min, mycket subjektiva, syn på saken.
Continue reading “Lervälling”