Väldiga jägare

(Källor: Bibeln, Uppslagsverk, Historieskrivning, Reichmann och kanske något mer.)

1 Mos. 10:6-12, 11:1-9 Hams söner var Kush, Misrajim, Put och Kanaan. Söner till Kush var Seba, Havila, Sabta, Raama och Sabteka. Raamas söner var Saba och Dedan. Kush blev far till Nimrod, som var den förste som fick stor makt på jorden.

Han var en väldig jägare inför HERREN. Därför brukar man säga: “En väldig jägare inför HERREN som Nimrod.”

Hans rike hade sin början i Babel, Erek, Ackad och Kalne i Sinars land. Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir, Kela och Resen mellan Nineve och Kela. Detta är “den stora staden”.

Hela jorden hade ett enda språk och samma ord. Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Sinars land och bosatte sig där. De sade till varandra: “Kom, så slår vi tegel och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. Och de sade: “Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.”

Då steg HERREN ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. HERREN sade: “Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” Så spred HERREN ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden. Den fick namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

Så här rapporteras det hos Wikipedia om det SFB kallar “Sinars land”:

Sinjar (arabiska: سنجار, Yezidish : Şingal, gammalsyriska: ܫܝܓܪ , šiggar) är en stad vid Sinjarbergens södra fot i distriktet Sinjar i provinsen Ninawa (Nineve) i Irak, nära gränsen mot Syrien. Ofta användes namnet Sinjar om hela den avsevärt större bergsregionen.

En stor höjd på gränsen till nordöstra Syrien, känd som Tell Hamoukar, visar att det där har funnits en stadsbebyggelse så lång tid tillbaka som år 4000 f.Kr. Sinjardalen tillhörde den nordliga ubaidkulturen. På Sinjarslätten, där Tell Hamoukar ligger, finns det rester av en rad ännu äldre civilisationer (Hassuna, Halaf, Ubaid). Mer än 200 forntida platser är kända där.

Nimrod ville stifta ett imperium. Imperialistiska drömmar har sedan fortsatt att vara makthavares mål. Israels historia (Judendomens historia) däremot består av ockupation och exil!
Continue reading “Väldiga jägare”

Vem är vem?

RKK säger utan att rodna att om du inte hör till en församling som böjer sig för påven så är du inte frälst. Det är en soft version av “extra ecclesiam nulla salus”, vilket betyder att “utanför Kyrkan (=RKK) finns ingen frälsning.

Aktiva proselyterande, höglärda apologeter som Peter Kreeft uttrycker det med ordet “Haulded aboard The Ark” i sitt vittnesbörd om hur han blev frälst från protestantismen till att befinna sig i säkert förvar på Arken = RKK.

Jag tänker repetera en bloggpost jag skrev för lite mer än 6 år sedan när jag fick vara medarbetare på Aletheia. Där jag har lagt till något kan du se det. Det skrivs då med denna färg. Här och där har jag redigerat med kursiv, fetstil eller färg.

Jag har förstått att detta populära program kanske inte visades på svensk TV i svensk version. I Holland hette det “Wie van de drie?”, i USA och den engelsktalande världen “Tell the truth!”, i Tyskland “Sag die Waarheid!”, i Italien “La verità!”, i Norge “På ære og samvittighet!”

Här följer den 6 år gamla artikeln.


För några år sedan fanns det ett TV-program som (om jag inte minns fel) hette “Vem är vem?”. Tre personer presenterades för en frågepanel. En av personerna var den “äkta” och de två andra spelade. Det gällde för frågepanelen att gissa vem som var äkta. Alla tre fick presentera sig själva och sedan svara på frågor. Alla tre sade alltså i början något i stil med: “Jag är Lars Larsson och jag är operasångare.” Sedan var det fritt fram för frågor. Svaren var alltså sanna från en av de tre och hopfantiserade från de andra två. Efter en tids frågande var panelen tvungen att välja vilken de trodde var den äkte Lars Larsson. Som slutkläm bad programledaren den äkte att resa sig ur stolen.

Artikeln handlar om Jesu varning i Matteus 24:4b-5: “Sen till att ingen förvillar eder. Ty många skola komma under mitt namn och säga: ‘Jag är Messias’ och skola förvilla många“.
Continue reading “Vem är vem?”

Vedermöda(n)

Jag vill skriva en kort bloggpost över vedermöda och vedermödan.

Det är inte samma sak, på samma sätt som gåvor av bara nåd inte därför är “nådegåvor” i den betydelse som Paulus talar om i breven till Korint.

Vedermöda har vi haft sedan Adam och Eva blev utvisade ur paradiset.

Men VEDERMÖDAN sker i den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka.

Och Jesus kommer bara tillbaka en gång! (Snälla tro inte på John Nelson Darby och hans sluga introduktion till “den sista tidens avfall”).

Det blir ingen saftig bild till denna bloggpost.
Continue reading “Vedermöda(n)”

Lämmeleffekten – Ekmania

Jag har en bekant som kommer från ett sekulärt kalvinistiskt hem. Han har själv aldrig övervägt att bli “troende” men levt ett liv utan Gud i humanistisk anda. Han är pensionerad och innan dess arbetade han som journalist. Hans stil i intervjuer var ganska auktoritär. Hans tolkning av vad man sade gällde. Oavsett vad man själv menade.

Han känner väl till att jag är “troende”. I Holland är detta inget problem för samvaro och vänskap. Jag försöker inte övertyga honom, men givetvis ger jag tydliga svar när jag blir tillfrågad.

På senare år har han format livsfilosofin att “allt kommer att bli bra” oavsett vad eller vem man tror på. Och just detta kommer jag att ta upp i denna artikel för detta är ledmotivet i det vi kallar Emergent Church.

Det är en form av liberalteologi. Det är en mycket vanlig inställning hos hinduer och trosriktningar som stammar från hindusimen, framför allt då bland buddhister och sikher.

Det uttrycks ofta genom att man påstår att alla religioner är likvärdiga och att vi egentligen alla ber till samma gud.

Det finns givetvis med i det vi kallar ekumenik. Den konstlade gemenskapen mellan människor som endera har blivit liberalteologiska eller som struntar i oförenliga skillnader i läran.

En översikt av historien kanske behövs för att förstå varför Ulf Ekmans handlande har fått det “nyhetsvärde” som det har fått.
Continue reading “Lämmeleffekten – Ekmania”

Kamera eller lykta

I vår tid brukar man likna ögat vid en kamera. Tekniskt sett stämmer det bra även om ögat är betydligt mer komplext än den del av kameran där ljuset fokuseras på något ljuskänsligt medium.

Moderna digitalkameror brukar ibland ha en liten ljuskälla, en ljusdiod, alldeles bredvid linsen. För utan ljus har man inte mycket nytta av en kamera.

Den käre läkaren, Lukas, skrev ner något som Jesus sade. Vi finner det i Lukas 11:34-36:

Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker. Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker. Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken.”

Det torde vara klart att Jesus inte bara talar om ögats biologiska funktion här. Han använder sig av sin samtids tankar om ögat. Nämligen att ögat är en lykta i vars ljus vi tolkar och förstår verkligheten mer eller mindre korrekt.

Jesus sade något mycket märkligt. Han sade: Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.

Ordet som Lukas använder är “σκοπέω” (skopeo) som översätts, “se till”, “ge akt på”, “ha som ögonmärke”, “eftersträva”, “ha som föredöme”.

Det handlar således om något där vår egen handling, i form av mål och val, får stora konsekvenser för vår tro.
Continue reading “Kamera eller lykta”

Svalnad kärlek

Det blir dags att ännu en gång ryta till angående det missbrukade uttrycket “kärleken har svalnat” som används för att anfalla var och en som opponerar sig mot lärare som predikar och praktiserar villor.

Vi tar citatet från Matt. 24:11-13

Många falska profeter skall träda fram och bedra många. Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Inneslutet i dessa tre verser talar Jesus om villolärare, tilltagande laglöshet och svalnad kärlek. Jag återkommer till detta.

Kanske kommer det att bli svårt att “vara uthållig till slutet” när fromma versioner av “Bror Duktig” anfaller från “de troendes led”.

Ef. 4:14-15

Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus.

Inneslutet i dessa två verser talar Paulus om villolärare och trohet till Kristus genom “att i kärlek hålla fast vid sanningen”.

Och till sist ännu ett citat taget ur 2 Tess 2:9-12

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

I dessa fyra verser talar Paulus om den upptrappning av villolära, åtföljd av under och tecken, som blir slutskedet innan Antikrist uppträder. Och han påpekar att alla som “njuter av denna orättfärdighet” satte sin tilltro till lögnen.

Varför?

Jo de saknade kärlek till sanningen!

Den som vill förstå vad det innebär att laglösheten leder till svalnad kärlek kan förstå det.
Continue reading “Svalnad kärlek”

Tro, Dop och Medlemskap

Det talas ibland om så kallade vattendelare i “kristenheten”. Med en glimt i ögonvrån kan man utan tvekan kalla “vattendopet” en dylik “vattendelare”.

Jag vill börja denna bloggpost, som kommer att handla om det som kallas ekumenik, men som hellre borde stämplas med benämningen “ekumenism”, med ett citat ur den noggranne “käre läkaren” Lukas evangelium (Lukas 18:9-19):

För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse:

Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan. Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar. Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare.

Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem. Men Jesus kallade dem till sig och sade: “Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, ty Guds rike tillhör sådana. Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig ditin.”

En man i hög ställning frågade Jesus: “Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?” Jesus sade till honom: “Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.

När jag var ung (tonåring) tyckte jag allt bråk om ekumenik var icke-frågor.

Jag hade givetvis fel. Men nog var det väl en “barnslig” utgångspunkt?
Continue reading “Tro, Dop och Medlemskap”

Eros och bryderier

Finns det avgudar? Ja, det beror på vad man menar, men nog finns det en hierarki av satans “änglar” eller rättare demoner.

Eros har för oss förlorat en hel del av sina egenskaper. Hon representerar i dag nästan bara den sexuella attraktionen och allt från pornografi, via otrohet, över promiskuitet, till allehanda sexuella perversiteter.

Med perversiteter avser jag då både sexuella handlingar som inte kan ge avkomma och sexuella handlingar som bara sker på grund av att en person med “makt” missbrukar en person med mindre makt.

Denna bloggpost kommer att handla om den onda anden som numera kallas “eros”. Begärets, rikedomens, krigets och njutningens “gudinna”.

På bilden ser du Afrodite med “älskaren” Pan (en get med horn, månne det vara en variant på “fan”?), sedan Isis med Horus följd av RKK’s Himmelens gudinna med barn, ett så kallat “ankh” ett sataniskt kors till Isis ära och till sist Isis med två hundar (eller kanske vargar). Hunden anses i stora delar av världen representera både fysisk och andlig orenhet.

Jag vet inte om det finns manliga och kvinnliga “änglar” vare sig bland de trogna eller de fallna. Så vitt jag kan se i Skrifterna addresseras änglar i maskulin form. Fast inget hindrar ju att satans änglar är “queer” som det heter.

En sak vet jag dock. Väldigt många villoläror presenterar “feminina makter”. Kalla dem gudinnor om du vill.

Vem är “Himmelens Gudinna” enligt världens största sekt?
Continue reading “Eros och bryderier”

Tunnor, soppor och spiritualitet

Tomma tunnor skramlar mest och det finns gott om galna tunnor man kan hoppa både från och i.

Vilken soppa!

Sök på ordet “spiritualitet” så kommer du att få massor av hänvisningar till ockulta företeelser och avgudadyrkan. Jag lyckades inte hitta någon hänvisning till Jesus som den enda Vägen, den enda Sanningen och Livet, utan vilken ingen frälsning finns.

Det man finner handlar huvudsakligen om egocentriska upplevelser och ritual som skall leda till att man blir “upplyst”.

Visste du att det finns “spiritualitetsforskning”? Jag citerar från allas vår Wikipedia.

Spiritualitet rör religionens innersta väsen, dess betydelse för det personliga livet, för människors erfarenhet och andliga utveckling, både individuellt och i olika gemenskapsformer. I kristendomen är spiritualiteten en beskrivbar del av teologin.

Den ledande svenske spiritualitetsforskaren Alf Härdelin har formulerat kristendomens spiritualitet som “det av teologiskt lärande, kyrklig praxis och historisk och social situation bestämda andliga liv, i vilket de kristna existentiellt gestaltar sin kristna tro. Till skillnad från äldre fromhetsforskning handlar det inte om att biografiskt eller psykologiskt undersöka den personliga egenskapen ‘fromhet’ hos bestämda individer, utan om att förstå det teologiska kyrkliga och historisk-sociala kraftspel som gemensamt utgör drivkrafterna och motiven, när det gäller att leva i och ur den kristna tron.” Det är kan därför sägas vara fråga om “det existentiella livet i Anden, som levs i, av och ur den kyrkligt sakramentala gemenskapen.” Spiritualitet omfattar ett didaktiskt moment, en undervisning om det kristna livet, som kommer till uttryck i en andlig teologi, “en teologi om och för det praktiska kristna livet.”

Hängde du med?

Om inte, välkommen i klubben!
Continue reading “Tunnor, soppor och spiritualitet”

Kraft som signalement

Apg. 1:8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

2 Tim. 1:8 Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangelium efter den kraft som Gud ger.

Upp. 12:11 De övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.

Jesus sade “låt ingen bedra er”. Paulus skrev samma sak med lite andra ord, ett flertal gånger. Johannes gav ett signalement på Antikrist i sitt första brev, kapitel 3, verserna 7 till och med 10. Petrus gav ett utförligt signalement på falska apostlar.
Continue reading “Kraft som signalement”