The buck stops at ….

Mikael Karlendal är mitt i processen att publicera en artikelserie på 3 delar i Världen i dag.

Stefan Swärd blev utmanad av Aletheia med frågan om han hade smått mist förståndet för att han låter Livets Ord publicera hans senaste bok.

Visst finns det även något positivt att säga om att publicera “sanningen” mitt i fiendens läger. Men då måste man vara tydlig.

Huruvida du anser att Mikael Karlendal är tydlig överlåter jag åt dej.

Hans första 2 delar är publicerade:

Del 1: Kyrkosynen är avgörande.
Del 2: Olika syn på traditionen.
Continue reading “The buck stops at ….”

Det blir invecklat

Under många år hörde det till min arbetsuppgift att vara underhandlare och moderator för diskussioner, internationellt i affärsvärlden. Jag minns speciellt ett antal, mycket otydliga och sega diskussioner. Meningsutbytet i dessa diskussioner blev bara mer och mer animerat och nådde ibland en nivå som skulle kunna kallas dispyt. Motsättningarna blev större och större och något konsensus verkade inte bli möjligt.

Det finns två anledningar till att diskussioner kör fast på detta sätt.

Den ena, och vanligaste anledningen, är att deltagarna har så kallade “hidden agendas”. Det vill säga att man egentligen inte är intresserad av diskussionens tema utan har andra motiv för att deltaga. Man vill dominera (härska) eller tillskansa sig fördelar på andra områden. Sådana diskussioner får karaktären av trätor och deltagare som trodde att det handlade om det annonserade temat blir inte sällan både uttröttade och förbryllade, och ibland skadade. Ofta leder det till skadade relationer, och ibland till skilsmässa.

Den andra anledningen är att man diskuterar något som i verkligheten är ett symptom av något annat. Det vill säga att det inte handlar om ett isolerat problem utan om ett problemkomplex, en problematik. Den som leder diskussionen har då som uppgift att försöka få alla att inse sambanden och göra gemensam sak på samma abstraktionsnivå.

Nu undrar du kanske vad detta kommer att handla om. Det blir ett inlägg i dopdebatten.
Continue reading “Det blir invecklat”

Lervälling

Det finns sannerligen ingen brist på “trosriktningar” och i vår tid gäller som aldrig förr “tron” på att var och en blir salig på sin tro.

Visst! det finns folk som, skall vi säga “krånglar”. De tycks dissa allt och alla. Deras motsatser tycker att man inte skall vara alltför fjäskig. Man kan ju, så att säga, behålla det goda.

Nu är det då bara frågan hur verkligheten ser ut.

  • Har vi hamnat på en väg som har minst två diken och som består av lervälling?
  • Gäller inte löftet längre att “den sökande finner”?
  • Har natten slutgiltigen inträtt så att ingen kan verka?
  • Är Gud mäktig att frälsa oss ut ur de lervällingar vi befinner oss i?

På diverse bloggar strider bekännande kristna just om dessa saker. Därför vill jag bidra med min, mycket subjektiva, syn på saken.
Continue reading “Lervälling”

αυριον – aurion

Det finns en liten engelsk ordlek angående nuet, eller som det heter på engelska “the present”.

The past is already gone, you can’t change that. The future is partly depending on your choices today. The only time you have, which God gives you to act, is NOW! The is why it is called “The Present”.

Ordleken anspelar givetvis på den dubbla betydelsen av ordet “present” som betyder både “gåva” och “nutid”.

Om du inte redan har slagit upp det, skall jag nu avslöja vad rubriken “αυριον – aurion” betyder. Ordet betyder “morgon” och är sematiskt härlett från ett ord som handlar om att andas frisk morgonluft.
Continue reading “αυριον – aurion”