eiseges eller exeges – that's the question
Nu kanske du tänker att detta är något vi alla är naturbegåvade med sedan födelsen. Det klarar vi utan instruktioner.
Och så är det också. En del kallar det arvssynd. Andra talar om köttet. Ytterligare andra om Guds straff till tredje och fjärde led.
Hur som helst finns det i alla fall ett svårförklarat fenomen. Hur kan man ljuga för sig själv?
Vem är då den som ljuger, och vem är den som lyssnar?
Continue reading “Hur man ljuger!”
Tänk om jag skulle fråga dej om något är “grönt, fyrkantigt eller varmt”! Skulle du inte då med rätta undra om det stod rätt till med min förståelse av världen runt om mej?
Men är det inte precis sådana frågor vi ställer när det gäller tro och lära?
Är han evangelisk, liberal eller lagisk? Tolerant, ortodox eller karismatisk? Bibeltrogen, kristologiskt korrekt eller gärningslärare?
Continue reading “Grönt, Fyrkantigt eller Varmt?”
Det finns några stycken texter i Bibeln som låter väldigt definitiva och som man inte kan läsa utan att fundera över deras innebörd.
Jag skall citera två av dessa:
Mark. 3:28 Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.
Heb. 6:4-6 Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.
Jag brukar komponera en bild som illustrerar ämnet, men i detta fall kan jag inte göra det. Varje sådan illustration vore i sig redan en hädelse. Därför väljer jag en bild som skildrar Joh. 19:5 Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och purpurmanteln. Pilatus sade till dem: “Se människan!“
Continue reading “Definitiva resultat”
Här kommer en liten uppföljare till den tidigare artikeln Hushållets kraft – Ekumenik
Anledningen är en komentar som skrevs på Mikael Karlendals blogg. Samt en artikel i Dagen där Biskop Arborelius kort formulerar sin officiella tanke om ekumenik.
Jag börjar med Biskop Arborelius uttalande. Han formulerar sin vision, för “kristenheten” i Sverige, med följande önskan:
“Att vi blir en samlad röst, för att få ut evangeliet och samtidigt stärker vår inre enhet.”
Not: Den katolske biskopen Anders Arborelius skall kommande året leda Sveriges kristna råd (SKR).
Och då blir naturligtvis frågorna:
1. Vilka “vi” avser Arborelius?
2. Hur definierar Arborelius “evangeliet”, bestämd form singularis?
Visste du att Sackeus har bytt namn till Zachaios i nyare bibelöversättningar?
Nu är det kanske inte helt utan anledning för i gamla handskrifter kallas han ζακχαιος vilket blir Zachaios med våra bokstäver.
Men det finns andra saker som har ändrat sig genom årens lopp. Och frågan är väl om dessa förändringar har att göra med en mera fullständig uppenbarelse, eller bara handlar om moderna förvillelser.
Törs du föreslå att sjunga följande sång:
“Till Himmelen jag går,
dit synden aldrig når.
Ett härligt land,
där härskar evig vår.
Dess sol är Herren själv.
Där flödar livets älv.
Oh, syskon, låt oss alla mötas där!”
Med stor tacksamhet till min vän och broder Lennart Jareteg återger jag här, med hans godkännande, hans predikan från Temadagen i Alingsås den 7 augusti 2010.
Jag kan hjärtligen rekommendera att besöka hans sajt Bibelfokus Där finns mycket värdefullt att läsa.
/Kjell
Predikan handlar om att leva efter Kunskapens träd eller Livets träd.
Jag överlämnar nu ordet åt Lennart Jareteg.
Har du någon gång undrat varför Paulus så uttryckligt påpekar följande?
1 Kor. 2:1 När jag kom till eder, mina bröder, var det också icke med höga ord eller hög visdom som jag kom och frambar för eder Guds vittnesbörd. 2 Ty jag hade beslutit mig för, att medan jag var bland eder icke veta om något annat än Jesus Kristus, och honom såsom korsfäst. 3 Och jag uppträdde hos eder i svaghet och med fruktan och mycken bävan. 4 Och mitt tal och min predikan framställdes icke med övertalande visdomsord, utan med en bevisning i ande och kraft; 5 ty eder tro skulle icke vara grundad på människors visdom, utan på Guds kraft.
Borde Paulus inte ha sagt: “Honom som uppstånden!”?
Ja, så skriver faktiskt Paulus.
Rom. 7: 7 Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.» 8 Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död. 9 Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv, 10 och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död; 11 ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det.
12 Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott. 13 Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet.
14 Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden. 15 Ty jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag. 16 Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god. 17 Så är det nu icke mer jag som gör sådant, utan synden, som bor i mig. 18 Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke något gott; viljan är väl tillstädes hos mig, men att göra det goda förmår jag icke. 19 Ja, det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag. 20 Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.
Nu vill jag utmana dig!
Sedan jag var ung har det talats mycket om ekumenik. Jag minns att det fanns dem som var helavgjort emot ekumenik. Men eftersom jag nog inte riktigt fattade alla aspekter tyckte jag att det var oväsentligt.
Egoistiskt sett var det nog också det. Jag har alltid ansett mej själv ansvarig för vad jag tror på och vad jag, efter prövande, förkastar
Men kollektivt hade jag ordentligt fel. Jag växte upp i ett hem där allt prövades och ifrågasattes, eller om man så vill, verifierades. Jag trodde att detta var det normala.
Inte visste jag att det fanns så många som var nöjda med att låta sig ledas och matas.
Inte kan det väl skada? ; Sade ormen till Eva. Lägg märke till frågetecknet! (Används flitigt i den manipulerande journalistiken.)
Det fins tre huvudlinjer i frestarens repertoar:
