Frälsningen – kristenlivet

Det finns en hel del bröllop som slutar med skilsmässa i stället för äktenskap.

Denna artikel handlar om “kristenlivet”, alltså den livslänga gemenskapen med Herren. Det är den tredje och sista delen av en serie om frälsningen. Del 1 finns här: Vem hade rätt? och Del 2 finns här: Vad skall jag göra?

Jag tror att man skall akta sig för att introducera ritualer för frälsningen. En sådan ritual kan bestå av det som brukar kallas “frälsningens bön”.

Det förekommer att den som leder ett “väckelsemöte” ger en slags global inbjudan att bli frälst. Det sker då via en bön, en formel, som predikanten uttalar och de som vill repeterar. Inbjudan att repetera bönen sker ofta i känsloladdade moment och inte sällan accompanjerad av smekande musik.

Jag vill inte påstå att det är omöjligt att be om frälsning i sådana sammanhang, men risken finns att många som repeterar bönen sedan inte får den omvårdnad och undervisning de behöver. Vi känner alla till liknelsen om såningsmannen.

Lukas 8:11-15 Här är liknelsens mening: Säden är Guds ord. De vid vägen är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan så att de inte kan tro och bli frälsta. De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de hör det, men de saknar rot. De tror bara för en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall. Det som föll bland tistlar är de som hör ordet men som allt mer kvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar och aldrig bär mogen frukt. Men det som föll i god jord är de som hör ordet och tar vara på det i ett gott och uppriktigt hjärta och uthålligt bär frukt.

Vägvalet är ett viktigt steg när man är på resa och har ett bestämt mål i sikte. Men även om man väljer rätt väg kommer man inte till målet om man inte följer vägen utan bara stannar efter vägvalet.

Frälsningens bön kan vara vägvalet oavsett om den uttalas när man är ensam, i samvaron med troende vänner eller i den grupp-anonymitet som finns i ett massamöte. Men om nästa steg inte blir samvaro med troende vänner finns risken att det aldrig blir en rot.

Johannes understryker gemenskapens betydelse. 1 Joh. 1:7 Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.

Johannes talar om att “vandra i ljuset”. Avsikten är att vi skall mogna. 1 Joh. 2:12-14 Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er unga: ni har besegrat den onde. Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er unga: ni är starka, och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.

Låt oss inte hänga upp oss på de till synes ologiska ordningsföljden. Budskapet är tydligt. Mogna från att vara barn, bli ungdomar som har lärt sig att hantera frestelser och till slut bli “andliga föräldrar och lärare” till nykomlingar på vägen till frälsningens mål.

Mognaden sker inte automatiskt. Hebr. 5:11-14 Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så dåliga på att lyssna. Ni borde ha blivit lärare för länge sedan, men nu behöver ni någon som lär er de första grunderna i Guds ord igen. Ni behöver mjölk, inte fast föda! Den som lever av mjölk är inte mogen för en undervisning om rättfärdighet, för han är fortfarande ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnena skärpta till att skilja mellan gott och ont.

Det finns en hel del texter som talar om att vi behöver vara uthålliga och stå fasta i vårt förtroende och trohet till Herren. Här undervisar Paulus Timoteus.

2 Tim. 3:10-17 Men du har troget följt mig i lära och liv, i målsättning och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet, i de förföljelser och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra. Vilka förföljelser har jag inte fått utstå! Men Herren har räddat mig ur dem alla. Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda.

Men onda människor och bedragare ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar och är själva bedragna. Du däremot, håll fast vid det du har lärt dig och blivit övertygad om. Du vet av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis så att du blir frälst genom tron på Kristus Jesus.

Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.

Det finns visserligen bara en väg som leder till frälsningens mål, men vi har alla olika bakgrund och erfarenheter. Den som har fått ta emot Den Helige Ande som gåva har en personlig tröstare och förmanare som vet bäst att leda oss på vägen och prioritera det som är viktigast.

I slutet på Paulus andra brev till Timoteus skriver Paulus: “Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. Kämpa trons goda kamp, grip det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen.” I 1917 står det: “Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet”.

Jesu bror Jakob påpekade att “en tro utan gärningar är död”. (Jakob 2:17) Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Kanske törs jag formulera det så här: “En tro som inte påverkar vår livsstil är till ingen nytta.

Jag växte upp i ett hem där båda föräldrarna som ungdomar blev medlemmar i pingströrelsen medan andra världskriget pågick.

Med den bakgrunden “visste” jag redan från min barndom att om man ville bevisa om något var sant eller osant, tillåtet eller förbjudet, nyttigt eller onyttigt, så motiverades detta med “det står i Bibeln att …..“.

I Grundskolans högstadium (som det hette då) fick vi ämneslärare och vår lärare i “religionskunskap” var en SvK-präst som hade arbetat som missionär i Tanganyika.

När han tillfrågades om något som hade med kristendom och kristna läror att göra svarade han aldrig med bibeltexter utan hans svar började: “Katekesen säger att …..”.

Jag visste inte ens att det fanns något som heter “katekes”.

Den som har samtalt med övertygade katoliker vet att det ganska snabbt kommer att handla om encykliker, paragraf XYZ i katekesen och kyrkofäder.

Sjundedags Adventister hänvisar till Ellen G. Whites skrifter. Mormoner hänvisar till “Mormons bok”. Jehovas Vittnesn hänvisar till Charles Taze Russell’s skriverier.

Jag förstod det inte när jag var barn, men i Pingströrelsen i Sverige hänvisade man ofta till Lewi Pethrus tolkningar av Bibeln. “LP har sagt att …..

För att avrunda redogörelsen vill jag även säga något om Judendomen. Även där finns det skrifter som kan liknas vid en katekes. Dessa kallas “Talmud”.

Så skriver Wikipedia om Talmud.

Talmud, (hebreiska för studium, lära) är judarnas stora efterbibliska skriftsamlingar. Storleken varierar med olika utgåvor, men en fritt tillgänglig engelsk översättning från 1918 omfattar 3 225 sidor. Här finns bland annat de skriftlärdas stadgar, lagdiskussioner och skriftutläggningar. Samtliga auktoriteter som åberopas i Talmud levde före år 500 e.Kr.

Talmuds omfång är stort och tar upp flera frågor som kan dyka upp i människors liv: förhållandet till Gud och förhållandet mellan människor. Talmud är näst efter Tanach (den hebreiska bibeln) judendomens viktigaste skrift. Skriften består av Mishna samt kommentaren till denna, Gemara. Det är den viktigaste källan till judisk lag och etik.

Talmud finns i två versioner: dels den jerusalemska Talmud (Jerushalmi), dels den babyloniska Talmud (Bavli) som är mer än tre gånger så omfattande och har kommit att dominera judendomens tradition. De två versionerna utarbetades i Babylon respektive Israel. Oftast räknar man med att den första stora samlingen, den israeliska Talmud, blev färdig under 400-talet e.Kr.

En liten jämförelse. Talmud är ungefär 3 gånger så omfattande som Gamla Testamentet eller Tanach (den hebreiska bibeln). Den Romersk Katolska Katekesen är ungefär 1000 sidor.

Vad ska jag göra för att vinna evigt liv? Vad ska jag göra för att bli frälst? Hur skall jag undkomma Syndens lön?

Relevanta frågor som finns och besvaras i Bibeln. Hur reagerar vi människor på sådana frågor? Jo, vi författar katekeser.

  • Synden kommer vi inte åt så därför talar vi om synderna. För säkerhets skull ritar vi gränserna med säkerhetsmarginal. Jesus sade ju att det är lika illa att tänka som att handla. Därför blir det syndakata-loger.
  • Nåd är ett svårbegripligt concept så därför definierar vi nådemedel.
  • Tron kommer vi inte åt så därför producerar vi katekeser och rättfärdighets- kataloger.
  • Gudstjänst vet vi inte vad det betyder så därför hittar vi på ritualer och ceremonier.

Och fastän olika samfund prioriterar dessa saker på olika sätt blir ändå resultatet att frälsningen beror på saker vi gör, saker vi inte gör och saker som görs med oss av andra människor.

När inte alla predikanter i trosförkunnelsen (Word of Faith) inte steg (sjönk?) till Benny Hinn’s nivå av manipulation och bedrägeri hoppade många av och startade eget.

Häng med nu, för detta är viktigt!

Word of Faith predikade och predikar att vi är “små” gudar som kan skapa med våra egna ord så som Gud skapade världen. Vi har “anden i flaskan” och kan genom självsuggestion skapa oss en himmel redan här och nu. Lyxvillor och lyxbilar, champagne och kaviar. Titta på mej, säger de ledande skojarna när de skryter om sina miljard-palats, limousiner, livvakter och sina privata jet-flygplan. Himmel redan här och nu är nyckelordet.

Nästa “ploj” blev att hitta hur man kunde manipulera existensens villkor så att man kvalifierade för kungligt status i tusenårsriket, efter Herrens återkomst. Här tog Hebrew Roots i många fall (inte alla) över där Word of Faith inte funkar.

Men tusenårsriket är inte evigheten, så det enda man gjorde var att flytta horisonten från “här och nu” till sista fasen av historien. Och precis där ligger felet. Vår horisont måste vara evigheten, inget före evigheten duger.

Det finns inte ett enda sätt och inte en enda metod att undvika förbannelsen här och nu så att vi kan få tillbaka paradiset och därmed tillgång till Livets Träd.

Flödesbön, meditation, visualiseringar och vilka andra spirituella metoder man må erbjuda dej kommer inte från Gud utan från demonernas rike.

Syndakataloger och rättfärdighetskataloger leder till hyckleri.

Nådemedel hindrar oss att förstå betydelsen av Nåden.

Tron är inte ett försanthållande, men en relation med Herren. En relation som får konsekvenser för vår livsstil.

Gudstjänst är inte att deltaga i, eller vara närvarande vid, ritualer.

Det finns inte en enda grupp, förening, organisation eller institution som inte har regler för vad man inte får göra och vad man måste göra om man vill vara en medlem och hur man bör uppföra sig för att uppskattas och eventuellt göra karriär.

Till och med i relationen mellan två personer uppstår det “regler” för hur man bör umgås med varandra. Få familjer saknar erfarenhet av hur man skall klämma tandkrämstuben, skära osten eller lämna toiletsätet (uppe eller nere).

Därför är det inte alls konstigt att det alltid finns syndakataloger och rättfärdighetskataloger. De må vara skrivna eller oskrivna. Specifikt handlar det jag skriver om här om kristna samfund och församlingar.

Det enda man då måste komma ihåg är att alla skriverier i form av katekeser och betraktelser är utombibliska. Att något är utombibliskt är inte ett underkännande, bara ett konstaterande. Det är ett konstaterande med konsekvenser. Allt utombibliskt som man vill ta på allvar måste prövas mot Guds ord, Bibeln. Detta är ett uppdrag givet åt oss alla. Det är detta uppdrag och den handling det leder till som vi kallar “sola scriptura”, intet utöver Skriften.

Uppdraget är personligt. Det kan inte delegeras. Det hjälper inte att säga att något är sant bara för att någon man ser upp till har sagt så. Det må vara en påve, präst, pastor, evangelist, författare, förståsigpåare, guru, bloggare eller förälder.

Kan man då vara medlem i en församling med syndakatalog och rättfärdighetskatalog? Svaret måste bli ett otvetydigt ja! Annars vore all gemensam verksamhet omöjlig.

Det finns regler och föreskrifter som är både oviktiga och oförargliga. Dem får man väl endera gilla eller stå ut med. Men det finns ju även församlingar med regler och föreskrifter som strider mot Guds ord eller som leder till frukt som inte är god.

Här måste var och en själv besluta, och jag försöka formulera några stycken kriteria. Man kan inte vara medlem i en församling där:

  1. Måste man omfatta läror som förnekar Herren Jesu Kristi guddom?
  2. Måste man omfatta läror som leder till att fördöma andra och/eller att bli en hycklare?
  3. Församlingen har ledare som inte får ifrågasättas.
  4. Medlemskapet kräver så mycket aktiviteter och resurser att den egna familjen kommer på andra plats.
  5. Församlingen har ledare som lever i uppenbar synd.
  6. Församlingen predikar inte tro, omvändelse och dop.
  7. Församlingens aktiviteter handlar om entusiasm, metoder och egotrippande.
  8. Församlingens medlemmar uppmanas att bryta sociala kontakter med alla utomstående, inklusive familj och tidigare medlemmar.

Det går säkert att hitta många flera kritera. Se inte heller denna lista som någon slags föreskrift. Exemplen i listan återger bara mina tankar. Var och en måste själv besluta.

I listan har jag bara nämnt subjektiva kriteria, alltså saker som har med det egna välbefinnandet att göra. Men församlingen har en viktig uppgift att vara den plats där troende skall växa upp från barnatro och mjölkmat till en grundad personlig tro där de kan vara till nytta för varandra.

Tänk dej att “ditt bönebarn” väljer en församling du själv tycker är tvivelaktig. Så länge det inte handlar om primära saker kan det vara så att man blir “kallad” att vara medlem där för att vara “bönebarnet” till skydd och nytta. Nyomvända som blir församlingslösa riskerar att förtvina i tron.

Här följer ett antal viktiga texter som klart och tydligt deklarera viktiga fakta angående frälsningen.

Johannes 3:16-18,36
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.

Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.
——-
Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

I vers 36 ställs tro och lydnad som varandras motsatser!
 
Apostlagärningarna 2:37-39
När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad ska vi göra?” Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.”
 
Dopet “i Jesu Kristi namn” är en lydnadshandling och en trosbekännelse. Trosbekännelsen är att man vill “lyda Sonen” och vandra på omvändelsens väg.
 
Paulus brev till Romarna 10:9-17
För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.

Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.

Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet!

Men alla ville inte rätta sig efter evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan ? Alltså kommer tron av predikan och predikan genom Kristi ord.

Någon måste förkunna budskapet. Den som hör det måste förstå budskapet. Den som vill bli frälst måste anamma budskapet och av hjärtat bekänna att han vill vara Herren trogen, av hela sitt hjärta. Jämför Jesu liknelse om såningsmannen i Lukas 8:4-15.
 
Paulus brev till Galaterna 5:19-21
Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier, avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror, illvilja, fylleri, vilda fester och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så ska inte ärva Guds rike.
 
Visst finns det syndakataloger i Bibeln! Tydliga exempel på olydnad mot Sonen. Det finns även goda råd om hur man skall handla med trossyskon som har varit olydiga mot Sonen.
 
Paulus brev till Galaterna 6:1-10
Bröder, om någon skulle ertappas med en överträdelse, då ska ni som är andliga människor med mild ande upprätta honom. Men se till att inte du också blir frestad. Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.

Den som tycker sig vara något fast han ingenting är, han bedrar sig själv. Var och en ska pröva sin egen gärning. Då kan han ha sin stolthet för sig själv och inte jämföra sig med andra. Var och en ska bära sin egen ryggsäck. Men den som får undervisning i ordet ska dela med sig av allt gott till den som undervisar honom.

Bedra inte er själva, Gud lurar man inte: det människan sår ska hon också skörda. Den som sår i sitt kött får av köttet skörda undergång, men den som sår i Anden får av Anden skörda evigt liv. Låt oss inte tröttna på att göra gott, för när tiden är inne får vi skörda om vi inte ger upp.

Så låt oss därför göra gott mot alla medan vi har tillfälle, och särskilt mot dem som tillhör trons familj.

Andliga människor är de som har bekännt sina hjärtans beslut att vilja vara Sonen lydiga och låtit sig döpas så att de har fått Den Helige Ande som gåva. Men detta betyder inte att de har blivit immuna mot frestelser och prövningar (samma ord i grundtexten).

Därför talas det om att bära varandras bördor och hur vi skall behandla dem som har “fallit”.

Jesu bror Jakob skrev 2:14-20
Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men saknar gärningar? Den tron kan väl inte frälsa honom?

Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det?

Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar.

Nu kanske någon säger: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så ska jag visa dig min tro genom mina gärningar.

Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Även de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?

Den som inte förstår denna text vill inte förstå den!

Jämför även Paulus varning till bröderna i Filippi: “många lever som fiender till Kristi kors, de kommer att sluta i fördärvet”. (Fil. 3:18-19)

Johannes första brev 1:5-10, 2:12-14
Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom.

Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.
———
Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er unga: ni har besegrat den onde. Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er unga: ni är starka, och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.

Detta är situationen!

En person som är skuldsatt upp över öronen har två möjligheter. Endera knegar han tills han om möjligt har betalat sina skulder, eller så har han en rik vän som betalar skulderna så att han blir skuldfri.

Jesus är den rike vännen som erbjuder sig att betala våra skulder så att vi blir skuldfria. Vi blir “räknade som rättfärdiga”, heter det i Bibeln. Det enda som krävs från vår sida är att vi vill vara Jesu vänner och ta emot erbjudandet.

Den som är skuldfri har möjligheten att försörja sig och leva ett redligt liv. Men han kan ju faktiskt frestas till överkonsumtion och bli skuldsatt igen. Det finns inga garantier att den som har fått sina skulder betalda kommer att leva resten av livet utan att skuldsätta sig igen.

Det jag beskriver här är bara en liknelse och det enda budskapet är att även om man får sin skuld kvittad så kan man välja att vilja leva utan att ta på sig ny skuld, eller att medvetet leva över sina tillgångar.

Vad gäller kristenlivet är det så att den som vill förtjäna sin skuldfrihet sysslar med gärningslära, medan den som av nåd har fått bli skuldfri och önskar leva resten av livet utan nya skulder inte sysslar med gärningslära. Jo, det kan faktiskt bli gärningslära även för den som har fått sina skulder betalda. Om man nämligen tror sig kunna förtjäna bonuspoäng genom att själv hitta på eller anamma utombibliska syndakataloger och rättfärdighetskataloger.

Det är en falsk lära som säger: “En gång frälst, alltid frälst!” (En gång skuldfri, alltid skuldfri.)

I texterna ovan beskrivs detta tydligt och utan “prutmån”. I texten nedan beskrivs följderna av våra val. Kom ihåg att det handlar om spänningsfältet mellan tacksamhet och rättighet.

Petrus andra brev 2:20-22
Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.

Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem.

Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: Hunden vänder om till sin spya, och ett tvättat svin vältrar sig i smutsen.

Texten är otvetydig. Början är att få syndernas förlåtelse och bli “räknad som sättfärdig”. Men om man inte vandrar på rättfärdighetens väg, utan vältrar sig i dyn, blir slutet värre än början.

Men glöm nu inte Paulus uppmaning till Galaterna om hur de som har fallit skall behandlas, och glöm inte Johannes förtydligande om bekännelse av synd och mognandet i tron.

1 Joh. 1:8-10 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.


‘Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;
tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;
vårt dagliga bröd giv oss i dag;
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.’


5 thoughts on “Frälsningen – kristenlivet”

  1. Jag tror att livet efter smekmånaden kan se olika ut för olika par beroende på vilket sätt som Herren vill använda paret i fråga. Dock är målet det gemensamma, att Herren ska ha vinsten och äran. Om man då ska se till sin egen tid efter smekmånaden, på vilket annat sätt kan man se?, så har den tiden nog handlat en hel del om att vara en “förlorare” för att Herren ska få vinsten. Det kan tex ha handlat om att ha blivit högmodig i tron. Då får man falla och bli ett vittne om hur det är och sedan vittna om hur Herren tuktar, omvandlar och plåstrar om i det. Jag har fallit i synd och var förlorad om inte Herrens och förmodligen bönevänners böner inte nått fram och väckt en sista maning i mitt inre att vända om. Då blev Faderns kärlek och omsorg samt bönens väldiga kraft till Herrens ära synlig.

    Ibland är jag avundsjuk på par som verkar ha det så lätt. Så välsignat. Men vi har samme Herre och det är väl därför man kan känna gemenskap med dem när man möter dem för vi har samme Fader som bara har “lite” olika barn.

    Och när man trasslat färdigt i kindergarten får man börja växa och mogna tillsammans. Inte helt lätt att födas vid 38 års ålder. Men Herren själv leder och undervisar barn i alla åldrar.

        (Reply)

  2. Ulrika,

    Det är gott att du reagerar och det du skriver har utan tvekan att göra med en synnerligen viktig del av kristenlivet.

    Det jag dock i första hand syftade på var den omsorg och frid man som nyomvänd vanligtvis får njuta av i Herrens närvaro. Bilden av “ungdoms brud” och “första kärlek” används på flera ställen i Bibeln. Det var därför jag använde ordet “smekmånad”.

    Jeremia 2:1-2 Herrens ord kom till mig. Han sade: Gå och predika för Jerusalem och säg: Så säger Herren: Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudtid och följde mig i öknen, i landet där man inte sår. 

    Upp. 2:3-4 Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull utan att tröttna. Men jag har en sak emot dig: att du har övergett din första kärlek. 

    Efter omvändelse följer ju ett helt liv och precis som i relationen mellan äkta makar kan man inte lova att vara förälskad hela tiden, men man kan lova att älska varandra.

    Det blir tider när uthållighet behövs.

    Som kristna (omvända, döpta, kristustrogna) lever vi fortfarande i en fallen värld och livets villkor ändras inte plötsligen så att vi slipper motgångar och prövningar.

    Du skrev: “Och när man trasslat färdigt i kindergarten får man börja växa och mogna tillsammans. Inte helt lätt att födas vid 38 års ålder. Men Herren själv leder och undervisar barn i alla åldrar.

    Och där nämner du igen precis en av de saker jag vill ta upp. Nämligen avsikten att vi skall mogna i våra “kristenliv” från att vara spädbarn som behöver mjölkmat, till att lära oss att aktivt välja det goda och till slut själva kunna dela med oss och vara andra till välsignelse.

        (Reply)

  3. Nyheterna i stora delar av världen handlar om branden i den katedral som på svenska vanligtvis, kort och gott, brukar kallas Notre Dame. Det fullständiga namnet är Cathédrale Notre-Dame de Paris (ungefär Vår Frus katedral i Paris). Katedralen är byggd på ön Île de la Cité i floden Seine. Den uppfördes mellan 1163 och 1345. Bygget tog således 182 år. Katedralen har klassats som ett världshistoriskt monument av Förenta Nationerna.

    En av de första kommentarerna kom från Kardinal DiNardio.

    Daniel Cardinal DiNardo, Archbishop of Galveston-Houston and President of the U.S. Conference of Catholic Bishops issued this statement to the people of Paris.

    The horrific fire that is engulfing the Cathedral of Notre-Dame de Paris is shocking and saddens us all, for this particular cathedral is not only a majestic Church, it is also a world treasure. Noble in architecture and art, it has long been a symbol of the transcendent human spirit as well as our longing for God. Our hearts go out to the Archbishop and the people of Paris, and we pray for all the people of France, entrusting all to the prayers and intercession of the Mother of God, especially the firefighters battling the fire. We are a people of hope and of the resurrection, and as devastating as this fire is, I know that the faith and love embodied by this magnificent Cathedral will grow stronger in the hearts of all Christians.

    Också tidningen Dagen har flera artiklar om branden i Notre Dame. Franska nyheterna handlar till nästan 100% om branden, förutom de obligatoriska sport-nyheterna och väderrapporterna.

    Joel Halldorf som är skribent både hos Dagen och Expressen skrev Därför bygger vi inga katedraler längre

    Det som brann var mer än bara en byggnad, även om vi har olika sätt att sätta ord på detta ”mer”: många säger kulturarv, Daniel Sjölin kallade henne ett utomjordiskt väsen – jag föredrar: en helig plats.

    Ingen av de parisare som påbörjade bygget av Notre Dame år 1160 fick se slutresultatet. Det var regeln för medeltida katedralbyggen: de tog många generationer i anspråk. I Notre-Dames fall ganska precis ett sekel.

    Sveriges egen kardinal Arborelius citeras också.

    En hel värld chockades av bilden av den brinnande Notre Dame-katedralen, en symbol för hela den västerländska civilisationen och för hela kristenheten. Det är inte bara en unik byggnad som brinner utan något mycket mer och större. För oss kristna är en kyrkobyggnad alltid ett tecken på kyrkans mysterium, Kristi brud.

    Att denna kyrka just står i lågor när vi firar den Stilla veckan, den vecka när Jesus börjar sin korsväg kan inte undgå att beröra oss. Samtidigt är korset alltid vägen till påsken, till uppståndelsen och det nya livet. Därför kan denna brand inte utsläcka hoppets spröda låga i våra hjärtan. Elden är alltid ett tecken på den helige Andes förtärande eld, som renar, helgar och försonar. Hur smärtsamt det än är att se denna kyrka i brand, kan vår tro inte komma på skam utan bara förstärkas.

    På ett par dygn har donatörer lovat 9 miljarder kronor till rekonstruktion av detta monument.

    När naturkatastrofer drabbar miljoner människor i den så kallade tredje världen brukar det ta månader av information och kampanjer för att skrapa ihop ett hundratal miljoner.

    Jag vill på intet sätt förringa eldsvådan i Notre Dame, men jag vill påstå att materialism förblir materialism även när den säljs med hjälp av from flum-religiositet.

    Apostlagärningarna 17:22-31
    Paulus ställde sig då mitt på Areopagen och sade: “Atenare! Jag ser att ni på alla sätt är mycket religiösa. När jag gick omkring och studerade era gudabilder fann jag nämligen också ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det ni tillber utan att känna, det förkunnar jag nu för er. 

    Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. 

    Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. 

    För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt. 

    Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi

    Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.” 

    Bibeln är full av varningar mot att sätta fokus på skapelsen, i stället för Skaparen.
     
    Vi har bara ett brev från Jesu bror Jakob – Kapitel 2
    Mina bröder, var inte partiska i er tro på vår Herre Jesus Kristus, härlighetens Herre. Tänk er att det vid er sammankomst kommer in en man med guldring på fingret och fina kläder, och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då ser till den finklädde och säger: “Varsågod och sitt, här är en bra plats”, men till den fattige: “Du kan stå där” eller: “Sätt dig här vid mina fötter ” – har ni då inte diskriminerat bland er och blivit domare med orena motiv? 

    Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i den här världen till att bli rika i tron och få ärva riket som han lovat dem som älskar honom? 

    Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar? Är det inte de som hånar det sköna Namnet som har uttalats över er? 

    Om ni uppfyller den kungliga lagen enligt Skriften: Du ska älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni är partiska begår ni synd och döms av lagen som lagbrytare. Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. Han som har sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du ska inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott men mördar, så är du en lagbrytare. 

    Tala och handla så som den som ska dömas efter frihetens lag. 

    Domen blir obarmhärtig över den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen. 

    Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men saknar gärningar? Den tron kan väl inte frälsa honom? 

    Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 

    Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar. 

    Nu kanske någon säger: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så ska jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Även de onda andarna tror det, och bävar. 

    Men vill du inte inse, tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 

    Hur många miljarder har det donerats för att hjälpa alla stackare i Mocambique som drabbades av cyklonen “Idai”?

    Mocambique dränktes på grund av klimatförändringar i världen. Det regn som skulle ha fallit i Mars och April norr om Mocambique uteblir på grund av samma klimatförändringar. Det föll i Mocambique. 70% av nederbörden i Öst-Afrika faller i Mars, April och början på Maj. Svår torka och uteblivna skördar blir resultatet. Hungersnöd!

    Vindar och havsströmmar ändrar riktning, förstärks eller försvagas. Nordpolens is smälter och det kalla vattnet försvagar Golfströmen. Golfströmens hastighet och temperatur minskar drastiskt. När den stannar kan Malmöborna åka skridskor till London, Edinburg och Amsterdam. Varma kläder rekommenderas. Minus 40 grader är inte att leka med.

    Matt. 23:23-24 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra. Blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.

    9 miljarder kronor donerade av donatörer som låter stöta i horn och förkunna gåvan när en byggnad eldhärjas. Tysta och sparsamma almosor när människor oskyldigt drabbas av lidande, sjukdom och död förorsakade av naturkatastrofer.

    Kanske Jesus skulle säga: Ni borde göra det ena utan att försumma det andra

    Jag vill inte förringa eldsvådan i Notre Dame, men kan heller inte undgå att konstatera att mänskliga värderings-system är ur balans. Det viktigaste i lagen är, enligt Jesus, rättvisan, barmhärtigheten och troheten.

        (Reply)

    1

  4. Här växlar det av dagar, år

    [Vers 1]
    Här växlar det av dagar år
    av vinter sommar höst och vår
    och knappt är livets middagstid
    förr’n aftonen tar vid

    [Refräng]
    Men Jesus är densamme än
    Förblir och är min bäste vän
    Hans nåd av ingen växling vet
    den är av evighet

    [Vers 2]
    Snart sol går ned för sista gång
    för mig och tystnat har min sång
    men då hos Gud det återstår
    Ett evigt jubelår

    [Vers 3]
    Ty över Sions helga stad
    Jag skådar och i tron är glad
    en evig sol, en härlig dag
    min längtan till behag

    [Vers 4]
    Och när jag hunnit dit en gång
    i Mose och i Lammets sång
    jag sjunga skall på högre vis
    Gud vare tack och pris

        (Reply)

    2

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *