Frälsningen – Vad ska jag göra?

Detta är den andra delen av en serie om frälsningen. Del 1 finns här: Vem hade rätt? och Del 3 finns här: Kristenlivet


Vägen mellan Jeriko och Jerusalem var brant och stenig och mitt ute i vildmarken. Det var allmänt känt att det var farligt att färdas där. Inte minst på grund av att man kunde råka illa ut med samvetslösa rövarband som misshandlade och rånade dem som kom förbi. Och precis detta väljer Jesus som scenario för berättelsen om den barmhärtige samariten.


Berg och dalar

Jesus ger svar till en lagklok, en teologie advokat, som tydligt visar att han vill tänja på begreppet “min nästa”. Texten finns i Lukas 10. Det började med att den laglärde (lagen var Torah) frågade: “Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?” (vers 25)

Jag bor i ett land där livsfarliga vägar och områden inte saknas. Gissa om jag gör allt för att undvika sådana områden. Vitsen i Jesu berättelse är att vi inte får förklara någon för “icke-nästa”. Ingen av oss klarar det! Den laglärde fick konstatera att han inte lydde det dubbla kärleksbudet och således inte kvalificerade för evigt liv som resultat av något han själv gjorde eller kunde göra.

Det finns flera texter där någon, eller några frågar vad de skall göra. Jag skall ta upp en del av dessa.

I Matteus 19, Markus 10 och Lukas 18 tycks det handla om en och samma händelse. Det talas om en rik, ansedd, högt uppsatt man som ödmjukar sig inför Jesus och frågar: “Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?

Denne man hade hållit alla buden och fick uppdraget att sälja allt han ägde och ge åt de fattiga “om han ville vara perfekt“. Även här ger Jesus ett svar som är så motbjudande att mannen går ledsen bort. Det luktar “bergspredikan” med krav som är så radikala och motbjudande att ingen av oss ropar “Hallelujah” (Hebreiska: הַלְלוּיָהּ‎, Hallalu-yah, Prisad vare Yahweh). Evangelium betyder “glatt budskap” och Jesus gjorde sitt bästa att demotivera. Hajjar du?

Paulus och Silas blev tillfångatagna, pryglade och kastade i fängelse för att de predikade evangelium om Jesus Kristus. Nu blir det ett lite längre citat. Vi börjar där det berättas att Paulus och Silas sitter med sargade ryggar, blodiga kläder, på ett hårt och kallt stengolv, med fötterna fastspända i “stocken”. Och vad gör de? Inte ett ljud om hur orättvist det är att de lyder Guds uppdrag och inte blir beskyddade! Nej, de sjunger lovsånger! Hajjar du?

Apg. 16:25-34
Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av. 

Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv, eftersom han trodde att fångarna hade flytt. Men Paulus ropade högt: “Gör dig inte illa! Vi är här allesammans.” Då bad han om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. 

Sedan förde han ut dem och frågade: “Herrar, vad ska jag göra för att bli frälst?” 

De svarade: “Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj.” Och de förkunnade Herrens ord för honom och för alla i hans familj. 

Redan vid samma timme på natten tog fångvaktaren med dem och tvättade deras sår, och han döptes genast tillsammans med hela sin familj. 

Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud. 

Varför fick fångvaktaren höra evangelium? Även han frågade ju “vad skall jag göra. Eller finns det någon skillnad mellan fångvaktarens fråga och den rike mannens, och den lagklokes fråga?

Ja, jag tror faktiskt att det finns en stor skillnad mellan dessa frågor. Fångvaktaren kände sig förlorad och undrade vad han kunde göra för att bli räddad. Han insåg att han inte kunde rädda sig själv. Han behövde en räddare, en frälsare.

Paulus svarade med att förkunna frälsningens evangelium och presentera frälsaren Jesus Kristus för honom och alla närvarande som kunde förstå detta budskap och sätta tilltro till det. Dessa döptes tillsammans med fångvaktaren.

De män som frågade Jesus var laglydiga och trodde i princip att de kvalifierade för evigt liv. Någon räddare, frälsare, behövde de inte. Säg bara var ribban ligger så skall vi klara oss över den! Jesus pekade på ribban och den låg så högt att de förstod att de inte kunde klara det.

Den som tror sig vara en tillräckligt god och hygglig person tror sig inte ha behov av en frälsare.

1 Joh. 1:8-10 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss. 

Den som tror att han klarar sig bra tror inte att han behöver en räddare. Den som predikar “kärlekens lyckoevangelium utan omvändelse” leder sina åhörare till fördärvet!

Apg. 2:36-41 Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias.” När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad ska vi göra? 

Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.” 

Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: “Låt er frälsas från det här bortvända släktet!” De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen. 

Insikt om synd. Insikt om förtjänat straff. Insikt att man inte klarar det själv. Försanthållande att det finns en frälsare. Tilltro till Frälsaren. Bekännelse av tron genom dopet. Omvändelse, alltså trohet till Frälsaren. Uthållighet. Kämpa trons goda kamp. Sök att vinna det eviga livet.

Låt oss anta att du efter moget övervägande har valt Vägen, Sanningen och Livet. Vilka konsekvenser har detta för resten av ditt liv?

Views: 102

One thought on “Frälsningen – Vad ska jag göra?”

  1. Vad menade Jesus?

    Matt. 11:11-15 Jag säger er sanningen: Bland dem som fötts av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen. Men den minste i himmelriket är större än han. Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det. Alla profeterna och lagen har profeterat fram till Johannes, och om ni vill ta emot det – han är den Elia som skulle komma. Hör, du som har öron! 
     
    Om ni vill ta emot det!

    Talar Jesus om någon slags reinkarnation? Nej, naturligtvis inte. Men var menade han då?

    Låt oss titta på ordens betydelse för åhörarna på deras eget språk.

    Elia (el-i-jah) אליהו Gud (JHVH) יהוה El (styrka, makt) אֵל
    Det Jesus gjorde var att förklara att man inte kunde förkasta Johannes och hans budskap, som om de vore ett fanatiskt yttrande från en knäpp ökeneremit.

    Jesus presenterade Johannes som “Guds styrka och kraft”, det är betydelsen av namnet, och målet och uppfyllningen av profetior i det vi kallar Gamla Testamentet.

    Jesus hänvisade till ett löfte, en profetia, som alla i Israel längtade efter. Vi finner den i Jesaja kapitel 35.

    Jesaja 35 hela kapitlet
    Öknen och ödemarken ska glädja sig, hedmarken fröjda sig och blomstra som en lilja. Den ska blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och jubla. Libanons härlighet ska den få, Karmels och Sarons prakt. De ska få se Herrens härlighet, vår Guds majestät. 

    Stärk kraftlösa händer, styrk vacklande knän. Säg till oroliga hjärtan: “Var starka, var inte rädda!” Se, er Gud är här! Han kommer med hämnd, med vedergällning från Gud. Han kommer själv och frälser er. 

    Då ska de blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas. Den lame ska hoppa som en hjort, den stummes tunga ska jubla, för vatten ska bryta fram i öknen, strömmar på hedmarken. Den glödande sanden ska bli en sjö, den torra marken vattenrika källor. Där schakalerna har sina lyor ska det växa säv, vass och papyrus. En banad väg ska gå där, en vandringsled, och den ska kallas “den heliga vägen”. Ingen oren ska färdas på den, men den är till för dem. De som vandrar den vägen ska inte gå vilse, även om de är dårar. Där ska inga lejon finnas, inga rovdjur ska komma dit. De ska inte finnas där, men de återlösta ska färdas på den. 

    Herrens friköpta ska vända tillbaka och komma till Sion med jubel. Evig glädje ska kröna deras huvuden. Fröjd och glädje ska de få, sorg och suckan ska fly bort. 

    Nu kom Jesus till folket och de kände inte igen honom.

    Som “sista” (?) försök lät han löften från profetian gå i uppfyllelse. Han påpekade detta, till och med för Johannes som satt i fängelse och började tvivla:

    Matt. 11:5-6 Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. Salig är den som inte tar anstöt av mig.

    Mot den bakgrunden måste vi läsa följande. 

    Matteus 11:20-24
    Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade gjort så många av sina kraftgärningar, eftersom de inte hade omvänt sig: 

    “Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts hos er hade gjorts i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska. Jag säger er: Tyrus och Sidon ska få det lindrigare på domens dag än ni. Och du, Kapernaum, ska du kanske bli upphöjd till himlen? Nej, du ska ner i helvetet. För om kraftgärningarna som gjorts i dig hade gjorts i Sodom, skulle det ha stått än i dag. Men jag säger er: Sodoms land ska få det lindrigare på domens dag än du.” 

    Varför var det så viktigt för Jesus att människorna skulle höra hans ord och förstå vem han är och välja hans sida där och då innan de dog?

    Kunde han inte bara relaxa och fixa saken när de var döda. För enligt “universalismen / allförsoningen” blir vi ju mer benägna att tro på Herren efter döden.

    Säger Jesus i texten att allt kommer att vara okay för Sodom och Gomorra?

    Nej, han säger att de som har fått “höra” Guds evangelium och se under och ändå förkastat det är värre än “sodomiter”. Och han säger att båda kommer att få en rättfärdig dom. “Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.” (Rom. 12:19)

    Fanns det bara svart-vitt i Sodom och Gomorra? Säkerligen inte!

    Fanns det bara svart-vitt i Korasin, Betsaida, Tyrus och Sidon? Säkerligen inte!

    Finns det bara svart-vitt i vår tids avvisanden av Guds nådes frälsningserbjudande? Säkerligen inte!

    Finns det konsekvenser, rättfärdig dom, för dem som medvetet tackar nej?

    Ja, säkerligen.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *