Vita svanar

På grund av kommentarerna om Hebreiska Rötter vill jag aktualisera denna artikel. (Kommentarerna nedan är således 7 år gamla!)


  1. Hur många vita svanar måste man hitta för att bevisa att alla svanar är vita?
  2. Hur många svarta svanar måste man hitta för att bevisa att inte alla svanar är vita?
  3. Hur lång tid är en miljon sekunder? (Uttryckt i månader)
  4. Hur lång tid är en miljard sekunder? (Uttryckt i månader)

Detta kommer att handla om retorik och bevisföring, demagogi och manipulation.

Försök att besvara frågorna innan du läser vidare.

Frågan är om det är till någon nytta att skriva denna artikel. De som redan inser dessa saker behöver inte läsa den. Och de som behöver läsa den tycker förmodligen att den är irrelevant.

Frågorna 3 och 4 har jag tagit med för att visa hur lätt man hoppar över viktiga detaljer.

Om någon talar om en miljon sekunder eller en miljard sekunder, blir lätt reaktionen att man inte funderar på precis vad detta innebär, utan bara tänker att det handlar om “många” sekunder.

Men en miljon sekunder är 11 och ett halvt dygn (en tredjedels månad), och en miljard sekunder är nästan 32 år (ungefär 380 månader).

Skillnaden är minst sagt enorm! Kanske något att fundera på nästa gång du hör någon tala om kronor, eller dollar och använder ord som miljon, miljard, biljon, biljard och så vidare.

Eller varför inte fundera litet grand på vad det innebär när evolutionister börjar ett uttalande med: “För miljarder år sedan ….”; “Billions of years ago…..”; Det betyder att man berättar en saga, men vill få folk att tro att det är fakta.

Men det är bara ett par exempel där manipulation och retorik används för att missleda massorna. Man utnyttjar det faktum att de flesta har dålig matematisk insikt, svårighet att förstå siffrors innebörd, “inumeracy” kallas det på Engelska. Jfr. “ilitteracy” (analfabetism)

Nu till huvudtemat – vita svanar.

Svaret på fråga nummer 1 är givetvis att det inte hjälper hur många vita svanar man än hittar. Om man hittar många vita svanar, och ingen svart svan, har man bara bevisat att svarta svanar troligen är ovanliga.

Och svaret på fråga nummer 2 är att det räcker att hitta en svart svan för att bevisa att inte alla svanar är vita.

Det var ju ett ganska enkelt exempel, men samma logiska förhållande är inte alltid lika lätt genomskådat.

Tänk dej en knarklangare, eller en praktiserande pedofil, som hjälper barn med läxorna och på andra sätt ger dem stöd och motivation.

Det hjälper inte hur många bra saker han gör, det bevisar inte att han är okay.

Men det räcker att ta honom på bar gärning en enda gång, med knark eller intimiteter, för att bevisa att han inte är okay.

I den tidigare bloggposten Sanningen – hela sanningen tog jag exemplet med djävulen som citerade Skriften ordagrannt. Det bidrar inget som bevis att han är trovärdig.

Förkunnelser och förkunnare

I dispyterna om förkunnelser och förkunnare spelar “det vita-svan-syndromet” en huvudroll.

En grupp menar sig kunna bevisa att en förkunnelse stämmer, genom att lista alla korrekta uttalanden.

En annan grupp menar sig kunna bevisa att en förkunnelse inte stämmer genom att ta fram ett eller flera felaktiga uttalanden.

Vilken grupp tror du har populistiskt övertag?

Om sedan någon som stöder förkunnelsen stiger in på scenen med skicklig retorik, bevisföring, demagogi och manipulation, då blir resultatet att denne övertygar de flesta.

Lägg nu till detta att väldigt många bryr sig betydligt mera om hur något säges är vad som säges.

Jag skall ta ett exempel från dispyterna om Lag och Nåd.

Stort förtret uppstod när det blev känt att det finns personer som förkunnar att Torah (Lagen) är en andra dos av Kunskapens Träd.

I Messianska-, eller Judaist-kretsar, brukar man ju förkunna att Lagen är Livets Träd.

De som kallade Lagen för Kunskapens Träd blev allmänt skymfade av förespråkare för ny-judaismen, med epitet som “enmans lärosäten”. Vilket då skulle bevisa att de inte är trovärdiga, utan är ute och cyklar. Sanningen finner man inte genom att räkna näsor!

Men diskussionen huruvida Torah är Kunskapens Träd eller Livets Träd funkar inte, eftersom meningsmotståndarna har olika premisser.

Kunskapens Träd

  • Premiss #1 : Torah är synonym med Mose budord.
  • Proposition #1 : Mose budord ger kunskap om gott och ont.
  • Proposition #2 : Kunskapens Träd gav likaledes kunskap om gott och ont.
  • Slutledning : Torah är Kunskapens Träd

Livets Träd

  • Premiss #2 : Bibelns alla böcker – hela kanon från 1 Mos. 1:1 till Upp. 22:21 är Torah.
  • Proposition #1 : Bibeln är Guds Ord
  • Proposition #2 : Guds Ord är Jesus
  • Slutledning : Torah är Livets Träd

Om man inte först kommer helt överens om premisserna blir diskussionen bara goja, och inte sällan illa fäktande.

Tillfrågad om han tror att Lagen ger kunskap om gott och ont, svarade en förespråkare för ny-judaismen, ja!

Man skulle kunna tro att detta konstaterande var tillräckligt för att åtminstone kunna tänka sig in i resonemanget att Lagen kan likställas med Kunskapens Träd! Men så icke!

Det ledde istället till nya manipulativa anfall och beskyllningar att ha blivit förorättad.

Notera att den viktigaste frågan i sammanhanget undveks.

Frågan är: “Vad innebär det att äta av Kunskapens Träd, när man talar om Lagen?”

Rom. 3:8 Och varför skulle vi icke »göra vad ont är, för att gott måtte komma därav», såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? — Sådana få med rätta sin dom.

Rom. 3:21 Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittna om, 22 en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tro.

Rom. 3:27 Huru bliver det då med vår berömmelse? Den är utestängd. Genom vilken lag? Månne genom en gärningarnas lag? Nej, genom en trons lag. 28 Vi hålla nämligen före att människan bliver rättfärdig genom tro, utan laggärningar. 29 Eller är Gud allenast judarnas Gud? Är han icke ock hedningarnas? Jo, förvisso också hedningarnas, 30 så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro, så ock de oomskurna genom tron. 31 Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.

1 Kor. 1:18 Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.

Huvudfrågan är: “Vad innebär det att äta av Kunskapens Träd, när man talar om Lagen?”

Hur vi förhåller oss till Lagen, handlar det om.

För, like it or not, Lagen kommer inte att tas bort eller annulleras. I alla fall inte innan himmel och jord förgås. Och då är det för sent att välja.

Kan man äta en andra dos av Kunskapens Träd?

Ja, jag tror faktiskt det efter att ha följt förkunnelser och rekommendationer några år.
 

26 thoughts on “Vita svanar”

  1. Kjell, tack för ditt bidrag riktad mot allmänhetens utbildning!

    En man: s höjd är densamma oavsett om den mäts i millimeter i stället för meter, men för människans hybris smakar 1800 (mm) förmodligen bättre än 1,80 (m)! En skicklig manipulator vet vad perspektiv och proportionalitet innebär.

    Saker som inte kan mätas med samma mål kallas inkommensurable. I matematik, till exempel, är längd och area inkommensurable storlekar (du kan inte säga vad som är “störst” av tre kvadratmeter och fyrtiosex centimeter). Dimensioner och enheter är avsedda för att undvika att vi jämförar ”äpplen och bananer”!

    Enligt min uppfattning är lag och nåd exempel på inkommensurable storlekar. Det finns olika förutsättningar för dem…

    Trevlig helg!

    /Bent

        (Reply)

  2. NorskaBent,

    Jag förmodar att du menar “sort” eller “storhet” när du skriver “mål”.

    Visst har du rätt att en skicklig manipulator vet att ponera samband där dessa inte otvetydligt finns.

    Typ: “Hellre rik och frisk än fattig och sjuk.”

    Sedan har vi sammanblandningen av sort och storhet. Då blir det fel som “snabba tider” i sportsammanhang, eller “dyra priser” på energi, etc.

    Lätt att se sådana saker, men många har nog större problem att förstå att man väger lika mycket på månen som på jorden, men man är tyngre på jorden än på månen.

    Det förstår man inte innan man vet att vikt och tyngd är olika storheter.

    Och just sådana fel i resonemangen är mycket vanliga när man kommer in på ämnen som tro.

    /Kjell

        (Reply)

  3. En gång berättade jag för en nära anhörig att en vuxen hade gjort något fult mot mig när jag var barn. Jag tänkte att min anhöriga skulle bli upprörd för min skull.
    Men det blev istället jag som fick en utskällning!

    Det jag berättade ruckade på hela min anhörigas världsuppfattning, och denna valde att tro på sin bild av den andre vuxne, istället för att tro på det ‘fel’ jag påpekade.

    Man kan lugnt säga att jag och mina anhöriga såg på samma person/situation utifrån helt olika premisser.

    *1. “han är jättesnäll, punkt.”
    *2. “han är jättesnäll, men…”

    Hoppas att mitt exempel inte var alltför orelaterat till sammanhanget.
    Jag bara tänker på hur lätt det kan vara att välja vad man vill se och inte se, tro och inte tro, beroende på vem som säger något.

        (Reply)

  4. Jag kopierar en mycket bra, och synnerligen passande, kommentar från Berndts samtalsforum.

    /Kjell

    2012-02-03 15:16:28 – Ur Brevet till aposteln Paulus


    Kära Paulus, vi fick nyligen en kopia av ditt brev till Galaterna.

    För det första finner vi ditt språk vara något onyanserat. I brevet attackerar du, direkt efter en kort hälsning till Galaterna, omedelbart dina motståndare genom att hävda att de “vill förvanska Kristi evangelium”.

    Sedan säger du att sådana män bör betraktas som “förbannade”, och på annan plats hänvisar du till “falska bröder”. Och som för att göra situationen ännu värre säger du senare: “Jag skulle önska att de som ger er problem skulle stympa sig själva!”.

    Är ett sådant uttalande verkligen passande för en kristen församlingstjänst?

    Kommentaren verkar ganska hård och kärlekslös.

    Du framstår som väldigt aggressiv och påfrestande för många människor.

    I några av breven har du till och med nämnt personer vid namn och denna praxis har, utan tvivel, upprört vännerna Hymenaeus, Alexander med flera.

    Med andra ord Paulus, tror jag att du bör sträva efter en mer moderat hållning i din verksamhet.

    På ett ställe skrev du “Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er”.

    Paulus du har en tendens att beskriva saker strikt i svart-vita termer, som om det inte fanns några gråzoner.

    (Hela brevet kan läsas på RILNews)

    Här är länken till hela brevet till Paulus.

        (Reply)

  5. Ingela skrev: “Jag bara tänker på hur lätt det kan vara att välja vad man vill se och inte se, tro och inte tro, beroende på vem som säger något.”

    Jag vet inte vem som är uttalandets upphovsman, men det passar på detta:

    “A man hears, what he wants to hear, and disregards the rest.”

    /Kjell

        (Reply)

  6. Ja, det är bra att någon näpser den där frids-störaren Paulus.
    Han skapar bara osämja och dålig stämning. 😉

        (Reply)

  7. Kjell,

    Tack för språklig korrigering! Min svenska är ibland lite “svorska”. Arvet från Babel dominerar fortfarande.

    By the way, rekommenderar dig att läsa ” The Sacred Sandwich – Illustrated Journal for the Small Town Christians in the Big Bad World”:

    http://sacredsandwich.com/

    Inte bara för nerds!

        (Reply)

  8. NorskaBent,

    Kanske specifikt denna är intressant i sammanhanget, eftersom den bygger vidare på brevet till Paulus:

    http://sacredsandwich.com/archives/2781

    Jag citerar ett av “breven”:


    Kind Editors:

    I happen to be a member of First Christian Church of Galatia, and I take issue with Mr. Apostle’s article. How can he criticize a ministry that has been so blessed by God? Our church has baptized many new members and has made huge in-roads in the Jewish community with our pragmatic view on circumcision. Such a “seeker-sensitive” approach has given the Jews the respect they deserve for being God’s chosen people for thousands of years. In addition, every Gentile in our midst has felt honored to engage in the many edifying rituals of the Hebrew heritage, including circumcision, without losing their passion for Jesus. My advice to Mr. Apostle is to stick to spreading the gospel message of Christ’s unconditional love, and quit criticizing what God is clearly blessing in other churches.

    Miriam “Betty” Ben-Hur; Galatia, Turkey

    Ja tänk om Paulus ändå hade läst 1 Kor. 13, och begripit dess budskap. Då hade han nog varit kärleksfullare.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Kjell,

    Brilliant! Festlig och allvarligt på samma gång. Kanske det bästa sättet att möta nya judaister på?

    Nackdel: Ironi och satir skapar ofta förvirring när din målgrupp inte är homogen…

        (Reply)

  10. Ludvig och NorskaBent, tack för länkarna som lyste upp och gav mig ett glatt skratt! Det behövs som motvikt mot det tunga, svåra och mörka som det finns en hel del av i livet!

        (Reply)

  11. MS,

    Din glädje är min glädje!

    Elände i vår galna värld mötas best med … en dos humor.

        (Reply)

  12. För att återgå till artikelns huvudthema skulle jag vilja komplettera med några tankar om de så kallade 10 Guds Bud. För just där börjar oftast diskussionerna som leder till polarisation.

    Ett litet tips: Läs dessa 10 Guds Bud både i 2 Mos. 20 och i 5 Mos. 5 där det finns en hel del extra förklaringar till buden.

    Striden uppstår oftast kring det som vanligtvis kallas “Sabbatsbudet”, men som tekniskt sett lika gärna skulle ha kunnat kallas “Arbetsbudet”.

    Jag citerar budet i sin helhet ur 5 Mos. 5:12-15

    Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig.

    Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor.

    Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna skall få vila liksom du.

    Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.

    Och ur 5 Mos. 6:20-21

    När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som HERREN, vår Gud, har gett er?, då skall du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.

    För tänk om, ja bara tänk om, du skulle bli rik. Så rik att du har råd med tjänare. Då skulle du faktiskt kunna glömma hur det var att vara slav. Och då är det gott att Herren bryr sig om främlingen som annars skulle diskrimineras och behandlas som slav.

    Buden kan indelas i bud som säger “du skall”, och bud som säger “du skall icke”.

    Jag tar det ur 5 Mos. 5 (verserna som nedan) först “du skall icke” buden:

    7 Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
    8 Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild
    11 Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn
    17 Du skall inte mörda.
    18 Du skall inte begå äktenskapsbrott.
    19 Du skall inte stjäla.
    20 Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
    21 Du skall inte ha begär till din nästas hustru. Du skall inte ha lust till din nästas hus eller hans åker, hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör din nästa.

    Det får vi väl inga större menings-skillnader om, utom då att vi kanske är lite blinda för vad avgudar må vara.

    Nu kommer jag till “du skall” buden:

    16 (Du skall) Hedra din far och din mor, så som HERREN, din Gud, har befallt dig

    Va? Bara ett? Men hur går det då med:

    12 Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig.

    Tja, låt oss läsa vidare:

    13 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor.

    Och då blir det ju 6 gånger mera ett “skall bud”.

    Helt fritt läser jag följande:

    Var inte lat, utan bidra 6 dagar i veckan med ditt arbete. Men bli inte helle girig så att du vill ha mer vinst och glömmer att vila dej, och försummar att ta tid för samvaro med Herren. Och framför allt, bli inte maktlysten och girig så att du idkar rovdrift på dina eventuella anställda.

    Med andra ord en mycket avancerad arbetslagstiftning som fortfarande inte har genomförts i alla jordens länder. Det finns åtskilliga länder där man tvingas arbeta 12/7 eller vara arbetsös och svälta.

    Det uppstår problem när man gör Arbetsbudet till en religiös plikt och kallar det Sabbatsbudet.

    En strängt ortodox judaist tillfrågades en gång: “Är man riktigt frälst om man inte firar och aldrig tänker fira lördag som sabbat?”

    Och hans svar var: “Ja, man är ett Guds barn om man inte firar sabbat, men ett olydigt barn.”

    Och vad menar då denne med att “fira sabbat”? Jo, att även rituellt fira sabbaten med vin, bröd och ljusstakar.

    Och det blir i praktiken ett sluttande plan. På annat ställe presenterade samma person sina funderingar om man får använda microvågsugnen att värma upp mat på sabbaten…….

    Innan man vet det är man olydig, eller dåligt förberedd som brud, och saknar förlovningsring, om man inte firar lövhyddohögtiden rituellt.

    Och, inte är det ju fel att avstå från fläsk, men om det i längden leder till att barnen inte får äta snask eller glass, som kan misstänkas innehålla gelatin, eventuellt från avkok av ben från slaktade grisar, ja då har man fastnat ordentligt i lagens gärningsläror.

    Samma sak om man anser sig få extra fördelar eller bonuspunkter genom att t.ex. fira sabbat.

    Jag har skrivit åtskilligt om detta.

    Några stycken länkar:

    https://niwega.net/2011/04/09/17/

    https://niwega.net/2011/08/16/sabbatsdispyter/

    https://niwega.net/2011/08/20/du-skall-och-du-skall-icke/

        (Reply)

  13. Vari består denna fascination för att hålla regler, påbud och lagar in absurdum? Var är friheten i Kristus? Varför ska vi gå från ett ok (syndens) till ett annat (lag o regler)?

    Hur ska lagar o regler exakt hållas? Jo, det behövs ett antal skriftlärda, en kommitté, som i mänsklig kraft sitter och bestämmer vad alla andra ska efterfölja. Hur ska man annars få likvärdighet på alla bud? Är ett bud oundvikligt för att följa Kristus på rätt sätt så kan inte buden skilja sej åt mellan kulturer, länder, sammanhang. Alltså ett slags Internationell Domstol. Alltså några självutnämnda (eller hur gör man annars?) vishetslärare a) vars legitimitet inte kan ifrågasättas, b) vars rådslut inte kan ifrågasättas, c) som måste vara stenhårda för att inte släppa in avfälliga undantag.

    Resultat: alla ska vi följa vad några människor hittat på, annars är vi inte värdiga inför Gud. Hur rimmar detta med avgudabudet? Hur rimmar detta med att jag är en ny skapelse i Kristus? Har vi inte övernog med exempel på fariseism och hur Jesus såg på detta?

    För mej låter det hela tiden som det är ett gäng som vill bli halvgudar och ha makt att bestämma allt över oss andra. En ack så vanlig mänsklig svaghet. Jag säger för egen del: ingen kommer mellan mej och Kristus!

        (Reply)

  14. wildwest skrev: “Hur ska lagar o regler exakt hållas? Jo, det behövs ett antal skriftlärda, en kommitté, som i mänsklig kraft sitter och bestämmer vad alla andra ska efterfölja.”

    Det intressanta blir ju att man kan vara lagisk även om man är motståndare till allt vad lag heter.

    För bud består som sagt av både “du skall” och “du skall icke”.

    Så får man en “du skall kommitté” och en “du skall icke kommitté” och dessa kan aldrig bli ense med varandra.

    Men likaväl vill de bestämma över varandra.

    Som jag ser det handlar det i grund och botten om makt och att “vilja göra sig ett namn”. (1 Mos. 11:4)

    I mer eller mindre utsträckning kastar vi alla sten i glashus.

    /Kjell

        (Reply)

  15. Kjell,

    Bra talat 🙂

    Läste på en blogg att man tydligen blir stor i himlen om man håller alla bud “Men tänk istället att det är för ditt eget bästa och kommer att leda till frid och välsignelse. Det är sedan bara en bonus att du kommer att tillhöra de största i himmelriket. Pröva lydnad istället för uppror får du se.” men Ordet säger väl att vi ska få igen vare sig vi gjort gott eller ont “1 Kor 5:10 Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont. ”
    Hur kan dom veta att det dom INTE gör/gjort ses med blida ögon av Gud? Att göra “ont” kan vara att strunta i sin nästa tex.

        (Reply)

  16. Daniel MTC har hjälpt litet på traven genom en kommentar i diskussionen om Eddie Chumney

    Alla manipulativa medel och all demagogisk retorik verkar nu vara tillåten enligt Lagen??? Så här skriver Daniel:

    Delcitat:

    Eddie tror av hela sitt hjärta att vi närmar oss det Messianska riket med stormsteg. Han lyfte tillsammans med detta ord fram det faktum att Paulus inte per definition var emot omskärelse (han uppmuntrade tex Timoteus att omskära sig) om det inte rör sig om omskärelse för att konvertera eller försöka vinna rättfärdighet genom lagen. Alltså att omskärelse av rätt anledning är ok. Till saken hör kanske att amerikanarna har en motsatt syn på omskärelse än vi svenskar och ser detta ingrepp som något positivt (främst av hälsoskäl).

    Det sist nämnda var något en bloggare hittade på något forum på nätet och är inget som Eddie predikar här eller vi skulle promota. Samme bloggare har en egen teologi kring tusenårsriket och tror inte att kristna kommer få del av det alls. Alltså vi ”får” inte vara med alls i tusenårsriket.

    Slut citat.

    Mitt hopp är att flera skall se var de falska deklarationerna finns.

    1. Både Eddie och Daniel har i mejl bekräftat att Eddie skrev dettanågot som “en bloggare hittade på något forum på nätet” vi kommunicerade utförligt via email om detta innan jag (bloggaren) publicerade det.
    2. Det är ett genuint uttalande av Eddie att man helst bör bekräfta hjärtats omskärelse med en omskärelse på köttet. Being physicall circumcised AFTER we are saved is a SIGN of our seal of righteousness by faith (that we have pledged to obey the voice of YHVH in our heart). Inclusive hans eget stavfel.
    3. Min “egna” teologi om tusenårsriket är nog inte så egen. Det har traditionellt varit main stream i kristenheten att tro att Himmelen är de frälstas destination. Nu vill Daniel få det att låta som om det är en udda tro utgiven av enmanslärosätet i Nakuru, Kenya.

    Vidare vill jag varmt rekommendera Eva Helens prövande av Eddies predikan, alla delarna, i samma tråd. Framför allt hennes slutkommentar.

    Kanske minns ni mina 4 punkter? Varnings-signaler!

    1. Det börjar med förnekandet av Himmelen. Vi skall istället till Jerusalem.
    2. Nästa steg är förnekandet av Korset. Istället var det en påle eller ett vanligt träd.
    3. Följande steg är att förneka att Guds Son är Gud. Det finns varianter på vad han då var istället. En tanke hos Gud, en ängel eller en profet. Låt inte lura dej av alternativen. Det är förnekandet det handlar om.
    4. Det sista steget i förnekelsen tycks vara att förneka att Den Helige Ande är en person.

    Kanske kan ordningsföljden vara olika från fall till fall.

    /Kjell

    PS. Här är länken till bloggposten med Eddies uttalande om omskärelse.

        (Reply)

  17. Kjell,

    Jag vill gärna komplettera med att poängtera att min “prövan av Eddies predikan”, ska ses i ljuset av att själva bloggposten i detta fall, som finns upplagd på Aletheia, är en uppmuntran till var och en att diskutera Eddies undervisning. En inbjudan som är öppen för var och en att ta till sig. På så vis är Daniel ett föredöme, att han är helt öppen för att folk ska få bilda sig en egen uppfattning. Han stänger inte dörren för prövande.

    Av alla de kommentarer som jag skrev i denna tråd på Aletheia, så vill jag gärna lyfta fram den senaste kommentaren som jag skrev. Det är kanske den mest uppbyggande. Jag citerar den här nedan i sin helhet:

    —————-

    Fred Ö skriver: ”Befallde då Jesus sina lärjungar att hålla och undervisa Mose lag?”

    Ja, vad befallde Jesus?

    Joh 15:9ff
    9 Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.

    10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.

    11 Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig.
    12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.
    13 Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner.
    14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.

    15 Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta.
    16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.
    17 Och det befaller jag er att ni skall älska varandra.

    Jesus befaller oss att vi ska älska varandra. Det är hans bud till oss.

    Jag tror att den största utmaningen inte ligger så mycket i för oss att fundera ut vad vi ska undervisa för något, utan snarare i att lägga ner alla egna ambitioner, och egna försök på att försöka tillfredsställa Gud. Enda sättet att behaga Gud är att låta Jesus leva genom oss. Det enda vi själva kan ”göra” är att TRO på den Gud har sänt, nämligen Jesus Kristus. Vi lär oss att höra vad Anden säger, och vi lär oss se vad Anden uppenbarar för oss. Och det vi hör och ser är det vi talar och gör. På så vis gör vi inget i oss själva, utan det blir Gud som verkar allt i alla.

    Vårt uppdrag är att vara VITTNEN för det vi sett och hört. Och det är Anden i oss som vittnar.

    Alltså: största utmaningen för var och en av oss är att lära sig ledas av Anden, istället för av människor. Och hur lär vi oss detta? Jag tror att Gud får visa oss, var och en personligen. Det är ett personligt ansvar.

    Vi bör också fråga oss själva var och en vad det är som vi eftersträvar – vad vill vi bli?
    Är det att bli lik en hebreé? Eller är det att bli lik en katolik? Eller är det att bli lik sin favoritpredikant? Eller kanske en pingstvän, eller kalvinist? Eller är det kanske att bli så olik någon som möjligt som man tycker illa om?

    Jag får nästan intrycket, när jag lyssnar till undervisning liknande E Cs, att den stora strävan är att tycka så olika som möjligt mot vad alla andra kristna syskon tyckt genom alla århundraden. Allt är tydligen fel, allt vad kristna har lärt sig. Det ger åtminstone mig en bild av en väldigt liten Gud, som hållit tillbaka av sin Ande och uppenbarelser. Som om allt ljus som alla kristna syskon fått genom åren, skulle ha varit från något annat håll än från Gud.

    Jag tror istället att vi gör bäst i att ha vår strävan i att bli lik Jesus Kristus. Och det är just detta som Anden hjälper oss med.

    Vår uppgift är inte att lära oss och praktisera en massa levnadsregler här i vårt jordeliv. Nej, vår uppgift är att förhärliga Jesus Kristus i oss, så att det ljus som strålar ifrån Honom, blir uppenbarat för de som lever kvar i mörkret, i världens bojor. Vi ska vandra omkring som levande tabernakel. Gud bor i oss, och det är Guds Ande som drar folk till sig.

    En sång som säkert många hört, som sammanfattar på ett bra sätt:

    ”Rena mig med elden från din Ande
    Rena mig och gör mig mer lik Dig

    Låt mig dö från allt som är mitt eget

    Använd mig Gud som Du vill”

    Jesus säger i Joh 15:13. ”Ingen har större kärlek än att han ger sig själv för sina vänner.”

    Liksom Jesus gav sitt liv för oss för att vi skulle få leva, så ger vi vårt liv till Gud för våra vänners skull, genom att vi låter Jesus leva istället för oss. Större kärlek än så här kan det inte bli!

    På så vis kan vi uppfylla kärleksbudet – vi låter Jesus leva istället för oss.

    Gal 2:19-20
    19 Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, 20 och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig.

    —————–
    Som slutkläm, vill jag poängtera just detta att vi ska älska varandra. Och detta kan vi inte göra på annat sätt än att vi ger våra liv för våra vänner. Vi dör, och Jesus lever istället för oss – och detta uppfyller vi enbart när vi leds av Anden – då är vi förenade med Sonen, som i sin tur är förenad med Fadern. Då blir vi ETT, och vi vilar från egna gärningar. Vi har sabbatsvila! 🙂 Vi får bli bättre på att stå emot köttet, och istället hämta kraft och nåd från Gud, via Anden.

    Och den andra stora poängen med kommentaren ovan, är just vilken strävan vi har. Vem strävar vi efter att bli lik? Den enda rätta strävan är att vi ska ha som mål att bli lik Jesus. Men tyvärr verkar många kristna mer ha en strävan att efterlikna en människa, eller kanske ännu värre och som vi ser ganska ofta, har en strävan att bli så olik någon som man inte gillar. Och då har man genast siktet fel inställt, och då kan man hamna på sidovägar. Då är det dags att ställa om siktet tillbaka på JESUS! Det är HONOM vi ska se!

    Om du ser ett syskon som faller, så hjälp denne att bli upprättad igen, i Jesus Kristus. Hjälp denne att få siktet inställt på Jesus igen. Det allra största du kan göra är att ge ditt liv för denne, och det gör du när du lägger ner alla egna ambitioner, alla egna tyckanden, alla egna åsikter etc, och låter Jesus tala, och leva istället för dig. Vi hamnar ofta snabbt i köttet, i bråk och kiv, och jag själv är absolut inget undantag. Men då får vi snällt vända om till Jesus Kristus, och fråga Honom vad Han vill ha sagt, vad Han vill ha gjort, och ställa våra egna ambitioner åt sidan. Kort sagt: Vi dör från vårt eget, och låter Jesus leva istället för oss.

    Frid,
    Eva Helen

        (Reply)

  18. Eva Helen skrev: “Om du ser ett syskon som faller, så hjälp denne att bli upprättad igen, i Jesus Kristus. Hjälp denne att få siktet inställt på Jesus igen.”

    Jag tror jag förstår det du vill säga, och jag kan även hålla med (om du menar det så) att det ofta är bra att tigande avvakta, till en tid. Vi skall ju vara snara att höra och sena att tala.

    Sedan, om jag förstår dej rätt, medger du ju att just “följandet av Jesus” kan ta sig olika uttryck för olika människor. (kroppens lemmar)

    Och för att då anknyta till den mening jag citerar, så måste detta innebära att man ser att någon faller och sedan reagerar så som man tror är gott.

    Det kan då uppstå ganska stora meningsskillnader över om man har sett rätt och vidare om man har reagerat rätt.

    Hur som helst handlar det om konkreta handlingar när ett syskon faller.

    Och hjälpen kan bestå av bistånd, tröst, förmaningar eller tillrättavisanden.

    Balansen mellan “ora et labora” – bed och arbeta – kan ofta vara svår att finna.

    Och de av oss som har uppfostrat barn vet av dyrköpt erfarenhet hur svårt detta är.

    /Kjell

        (Reply)

  19. Eddie Chumney skriver i sin bok “Restoring the Two Houses of Israel”, som finns på hans hemsida, om Guds ‘mäktiga tvillingar, Torah och nåd’:

    http://www.hebroots.org/twohouses_chap3.htm

    “ÅTERFÖRENINGEN av Abrahams säd (Israels hus [kristna] och Juda hus [Judar]) skulle äga rum i de sista dagarna INNAN ankomsten av den judiske Messias och etablerandet av den messianska eran på jorden.”

    “DETTA ÄR fullheten av det förbund som Israels G-d ingick med Abraham. DETTA är evangeliet enligt Torah!!!”

    “Må Israels G-d återlösa och återupprätta Israels två hus och ÅTERFÖRA DEM till Israels land och med hast framkalla den messianska eran i vår tid.

    (Egen översättning, och markering.)

    Okej, så vad säger Eddy Chumney att “evangeliet enligt Torah” är?

    Om jag ska läsa som det står, så handlar det om att Judar och Kristna (‘Israels två hus’) ska återförenas – i Israels land – INNAN – Messias ankomst (han menar säkert återkomst), och upprättandet av den messianska tidsåldern. Och detta är de goda nyheterna. Enligt Torah. Eller enligt Chumney.

    Ja, mina systrar och bröder.
    ‘Evangeliet enligt Torah’ innebär alltså att vi får packa våra väskor redan nu…

    Kom alla ni som är trötta och tyngda av bördor, så ska ni få en resväska…!?

    Och kanske, för säkerhets skull (eftersom det ändå kommer att krävas av oss – av er bröder) kanske passa på att klara av det här med omskärelsen också?

    Fast, som en Chumney-vän sa, “jag väntar med kniven”…

    När allt kommer omkring, så menar ju Chumney att omskärelsen är en bekräftelse på hjärtats lydnad, och ett sigill för de troende – ett ‘tecken på hjärtats omskärelse’.
    (Undrar fortfarande hur det funkar för oss systrar.)

    Här är varken jude eller grek, slav eller fri, man eller kv…….?
    (Vänta nu? Här ÄR vi tydligen olika inför lagen?)

        (Reply)

  20. Kjell,

    Jag tror att vi ibland kan börja rätt i Anden, men sedan sluta i köttet. Det gäller ibland att veta när man ska sluta! Och ibland är det bara helt igenom kött, från början till slut.

    Kjell skriver: “Jag tror jag förstår det du vill säga, och jag kan även hålla med (om du menar det så) att det ofta är bra att tigande avvakta, till en tid. Vi skall ju vara snara att höra och sena att tala.”

    Det jag menar är egentligen inte främst att man ska “tigande avvakta”, även om det är just detta som de flesta av oss i praktiken bör göra i de flesta fall. Det jag framför allt menar är att vi ska handla i förening med Jesus, alltså efter Andens ledning.

    Just i sådana här situationer, där man ser något “fel” hos ett annat syskon, och man ser att de vandrar “fel väg”, så är det många som far ut i köttet, varpå bråk ofta uppstår, vilket är resultat av köttets gärningar. Det blir också ofta “hela havet stormar”, eftersom det oftast inte bara är EN person som ska påpeka vad som är fel, utan många personer. Och detta tror jag inte är Guds ordning. Det är snarare ett tecken på omognad bland oss. Det blir aldrig något “upprättelse-moment” – dvs upprättelse i Kristus. Utan ofta stannar det vid “peka på felet”, och kanske använda några bibelord som slagträ för att visa hur rätt man själv har, och hur fel den andra personen har. Det blir ofta ställningskrig mellan två parter. Och ofta hänger man ut varandra. (Undrar vad icke-kristna ska tänka om oss, när de hamnar på våra blogg-diskussioner?).

    I många av de diskussioner som vi kan se mellan syskon, så lyser kärleken med sin frånvaro. Åtminstone jag själv kan känna av att där istället råder irritation, och ofta förakt. Då har man sannerligen låtit en bitter rot skjuta skott. Då har man fallit för frestelsen.

    Gal 6:1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir frestad.

    Själva frestelsen blir att kanske “se ner” på sitt syskon, och själv tycka att man är lite bättre, som inte fallit för samma överträdelse (dvs hamnat på samma fel väg, hamnat utanför Kristus i något avseende). Och då har man själv överträtt gränsen, dvs fallit för frestelsen, och själv hamnat på fel väg. Då förkastar man den nåd som är oss given.

    Om man hamnar i en diskussion med ett syskon, och man känner irritation inombords, eller tänker dumma tankar om sitt syskon, då har man själv vandrat ut i köttet. Då är det dags att vända om till Gud, och be om förlåtelse, och lägga alla egna ambitioner åt sidan, och fråga Gud vad Han vill att du ska göra i situationen. Kanske Gud bara vill att du ska be över denna personen, och kanske Han sänder en annan person, som är mer andlig än dig själv, till att upprätta personen du är irriterad på.

    Detta tror jag är en vanlig fälla bland oss kristna. Att hamna i köttet och börja strida med varann, istället för att upprätta varann. De tjänstegåvor vi har inom den kristna församlingen – deras huvuduppgift tror jag är just att upprätta oss i Kristus – att leda oss till Jesus. Men tyvärr har vi många falska lärare, herdar etc, som leder oss på avvägar, bort från Kristus. Och dessa avvägar är många, och ser ut på olika sätt, och antagligen uppstår nya slags avvägar hela tiden. Det bästa skyddet är att fokusera på att rota sig i Kristus, i kärleken.

    Gud är kärlek, står det i Guds ord, och därför kan vi bara älska efter Guds sinnelag, när vi är i Kristus. Vi älskar med den kärlek som vi får från Gud, via Anden i oss. Enda sättet att hålla Guds bud, kärleksbudet, är att förbli i Kristus. Kärleken är lagens uppfyllelse, och endast Jesus kan uppfylla lagen, och när vi är förenade med Jesus, så uppfyller vi lagen per automatik. När vi sliter oss loss och gör oss oberoende så syndar vi – vi skiljer oss från Gud – vi blir laglösa och kärleken svalnar, eftersom kärleken finns endast i Kristus, och inte i oss själva. Att inte “känna” Herren, är att inte vara i förening med Herren Jesus, och det är just sådana som Jesus kallar för “laglösa”. De har istället agerat helt oberoende av Gud, och har använt “Jesu namn” efter eget huvud.

    Om vi nu alls ska tala om “väktar-tjänster” i det nya förbundet, så tror jag att de har fokus på “upprättelse”, att visa “överträdare” till rätt väg, dvs till Jesus. De är Jesus-centrerade, och har inga egna ambitioner alls, utan har lagt ner sina liv, för att låta Jesus regera i dem istället, och bara handla efter Kristi huvud, och inte eget huvud. Men många s.k. väktare idag, är snabba på att peka på fel väg, och missar ofta det viktigaste, vilket är att presentera Jesus själv, som rätta vägen. Är det man själv som agerar, eller är det Jesus som agerar genom personen ifråga? Vi ska kunna se Jesus i varandra.

    Endast Guds ord består. Våra egna ord, våra egna gärningar brinner upp och blir som skörd i köttets åker. Men om vi sår i Andens åker, får vi lön, i form av frid och glädje. Just detta, att vi skördar vad vi sår, tror jag är ett sätt för oss att avgöra om vi har agerat efter Andens ledning eller köttets begär. Vi märker själva vad som blir resultat efter något vi gjort eller sagt, om vi har frid och glädje (ej att förväxlas med skadeglädje), och känner tacksamhet till Jesus, eller om vi känner irritation och förakt, eller kanske dåligt samvete. Vi får träna oss!

    Jag själv har fallit för frestelsen många gånger, så jag är absolut inget undantag. Jag undrar om någon av oss hinner bli perfekta, dvs i total förening med Kristus i allt vi gör, innan vi kommer hem till Herren. Det är en mognadsprocess, som Paulus beskriver som att “vinna Kristus”. Vi lägger ner vårt eget, och låter Jesus leva istället för oss. Vi lever ETT med Honom.

    I denna mognadsprocess hjälper Anden oss att se på vår egen synd (Anden visar oss också vad rättfärdighet är, och bistår med RÄTT dom – vi själva kan inte döma rätt). Och ju mer vi ser vår egen otillräcklighet, att allt verkligen är av nåd, och att endast Jesus i oss är den som kan göra rätt, desto mer överseende och förståelse tror jag att vi får med andras brister. Vi har ju handlat lika illa själv! Istället blir vi mer inriktade på att uppmuntra varandra, och upprätta varandra i Kristus, än att slå ner och puckla på varandra.

    En sista sak. Just detta, att endast Guds ord består, det är en trygghet för oss. Om våra egna gärningar, eller egna ord skulle vara bestående, så skulle vi ju kunna berömma oss, och det skulle vara skillnad på oss. Men nu står vi alla där, skyldiga som synden, och kan endast förtrösta på tron på Jesus, och den stora nåd som kommer oss till del.

    Och eftersom bara Guds ord består, så kan vi heller inte berömma oss, eller ära varandra. Visst, vi har olika gåvor, och har olika slags tjänster, men det är Jesus vi ska se i varandra, och inte några människor. Att det är Gud Fadern som vi ska tacka i Jesu namn för allt gott, och inte tacka människor. Därför gör det så ont när vi upphöjer varandra, vilket kan ske på lite olika sätt. Att exempelvis göra ett uttalande på följande sätt: “Jag tycker NN är en bra bibellärare. Det är den ende jag litar på, och ende jag vill lyssna på.” Det är samma sak som att upphöja denne bibellärare, och inte se att all vishet och god andlig kunskap kommer ifrån Gud, och inte från människor. Och denna vishet och kunskap kan komma alla syskon till del (de som är öppna för att ta emot ifrån Gud), och inte några enstaka.

    Tänker på ett bibelord, som handlar om Jesu lärjungar:

    Luk 8:10 Han svarade: “Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i liknelser, för att de skall se och ändå inte se och höra och ändå inte förstå.

    Att förstå Guds rikes hemligheter, är helt igenom nåd från Gud. Alltså inget som någon kan berömma sig av. Alltså finns ingen orsak att blåsa upp sig själv, om man tycker att man “kan mycket”, och heller ingen orsak att upphöja någon människa som man själv tycker kan mycket. Allt är av nåd, och är gåvor från Gud. Och dessa gåvor delar vi med oss av, utan att blåsa i basun så att alla ska se oss vad vi ger för något. Det är JESUS vi ska se. Och till slut, när vi växer upp till full mognad, så att vi till slut kan se att det är Kristus som är allt och i alla (Kol 3:11).

    Ser nu att Kolosserbrevets kapitel 3, sammanfattar mycket på ett bra sätt, hur vi hädanefter ska agera (med Andens hjälp och inte i egen kraft/prestation), vi som är nya skapelser i Kristus.

    Kol 3:9-17 Ljug inte på varandra. Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar 10 och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare. Här är det inte längre fråga om grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla.

    Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet. Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma. Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.

    Den allra sista bibelversen i stycket ovan, sammanfattar allt jag skrivit på ett bra sätt:

    Allt vad vi gör i ord och handling, gör vi i förening med Jesus. Och Gud Fadern, ska ha “tacket”!

    Som sagt, vi faller alla ibland in i frestelser, men det blir bättre och bättre vartefter vi dödar köttets gärningar med Andens hjälp. Om vi stretar emot, står emot den Helige Anden (såsom fariséerna alltid gjorde), så förhindrar vi mognadsprocessen.

    Frid,
    Eva Helen

        (Reply)

  21. På Messianska Föreningens Shalom hemsida läser, och citerar jag följande.

    Grundläggande förutsättningar för en rätt förståelse av MFS undervisning

    Man måste scrolla ner.

    • Lagen ger inte frälsning, det gör den Evige, genom Messias. Men lydnad för vissa bud i lagen är en förutsättning för frälsning, som att tro att Israels Elohim är den ende Elohim som finns och tro på den utlovade Profeten, som är Messias Jeshua. Många bud i lagen tjänar till att man som frälst kommer in i ett högre andligt liv (helgelse). Somliga bud gäller bara för det fysiska Israels folk, i Israels land. En del bud gäller för alla människor, exempelvis buden om att inte mörda eller begå äktenskapsbrott m.m.
    • För de inympade gäller inte hela Toràn (”lagen”) utan enbart vissa delar av den.

    Såg du? “den utlovade Profeten, som är Messias Jeshua

    I Isam är Jesus en profet. En stor profet. Men mindre än Muhammed. (Vars namn inte får nämnas! Jfr. Israel förbud att uttala Guds namn.)

    Jag hoppas verkligen att alla som läser här inser hur allvarligt detta är.

    Det betyder att om du, i likhet med Tomas, proklamerar “Min Herre och min Gud!“; då är du enligt MFS förtappad.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *