Får och (brist på) herdar

Häromdagen hörde jag ett uttryck för första gången här i Kenya: “Han tiger som vattnet i en gryta”; I Sverige brukar man “Tiga som muren”.

Ett uttryck som används i östeuropeiska länder är: “Frisk som en sten”; I Sverige är man ju vanligtvis “Frisk som en nötkärna”.

sjuk eller frisk som en nötkä…, eh, sten

Det finns en lista hos Wikipedia med svenska uttryck: Lista över svenska liknelser

För att visa hur knepigt det kan vara att översätta liknelser och ordstäv skall jag ta ett holländskt exempel. Det låter så här: “Het is kruis of munt”, zei de non en ze trouwde de bankier. Ordagrannt översatt blir det: “Det är kors eller mynt”, sa nunnan och gifte sig med en bankir. Det man missar då är att “kruis of munt” idiomatiskt på svenska heter “krona eller klave”. Det holländska ortstävet är således omöjligt att översätta.

Bibeln är full av uttryck som betyder mycket mer än bara orden ordagrannt översatta, ja faktiskt betyder något helt annat än orden översatta med hjälp av en ordbok.

Matt. 9:35-38 I 1917 års översättning stod det “lika får som icke hava någon herde”.
Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. Och han sade till sina lärjungar: “Skörden är stor men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd.” 
 
 
I Markus 6, verserna 30-44, berättas det om utspisningen av 5000 män (förutom kvinnor och barn). Även där finns uttrycket med i vers 34: “Han förbarmade sig över dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem grundligt.

Och till sist vill jag ta med Jesu enträgna uppdrag till Petrus (Joh. 21:15-17) “Föd mina lamm”, “Var en herde för mina får”, “Föd mina får”.

Bespisningen omtalas även av Lukas i Kapitel 9, verserna 10-17 och en annan bespisning i Markus 8, verserna 1-9. I dessa båda texter finns inte uttrycket “får utan herde” med.

Alla som läser Bibeln kan nog förstå liknelserna med herdar, får och lamm ganska bra. Orden som är direkt härledda från dessa tre förekommer 81 gånger i Nya Testamentet och 357 gånger i Gamla Testamentet. En del av dessa texter handlar bokstavligen om lamm och får. (Inom parentes: orden för get finns bara 3 gånger i NT och 23 gånger i GT.)

En herde har (i biblisk betydelse) som uppgift att leda, vårda och sköta fåren och se till att de får mat.

Nu kommer jag till temat i denna artikel.

Vad syftade Jesus på när han konstaterade att folket var som får utan herde?            

Jag tror att vi bäst kan förstå det med hjälp av citatet ovan från Matteus 9. Jesus gick omkring och undervisade, predikade evangelium och botade sjuka. Han sysslade alltså med att leda, vårda och sköta fåren och se till att de fick mat.

Han sade också till lärjungarna att “skörden är stor men arbetarna är få”. I sammanhanget är det tydligt att “arbetare” måste syfta på människor som ger ledning genom undervisning samt vårdar och sköter genom samtal och personligt exempel.

Texten ger ingen anledning att förmoda att de människor Jesus syftade på var något annat än “vanliga” människor. Sådana människor som vi möter varje dag på torgen, i snabbköpen, på jobbet, vid hållplatser och var som helst.

Givetvis kan vi inte gå till avdelningen halta och lytta i slummens kåkstäder och bara “förkunna evangelium”. Jesu bror Jakob skrev om detta. Jakob 2:15-17 Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar. 

Men det finns en aspekt på detta som jag tror vi talar för lite om, “kristna” emellan. Det är just den aspekten jag vill lyfta fram.

Bland de vanliga människorna finns det frånskilda, fattiga, deprimerade, stressade, misshandlade, nedtryckta, försummade, sjuka, behövande, ensamma, förslavade, modlösa, sorgsna och vad mer jag skulle kunna nämna i raddan.

Så var det då, så är det nu!

Visst vore det fantastiskt (mänskligt sett) om allt detta skulle höra till det förflutna för alla som tror, omvänder sig och låter sig döpas. Men så är det inte och så kommer det aldrig att bli innan Herrens återkomst

Katoliker kan “bikta sig” genom att kliva in i ett skåp och tala med en präst som sitter bakom ett skynke.

Jag hör till dem som tror att man inte kan formalisera sådant, men ändå finns det en generell sak man kan säga. Sakerna i min radda bör inte höra till församlingens tabu-sfär.

Johannes första brev 1:5-10 (Reformationsbibeln)
Och detta skriver vi till er, för att er glädje ska vara fullkomlig. Och detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er, att Gud är ljus och i honom finns det inte något mörker.

Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen.

Men om vi vandrar i ljuset, såsom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu Kristi, hans Sons, blod renar oss från all synd.

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.

 
 
Det är sannerligen inte lätt att tala om de saker jag räknade upp, eller dylika saker. Och inte blir det lättare när det hör till församlingens tabusfär.

För om man kämpar med sådant har man otillräcklig helgelse, troligen hemlig synd enligt traditionell pingst. Och inte blir det bättre i trosförkunnelsens karismaniska framgångs-församlingar. Där har man då brist på tro och inte har man sått sitt frö heller.

Själavård i cyberspace kan ju aldrig ge den personliga närhetens kvalitet. Någon att rent fysiskt hålla i handen eller få en kram eller axelklapp från. Men däremot finns fördelen att man kan vara anonym och tala om sådant utan tabu och utan att man sedan blir diskriminerad på ett eller annat sätt.

Saken är klar. Johannes tvekar inte en sekund. Äkta gemenskap i församlingen är en utopi så länge det finns tabu och fördömelse.

Jesus tvekar inte heller, han sade (Markus 2:17):


Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.” 


 

10 thoughts on “Får och (brist på) herdar”

  1. Sitter här och funderar
    I vår tid är det populärt med ledarskapskurser både inom arbetslivet och kristna sammanhang. Ändå har vi brist på får. Eller så kanske det är någonting med den moderna uppfattningen om “ledare” som slirar. Eller både och.

    Jag tror inte att man kan undervisas till att bli en ledare. Moses, till exempel, hade fått den yppersta utbildning som det dåtida världsherraväldet Egypten kunde ge en människa, men en ledares främsta egenskaper sitter i personligheten. Gud lät därför OMFORMA Mose med sina särskilda metoder. David formades också av Gud, på Guds särskilda sätt. Märkligt nog så formades dessa ledare inte mitt i stimmet bland människorna, utan i avskildhet, alltså separerade från andra människors inflytande.

    De fick själv uppleva ensamhet, att inte vara sedda. Att vara övergivna. Att inte vara någon. Det fick också lära sig dricka den bittra kalk som det innebär att misslyckas, trots goda föresatser. Det totala misslyckandet fick även Petrus lära sig genom personlig erfarenhet innan han kunde bli en herde för Jesu får.

    Sedan finns det förstås sådana herdar som gärna skaffar sig egna får, på bekostnad av Jesu får. Och så vidare.

    Men alla är inte formade till ledare. Och eftersom Gud formar sina egna verktyg (här godkänns inte huggen sten formade med mänskliga verktyg) är det svårt att på förhand veta vem som verkligen bryr sig om Jesu får. Alla ambitioner, oavsett hur starka de kan upplevas, är ju inte grundade på äkta omsorg om Guds egendom (om Guds får).

    Men orsakerna kan vara många till att det med tiden kan bli brist på får.

    Men nu sitter jag här och funderar. Dags att gå ut på en promenad. En god och välsignad fortsättning på det nya året önskar jag åt alla!

    // Rolf Lampa

        (Reply)

    1
  2. Jag tillhör kategorin “frånskilda, fattiga, deprimerade, stressade, misshandlade, nedtryckta, försummade, sjuka, behövande, ensamma, förslavade, modlösa, sorgsna” och så vidare. Idag kan jag stryka många av orden ovan, idag mår jag bra, men så har det inte alltid varit. Det har varit en lång, plågsam och ibland nedbrytande vandring ut ur mörker till där jag är nu. När det har varit som mörkast har livet bara varit en tung börda, och då hade jag sannerligen behövt slippa bemötas av kritik och fördömanden från andra kristna. För tyvärr har så skett gång efter annan. Det har inte varit uppbyggligt. Vad som varit uppbyggligt för mig är att framför allt via nätet få goda råd, uppmuntran, tröst och förmaningar när det varit befogat. Fördelen med cyberspace är precis som Kjell skriver att “man kan vara anonym och tala om sådant utan tabu och utan att man sedan blir diskriminerad på ett eller annat sätt.” Gemenskap med äkta syskon i verkliga livet är dock väldigt dyrbart, och Herren har fört mig till en sådan gemenskap tack och lov.

    En gemensam nämnare för ovan nämnda tillstånd är att de ofta leder till ensamhet. Den kan leda till flera negativa effekter om den blir långvarig. Till exempel depression, självförakt, missbruk, psykisk sjukdom av allvarligare slag och även fysisk sjukdom.

    “Äkta gemenskap i församlingen är en utopi så länge det finns tabu och fördömelse.” Så sant!

        (Reply)

    2
  3. Majlis,

    Tack för ditt vittnesbörd och ditt mod. Jag ber att det blir någon eller några till välsignelse.

    Herren välsigne dej nu när arbetet börjar igen 2019.

    Hälsningar

    /Kjell

        (Reply)

  4. Inspirerad av Majlis kommentar önskar jag publicera min:

    Senaste tiden har varit i djup bedrövelse och sorg. Familjen har drabbats av en svår erfarenhet. En av dagarna var jag på väg att ge upp om det mesta. Under chock tvingades man fortsätta livet “som vanligt.” Under några av dessa dagar föll jag och började synda medvetet. Jag gick i protest mot världen och Gud. Måttet var överrågat. Herrens förmaningar haglade in i mitt hjärta. Bredvid denna röst försökte en annan röst göra sig hörd och med den fördömande tonen i den rösten förstod jag efter ett tag att det var inte en vän som givit sig in i leken. Ord som att den som är i Kristus inte är fördömd hjälpte förstås också till i urskiljningen mellan rösterna. En dag när det var som tyngst och jag trodde jag var på väg att förlora tron kom ett bibelord från en vän som handlar om att tjäna Herren med gjädje. Bibelordet kändes så fjärran i min situation. Det kändes som något jag aldrig mer skulle få uppleva. Aldrig mer känna glädje. Nästan som ett hån kändes ordet. Och ändå var jag så tacksam för att vännen skickade detta bibelord för jag förstod ju där nere i dödsskuggans dal att oavsett vad jag kände var ordet sant. Något att sträcka sig emot och få be om att uppleva igen. På kvällen kunde jag ana ett frö av glädje och att bedrövelsen var på väg att släppa. Förmodligen med hjälp av böner från vänner uppe på de gröna ängarna. Eller någon annan som trots sin vistelse i dödskuggans dal mäktade med att be för mig.

    Profeten och psalmisten David pendlade mellan djup bedrövelse och glädje. Kanske skulle han idag fått diagnosen manodepressiv. Fast det är så det är i den här världen. Man får leva sig igenom situationer som ömsom ger bedrövesle och ömsom glädje. Och i den största bedrövelsen när striden är som störst, eller vågorna går höga som någon brukar säga, hör man Herrens röst: “Jag överger dig inte.”

        (Reply)

  5. En forsinket nyttårshilsen på norsk til deg Kjell, og til dere andre lesere av bloggen!

    Jeg var for sen på avtrekkeren og fikk ikke sendt en hilsen under posten “Nyårshälsning 2019” innen kommentarfeltet ble stengt. Never mind; det kom et nytt tog – denne posten – og jeg er ombord med min kommentar.

    Først noen ord til gamle, kjære kjenninger i “kommentariatet”:

    Rolf Lampa:
    Sitter også her og funderer som du. Overvekt av ledere og brist på får (ikke kun et Hillsong-symptom?) Kanskje noen avhoppere i fåreflokken har vært illojale og varslet de unge lammene? – Løp for ditt livs skyld, de lager fårepølse av deg (korv, fårkött) hvis du blir kvar! Litt som i Animal Farm av Georg Orwell… Fra spøk(?) til alvor; egne ambisjoner er neppe forenelig med ekte medmenneskelighet og kjærlighet. Takk for at du deler dine tanker, Rolf.

    Majlis:
    “Vad som varit uppbyggligt för mig är att framför allt via nätet få goda råd, uppmuntran, tröst och förmaningar när det varit befogat. Fördelen med cyberspace är precis som Kjell skriver att “man kan vara anonym och tala om sådant utan tabu och utan att man sedan blir diskriminerad på ett eller annat sätt.”
    Sanne ord og viktige! Tilsammen har vi (er vi) en pool av erfaringer. Det kan for den enkelte virke utrolig oppmuntrende, og noen ganger livreddende, å få del i andres erfaringer og livskamp. (Ah, jeg er ikke alene og ensom med mine erfaringer og kamper…). Takk Majlis.

    Ulrika:
    “Och i den största bedrövelsen när striden är som störst, eller vågorna går höga som någon brukar säga, hör man Herrens röst: “Jag överger dig inte.” ”
    Takk for din ærlighet, Ulrika. Ønsker deg alt godt i din livskamp! Kommentaren min til Majlis er også til deg.

    Så tilbake til deg, Kjell. Du balanserer det å være skarp uten å bli destruktiv! Bloggen din har betydd mye for meg gjennom mange år. Alltid interessant å følge dine analyser og digresjoner. Spennende når det i mine øyne synes å “gå åt skogen” en sjelden gang i dine utlegninger (nasjonalisme, SD, Trump etc). Da kommer jeg ofte i hug: Jeg er kun en Norrbaggar, det er ikke Kjell. Hva vet jeg om Kjells erfaringer gjennom et langt liv? Så derfor passer det med litt kulturopplysning til slutt fra Göteborgs-Posten (uten aktive lenker, men ikke bak betalingsmur p.t.):

    http://www.gp.se/kultur/kultur/norge-ett-ruttet-land-1.12244851

    http://www.gp.se/inger-merete-hobbelstad-st%C3%A4mpla-inte-norrm%C3%A4n-som-fascister-1.10298331

    Alt godt i det nye året, Kjell. I’ll be back!

        (Reply)

    1
  6. Der var kommentaren kommet igjennom nåløyet med aktive lenker til Göteborg… 😉

    Klikk, les og bli litt klokere på hva som foregår i hodet på lillebrorsan i vest (“Norrmännen är som den där lilla, irriterande lillebrorsan som hela tiden måste ha uppmärksamhet…” Storbrorsan i øst). I fare for å sprenge åpne dører; kulturforskjeller er verd å studere, Kjell!

    /NorskaBent

        (Reply)

  7. Trevligt att “höra” från dej igen. Det var nu länge sedan, faktiskt nästan precis ett år sedan vi sist talade om nationalism.

    På vintrarna har vi 2 timmars tidskillnad och på somrarna, så länge sommartidens galenskap fortgår, har vi en timmes skillnad. Vi fick således “Nyår” 2 timmar före dej.

    Önskar dej och de dina Herrens välsignelse varje dag hela året och därefter.

    Artikeln av Kjetil Wiedswang (Min namne! Kjetil är ju grundformen av Kjell) tyckte jag var intressant att läsa. Viktiga historiska skillnader där mellan Norge och Sverige.

    För mej var Norge i princip landet med flatbröd och hus med färger man aldrig hade kunnat gissa. Underbara vyer när man färdas genom Gudbrandsdalen och fjäll ända ner åt Oslotrakten, och fruktansvärt mycket knott, myggor och bromsar. Och när jag var barn var det spännande att åka bil på fel sida om vägen fastän man på engelska säger att det är “right” sida.

    Artikeln av Inger Merete Hobbelstad var mindre intressant för mej. Jag förstår svårligen valet av Trump som president. Här skulle jag nog säga att “ett land får den regering det förtjänar”. Galningar väljer en galning. Kolla denna President Trump is an expert on a lot of things. Och varför inte även denna interview med Ta-Nehisi Coates. Jag tror att han där träffar spiken mitt i huvudet.

    Det påstås att Churchill sade: “Democracy is the worst form of government, except for all the others.“; och jag håller med honom. Demokrati funkar inte i multikulturella sammanhang, länder med många religioner och länder där platser, raser och livsåskådningar diskrimineras.

    Det behövs att ett lands absoluta majoritet har minst 80% väljare med gemensamt språk, gemensam historia, gemensam livsåskådning och gemensamma traditioner för att demokrati skall fungera någorlunda.

        (Reply)

    1
  8. Takk for svaret, Kjell!
    Holder med deg i det meste – vi er knappest så uenige. Men av og til trenger jeg å banke (knacke) på blikkboksen (jag menar inte att du är en burk…!) for å fatte hva som er inne i den. Et nyttårsløfte er å prate mer med deg enn å banke (knacke) 😉 Inte illa pinkat av en trähäst som jag! (Går dette igjennom sensuren? Hvor vulgært er egentlig dette uttrykket på svensk? )

    En velsignet helg til alle!

    / NorskaBent

    PS.
    Jeg har en zoologisk anekdote om Carl Bildt på lager. Den er grunnet på lekkasjer fra Wikileaks og er kanskje vel kjent i Sverige? Nøkkelord: hund CB pudel
    Er det et påtrengende ønske om å høre anekdoten, så skal jeg servere den her på bloggen 🙂

        (Reply)

  9. “Er det et påtrengende ønske om å høre anekdoten, så skal jeg servere den her på bloggen ”

    Vi här hemma önskar höra den 🙂

    (Eh…temat är Får och brist på herdar men Kjell ser nog mellan ögonen…. jag menar mellan fingrarna… eller ullstråna…haha..på detta .)

        (Reply)

  10. Kanske vore det bättre att dra vitsen i Off Topic!

    Alltid intressantare för bloggens läsare om ämnet för artiklarna respekteras.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *