Rättvisa och nåd del 1

Epikuros var en grekisk filosof som föddes 341 år före Kristus. Han filosoferade mycket över ondska och rättvisa. Följande citat tillskrivs honom, men det är inte bevisat att det var han som myntade det.

Antingen så vill Gud utplåna ondska, men kan inte; eller så kan han, men vill inte. … Om han vill, men inte kan, är han maktlös. Om han kan, men inte vill, är han ondskefull. … Om, som de säger, Gud kan utplåna ondska, och Gud verkligen vill det, varför finns det ondska i världen?

Detta dilemma kallas på fackspråk Teodicéproblemet. Wikipedias artikel är välskriven och läsvärd. Det finns en relaterad artikel som heter Det ondas problem.

Vi som läser Bibeln vet att funderingar kring det ondas problem, lön, nåd och rättvisa, eller kanske orättvisa, är temat för Jobs bok. Jobs öde tycks ha utspelat sig innan lagen gavs för det finns inga som helst hänvisningar till lagen. Både Job och de så kallade vännerna anser att det måste löna sig att vara god och att det går illa om man inte är god. Berättelsen börjar med att satan anklagar Gud för att ha “gullegrisar” och att det inte är så konstigt att dessa sköter sig bra i Guds ögon.

Teodicéproblemets alla facetter återges i Jobs bok. Boken anses skriven av Moses. Jag nämner detta bara för att visa på att sådana funderingar har funnits från begynnelsen. Och jag menar verkligen begynnelsen i samma betydelse som ordet används i Bibeln. Kain tyckte att Gud var orättvis när Han gillade Abels vidbrända bar-be-cue men ogillade Kains rostade grönsaker.

Innan vi nu går vidare vill jag spetsa till det lite grand.

• Hur kommer det sig att vi tycker oss behöva förklara orättvisa, ondska och olycka? Fastän vi tycker att godhet, rättvisa och lycka är självklara.
• Hur kommer det sig att vi tycker att det borde löna sig att göra gott? Fastän vi hoppas att det onda vi har gjort skall bli glömt.
• Kanske svarar du att det beror på att vi tror på en allsmäktig och god Gud, men varför brottas då ateister med samma frågor?

Jag skall ge exempel på ett antal knäppa “lösningar” på problemet.

1. Inget är i sig ont eller gott, det handlar bara om våra egna moraliska normer, som skulle kunna vara annorlunda. I princip är detta vad liberalteologer och subjektivister säger.
2. Gott och ont är samma sak, det beror bara på perspektivet man tar. Cancern är ond för människan och kirurgen är god, men för cancern är kirurgen ond. Detta är hinduismens utgångspunkt.
3. För att nå ett optimalt slutresultat måste gud använda sig av både goda och onda ingredienser. Vissa goda egenskaper kan bara utvecklas med hjålp av det onda. Detta ligger nära evolutionsteoriens lära.
4. Det råder en kamp mellan gott och ont, den gode guden och den onde guden är ungefär lika starka. Det beror på oss vem som kommer att vinna. Detta kallas Dualism och förekommer hos Pingströrelsen och Word of Faith.
5. Gud vill lära mej något och så snart jag förstår vad det är och lyder byts det onda i något gott. Detta är en variant på nummer 3.

Så vill jag citera den välformulerade kristna “förklaringen” från WikiPedia:

Den mest allmänt accepterade lösningen på problemet inom kristendomen är att det ligger inbäddat i problemet med den mänskliga friheten. Enligt denna uppfattning var det Guds vilja att skapa en varelse som var i stånd att förkasta honom, så att den gemenskap som skulle uppstå mellan Gud och människan inte skulle vara tvungen, utan en akt av fri vilja och oegennyttig kärlek. Möjligheten att säga ja förutsätter möjligheten att säga nej. Människan valde enligt den kristna läran att vända sig bort från Gud och följa självhävdandets väg, vilket föranledde att död och lidande intog sin plats i hennes tillvaro. Hela frälsningshistorien är sedan berättelsen om hur Gud i absolut respekt för människans fria vilja försöker föra människan tillbaka till den gemenskap han avsåg henne för i begynnelsen. Teodicéproblemet upplöses enligt denna uppfattning i Kristi lidandes mysterium, där Gud själv anammar det meningslösa och orättfärdiga lidandet för att ge det mening och göra det till en port mot livet med Gud.

Säkerligen kan man ha åsikter om texten och vilja ändra lite här och där, men som utgångspunkt och grundtanke tycker jag den är bra.

Det man måste undvika är att närma sig punkterna 3, 4 och 5 ovan. Risken finns ju om man fortsätter att fråga varför.

Nu kan jag föreställa mej att du undrar vad detta har med nåd att göra. Rättvisa spelar alltid en roll när man lider och undrar varför drabbas jag av detta och inte han/hon? Jag hoppas kunna behandla båda dessa utförligare i del 2 av denna artikel.

/Kjell

Views: 74