Tro, osäkerhet och synd

I Rom. 14:23 varnar Paulus att: “Allt som inte sker av tro är synd“. Vad menar han med det?

I en bloggkommentar läste jag följande: “Allt är nåd. Men det som inte görs i tro är synd. Att tro att Gud välsignar synd kan vi glömma!

Reformationsbibeln: Ty allt som inte är av tro är synd.
Levande Ordet: Allt som man gör utan övertygelse om att det är rätt, det är synd!

Är det verkligen så att om man känner sig osäker och ändå hamnar i en situation där man måste besluta vad man skall göra så syndar man?

Visst har vi väl alla erfarenhet av valsituationer där vi önskade att vi kunde få ett brev från himmelen, men helt enkelt måste välja och bara har vårt mer eller mindre sunda förnuft att lita på.

Hebr. 11:6 Utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom. 

Tänk dej att någon blir avskedad på sin nuvarande arbetsplats. Han hittar två nya jobb och måste välja mellan dessa. Han tvivlar men väljer ändå. Och så läser han texten: “Allt som man gör utan övertygelse om att det är rätt, det är synd!”

Den som vill förstå måste förstå att texten inte talar om den situationen. Och för att förstå texten måste man i sammanhanget läsa hela kapitel 14. Det bästa är att överlämna ordet åt Paulus.

Rom. 14:1-3
Den som är svag i tron ska ni ta emot utan att döma över hans betänkligheter. Den ene har tro till att äta allt, den andre är svag och äter bara grönsaker. Den som äter ska inte förakta den som inte äter, och den som inte äter ska inte döma den som äter. Gud har ju tagit emot honom. 

Den som har deltagit, eller kanske bara läst, på bloggar där nyjudaister deltar i diskussionen känner alltför väl till denna situation.

Bokstavligen står det att man inte skall döma den som vägrar fläsk-kotletten man serverar. Men det står även att den som vägrar inte skall döma kocken och de som låter sig smaka.

Varför då då? Jo!

Rom. 14:4 
Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, för Herren har makt att hålla honom upprätt.

Nu blir det knepigt! Underförstått menar ju Paulus här att det handlar om Guds, Herren Jesu Kristi tjänare. Men är han, hon, dom.. det då?

Mormoner kallar sig “kristna”. De kallar sig “Jesu Kristi Kyrka i den sista tiden”. Men deras lära är en soppa av de mest galna fabler man kan tänka sig. De predikar en annan Jesus och därför ett annat evangelium. Ett evangelium som inte leder till frälsning.

Får man då inte döma mormoner?

Nja, varför skulle man bråka med dem bara för att de anser att kaffe och te är synd?

Jag är säker på att man får vittna till dem och säga att man anser Mormons bok vara fabler, lögner och heresi. Jag tror att man får vittna och säga att man aldrig skulle kunna anamma deras läror. Men varför skulle man behöva bråka om att de låter kaffekoppen stå?

Vi går vidare.
 
Rom. 14:5 
Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar lika högt. Var och en ska vara fullt övertygad i sitt sinne. 

Summa summarium!

Rom. 14:6
Den som firar en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. 

När man sedan läser resten av kapitlet blir det tydligt att Paulus talar specifikt om mat och dryck och helgdagar.

Och om vi läser hela den vers som jag citerade en del av som inledning så ser vi att bloggkommentatorn försökte generalisera en text.

Rom. 14:20-23

Riv inte ner Guds verk på grund av mat. Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som har betänkligheter när hon äter. Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av. Den tro som du har ska du behålla för dig själv inför Gud. Salig är den som inte måste döma sig själv för det som han väljer. Men den som har betänkligheter och ändå äter är dömd, eftersom det inte sker av tro. Allt som inte sker av tro är synd. 

Det finns säkert mer situationer där principen i denna text gäller. Men avsikten är inte att göra oss handlingsförlamade, osäkra och obeslutsamma.

Herren vill att vi skall “mogna”

Ef. 4:11-16

Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet. 

Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek. 

/Kjell

Views: 73

37 thoughts on “Tro, osäkerhet och synd”

  1. Kjell,

    Detta inlägget lyfter fram två viktiga saker, dels den korrekta innebörden av versen, men även hur ordet förvanskas genom att man lyfter ut stycken ur sitt sammanhang och hittar på nya läror baserade på dessa.

    Jag tror att mycket av dessa nya läror kommer från “vargarna i flocken”, men samtidigt uppstår nog en del av prestationsbundna församlingsledare, som för att kunna prestera en ny predikan vecka efter vecka, och år efter år måste slita sitt hår, finns det verkligen stöd för dessa veckobundna predikningar i bibeln? jag har inte hittat något.

    /Micke

        (Reply)

  2. Micke,

    I NT talas det om att komma samman. Ordet som används har ingen religiös betydelse utan är helt neutralt.

    Vidare finns ordet synagoga som kanske helst borde översättas med ett ord som inte finns på svenska. Jag brukar kalla det “sammanskolning” (direkt översatt från holländska) och även det är ett neutralt ord som beskriver den grupp människor som kommer samman.

    Sedan har vi ordet “ekklesia” som brukar översättas med “församling” eller “kyrka”. Det beskriver ordagrannt en grupp som på något sätt avskiljer sig från massan.

    Apostlagärningarna kapitel 18, de 11 första verserna ger en bild (det finns flera) av hur likasinnade och intresserade kommer samman för en sorts apologetisk debatt eller apologetiska föreläsningar. Avsikten är att övertyga dem som ännu inte känner Herren och evangeliets erbjudande om frälsning.

    Som du mycket riktigt påpekar går det nog snett om en stackars avlönad predikant måste hitta nya saker i Bibeln varenda vecka. På senare tid brukar det handla om personliga tilltal från Gud.

    Jämför även med en 6 år gammal artikel: http://unajuaje.niwega.net/2011/04/30/honom-som-korsfast/

    /Kjell

        (Reply)

  3. Ja, var står vi idag, kan man fundera över. Lyssnade på ett bibelstudium av kär broder S.Reichmann som reflekterade över väckelse etc. Han tog upp saker som t.ex “syndanöd”, omvändelse. Hör man talas om det idag? Inga tårar, var en sak som Frank Mangs funderade över. Herre förbarma Dig över oss och inte minst mig!!

        (Reply)

  4. Rolle,

    Inom kristenheten finns det en tendens att förminska betydelsen av händelseförlopp och processer, och i stället överdriva betydelsen av ritualer och momentupplevelser.

    Dop, en bön om frälsning, tungotal, konfirmation, bikt, nattvard och vad det än mera må vara, är synliga medan processer som omvändelse, syndanöd, helgelse och trohet kan ta lång tid och ske utan spektakulära yttringar.

    Det är viktigt att förstå att dåligt samvete och skammen att bli avslöjad inte är samma som syndanöd. Det händer att människor påverkas av grupptryck och känner sig skamsna och således känslomässigt tvingas till att be om frälsning.

    I Jesu liknelse fanns vägkanten och tre olika jordmåner. På vägkanten startades ingen process. Stengrunden och tistelåkern gjorde att processen stannade. Bara den goda jorden ledde till en process där säden mognade och bar frukt.

    Vad jag vill säga här är att jag tror att man skall vara försiktig med att föreskriva momentupplevelser och deras ordningsföljd.

    Omvändelse är en livslång process där man avstår från frestelser.

    Syndanöd är det när man med fasa förstår hur totalt förlorad man är utan frälsningen. Att man egentligen förtjänar straff.

    Förtroende och trohet blir resultatet av detta.

    /Kjell

        (Reply)

  5. Kjell,

    Kjell,

    Precis som du skriver finns det många stycken som handlar om församlingar eller sammankomster och hur dessa bör vara, verkar dock inte det likna mycket av det som finns idag.

    Jag har lyssnat en del på Paul Washer som kallar sig själv en “fempunkts-Spurgeonist” lite som John McArthur, och med en dragning åt Puritanerna, i länken förklarar han vad han ser för brister i dagens församlingsuppbyggnad, sevärd….

    https://m.youtube.com/watch?v=3wX_BPopbKI

    Andra Petrusbrevet ,

    “Men det fanns också falska pro­feter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare, som smyger in förödande falska läror. De till och med för­ nekar Herren, som har köpt dem, och drar över sig själva plötsligt fördärv.
    2. Och många ska följa efter dem i deras fördärv*, och för deras skull ska sanningens väg bli smädad.
    3. Och i girighet ska de med upp­ diktade ord utnyttja er, men deras dom har sedan länge varit verksam, och deras fördärv* sover inte.”

    /Micke

        (Reply)

  6. Micke,

    Kanske skulle man kunna spetsa till det genom att säga att många av vår tids predikanter presenterar “nya sanningar” som de påstår sig ha hittat.

    Paulus predikan går ut på att åskådliggöra “gamla sanningar” som är aktuella.

    Jag kan, förresten, berätta en liten sann historia om hur man kan missförstå korta textcitat ur Bibeln. Det handlar i detta fall om 1 Kor. 14:10. Översättningen i 1917 kunde ha varit tydligare.

    Det står: Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening. 

    En person jag kände på nära håll tolkade denna text att betyda att: Vilket ljud man än gör så finns det alltid något språk där det ljudet har en mening.

    Det gick inte att övertyga honom att detta inte var textens betydelse.

    SFB15 har en bättre översättning: Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan mening. 

    Helt klart vill Paulus understryka att språk som man inte förstår är dugliga för kommunikation.

    /Kjell

    PS. Skall kolla länken.

        (Reply)

  7. Micke,

    Angående länken med Paul Washer.

    När jag var barn och “ungdom” hörde jag många predikningar liknande den du länkade till med Paul Washer.

    Det fanns även en massa predikningar som mera liknade Joel Osteens happy love sermons.

    Jag kommer att ta upp detta men tycker (mitt tyckande är ju utan betydelse) att båda säger “delsanningar” som leder till en felaktig “totalsumma”.

    Man skulle kanske kunna säga att de befinner sig i motsatta diken som krigar om dem som vandrar på den smala vägen.

    Ett uppdrag till dej: Hur kan man kombinera den breda och smala vägen med Jesus som lämnar de 99 och uppsöker det enda förlorade fåret?

    En ledtråd:

    Detta är den vedertagna översättningen av Matt. 7:13-14 Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. 

    Min version skulle lyda: Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är alltför många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är alltför få som finner den. 

    Min version kommer inte i konflikt med de 99 fåren och det enda förlorade.

    Tänk dej föräldrar med 10 barn. Om de förlorar ett drabbas de av stor sorg. Om de förlorar 2 säger de att “alltför många” tas ifrån dem.

    Gud är en Fader, inte en administratör.

    /Kjell

        (Reply)

  8. Kjell,

    Mycket intressant det du skrev om “den trånga porten” i inlägg 06/05/2018 at 10:27
    Tack!

    Med vänlig hälsning
    Broder

        (Reply)

  9. Broder,

    Kanske borde jag vara utförligare vad gäller Paul Washers predikan.

    Det mesta han säger stämmer bra med Skriften. Trots detta blir summan ofullständig och ensidig.

    Sedan finns det saker han säger som nog inte stämmer. Till exempel säger han åt lyssnarskaran att “om 100 år kommer många av er att vara i helvetet”. Ett sådant påstående stämmer dåligt med Skriften.

    Frågan jag ställer mej är också om en välkänd predikant bör fråga någon: “Är du säker på att du är frälst?” En sådan fråga är intimiderande när den formuleras som en konfrontation av någon man ser upp till.

    Visserligen kan man fråga någon om han är frälst, men man måste gå taktiskt tillväga och se till att man inte krossar modet på någon.

    Matt. 12:20-21 Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. Och till hans namn ska folken sätta sitt hopp. 

    Hebr. 12:12 Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. 

    /Kjell

        (Reply)

  10. Micke skrev: “samtidigt uppstår nog en del av prestationsbundna församlingsledare, som för att kunna prestera en ny predikan vecka efter vecka, och år efter år måste slita sitt hår”

    Jag återkommer till det du skrev för att jag tror att det är mycket viktigt. Svenska Kyrkan löser “problemet” genom att ha en fast rutin där “Kyrkoårets texter” föreläses.

    I och för sig är det en bra princip att ha en organiserad genomgång av Guds ord. Om det är bra att låta alla texter ha ett datum, vet jag inte.

    Min egen erfarenhet under många år var att jag i stilla morgonstund ibland läste flera kapitel och ibland bara klarade av ett halvt.

    Det intressanta var att det snarare var regel än undantag att den text jag läste på morgonen visade sig vara högaktuell för dagens händelser.

    För övrigt tror jag att Herren frälser människor med starkt avvikande peronligheter och prioriteter. Det kommer alltid att finnas både pacifister och soldater bland de kristustrogna. Alltid att finnas asketer och levnadsglada. Alltid finnas både motståndare och förespråkare för dödstraff. Alltid finnas dem som älskar ritualer och dem som (likasom jag) känner mej helt främmande med ritualer.

    Alltid att finnas dem som känner sig dragna till Paul Washers glädjelösa pliktkristendom och andra som hänger sig åt emotionella yttringar.

    Det jag vill säga är att jag tror att det finns Herrens tjänare och vittnen i alla dessa sammanhang. Omvändelse – säkert! Syndanöd – säkert! Trohet – säkert! Frukt – säkert! Olika yttringar av detta. Olika tidslinjer. Men trots det samme Ande.

    En gång, hemma hos Herren, kommer vi att vara unikt olika varandra. Det utlovas i Guds ord. Det kan knappast vara Herrens avsikt att vi skall vara stöpta i samma form här och nu när avsikten är att bli original.

    /Kjell

        (Reply)

  11. Kjell,

    Dagens behållning, din tolkning av Matt. 7:13-14 : Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är alltför många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är alltför få som finner den.

    Gud är en Fader, inte en administratör
    slut citat

    Personligen tycker jag mer om ett Ord om Faderns hjärta, än en undervisning a la Paul Washer. Det går inte att banka vett i oss, men vi kan följa Jesus exempel (om vi får det presenterat för oss i dessa andefattiga kyrkor av idag!)

    Tack Kjell!

    Ett Ord jag funderar på i sammanhanget,
    Matt 12:36
    Men jag säger er : ” Varje onyttigt ord som människor talar ska de få svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas”

    Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till frälsning Rom 10:10. Jag hoppas att det är den samlade bilden av mitt liv som blir gällande; nämligen den att Jesus är Herren! Men det tål att tänka på: varje onyttigt ord..!

    gb

        (Reply)

  12. Kjell,

    Kjell,

    Nog är Washer väldigt rakt på om helvetet, ibland är det lite taktlöst och burdust, jag förstår dock hans frustration, har för mig att ca 60 % av USAs befolkning beskriver sig som frälsta, ännu högre i dom “southern baptist” områdena som han oftast besöker, med tanke på USAs moraliska kompass verkar dessa siffror något fel.

    Något jag upplever är att jag drivs av att lyssna på olika predikanter/lärare vid olika tillfällen, dom har olika budskap som jag behöver vid olika tillfällen, jag lyssnar tex regelbundet på Reichman, Wilkerson, Washer och McArthur, dessa ger mig ett mer komplett “studiematerial” än vad den enskilde kan, just Washer förmedlar Kristus på korset som ingen av dom andra.

    En intressant vers som återkommer i hans predikningar är
    “2Co 13:5 Pröva er själva om ni lever i tron, granska er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Om inte, så består ni inte provet.”

    Att han är motsatsen till Osteens håller jag med om, men inte att motsatsen betyder nere i andra diket =)
    Washer gråter för förlorade själar och Osteen gråter för förlorade intäkter.
    Osteens är en fullfjädrad falsk lärare som passar in på både andra Petrus och 2 Tim 4.

    Så till din fråga, “Ett uppdrag till dej: Hur kan man kombinera den breda och smala vägen med Jesus som lämnar de 99 och uppsöker det enda förlorade fåret?”

    Jag är inte säker på att jag förstår helt vad du vill ha svar på, att det är alltför många som går på den breda vägen och alltför några som går på den smala håller jag med om, det är jag övertygad om att Herren tycker med, men ändrar det på något? förklara gärna hur du menar.

    Frank Mangs beskriver väckelsen under första delen av 1900 talet i sina böcker “Högst personligt 1 och 2”, där beskrivs hur fromma kyrkobesökare döms av Den Helige Ande, personer som trott sig vara frälsta men kanske bara har växt in i en församling från det att man var barn, i jämförelse med Washer så är Mangs inte så långt ifrån när det gäller att peka ut syndare, jag får för mig att detta bara är långt mer ovanligt idag.

    Har du lyssnat på Mangs syn om Sverige ? https://www.youtube.com/watch?v=aIsOvXnucSQ

    Men men, jag tror på ett Helvete och att folk kommer att dömas till detta, vad detta helvete består av vet ingen, allt från Dante till en avsaknad av Gud verkar förekomma, det senare låter värst.

    Sven jobbade mycket med detta, ibland fick man nästan en känsla av att han låg åt “alla blir frälsta till slut”, så långt gick han han inte, utan han stannade vid att det absolut inte skulle bli tomt i himlen och att vi kommer att bli förvånade över vilka som vi kommer att möta där, och det kanske blir så, Nåden är ju så stor, men jag kan inte läsa mig till i Bibeln att dom flesta nog kommer dit a alla fall.

    Men jag litar på att Herren sköter domen, under tiden så får vi läsa ordet, i det står det vad som behövs för att få frälsning, medvetenhet om vår synd, nåd, och viljan att på våra knän ta emot den nåden av Jesus Kristus Guds son, då frälser han oss från domen, Psalm 110:6

    Du får ursäkta att detta blev virrigt, har varit mycket ett tag =)
    /Micke

        (Reply)

  13. Micke,

    Jo, jag vet att man inte kan jämföra Osteen och Washer. Du har helt rätt med det.

    Visst förstår jag Washers frustration. Jag bor ju i ett land där det sägs finnas 85% kristna. Samtidigt har 70% av alla gifta sexuella relationer med en eller flera andra än maken/makan. För att bara nämna en av alla de synder som praktiseras. Promiskuiteten bland ungdomar är gigantisk.

    Charlatanernas megakyrkor är fulla till bristningsgränsen. Det är förskräckligt.

    Visst kan Washer ha ett specialuppdrag. Den som läser GT behöver inte leta länge för att hitta ganska så udda saker (jfr. Hes. 4). Men som du påpekar är det gott att lyssna på mer än en förkunnare för att få mer balans och ett fullständigare budskap.

    På YouTube finns det en mycket intressant predikan av McArthur där han talar om dopet. Han börjar med att konstatera det egendomliga att det i vår tid finns massor av oomvända som är döpta och samtidigt många omvända som inte är döpta.

    Believers Baptism

    /Kjell

        (Reply)

  14. gb,

    För att förstå en text måste man ta med hela sammanhanget. Man måste veta vem som sade något, till vem det var riktat, var när och hur det skedde.

    Om du kollar Matteus 12 ser du att Jesus var invecklad i en dispyt med fariseerna. Bråket handlade som vanligt om vad man får göra på en sabbbat. Fariseerna slingrar sig som vanligt och till slut beskyller de Jesus för att driva ut onda andar med hjälp av satan. Efter varningen om hädelse tillrättavisar Jesus dem med följande ord.

    Matt. 12:33-37 Säg antingen att trädet är gott och frukten god, eller att trädet är dåligt och frukten dålig. För på frukten känner man trädet. Huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. En god människa tar fram ur sitt goda förråd det som är gott, och en ond människa tar fram ur sitt onda förråd det som är ont. Men jag säger er: Varje onyttigt ord som människor talar ska de få svara för på domens dag. Efter dina ord ska du frias, och efter dina ord ska du fällas.” 

    Det vi kallar Tio Guds Bud kallas i grundtexten för De Tio Orden. Guds bud, eller Guds ord är nyttiga. Men om vi lägger till bud (ord) så är det inte nyttigt utan onyttigt. Om vi då uppträder som lärare får vi räkna med att vi kommer att dömas i enlighet med de bud vi föreskriver andra.

    Jag tror man kan jämföra denna text med texten i Matt. 7:1-3 Döm inte, så blir ni inte dömda. Med den dom ni dömer med ska ni dömas, och med det mått ni mäter med ska det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? 

    Helt säkert handlar texten inte om att det bara skulle vara tillåtet att tala om allvarliga saker.

    /Kjell

        (Reply)

  15. Kjell,

    “Jag bor ju i ett land där det sägs finnas 85% kristna. ”

    90 % i Rwanda. De är vidare gått i livets hårda skola mer än andra folk.

    “Charlatanernas megakyrkor är fulla till bristningsgränsen. Det är förskräckligt.”

    Ja, absolut. Osten Joel (knappast att jämföra med en god holländsk edamer) och Joyce Meyer är kanske de värsta. Benny Hill har nog fått slut på soppa till sina jetplan numera.

        (Reply)

  16. “Levande Ordet: Allt som man gör utan övertygelse om att det är rätt, det är synd!”

    Vad är “Levande Ordet”? Levande Bibeln har jag för länge sedan förkastat men hörde nyligen talas om en ny version av den.

        (Reply)

  17. Hej Kjell!

    Intressant ämne du tar upp om tveksamhet som det står i 1917 års översättning.

    Paulus tar upp några olika inre beskaffenheter i sina brev, en av dessa beskaffenheter är tveksamhet, några andra är olust och tvång 2Kor_9:7 

    Tveksamhet är en känsla som bromsar en eventuell handling där tro är att låta bli att göra det man tänkt och otro är att göra det man tänkt.

    Samma sak är det med olust och tvång, fast dessa två beskaffenheter kan man bara få om någon utifrån kräver, eller vill ha något av oss. får man då olustkänslor, eller känner sig tvingad så anser jag att det inte är rätt att göra det någon kräver/vill.

    Dessa inre beskaffenheter är egentligen Guds sätt att signalera till oss för att vi skall kunna vandra i tro.

    Vänligen Björn

        (Reply)

  18. Björn bloggaren,

    Hej Björn,

    Du känner till en bloggare som heter Micael Grenholm . I en av sina senaste poster sätter han “likhetstecken” mellan Anden och Under. Hur står sig en sådan koppling jämfört med Herrens beskrivning av Den Helige Ande?

    Johannes 16:7 “Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er. Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom. ”

        (Reply)

  19. Björn bloggaren skrev: Tveksamhet är en känsla som bromsar en eventuell handling där tro är att låta bli att göra det man tänkt och otro är att göra det man tänkt.

    Det tycks mej att den situation du beskriver handlar om att kämpa mot en frestelse.

    Där gäller det givetvis att inte falla för frestelsen.

    Men det finns många situationer där man kan vara tveksam inför valet av alternativ som alla är okay. Där gäller inte din generalisering.

    /Kjell

        (Reply)

  20. Ulrika,

    Hej Ulrika!

    Jesus sa: Luk_4:18  Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet.

    Anden gör under genom Jesus och även genom de som tror på Jesus, allt enligt ord i
    Joh_14:12  Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern,

    Jesus gjorde bla under och det skall vi också kunna göra i DHA kraft.

    Björn

        (Reply)

  21. Björn bloggaren,

    Johannes kapitel 12 till och med 17 återger samtalen mellan Jesus och lärjungarna medan de firade den traditionella seder-måltiden.

    De enda närvarande var Jesus och de tolv. Fantastiska kapitel, men låt oss koncentrera oss på den vers du citerar. Jesus säger där till de tolv att om de är honom trogna så kommer de att utföra stora under. Judas var ju fortfarande där och han var inte trogen och det största undret han utförde var att hänga sig.

    Resten blev apostlar. Senare tillkom två nya apostlar och ett antal hjälp-apostlar. Alla dessa fick del av detta. Paulus talar om detta i ett av breven. 2 Kor. 12:12 Det som kännetecknar en apostel har blivit utfört hos er med all uthållighet, genom tecken, under och kraftgärningar.

    Nu behövs det lite kombinatorisk logik.

    1. Jesus talade bara till de tolv
    2. De tolv fick uppdraget att meddela tecken och under
    3. Sådana under “kännetecknar” en apostel
    4. Om det gällde alla troende skulle endera alla troende vara apostlar, eller kännetecknet vara värdelöst

    Min tolkning är att löftet inte gäller alla troende.

    Den som vill vara en gnutta realist kan ju lätt se att sådana under inte sker.

    Låt oss därför jämföra med en text ur GT som illustrerar Guds princip. 5 Mos. 18:22 När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.”

    Principen är denna: Om det utlovas märkliga manifestationer, och dessa inte sker, så är det inte ett budskap från Herren.

    Nu säger du kanske att det visst sker sådan uder. Nåväl, jag har aldrig sett dem. De sker alltid på avlägsna platser där man svårligen kan verifiera sanningshalten i påståendena. Men för argumentets skull kan vi ju säga att sådant har skett. Jag tar då en annan GT-text om detta.

    5 Mos. 13:1-3 Om en profet eller drömmare träder fram hos dig och han ger dig ett tecken eller under, och sedan det tecknet eller undret inträffar och han då säger till dig: “Låt oss följa andra gudar, gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem”, då ska du inte lyssna till den profetens ord eller den drömmaren. Det är Herren er Gud som prövar er, för att se om ni älskar Herren er Gud av hela ert hjärta och hela er själ.

    Framgångsläran är inte från Herren, den är Mammons evangelium. Word-of-Faith läran är inte från Herren den är ordmagi. Alltså, om dessa under sker hos vår tids “märkliga apostlar” som predikar villoläror så skall vi veta att det är för att pröva om vi vill vara Herren trogna eller hänge oss åt egoistiska jippon.

    Sådana villoläror kan man bara konstruera genom att rycka ut texter ur sina sammanhang och ge dem avvikande tolkningar.

    Bra att du tog upp detta. Artikeln handlar ju om läror byggda på avsiktliga vinklingar av bibelns texter.

    /Kjell

        (Reply)

  22. Kjell,

    Kjell!

    Intressant att du tar upp detta med vem jesus talade till i Joh 14.
    Och förvisso var det till de blivande apostlarna, men frågan är vad han sa till dem?

    Enligt min bibel säger Jesus till de 12, den som tror på mig, visst Jesus säger detta till de tolv, men han säger inte, den av er som tror på mig vilket gör att Jesus breddar till att gälla alla som tror.

    I Markus 16:17 står det, dessa tecken skall följa dem som tror, så frågan är vilka detta gäller? de av de 12 som tror, eller som man också kan se det, alla som tror?

    Sen håller jag med dig, det finns mycket som är skumt i kristenheten och jag står varken för dessa sk profeter, eller trosrörelsens framgångsteologi.

    Björn

        (Reply)

  23. Kjell,

    Kjell!

    Kom att tänka på en sak. Jag håller med dig, Jesus talade till de 12 lärjungarna, men frågan blir utifrån den sk missionsbefallningen om den bara gäller de 12, eller om den är ett allmänt påbud?

    I Matt 28 säger Jesus: Mat 28:20  lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.

    – Kan det inte vara så att det Jesus sa till de tolv vidarebefodrades till de som kom till tro? Om det var så skulle det kunna innebära att alla de som tro skulle kunna göra samma gärningar som Jesus gjorde?

    Som sagts, kom att tänka på detta!

    Väl mött!

    Björn

        (Reply)

  24. Björn bloggaren,

    Då vill jag gärna ge mitt bidrag genom att upprepa en kommentar som jag skrev för mer än ett år sedan. Förklaringen kan inte göras med några få ord. Jag måste citera ett antal skriftställen. Den som vill förstå måste verkligen läsa dessa texter och inte bara halka förbi dem.

    Jesus gav uppdrag åt de tolv. Det var ett specifikt uppdrag avgränsat i tid och rum och till antal personer. Alltså inget allmänt uppdrag.

    Lukas 9:1-2 Jesus kallade samman de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. Han sände ut dem för att förkunna Guds rike och bota sjuka

    På liknande sätt gav Jesus uppdrag åt “de sjuttio”. Även här gick dessa åstad med ett specialuppdrag. Målsättningen var att predika att Guds Rike och Israels Kung var “nära”. Inte heller här handlar det om ett evigt, allmänt och universellt uppdrag.

    Lukas 10:8-9 Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er. Bota de sjuka i staden och säg till folket: Guds rike är nära er.

    Och lägg nu märke till det specialuppdrag som har förorsakat så förskräckligt mycket strid och falska läror bara för att det finns människor som gör om det till ett evigt, allmänt och universellt uppdrag. Det handlar om Jesu uppdrag (mandat) till de elva. Det handlar om texten i Markus 16:9-20 och den som läser texten i sitt sammanhang, utan förutfattade meningar kan se följande.

    i Markus 16:20 står det: Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

    Många gör om texten till någon slags generell tes där det gäller att predika minst 100% rätt för att undren skall ske. Ett slags lackmustest på att en predikan är i enlighet med Guds vilja. Och då blir den som predikar en andlig supermänniska som är immun mot faror och kan bota sjuka till höger och vänster.

    Därmed har jag visat på grunden för den karismatiska villan. Så låt oss då titta på textens sammanhang. När hände detta? Vilka var närvarande? Vad skedde i detta sammanhang? Vilka var “de” som gick ut? (vers 20)

    Markus 16:9-11 När Jesus hade uppstått på första veckodagens morgon visade han sig först för Maria Magdalena, som han hade befriat från sju onda andar. Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. Men när de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

    Dessa som inte trodde var kanske flera än “de elva”, men helt säkert fanns “de elva” med i gruppen.

    Markus 16:12-13 Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

    Samma här. De som inte trodde var kanske flera än “de elva”, men helt säkert fanns “de elva” med i gruppen.

    Markus 16:14 Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

    Här får vi reda på att den Uppståndne Herren visade sig specifikt för “de elva”. Men missa nu inte den väsentliga poängen här. Det står att han klandrade dem för deras otro.

    De hade stängt in sig tillsammans. Isolerat sig från världen. De sörjde och grät och trodde inte på det de fick höra. Och därför klandrade Jesus dessa elva och gav dem missionsuppdraget.

    Markus 16:15-18 Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd. Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål. De ska ta ormar med händerna, och dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem. De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska.”

    Han sade till dem, alltså till “de elva”, efter att ha klandrat dem för deras otro, att om de nu går ut i tro skall de få vara specialutrustade och få utföra “gärningar som äro en apostels kännemärken” (2 Kor. 12:12 – 1917).

    Och nu kan man välja mellan att läsa ut budskapet i texten. Nämligen att Herren Jesus ordinerade “de elva” och gav dem denna specialutrustning för att kunna sprida evangelium till ett motsträvigt folk som inte hade tillgång till något “Nya Testamente”.

    Eller så kan man välja att generalisera och läsa in i texten att om någon, alltifrån den dagen, predikar ett 100% rätt budskap så blir han en sådan specialutrustad apostel.

    Markus 16:19-20 När Herren Jesus hade talat till dem, togs han upp till himlen och satte sig på Guds högra sida. Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

    De fetstilade orden hänvisar till “de elva”. Lägg även märke till att texten står i förfluten och fullbordad tid.

    Det finns faktiskt texter som antyder att Apostlarnas gärningar, deras kännemärken, var något som manifesterade sig i alla situationer där ordet behövde “stadfästas”, alltså bekräftas. Men att det fanns flera tillfällen där dessa Apostlar var lika “maktlösa” som du och jag. Där de kämpade i bön och hoppades på Herrens ingripande.

    Vanligtvis brukar de som påstår att apostlagärningarna fortsätter i vår tid mena att bara vi sköter oss som vi bör som kristna så kan vi gå ut på gator och gränder och bota sjuka till höger och vänster. Samtidigt kommer det att finnas både Apostlar och Profeter som talar med Guds direkta auktoritet och således inte får motsägas.

    NOT: Det tillsattes en tolfte Apostel och det delegerades 7 hjälpapostlar och sedan ordinerades även Paulus som hedningarnas Apostel. Alltså totalt 20 som fick mandat att utföra “en apostels gärningar”.

    I Apg. 19:11-12 läser vi att: Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.

    Paulus talade om sig själv och skrev (2 Kor. 12:12): Vad som kännetecknar en apostel har blivit utfört hos er med all uthållighet, genom tecken, under och kraftgärningar.

    Vad hände? Tog kraften slut? I brevet till Filippi skrev han (Fil. 2:25-27): Men jag anser det nödvändigt att sända tillbaka till er min broder Epafroditus, min medarbetare och medkämpe, som ni har sänt för att hjälpa mig med det som jag behövde. Han har längtat efter er alla och varit orolig, eftersom ni har hört att han blivit sjuk. Han har också verkligen varit sjuk, ja, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig, för att jag inte skulle få sorg på sorg.

    Kunde Paulus, eller någon av hans apostlavänner, inte bara ha utfört en kraftgärning och botat Epafroditus? Tydligen kände sig Paulus maktlös och fruktade att drabbas av djup sorg.

    Och vad skall vi tro om det han skrev till Galatien? (Gal. 4:13-15): Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus. Var hör man nu er lovprisning? Jag kan vittna om att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem åt mig, om det varit möjligt.

    Visserligen vet vi inte vad det var för kroppslig svaghet Paulus syftade på. Men många tolkar följande text som att det handlade om ögonen. Paulus brukade låta en sekreterare skriva breven, men han lade till följande med egen hand. (Gal. 6:11) Se här med vilka stora bokstäver jag skriver till er med egen hand.

    Häromdagen läste jag en artikel angående bra tarmflora. Där påstods det att rött vin, filmjölk och chokolad är bra för magen. Paulus skrev till sin lärling och skyddsling (1 Tim. 5:23) Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta.

    Kunde han inte bara ha botat honom? Kom ihåg att det ord som översatts med “svag” här i SFB’s första utgåva, har korrigerats till följande in SFB15: “Drick inte längre bara vatten, utan använd lite vin för din mage och dina återkommande sjukdomar.

    Ordet “asthenia” betyder svaghet och användes även för att beskriva sjukdom.

    Johannes tycks också ha fått återgå till att “bara bedja och hoppas” (3 Joh. 1:1-2) Från den gamle till hans älskade Gajus, som jag älskar i sanningen. Älskade broder, jag hoppas att det går väl för dig i allt, och att du är frisk liksom det står väl till med din själ.

    Till sist vill jag skriva något om Jakob 5:14-16. Jag citerar den först ur Reformationsbibeln eftersom SFB inte har gjort en bra översättning: Är någon bland er sjuk, skall han kalla till sig församlingens äldste och låta dem be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp, och om han har begått synder, skall han få förlåtelse för dem. Bekänn era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir helade. En rättfärdig mans bön i verksamhet förmår uträtta mycket. .

    I SFB’s översättning utlovas det att: Trons bön skall bota den sjuke,

    Det står faktiskt inte “bota” i grundtexten, utan ordet σώζω – sōzō som betyder “frälsa” i ordets bredaste mening. Och faktiskt att “den sjuke” inte betyder det vi menar med sjukdom i dag utan κάμνω – kamnō, alltså någon som har det jobbigt. Det må vara lekamlig svaghet, psykiska problem, verklig förföljelse eller förvirring och modlöshet, och allt som kan trycka ner oss.

    Trosförkunnare har fel. Vi varken kan eller får implementera evighetens regler här och nu. Men det fantastiska löftet, proklamerat genom Jesu bror (nej inte kusin!!!) är att det faktiskt finns stor anledning att hålla ut i tro och bön för våra älskade.

    Betydelsen av “Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom”; blir då att det faktiskt kommer att ske att den som har all makt i all evighet kommer att sköta om detta i egen hög person och i egen tid för alla som blir frälsta.

    Jag tänker avsluta med ytterligare några citat.

    Hebr. 1:1-2 Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt till att ärva allting, och genom honom har han också skapat världen.

    I 1 Kor. 4:6 skrev Paulus att han vill lära oss “den regeln — att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över en ledare på den andres bekostnad“.

    1 Petrus 4:7-11 Men änden på allting är nu nära. Varen alltså besinningsfulla och nyktra, så att I kunnen bedja. Och varen framför allt uthålliga i eder kärlek till varandra, ty »kärleken överskyler en myckenhet av synder». Varen gästvänliga mot varandra utan knot, och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.

    Den tro som proklameras av trosförkunnelsen och helande-lärare är en prestationstro. Prestationstro har ingenting att göra med tro i biblisk bemärkelse. Biblisk tro är förtroende med åtföljande trohet.

    Därför vill jag avsluta positivt, för det finns faktiskt uppmaningar, tröst och förmaning att få.

    1. Någon helandeskola rekommenderas inte och inte heller bönetekniker!

    Matt 6:5-8 Och när ni ber ska ni inte vara som hycklarna, som älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas inför människor. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Far som är i det fördolda. Då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig. Och när ni ber ska ni inte rabbla tomma ord som hedningarna. De tänker att de ska bli bönhörda för sina många ords skull. Var inte som de, för er Far vet vad ni behöver innan ni ber honom om det.

    2. Herren ger fortfarande specialuppdrag i form av Andens gåvor!

    1 Kor. 12:28 Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål.

    3. Vi uppmanas att i bön ta med alla våra önskningar!

    Fil. 4:4-7 Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

    Och huvudsyftet är att “Guds frid, som övergår allt förstånd, skall bevara våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus.

    /Kjell

        (Reply)

  25. Kjell,

    Kjell!

    Jag vet din syn på den falska trosundervisningen och jag håller med dig i detta.
    Jag är även helt överens med dig att vi inte skall gå utöver vad skrivet är.

    Du skriver: Herren ger fortfarande specialuppdrag i form av Andens gåvor!
    Utifrån det hänvisar du till 1 Kor. 12:28 där det handlar om apostlar och profeter, men om jag inte missminner mig så menar du att dessa två tjänster har upphört efter Johannes i uppenbarelseboken?
    Om jag misstagit mig så undrar jag vad det är för skillnad på de apostlar som Gud ger specialuppdrag idag och de apostlar som verkade fram till Johannes?

    Jag undrar också om det inte är en skillnad på tjänstegåvor och andens gåvor?

    Tack för svar!
    Björn

        (Reply)

  26. Björn bloggaren,

    I bland är det lättare att ta en omväg när man vill förklara något. I detta fall heter omvägen “kanon”.

    Endera tror vi att de böcker som finns med i Bibeln är de enda som bör finnas där, eller så tror vi på en “öppen kanon”. Som du förstår tror jag på en sluten kanon.

    Det vill säga att de profeter och apostlar som fick bidra till boksamlingen är speciella. Och konsekvensen blir att sådana profeter och apostlar inte finns efter Johannes död.

    När Paulus skrev brevet till Korint fanns det ju faktiskt sådana apostlar i församlingen. Det grekiska, nytestamentliga ordet “προφήτης” (profetes) betyder visserligen det även vi brukar kalla profet, men även “inspirerad talare”. Det brukade även användas för att titulera poeter och författare. Vi vet säkert att både Jakob och Judas (Jesu bröder) kan räknas som NT-profeter. Vem som skrev Hebreerbrevet vet vi ju inte säkert. Lukas, författaren till evangeliet och Apostlagärningarna var inte en apostel utan en läkare med intresse för historia. Han kan med rätta kallas “inspirerad författare”.

    Du undrade vad det är för skillnad på de apostlar som Gud ger specialuppdrag idag och de apostlar som verkade fram till Johannes. I alla fall finns det ju inga apostlar i dag som får skriva böcker som läggs till i Bibeln. Även om både katolska kyrkan och extrema protestanter, plus mormoner och jehovas vittnen med flera anser att deras egna apostlar och profeter får lägga till hur mycket som helst till Bibeln.

    Sedan vill jag ännu en gång säga att den som uppträder som bibellärare, som till exempel Sven Reichmann, med rätta bör kallas NT-profet. Han förklarade på ett utmärkt sätt vad texterna handlade om. Alltså vad Gud vill säga oss genom texterna. Kom ihåg att en siare alltid är en profet men att en profet inte alls behöver vara en siare.

    Jag tror inte att man behöver dra vattentäta gränser mellan gåvorna eller tjänsterna. En NT-profet och en bibellärare har stor gemensam tjänst.

    /Kjell

        (Reply)

  27. Björn bloggaren,

    Hej Björn,

    Nu tror jag att jag är klar med ett svar till dig.

    Först vill jag att vi ska se något i Johannesevangeliet kapitel 9 vers 1-3:

    “När Jesus kom gående såg han en man som hade varit blind från födseln. Hans lärjungar frågade: “Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?” Jesus svarade: “Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom.”

    När man läser fortsättningen i kapitlet får man vara med om när Jesus botar mannens blindhet. När Guds verk uppenbaras på den blinde mannen.

    En vän som är blind sedan födseln ser denna berättelse med hjälp av sin hörsel. Han brukar lyssna på hörbibeln och ser mer och mer av Jesus genom lyssnandet. Därutöver har han givetvis gemenskap med Gud genom Den Helige Ande, som inte heller fysiskt seende kan åskåda med blotta ögat. Han tror på det Guds verk som blev uppenbarat på den blinde mannen. Han tror på verket och på Gud. Inte att alla blinda ska få kropplig syn. Inte här. Utan i Guds rike på den nya jorden i den nya himlen. I evigheten.

    Blir människor helade från kroppsliga åkommor idag? Givetvis händer det. Och ibland händer det inte. När det ena får ske och inte det andra är Guds beslut. Med vissa åkommor blir det hjälpt och med andra får man be om hjälp att leva med. Erfarenhetsmässigt tycks Herren gärna göra under i samband med att en människa ska få upptäcka Honom. Och ändå är det inte de kroppsliga undren som räddar henne i slutändan.

    Mötet mellan Jesus och mannen som var svårt sjuk i 38 år där Jesus botar mannen är känt. Lika känt är inte möte nr 2 mellan dessa? Jesus och den nybotade mannen möts utanför templet och Jesus säger till mannen:
    ”Se, du har blivit frisk. Synda nu inte mer, så att inte något värre drabbar dig.” (Joh 5:14)

    Vad är värre än 38 år som svårt sjuk?

    Det här?
    “ Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna” (Matt 10:28)

    När rådsherren Nikodemus kommer till Jesus en natt för att tala om tecken och att han sett att Jesus är en lärare för Israel byter Jesus Nikodemus fokus. Jesus vill att Nikodemus ska se någonting större:”Jesus svarade: “Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.” (Joh 3:3)

    Ibland har Jesus ingen lust alls att visa under och tecken på “kommando” eller bota en kroppslig sjukdom: “De omvände sig vid Jonas predikan, och här är något som är större än Jona.” (Luk 11:32)

    Ibland får människan enbart nöja sig med det största undret av de alla. Guds helt egna verk vid Golgata. Hans död för våra synder och hans uppståndelse där vi får uppstå med honom till nya skapelser. Med start här och med fulländning i Guds rike sedan, på den nya jorden i den nya himlen. I evigheten. Efter att den här jorden förgåtts.

    “Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.” Matt 24:35

    I omvändelsearbetet/pånyttfödelsens tillväxt är Anden vår hjälp:

    ”Ord 20:27 “Anden i människan är en Herrens lykta, den utforskar varje rum i hennes inre.”

    Visst ber vi för människors kroppsliga sjukdomar och besvär. Och ändå ber vi mest över att de ska bli dragna till Jesus och ta emot Honom, för att få glädjas med honom här och i evigheten i livet efter detta. Att få bli födda på nytt. Det är det stora undret. Att få den evighet som Jesus gav en försmak av när han predikade om Guds rike under sin tid på jorden. Apostlarna fortsatte predika om detta Guds rike. På den här jorden slutade livet för samtliga apostlar utom en med martyrdöden. Genom Herren och hans Profeter och Apostlar har vi efter deras tid fått vittnat om det Guds rike som ska komma på den nya jorden.

        (Reply)

  28. Ulrika,

    Så är det ju, det största undret är pånyttfödelsen, men pånyttfödelsen är början på resten.

    Vill Gud bota sjuka? Ja absolut! Vill Gud bota alla sjuka? Teoretiskt så borde det vara så, för tänk dig själv om du har tio barn och alla är sjuka i en dödlig sjukdom.
    Skulle inte du vilja bota alla tio om du kunde? Jag skulle vilja det och Gud är både större och mäktigare än jag.

    Skulle du välja ut åtta av de tio barnen och bota dem och låta två av dem dö i sin sjukdom? Troligen inte. Därför tror jag att man bör ha en grundinställning av att Gud vill bota alla, att alla sen inte blir botade är ju en annan sak och som Gud får ha koll på.

    Om jag skall be för en sjuk så är min sak att be, Guds sak är att göra resten.

    Detta område är svårt eftersom faktum är att inte alla blir botade och många kristna dör i sina sjukdomar.

    Bb

        (Reply)

  29. Björn bloggaren,

    “Detta område är svårt eftersom faktum är att inte alla blir botade och många kristna dör i sina sjukdomar.”

    Var kommer löftet om få leva utan plåga infrias?

    ” Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och jag hörde en stark röst från tronen: “Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.”

    (Ur Upp 21)

        (Reply)

  30. Björn bloggaren skrev: “Skulle inte du vilja bota alla tio om du kunde? Jag skulle vilja det och Gud är både större och mäktigare än jag.”

    Kanske ser du det inte själv, och kanske menar du det inte så…

    Men du tecknar här en “gud” som är en större kopia av dej själv. En “gud” som måste hålla med dej om vad du gillar, plus mycket mer.

    Din tanke att 8 blir botade och 2 dör tycker jag också är oproportionerlig. I verkliga livet, runt omkring oss, är det nog sarare mindre än 1 % (1 av 100) som blir botade genom mirakel.

    Om mirakel hörde till dagordningen vore de inte längre mirakel.

    Det du måste besluta, i ditt inre, utan svartstvång, är om Gud är maktlös och välvillig, eller mäktig och ovillig.

    Och jag ponerar att båda alternativen har fel.

    /Kjell

        (Reply)

  31. Ulrika,

    I Jordelivet går vi igenom olika vedermödor/plågor och visst är det så enligt skriften, att plågorna försvinner i den nya himlen.

    Det jag ville säga är, att om vi tror att Gud vill att vi plågas med sjukdom och att han inte vill bota oss, så är det ju lönlöst att be. Det måste som jag förstår det finnas en grundtro på att Gud är en God fader som vill oss gott och som vill bota oss.

    Björn

        (Reply)

  32. Kjell,

    Gud är God och vill oss gott och han vill bota. Detta måste vara vår grundtro, för om vi tror att Gud inte vill bota då är ju bön lönlös.

    Jag tror vill göra mer för oss än vad vi själva kan tänka ut!

    Björn

        (Reply)

  33. Björn bloggaren,

    Hebr. 13:8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.

    Tror du att det gäller även för Fadern, eller tror du att Fadern var grym i GT och blev snäll i NT?

    Detta var Guds beslut i 1 Mos. 3:14-24 Då sade Herren Gud till ormen: “Eftersom du gjort detta, ska du vara förbannad bland alla boskapsdjur och vilda djur. På din buk ska du gå, och jord ska du äta så länge du lever. Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han ska krossa ditt huvud och du ska hugga honom i hälen.” Till kvinnan sade han: “Jag ska göra din möda stor när du blir havande. Med smärta ska du föda dina barn. Till din man ska din åtrå vara, och han ska råda över dig.” Till Adam sade han: “Du lyssnade på din hustru och åt av trädet som jag befallde dig att inte äta av. Därför ska marken vara förbannad för din skull. Med möda ska du livnära dig av den så länge du lever. Törne och tistel ska den bära åt dig, och du ska äta av markens örter. I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd tills du vänder åter till jorden, för av den är du tagen. Jord är du, och jord ska du åter bli.” Mannen gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till allt levande. Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem. Herren Gud sade: “Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och leva för evigt.” Och Herren Gud skickade bort dem från Edens lustgård för att bruka jorden som de tagits från. Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.

    På Paulus tid gällde detta tydligen fortfarande.

    Rom. 8:14-25 Alla som drivs av Guds Ande är Guds barn. Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, och i honom ropar vi: “Abba! Far!” Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom. Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår. Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas. Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. I hoppet är vi frälsta. Men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på det han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt.

    Du skriver: “Gud är God och vill oss gott och han vill bota.

    Och alla som tar emot evangelii nåd kommer att bli botade. De som inte gör det kommer inte att bli botade ur evigt perspektiv, fastän de visst kan bli botade här och nu genom ett under.

    Här och nu har vi fått friheten, ja till och med uppmaningen, att be om helande. Visst skall vi tro att Gud kan och vill göra det. Men det är Han, inte vi, som beslutar. Och om vår “tro” hänger på om vi är nöjda med vad Han gör, så är den tron inte mycket att bygga på.

    /Kjell

        (Reply)

  34. Kjell,

    För mig är det självklart att det är Gud som beslutar vad han skall göra.

    Kjell Vad jag förstår kom Jesus bla för att uppenbara vem fadern är och det gjorde han genom de gärningar han gjorde och genom en del liknelser.

    När jag läser evangelierna så ser jag att alla som kom till honom botade han. Jesus botade och gjorde massvis med under för de som led nöd.
    Jag tror grundläggande att vi skall se på vem Jesus är utifrån vad han gjorde och tro att han är likadan idag.

    Om vi tror att Gud botar selektivt, dvs bara några om han får lust, då kan vi inte få någon förväntan, eller tro på att han skall hjälpa just mig, kanske någon annan.

    Det finns ju en berättelse där Jesus inte kunde göra något pga otro och det är just det jag menar sker om vi har en felaktig tro på Jesus och vem han är.

    Jag har bett för en hel del som blivit botade och visst, alla har inte blivit botade, men mer än hälften. Jag har också varit med om en liknande situation där otron var stark och jag fick be för personen i ett annat rum.

    Tron på vem Jesus är, att han vill oss väl och bota oss, men även att han vill hjälpa oss i alla livets situationer är viktigare än vad vi tror.

    Björn

        (Reply)

  35. Björn bloggaren,

    Herren må välsigna dej.

    Har varken tid eller lust att syssla med ordstrider.

    Vi talar olika språk. Herren känner bådas våra hjärtan.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *