Föränderliga självklarheter

Jag förstår att många kan få intrycket att jag attackerar, bland andra, Berndt Isaksson och Mikael Karlendal. Detta är dock inte min avsikt.

Det jag vill försöka visa på är hur man kan nästla in sig i sin egen snara av föränderliga självklarheter.

Mikael Karlendal, numera en försvarare av RKK’s läroämbete, har skrivit en artikel om Trons försvar.

Han inleder bland annat med en väldigt viktig text ur Bibeln: 1 Petr. 3:15-16

Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. 

Låt mej börja med att noggrannt belysa vad denna text meddelar. Jag delar upp det i tre punkter.

1. “Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan.” betyder att man erkänner att Herren Kristus, alltså den som har all makt, Yeshua Ha-Maschiach, inte har någon opposition som kan jämföras med Honom. Uttryckt med andra ord står det: “Det finns ingen annan väg till Fadern och därmed frälsningen, annan än genom Honom”, “Han är Vägen, Sanningen och Livet!”.

2. “Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har.” Såg du det fetstilade? Du som har dåligt samvete för att du inte gör som Jehovas Vittnen? Men, det är min och din uppgift, vårt uppdrag, att på ett sakligt sätt svara var och en som ber oss om en förklaring. Sakligt betyder ärligt efter den förmåga man har.

Vi uppmanas inte att vara huvudpersoner i akademiska disputationer. Kolla noggrannt punkt nummer 3! I Bibeln som är översatt från ett annat språk, kommer ofta “facit” som sista argument.

3. “Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal.”

Vem är då skickad till detta?

  • Jo, det är den som ödmjukt lever som han lär?
  • Det är vanligtvis inte den som har en fantastisk fasad?

Helt tydligt är sådana ord riktade till mej och dej på golvnivå!

Men det finns ju fantastiska institutioner som enligt egen lära delar ut fantastiska titlar till prominenta medlemmar. Vill bara påpeka att detta på inget sätt är begränsat till katolicismen. Inom Trosförkunnelsen är det vanligt att någon börjar som “pastor” och sedan relativt snabbt blir “biskop”, “profet”, “doktor”, “apostel” och sist men inte minst “Herrens Smorde”.

Jag vill nu titta noggrant på en av de många saker som Mikael Karlendal skriver:

Den utveckling som skett i olika delar av västvärlden har i stor utsträckning handlat om politiska ideologier och filosofier som i sin strävan att förändra samhället har varit både antikyrkliga eller antiklerikala, och antikristna, i betydelsen mot den kristna tron som sådan.

Båda dessa aspekter hänger ihop.

Just genom att man varit så starkt antiklerikal och mot kristen tro och lära som sådan, och eftersom det är bara kristendomen man haft som religion i sina egna länder att kämpa emot, så har man i kampen mot kristendomens inflytande lyckats intala sig själv att man strävat mot en objektiv och neutral ståndpunkt.

Man har intalat sig att den sekulariserade ståndpunkten på något sätt är livsåskådningsmässigt neutral.

Man har kämpat mot den kristna religionens inflytande över samhället och kulturen, och velat definiera den som en privatsak. Något som var och en kan ha privat, men som måste hållas borta från det gemensamma samhälleliga.

Därför har också kunskapen om både de egna religiösa rötterna i kristendomen och kunskapen om andra religioner blivit allt mindre viktig. Det har ju rört saker som hör till privatlivet och inte samhällslivet i stort. Har man väl fått bort kyrkan och fått samhällslivet att bli ”neutralt”…

Och de som är i majoritet behöver aldrig förklara sig. En sekulariserad människa behöver aldrig förklara sig gentemot en kristen varför han eller hon är ateist eller agnostiker. Den är den kristet troende minoriteten som alltid avkrävs ett svar. Precis som under kristendomens första tre århundraden.

Läs nu noggrant vad Mikael skriver. Han skriver att det är “antikristna” som protesterar mot “Kyrkan” vilket i hans nuvarande fall betyder RKK, påven och läroämbetet. Han kallar alla dessa med en generaliserande reduktionism för “antikyrkliga eller antiklerikala, och antikristna”.

Det intressanta är ju att enligt RKK’s regler så måste man anamma det läroämbetet säger. Det är till och med frälsningsgrundande.

Mikael Karlendal har ett antal gånger påpekat detta. Om man efter att ha konverterat väljer att förkasta läroämbetets dogmer så förlorar man frälsningen.

Det är RKK’s variant på “rör inte Herrens smorde”.

Jag citerar från Karlendals artikel som respons på Anders Gerdmars bok ”Guds Ord räcker”.:

När Gerdmar i artikeln och i boken kritiserar Katolska kyrkan på olika punkter, så är han ju mycket kategorisk. Han skriver:

Romersk-katolsk lära innehåller tankar som kan binda en känslig själ: ’Man kan därför inte bli frälst, om man vet att den Katolska kyrkan är instiftad av Gud genom Jesus Kristus som något nödvändigt men ändå vägrar att inträda i den eller stå kvar i den’ (Lumen Gentium, nr 14). Detta är ett ytterst allvarligt påstående eftersom det har med frälsning att göra. Tack och lov saknar det helt grund i Bibeln, utan är en konsekvens av den romersk-katolska kyrkosynen.” (sidan 197 i boken, kursiverat av mig)

Om man alltså luras att tro att Gud instiftade “RKK” och ändå vägrar att underkasta sig läroämbetets diktat, är man förlorad.

Karlendal har valt att underkasta sig läroämbetets diktat. Detta är en del av konverte- ringen. Hans kamp är nu en kamp på evigt liv eller evig död. Inte undra på att han strider med all makt!

Det är ju tydligt att katolska konvertiter hatar “sola scriptura”. Det är inte svårt att hitta inlägg där de spyr galla över detta.

Faktum blir således att man inte kan komma till deras utombibliska slutsatser med Bibeln i hand. I alla fall inte så länge man tror att Bibeln har högre auktoritet än läroämbetet och påven tillsammans.

Från katolikernas sida brukar argumenten nästan alltid börja med att vi protestanter inte förstår dem, och att om vi förstod dem så skulle vi se att de har rätt.

Ett exempel på detta är när vi protestanter säger att katoliker ber till Maria. Då slår man ifrån sig med båda händer och säger att man bara ber henne om förbön och att det som vi tycker låter som tillbedjan handlar on “vördnad”. Ja, i Marias fall talar man till och med om “extrem vördnad” eller “hyper dulia” som man kallar det på katolskt fackspråk.

Hur en död människa kan lyssna på miljoner “böner” om förbön per sekund behöver förklaras. Men för “Himmelens Gudinna, Guds Moder, Medåterlöserskan, är detta naturligtvis en smal sak.

Herren välsigne sin moder och give henne den ära som evigt tillkommer henne! Men att avguda henne – Nej, nej och åter nej!

Det man i förbigående glömmer att tala om är alla dessa utombibliska fabler och myter angående Jesu jordiska moder Maria, eller Mariam eller Miriam som hon hette för samtida. Alla dogmer om Maria som “Den Eviga Jungfrun”, “Medåterlöserska”, “Himmelens Drottning”, “Himmelsfärd” och mycket mera. Den som inte har sett katolicismen i katolska länders folktro kan inte ens ana vilka kulter som har uppstått ur dessa fabler.

Alla dessa jättestora tillägg till Guds Ord = Bibeln försöker man i länder som Sverige att tona ner. Vi protestanter förstår ju inte sådana saker…..

Samtidigt silar man mygg när det gäller en slogan som “sola scriptura”. Vem som helst kan ju förstå att det handlar om att använda det nedtecknade gudsordet som mall när man bedömer allt annat.

En bra förebild beskrivs i Nya Testamentet. Nämligen hur de troende i Berea inte accepterade Paulus predikan på auktoritet utan att först pröva den mot den Heliga Skrift de hade tillgång till.

Det som tycks reta gallfeber på nutida svenska katoliker är “sola scriptura”. Kanske är det inte så konstigt för i och med “läroämbetet” har RKK en öppen kanon. Resonemanget går ungefär såhär.

På nya testamentets tid hade man bara Gamla Testamentet. Apostlarnas skrifter lades till GT och efter ett antal kyrkomöten enades man om vilka skrifter som skulle bilda Nya Testamentet.

Men, eftersom RKK tror på en kontinuerlig apostolisk succession så anser de att det finns Apostlar, eller åtminstone prästvigda med apostlastatus. Och då måste ju deras skrifter vara lika viktiga som skrifterna i NT.

Pierre Teilhard de Chardin, en känd jesuit som sysslade med evolutionslära, skrev bland annat följande: “…. a general convergence of religions upon a universal Christ who satisfies them all: that seems to me the only possible conversion of the world, and the only form in which a religion of the future can be conceived.” – Ur hans bok “Christianity and Evolution”, sida 130, utgiven 1971.

P. T. de Chardin var för tidig med att avslöja dessa saker och censurerades därför till en tid av RKK, men Benedikt XVI prisade de Chardin och Franciscus gjorde sammalunda i sin “Laudato si” från 2015 där de Chardin framför allt prisas för sina bidrag till teologin. Alltså den Romersk Katolska Teologin, det ofelbara läroämbetet!

Om du har läst några stycken av RKK’s “helgonfabler” vet du att det inte saknas hittepå om lik. Det finns lik som flyter mot strömmen och lik som inte ruttnar, och mycket mer.

Sådana fabler, plus eukaristin, ave Marie böner och bikten är det mest centrala för katoliker. Väldigt många har aldrig haft en egen bibel, eller ens en bibel i det tillgivna och fromt religiösa katolska hem de växte upp i.

Ingen av dem har fått höra frälsningens evangelium. Läroämbetet förtiger det. Alla har sett, ägt och oftast läst RKK’s katekes.

Katekesen är den bok man känner i stället för Bibeln! Just “i stället för” skulle kunna sättas som rubrik på påvekyrkan.

Benknotor, ritualer, helgon, läroämbete och påve! Allt detta i stället för en levande tro på en levande Gud och en personlig relation med Herren.

En mycket väsentlig skillnad mellan katoliker och protestanter är just att katoliker som protesterar mot felaktig RKK-lära anses synda mot Gud, medan en protestant som protesterar mot felaktig lära i protestatiska samfund just anses tjäna Sanningen.

Det RKK säger är ju i princip: “Påven, ex cathedra, och läroämbetet har rätt i allt och har samma auktoritet som Guds ord!”

Detta är ett av kännetecknen på en sekt. I protestantismens avarter finner man samma, fast det då oftast heter: “Rör inte Herrens smorde!”

Det är en mycket korrekt beskrivning att kalla sådana självutnämnda apostlar för “småpåvar”. Ledningen i protestantiska, sektariska församlingar gör precis samma fel som ledningen i RKK, fast i mindre skala.

Människor, eller grupper av människor, som tillskriver sig själva tolkningsföreträde är helt enkelt ute på fel spår. Detta gäller alla som kallar sig “kristna”.

Innan Jesus återkommer är det bara den äkta “Vicarius Filii Dei”, alltså på svenska “Guds Sons Ställföreträdare”, som kan lösa problemet.

Joh. 14:26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

Joh. 15:26 När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.

Joh. 16:7 Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er.

Detta är Guds plan och det “läroämbete” som Herren själv “instiftade” att finnas i oss och påminna oss om allt vad Herren har sagt oss. Detta om något är det kärnan i “sola scriptura”.

Joh 14:15-18 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er.

Den människa, eller den inre cirkel som gör anspråk på att vara Herrens ställföreträdare är (en) hädare! Titeln tillhör Den Helige Ande och straffet för hädelse av Den Helige Ande är att förspela förlåtelsen. (Matt. 12:31)

Jag tappade helt hakan när jag för 2 år sedan läste följande uttalande av Mikael Karlendal:

Luther gjorde uppror mot Gud när han satte sin egen privata bibeltolkning över det legitima läroämbetet i den kyrka som Jesus grundade.

Hade jag inte själv läst det så hade jag inte trott Mikael hade skrivit detta. Det är viktigt att förstå varför Mikael skrev detta. Jag skall försöka sammanfatta orsaken så kort jag kan..

Apostolisk succession är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna. Utan Apostolisk Succession finns inte den Romersk Katolska Kyrkan! Endast på grund av Apostolisk succession kan man hävda att det hela tiden från Pingstdagen tills nu har funnits Apostlar av samma kaliber som de 12 och som därför kan göra uttalanden som står på samma nivå av auktoritet som Apostlarnas brev i Nya Testamentet.

Det är alltså viktigt att förstå att utan Apostolisk Succession finns inte den Romersk Katolska Kyrkan!

Detta är RKK’s akilleshäl och hörnsten i deras läror. Det är därför som Mikael måste hävda att “det finns ett läroämbete som instiftades av Jesus”. Utan denna dogm faller allt förtroende för RKK. Denna dogm är all grund katoliker har att stå på.

Man citerar Apg. 1:15-26 som “bevis” för den Apostoliska successionen, trots att Petrus där tydligt anger att det handlar om handlande på grund av specifika profetior om den som skulle förråda Jesus.

(Inom parentes kan det vara värt att notera att många “karimatiska protestanter” hävdar att det även i dag finns apostlar av nytestamentlig sort och profeter av gammatestamentlig sort. Även i dessa sammanhang handlar det om att tillskriva människor makt och härlighet så att deras uttalanden kommer på samma nivå som Guds ord.)

De som försvarar RKK’s läror inser att Apostolisk succession måste kunna bevisas med hjälp av Guds ord. Och de vet att detta inte lyckas! Det är därför de så häftigt anfaller “sola scriptura”, i hoppet att så många som möjligt skall gå på att Bibeln visserligen innehåller viktig information, men att man behöver professionella tolkare, ett läroämbete, för att förstå den och tillämpa den.

Läroämbetets makthavare har ensamrätt på att tolka Bibeln och enligt deras tolkning var det Jesus som gav dem detta ämbete!

Sådant kallas cirkelbevis!

  1. Apostolisk succession är hörnstenen på vilken RKK’s “kyrka” är byggd.
  2. Apostolisk succession kan endast “bevisas” med hjälp av ett “cirkelbevis”.
  3. De katolska byggnadsarbetarna fortsätter traditionen att kasta bort den äkta hörnstenen, Kristus.

Jag låter Petrus själv avsluta argumentationen. Han om någon borde väl veta hur det står till med Apostolisk succession. 1 Petr. 2:4-8

Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.

Petrus trodde själv på “sola scriptura”. Tydligen förlorades den tron i successionskedjan.

Den universella “församlingen” (grundtexten “ecclesia”) är ett “heligt tempel” (grundtexten “naon” – inte fysisk byggnad som “hieron”) där hörnstenen fortfarande är den uppståndne Herren, inte Apostolisk succession.

Ef. 2:19-22

Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.

Herrens Jesu Kristi “ecclesia”, församling är ett “heligt tempel” som inte kan byggas av människohand och inte heller står på någon grund av mänsklig hierarki och maktstruktur.

/Kjell

Views: 58

15 thoughts on “Föränderliga självklarheter”

  1. Det här verkar toppenbra! Känner att jag måste lusläsa det. Därför återkommer jag senare!
    /Lillian

        (Reply)

  2. Hosea kap 4:17 bra vers: Efraim är bunden till avgudar. Låt honom vara/Lämna honom i fred. Landet sörjer, för det finns ingen kunskap om Gud…just därför kan RKK komma klätt i ’bibeltrohet’. SvK och ekumeniken ser upp till RKK så de hör hemm där…glad att slippa delta! Vi tackar Herren för hans omsorg om oss! Han ger ju av sig själv så vi slipper bli offer för vargar som tex MK.

        (Reply)

  3. Tack Kjell!
    Mycket viktigt inlägg som förklarar Rkk:s irrläror. Det pågår fn på många platser och församlingar en mycket farlig utveckling mot en osund ekumenik. Låt oss hålla fast vid det evangelium som bibeln presenterar.

        (Reply)

  4. Janneyo114,

    Svk visar då och då i ett av sina församlingshem filmen “Luther” för allmänheten. Den filmen ser inte upp till RKK.

        (Reply)

  5. Detta är ett svar till ni som har reagerat.

    Jag tror man måste vara både knivskarp och ödmjuk när man talar om t.ex. Romersk Katolsk Katolicism och annan specifik lära inom den del av världens befolkning som kallar sig “kristna”.

    Å ena sidan är frälsningen inte en teologisk utmaning. Vilket innebär att man kan bli frälst när man inser att man inte borde vara berusad på en nattklubb med ett casino och villiga lättklädda flickor. OM och bara om man då vänder om.

    (Omvändelse heter i Bibeln “metanoia”. Vi som lever i dag vet inte betydelsen av “orto” = “rak”, “meta” = “avböjande” och “para” = “emot”. De tre riktningar som hör till den grekiska logikens alternativ. Visst vet du var para-noia betyder?)

    Å andra sidan finns det inte heller, som hinduisternas tradition lär, ett oändligt antal alternativ som inte kan åtskiljas, och således måste “evoluera” från fel till rättare så att man till sist uppnår frälsning genom utvecklade sinnen, “upplysning”.

    Detta handlar således om läror och deras lärare. Så vi måste komma ihåg vad Guds ord säger om lärare. Och då kan jag själv inte låta bli att varje gång tänka på vad Jesu bror Jakob skrev. Jakob 3:1 Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet ju att vi ska få en strängare dom.

    Inte heller kan jag låtsas som att Hebreerbrevets författare inte visste vad han (de) talade om i Hebr. 5:12 Ni borde ha blivit lärare för länge sedan, men nu behöver ni någon som lär er de första grunderna i Guds ord igen. Ni behöver mjölk, inte fast föda!

    Känner du dej undantagen denna kallelse? Kanske är det så. Vem är jag att lägga sten på din existentialistiska börda. Men hjälp mej då, om du kan, genom att citera några bibelord som säger att vi bör fortsätta att vara mjölksugande spädbarn efter vår “omvändelse”. (Fundera även på hur ammande babisar kan omvända sig. Ser du länken till villolärorna om dopet?)

    Finns det då tvång som vi skall böja oss under? Nej, jag tror inte det. 1 Kor. 12:29  Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla gör väl inte kraftgärningar?

    Alla är väl inte lärare!

    Oberoende om man tror att Petrus var en av Herrens lärjungar med specialuppdrag att vittna för judarna, eller om man vill tro att hans benknotor finns i Rom och att han var Fransicus företrädare som (anti-christos, ordagraant överstt ersättning för Kristus), må man läsa Petrus andra brevs andra kapitel. Jag citerar: 2 Petr. 2:1  Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande irrläror. De ska förneka den Herre som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig.

    Hur förnekar man då Herren?

    Jo, det gör man genom att:

    • Åberopa sig själv och egna prestationer
    • Åberopa sig på fantastiska apostlar, lärare och profeter.
    • Åberopa sig på en fläckfri teologi.

    Det finns nog mer.

    Det jag vill säga med detta är att vi måste vara Guds ödmjuka sändebud och komma alla som vädjar till oss som “nästa”, medmänniskor, kalla det vad du vill, till hjälp när de behöver vårt bistånd, när denna världens herre, satan, sänder sina lakejer att skada dem.

    Då måste vi skrota alla teologier och alla samfundsgränser och bara vara medmänniskor, varandras nästa, Herrens kallade, alla tillsammans.

    I klartext!

    Min broder och syster som är medlemmar av RKK är 100% broder och syster när satans medarbetare, sunnitiska muslimer, anfaller dem och sågar av deras huvuden med slöa brödknivar så att terroristernas små barn får huvuden att spela fotboll med.

    /Kjell

        (Reply)

  6. Hej!

    Kjell, det verkar som du talar emot dig själv här. Broder och syster i Kristus är en människa som blivit född på nytt och så med en Helige Andes hjälp lämnar falsk religion. Det har inte så mycket med om personen dör i händerna på barbarer eller inte. Alla människor är skapade av Gud och han vill katolikers bästa och det inkluderar en relation med honom i Jesus Kristus (som omöjliggörs av RKK). Avgudadyrkan är vad det handlar om oh Gud vill att man ska inse det och lämna det. Jag orkar inte börja argumentera. Slöseri med tid. Joh 3:3-5, Joh 3:16-21, 2 Kor 2:17-20, Upp 18:4

        (Reply)

  7. Kjell!
    Menar bibeln med lärare att han/hon är församlingsanställd, eller “amatörlärare”. Jag betraktar dig som lärare med dina inlägg. Vissa betraktar t.om. mig som en form av lärare. Åtminstone i vissa inlägg, jag gör det inte själv.
    Anger bibeln någon gräns där, anser du. Hur agerar en lärare enligt bibeln?

    När det behövs hjälp någonstans, finns inga samfundsgränser skriver du? Du anger sunni och deras grymheter.
    Hur kan vi bäst hjälpa RKKs medlemmar?
    /Stig

        (Reply)

  8. Janneyo114,

    Nu tänker jag svara lite knepigt. 🙂

    Om jag skulle fråga en grupp mötesbesökare om de har hört liknelsen om “Den rike mannen och den fattige Lasarus” (Lukas 16:19-31) så skulle de flesta nog svara ja.

    Om jag skulle fråga samma personer om de även hade hört liknelsen om “Den barmhärtige Samariten” (Lukas 10:30-35) kanske till och med flera skulle svara ja.

    Det knepiga här är att det faktiskt inte står i Bibeln att dessa berättelser är liknelser.

    Jag tänker nu bara behandla berättelsen om de barmhärtige Samariten. I den berättelsen figurerar en “laglärd”, alltså en person som var det vi i dag skulle kalla “doktor i teologi”. Denne laglärde menade att han fullgjorde alla “krav” för att klassa för “evigt liv”. Men som det visade sig hade den laglärde problem med begreppet “nästa” i det så kallade dubbla kärleksbudet.

    Jesus svarar med en berättelse om en “präst”, i grundtexten en “ἱερεύς” – (hiereus), alltså en person i hög ställning i Jerusalems Tempel. En person som ansågs “helig”. Denne “helige man” såg den misshandlade mannen men gick förbi utan att göra något.

    Vi får inte veta något om den misshandlade mannen men en person på väg från Jerusalem ner till Jeriko var troligen en ättling av Israel.

    Prästen var helt säkert en israelit och leviten, som kommer förbi som nummer två var ju en ättling av Levi, alltså en israelit. Även han gick förbi och lät den skadade ligga där.

    Den tredje personen var en samarier. Men vad betyder det? Jo, det vi säkert kan veta är att det handlade om en person som ansågs vara en heretiker. Han bekände sig inte till den lära som predikades i Jerusalems Tempel. De säger om sig själva att de är ättlingar till Efraim och Manasse. Det vill säga ättlingar av Josef och Asenat. Det finns “tradition” som meddelar att Asenat var en mörkhyad kvinna, men det är mindre viktigt här. De bodde i Samarien och kallas även Syro-Fenicier.

    1 Mos. 41:45 Farao gav Josef namnet Safenat-Panéa och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On. Sedan reste Josef omkring i Egyptens land. 

    Hur som helst ansågs samarierna vara villolärare och således inte acceptabla som “bröder och systrar”. Det fanns en hel del etniska grupper runt Israel även då. Tänk på Jesu möte med den Syro-Feniciska kvinnan (Joh. 4:4-30) eller den Kananeiska kvinnan (Matt. 15:21-28)

    Du skriver i ditt svar: “Broder och syster i Kristus är en människa som blivit född på nytt och så med en Helige Andes hjälp lämnar falsk religion.

    Vem som till sist kommer att finnas med vid Herrens bord i evigheten törs jag inte bedöma, men den samme Herren visade tydligt på att min “nästa” inte behöver vara helt ense med mej i min teologi.

    Jag skulle inte våga säga som du att det inte finns frälsta människor som är medlemmar av RKK. Men jag vågar säga att den som mördas för att han/hon bekänner sig som “kristen” inte kommer att lämnas i sticket av Kristus.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Stig Melin,

    Jag tror att man behöver en speciell kallelse för att kunna “hjälpa” RKK’s medlemmar. Det finns missionärer som verkar i djupt katolska områden. Exempelvis Stig Andreasson.

    Jag känner mej inte skickad till det. Som du vet bodde jag 30 år i den katolska delen av Holland.

    Vad gäller lärare finns det nog inga strikt definierade gränser. Tvivelaktigt om man alltid bör se det som ett ämbete.

    Den som meddelar exeges, eller eiseges, om frälsningsgrundande texter i Bibeln uppträder definitivt som lärare.

    Denne får räkna med att avlägga räkenskap för varje “tomt ord” som det står i grundtexten. (ofta översatt fåfängligt ord eller onyttigt ord Matt. 12:36)

    Jag brukar tänka på den texten var gång jag skriver.

    /Kjell

        (Reply)

  10. Du närmar dig Berndts nuvarande ekumeniska läge. Jag tänker inte diskutera det vidare. Man får stå ut med att kallas farisee. Det gör inget för mig. Katoliker behöver höra och tro evangeliet. Hej!

        (Reply)

  11. Janneyo114,

    Skillnaden mellan det jag skriver och det Berndt skriver är faktiskt ganska stor.

    Jag ställer inte upp halmgubbar som jag sedan använder för att hitta på antiteser.

    Det enda jag skriver här ovan, som du reagerar mot, är att jag inte är kallad att döma någon, vare sig till evigt väl eller evigt fördärv.

    Och jag kommer definitivt att behandla alla som bekänner sig som “kristna” som min nästa när skon tränger.

    Ja, katoliker behöver höra evangelium! Låt oss därför vara Herrens vittnen för dem. Inte gå förbi när de ligger skadade och nakna på vägen.

    /Kjell

        (Reply)

  12. Janneyo114 skrev:

    Broder och syster i Kristus är en människa som blivit född på nytt och så med en Helige Andes hjälp lämnar falsk religion. Det har inte så mycket med om personen dör i händerna på barbarer eller inte.

    Den som, med kniven på halsen och bakbundna händer, vägrar att avsvära sig bekännelsen om tron på Jesus lär mej att bäva och undra hur mycket jag själv skulle orka och våga bekänna med kniven på halsen.

    Kanske skulle även du tänka efter mer än en gång om du hade Al-Shabaab på 50 mils avstånd?

    Eller tror du att martyrer, som mördas för att de kallar sig kristna, måste passera ett teologiskt test efter att ha blivit halshuggna?

    /Kjell

        (Reply)

  13. “Han inleder bland annat med en väldigt viktig text ur Bibeln: 1 Petr. 3:15-16

    “Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal.”

    Låt mej börja med att noggrannt belysa vad denna text meddelar. Jag delar upp det i tre punkter.

    1. “Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan.” betyder att man erkänner att Herren Kristus, alltså den som har all makt, Yeshua Ha-Maschiach, inte har någon opposition som kan jämföras med Honom. Uttryckt med andra ord står det: “Det finns ingen annan väg till Fadern och därmed frälsningen, annan än genom Honom”, “Han är Vägen, Sanningen och Livet!”.

    Har funnit 2 bibelställen där Petrus erkänner att Herren Kristus inte har någon opposition i sin helighet. Det ena är när Petrus och de andra som lyssnar och bevittnar Jesu undervisning nere vid stranden i Lukas evangelium kapitel 5. Jesus säger till Petrus att lägga ut näten för fiskfångst. Petrus vill inte tro att det går att få någon fisk för han har redan försökt få fisk under natten utan resultat men han svarar ändå Jesus: “Men på ditt ord vill jag kasta ut nätet.” Sedan kastar Petrus ut näten som blir överfyllda, liksom båtarna , med fisk. När Petrus ser vad som skett blir han överväldigad av Jesu makt och faller på knä inför Jesus och säger”Herre, gå bort ifrån mig, för jag är en syndig människa.” I händelsen ser/känner Petrus Jesu helighet i den kontrast som uppstår mellan Jesu makt/härlighetsglans/storhet och den egna mänskliga litenheten. Glansen gör hans egna mänsklighet som syndare uppenbar, så uppenbar att han ber Herren gå. Kanske känner Petrus att Herren med den heligheten inte ska vara i närheten av en sådan syndare som Petrus bekänner sig vara. Kanske står helt enkelt inte Petrus ut med kontrasten. I vart fall är hela bilden ett klart uttryck för att Petrus försått vem som är den ende helige, utan opposition. Intressant det där med att Petrus ville kasta ut näten på Herrens ord 🙂 Nästa bibelställe är i slutet av Johannes evangelium kapitel 6. I vers 68 bekänner Petrus” Du ( Herre) har det eviga livets ord. ” Herren och ingen annan. Endast den Helige har ordet.

    Vill man hålla Jesus helig i sitt hjärta får man förstå att det inte ryms någon annan där med den heligheten och att endast han äger sitt eget ord.

        (Reply)

  14. Ulrika,

    I den grekiska grundtexten finns det två ord som kan översättas mer det svenska ordet “ord”. Det ena ordet är “ῥῆμα” vanligtvis transkriberat “rhema”. Det är det ordet som används i båda de texter du anger. Det andra ordet är “λόγος” transkriberat “logos”. Vi känner igen det från det svenska ordet “logik”.

    Det har byggts mycket egendomliga läror på dessa två ord. Sanningen är den att olika NT-författare använder orden olika och att om man därför vill göra en lära av skillnaden måste man avsiktligt strunta i vissa texter. Men det finns en skillnad mellan orden. Jag talar då om ordens denotationer, alltså “ordboks-betydelser”. Kom ihåg att emotionella och personliga betydelser, vilka kallas konnotationer, kan variera ordentligt.

    Jag skall försöka att antyda skillnaden mellan rhema och logos med några exempel.

    Tre exempel på rhema:

    • Jag är så glad.
    • Jag älskar dej.
    • Gör som jag säger.

    Tre exempel på logos:

    • Akta dej så att du inte skär dej på den vassa kniven.
    • Jag ser mörka moln, det blir nog regn.
    • Om du inte gör din läxa kommer du inte att klara tentan.

    Men om jag säger: “Om du inte gör din läxa kommer jag att smiska dej!”; så är det en blandning av logos och rhema.

    När Petrus svarade: “Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på ditt ord ska jag lägga ut näten.”; så betyder det alltså att han egentligen säger: “Inte hajjar jag någon som helst logik i detta. Obegripligt! Men eftersom det är du som säger det skall jag lyda ändå.”

    Och när Petrus svarade: “Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige.”; så betyder det precis det vi ser i texten. Igen säger Petrus att han hajjar noll men står utan val eftersom han har förtroende för Jesus.

    I båda fallen är således ordet rhema väl valt.

    /Kjell

        (Reply)

  15. Kjell,

    En annan människa, förutom Petrus i det tidigare exemplet, som gjorde vad Jesus sade till henne var Maria.

    Vid ett tillfälle försökte Maria, högst troligt omedvetet, styra/påverka Jesus att utöva hans makt enligt hennes önskemål. Jesus ställer då frågan till henne: “Kvinna, vad har jag med dig att göra?” Maria som var en gudfruktig och vis människa fattar direkt vad Jesus menar vilket hon visar i sin påföljande uppmaning till de närvarande tjänarna: “Vad han än säger till er, så gör det.”

    Precis som när Petrus blev tillsagd av Jesus att lägga ut näten utan att Petrus först kunde förstå varför lyder Maria samma exempel. Hon gör som Jesus säger, underförstått, och visar det sedan på ett alldeles förträffligt sätt genom att uppmana tjänarna att göra det som Jesus säger. Själv backade hon utan opposition från sina egna tankar. Exempel på tro-fasthet, tror jag.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *