Lewi, katolicismen och den falska karismatiken

Här följer ett gästinlägg av Erik och Birgitta Axelsson


Erik och jag har jobbat länge och ingående för att analysera utvecklingen av den falska karismatiken. Vår analys och våra slutsatser redogör vi för i boken “avfallet”. Där ser man hur både katolska kyrkan och pingströrelsens allvarligt har bidragit till den situation vi har idag.

Vi bifogar ett utdrag ur boken. På dessa sidor redogörs för pingströrelsens påverkan.

Utdrag ur boken AVFALLET – en analys av kyrkohistoriska strömningar av Haltnis Erik Axelsson, sid 231 – 234

//Birgitta


Läran

Om man tittar lite närmare på Seymors lära, så slås man genast av, att den är ytlig, inne- håller direkta fel och visar alla tecken på, att den är hopsnickrad av en amatörteolog.

Seymor hade heller aldrig genomgått någon pastorsutbildning utan var självlärd. I pingst-rörelsens början var det ofta så, att det var en merit, att inte ha en teologisk utbildning. Man skulle vara ”utbildad” av Anden.

Man kan dela upp Seymors lära i fem punkter, vilka visar hur undermålig pingströrelsens grund är, och varför denna rörelse har så lätt att bejaka osunda och heretiska läror. Några av punkterna är dock helt evangeliska och sanna, vilket inte underlättar utan tvärt om hjälper till att bidra till den oreda, som Seymor åstadkommit. Vi vet ju, att helt igenom falsk lära är lättare att genomskåda, än den som är nära sanningen. Vi skall delge de fem punkterna och sedan titta närmare på den, som gjort den uppenbart största skadan.

1. Frälsning genom tro.
2. Den troende skall helgas.
3. Tungotalet är tecknet på andens dop.
4. Helandet är en del av försoningen
5. Herrens omedelbara återkomst.

De första två punkterna har vi inga invändningar emot. Men punkt fyra och fem visar, att Seymor inte riktigt greppat, vad som är den evangeliskt kristna tron och läran. Seymor predikade och undervisade om helandet, som en självklar rättighet för den kristne, något som vi vänder oss skarpt emot.

Helandet är inte en rättighet utan en gudomlig nåd och en möjlighet för oss i denna tids- ålder. Han förespråkade också Darbys falska pretribulationslära och förutsade Herrens mycket snara återkomst.

Det som dock åstadkommit den värsta splittringen bland de kristna, är hans lära om det andliga i allmänhet och tungotalet i synnerhet. Följden har blivit att den amerikanska och sedermera hela pingströrelsen har en falsk grund att stå på. Den fick en ytlig och gungfly- artad grund, som gör, att man inom stora delar av pingströrelsen inte kan urskilja det, som är falskt och heretiskt utan öppnar upp för allehanda villoandar.

Men ni skall få kraft när den Helige Ande kommer över er, och ni skall vittna om mig….”(Apg. 1:8).

Detta är en nyckelvers för att kunna förstå den andliga verkligheten på ett rätt sätt. Om man läser och studerar detta ord i grundtexten och i alternativa översättningar, ser man flera viktiga saker. Ni skall bli mina vittnen och ni skall vittna om mig, säger Jesus. Bägge aspekterna är väsentliga att beakta. Anden skall åstadkomma en förvandling av människan, som gör att hon får en ny inriktning och en ny vilja. Vidare att hon tilldelas ny kraft och förmåga att utföra Guds kallelse och uppdrag.

Genom hela NT ser vi undervisningen om Andens gåvor, yttringar och kraft. Det Anden vill förmedla har med vårt uppdrag att göra. Uppdraget handlar inte i första hand om, att människor skall bli helade till kroppen eller få uppleva andliga häftigheter, profetiska tilltal etc. Anden vill först och främst skickliggöra den troende till att förmedla evangelium och hjälpa människor, så att de får möta Herren till frälsning. Ingenstans kan vi heller upptäcka läran om, att tungotalet skulle ha den betydelse, som Seymor tilldelar detta. Tvärt om är det enligt bibeln den ringaste av gåvorna. Paulus gör det också klart, att alla inte får denna gåva, även om de blivit pånyttfödda och mottagit Andens dop.

Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? Nej… (1 Kor 12:30).

Tydligast ser vi det i 1917 års översättning. ”Inte talar väl alla tungomål”. Vad Seymor och den fortsatta pingströrelsen fört fram är en falsk andedopslära. Man har tappat bort det väsentliga med andedopet, och man har börjat fokusera på bisaker. Dessutom har man menat, att en specifik och personlig känsloupplevelse skulle vara en viktig del av denna erfarenhet. När man flyttar fokus från, att Guds kraft skall förvandla den kristne, så att denne kan bli ett verkligt vittne för Herren, till att bara gälla andliga gåvor, har man kommit snett. Man har som en följd av Seymors lära om andedopet blivit alltför upptagen av helandet, av personliga profetiska tilltal och av tungotalet.

Det sammantagna vittnesbördet i hela NT, är att vi skall prioritera Andens frukt och bli rustade så, att vi var och en skall kunna dela med oss av evangelium. Förhållandet mellan Andens frukt och Andens gåvor uttrycks specifikt i 1 Kor 14:1. ”Sträva efter kärleken men sök också att vinna de andliga gåvorna”. Vi ska sträva efter Andens frukt och arbeta på vår frälsning i första hand men också vara öppna för Andens gåvor. I pingströrelsen har man utvecklat en omvänd ordning och ibland helt tappat bort kärleken.

När man också har kopplat samman andedopet med en specifik gåva, och gjort den gåvan till ett tecken och en bekräftelse på, att man har mottagit ett dop i Anden, då är man långt utanför bibelns ramar. På detta sätt förför man också kristna till, att söka efter en upplevelse och en ”liten” gåva, i stället för att söka den andliga verklighet, som leder till mognad och förvandling av sinne och hjärta, och som även rustar dem till att vinna människor för Herren.

Det man åstadkommit inom pingströrelsen är, att en alltigenom heretisk andedops- lära etablerats. Sanningen är, att andedopet eller andeuppfyllelsen också kan ske, utan någon speciell känsloupplevelse. Andedopet innebär enligt bibeln, att en människa blir skickliggjord att på allvar bli ett vittne för Herren. Som vi såg hos Timotius skulle andedopet göra honom frimodig, så att han med kraft och kärlek kunde vittna om Jesus. Vidare att han skulle ha kontroll och över sina känslor och självdisciplin i sitt liv. Om detta präglar en kristens liv, då kan man vara säker på att man fått ett andedop.

Sverige

Den ledade personen inom den svenska pingströrelsen blev från början baptistpastor Lewi Petrus. Även han menade, att tungotalet var tecknet på, att man mottagit andedopet. Han framhöll i en av sina predikningar: ”Den, som icke är döpt i den Helige Ande, kan inte leva det liv, som Kristus menar, att en kristen skall leva. När Människan blir döpt i Anden rycks hon ut ur omgivningen och sätts in i en ny värld. Den slöja, som döljer de andliga tingen rivs itu och människan förmår se in i de andliga tingen såsom aldrig förr, och hon börjar leva ett verkligt liv. Hela personen kommer under den Helige Andes välde, så att Han genomtränger och kontrollerar människan helt och hållet. Men skall då alla tala i tungor? Det är ett brännande spörsmål. Läs vad skriften säger. Tror du icke att talorganen kom under Andens kontroll?”

Vi håller med Lewi Petrus, om att något mycket positivt händer, när en människa får kraft från höjden, men vi menar, att han överdriver betydelsen av andedopet, och ger det ett felaktigt innehåll. Han menar, att Anden tar en fullständig kontroll över människan och även att tungotalet är en obligatorisk följd. Men inget av detta är sant. Han tycks vara på samma heretiska linje som Seymor och drar en klar och olycklig skiljelinje mellan kristna. Det är denna falska undervisning, som markerar en osund inriktning och kurs för pingströrelsen.

Vi menar också att Lewi Petrus blandar ihop pånyttfödelse och andedop. Det stora lyftet och det, som är nödvändigt för en människa är enligt vår mening pånyttfödelsen, begynnelsefrälsningen. Den innebär, att man får ett verkligt möte med Gud. Detta är något påtagligt, som ger en ny start i livet. Denna frälsning eller pånyttfödelse ger en glädje och en frid, som kommer från himlen. Den innebär en trygghet, som inte är beroende av jordiska omständigheter. Den leder till en andlig medvetenhet och ger en personlig ledning i vardagen. Man upplever även påtagligt en relation till Gud. Det Lewi Petrus säger om andedopet passar bättre som en beskrivning av pånyttfödelsen. Det är den, som öppnar en människas ögon och sätter in henne i en helt ny värld.

Vad gäller andedopet, så vill vi inte på något sätt förringa detta. Däremot vill vi poängtera, att det inte är obligatoriskt med starka känslor eller tungotal, när man döps i den Helige Ande. Vi tycker också att Lewi Petrus tolkar och definierar andedopet fel, när han menar att den kristne inte lever ett verkligt liv före andedopet. Med denna utsaga ringaktar han också andra kristna, som inte är andedöpta enligt pingstmodellen.

Vi ser också frukten av denna felaktiga undervisning idag bland unga pingstvänner. Det visar sig i ett överdrivet intresse för överandliga yttringar och även i bristen på urskiljningsförmåga. De är öppna för villfarelser och lever efter devisen, att ju häftigare och mer spektakulärt det är desto bättre. Detta har att göra med den svaga grund, som rörelsen vilar på. Om man inte har en stabil grund för sin tro, behöver man ideliga bekräftelser på sin frälsning. En intressant iakttagelse i sammanhanget, som visar att Lewi Petrus inte var på sin vakt, är att han tog hit villoläraren William Branham. Detta säger oss något om den farliga öppenhet och brist på urskiljning, som rådde inom pingströrelsen från början.

Den svaga grund pingströrelsen vilar på tar sig också uttryck i en ogrundad frimodighet. Människor med en ytlig bibelkunskap träder fram som lärare och sprider villfarelser via internet. Man lär ut osunda, osanna och heretiska metoder utan att reflektera. Detta gör oerhört stor skada. Till exempel lär man metodiskt ut, hur man skall tala i tungor, genom att på youtube demonstrera detta. Man lär vidare ut, hur man kan bli frälst, bara genom att läsa en bön på en hemsida. Dessa vilseledande och ytliga inslag av ”profeter” och ”lärare” inom pingströrelsen är livsfarliga för en sund kristen tro.

Det finns också en starkt utvecklad persondyrkan inom pingströrelsen. Man har upphöjt och upphöjer fortfarande pastorer och ledare på ett mycket osunt och obibliskt sätt. Man talar gärna om sina ”profeter”, och sätter människor på piedestaler. Detta är inget annat än avgudadyrkan.

Ledare i den svenska pingströrelsen har från början varit emot samfundsbildande och alltför mycken toppstyrning. I alla fall har detta varit den officiella linjen. Oaktat denna inställning har församlingarna ändå i stor utsträckning agerat utifrån de främsta ledarnas vilja och kontroll (Lewi Petrus bl.a.). Pingströrelsen har kanske därför varit mer toppstyrd än övriga frikyrkosamfund i vårt land.

Det som fattas, är dock en kraftfull hantering och varningar för villfarelse. Ledarna inom pingst och även inom andra samfund verkar inte förstå omfattningen av och allvaret i den nyandlighet och i all den villfarelse, som nu har invaderat kristenheten. Vi efterlyser ett heligt allvar och en stabilitet, som inte vänder kappan efter vinden.

Ett exempel på denna andliga blindhet ser vi hos en av de mest framträdande ledarna inom svensk pingströrelse på senare år. Denne har visat sig vara en veritabel vindflöjel och har bl. a. öppnat dörren för den förödande visualiseringsläran, som Yonggi Cho lanserat. Pingstpastorn i fråga var från början mycket kritisk mot trosrörelsen och har varit det från och till. Idag tycks han dock göra gemensam sak med denna gnostiska lära. Detta haltande fram och tillbaka flera gånger är en bra illustration på konsekvenserna av den gungflyartade grund som pingströrelsen vilar på.

Det som mitt i denna förvirrade pingstvärld ändå har hållit samman och bevarat rörelsen är, att man hela tiden betonat Guds nåd och frälsningen i Kristus, det som var punkt nummer ett på Seymors lista. På nytt vill vi påpeka att det inte är mot några enskilda personer eller församlingar vi anför vår kritik. Vi drivs av nitälskan för sanningen och till det, som kan betecknas som den rätta och sunda läran. Vi tror att de flesta pingstvänner är ärliga och har en god vilja, men att många av dem är ”offer” för ett religiöst beteende och en lära, som inte alltigenom är sann och biblisk.

Mycket beror också på ledarna i varje enskild församling. Om pastorn och ledarskapet har en sund inställning och en rätt undervisning, då finns det hopp. Om man däremot bejakar och kallar falska profeter, att predika för sina ”får”, då blir det till deras död i stället för liv.

Det hela handlar ju inte heller om att rädda pingströrelsen, EFK eller något annat samfund utan allt gäller ju den enskildes eviga väl. Gud frälser inga samfund utan han frälser individer. Att värna om sanningen och avslöja det obibliska och falska är därför av största vikt. Därför, om det finns mer av villfarelse i en människas liv än av sanningen, är risken stor, att hon förlorar sin tro, och kommer att lyssna till antikrist locktoner och avfaller.

Vi vill till slut påminna om den varningsprofetia, som kom i pingströrelsens barndom för över hundra år sedan på Azusa Street 1906, där det sades: ”I de sista dagarna skall tre saker hända med pingstväckelsen. Det blir en överbetoning av kraft i stället för att man söker rättfärdighet. Det blir en överbetoning på lovprisning till en Gud man inte längre ber till. Det blir en överbetoning av Andens gåvor, snarare än Kristi herravälde”. Dessa tendenser såg man redan på ett tidigt stadium inom pingströrelsen. Vi kan se att profetian stämmer med den utveckling som skett. Det har blivit en stark överbetoning av Andens kraft och gåvor, samt även lovprisning. En överbetoning som har lett till att verkliga heretiska rörelser uppstått. Mer om dessa avknoppningar i nästa kapitel.


Så långt Erik och Birgitta.

De vore bra om alla som har synpunkter, det må vara samstämmiga vittnesbörd eller avvikande tolkning, delar med sig i en eller flera kommentarer här.

Jag vill öppna för möjligheten att kommentera anonymt, eftersom övertygelser som avviker från officiell pingst-teologi kan leda till att man i vissa situationer klassas som avfälling.

Om du är intresserad kan du även läsa mer om detta på denna blogg. Här följer några länkar.

Fire – eld – pur
Tungor som av eld
Mirakel
Kulturkrockar och väckelser i Afrika

/Kjell

Visits: 115

105 thoughts on “Lewi, katolicismen och den falska karismatiken”

  1. Ett förtydligande!
    Eftersom artikeln börjar lite abrupt med att tala om Seymor, så vill jag upplysa om vem han var, för den som inte vet det. William Seymor betraktas som den amerikanska pingströrelsens grundare. Det var han som var aktiv i den omtalade rörelsen på Azusa street.

        (Reply)

  2. Hej!

    Några funderingar dyker upp då jag läser inlägget och framför allt tre funderingar.

    Den första är Eriks och Birgittas relation till pingstkyrkan idag, går de regelbundet på Gudstjänst, är de medlemmar i någon pingstkyrka, eller sitter de hemma och annalyserar utifrån andra källor än den direkta?

    Jag själv har varit på Gudstjänst en gång på ca 5 år och förstår att jag egentligen inte har någon rätt att bedöma och kritisera, eftersom jag inte vet hur det är idag.
    Jag var ju på en Gudstjänst i slutet på föra året, var inbjuden på barnvälsignelse.
    Det innebär att jag har en Gudstjänst som jag kan bedöma utifrån, men helheten har jag inte. Detta gör att det kanske är bättre att vara tyst offentligt och be i sin kammare, vilket troligen har större effekt.

    Det andra är frågan om rätt till helande, eller om det bara är nåd.
    Och visst är det nåd, allt är nåd, för annars hade vi gått utanf för NTs riktlinjer.

    Men det jag tänker (och det kanske är felaktiga tankar) är, att tro är ju baserat på något, dvs Guds vilja och har man inte den grunden att Gud vill hela, så faller trosgrunden, man blir osäker och tvivlar, man slutar be om det. Visst Gud kan ju hela utan att vi ber om det, men det är vad jag förstår mer sällsynt än om man ber.

    Om det då är självklart att Gud vill hela, så finns det en grundtro att sträcka sig efter Gud för att bli helad och utifrån detta så växer tron och helandet kan bli till.

    Det tredje är angående tungotalet och här tror jag E&B har blandat ihop det.

    Det jag ser i skriften är tungotalets gåva och gåvan att uttyda, dessa båda gåvor kan en och samma person inneha. Men sen finns det tungotalet som Paulus talar om:

    Rom_8:26  Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

    Det finns fler bibelställen om bön i Anden och jag menar att det handlar om tungotal.

    1Ko_14:14  Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad.

    Jag tror att tungotalet är viktigare än vi förstår och då eftersom anden ber i oss, vi och det mänskliga tänket blir liksom bortkopplat och anden får fritt utrymme.

    Ja det var mina synpunkter.

    Mvh Bb

        (Reply)

  3. Björn, du undrar om vi är med i någon pingstkyrka eller har varit på gudstjänst där, så att vi kan ha synpunkter.

    Vår intention har inte varit, att analysera olika kyrkors verksamhet IDAG. Vi vill med vårt arbete istället försöka förstå vad som LETT TILL dagens allmänna avfall. Boken är därför en genomgång av kyrkohistorien ända från den första församlingens tid. Vi har sökt finna strömningar, som orsakat dagens situation.

    Redan i den första kristna tiden finns exempel på en överdriven karismatik och ett missbruk av de andliga gåvorna (montanismen med extas och ”profetledning”).

    Den stora karismatiska förvillelsen, som startade i början av 1900 talet, har under de senaste årtiondena spritt sig lavinartat till hela kristenheten. Därför frågar vi oss, Vilka idéer var det som fördes fram då? Vi har därför tittat närmare på den rörelse, som har sitt ursprung på Azusa street i början av detta århundrade. I vårt inlägg har vi tagit upp de fem punkter, som lanserades där. Varför?

    Det viktigt är att inse vad det läromässiga felet är, och förstå om vi har missbrukat bibelordet. Därför är det viktigt i detta sammanhang att samtala omkring begreppet TUNGOTAL och även HELANDE, som du också tar upp Björn.

        (Reply)

  4. Assemblies of God, heter USAs, jag tror, största samfund inom Pingströrelsen.

    Länk till deras hemsida:
    http://ag.org/top/

    Det jag har läst där (har inte läst allt, bra lite), tycker jag verkar helt sunt.

    Med vänlig hälsning
    Broder

        (Reply)

  5. et bibelcitat, som Björn tar upp är väldigt intressant:

    Rom 8:26 “Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.”

    Många gånger har jag upplevt just detta, att inte veta vad eller hur jag skall bedja, när jag haft ett angeläget ärende till Gud. Då verkar det vara Anden som beder med outsägliga suckar, d.v.s med rop UTAN ord som det står i en annan översättning. Det är Anden med stora A, som själv agerar. I min bibelöversättning lyder ett längre citat enligt följande:

    “På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.” Här är det alltså inte vårt tungotal det talas om utan Andens aktivitet.

    Birgitta

        (Reply)

  6. Björn skriver om helande:
    ”Om det då är självklart att Gud vill hela, så finns det en grundtro att sträcka sig efter Gud för att bli helad och utifrån detta så växer tron och helandet kan bli till.”

    Många tycks utgå från att helande är något som självklart är väldigt viktigt att få till, och att vi skall söka få tron på helande att växa. Skall verkligen helande ha en så viktig plats i en troendes liv. När vi läser Apostlagärningarna och epistlarna, så ser vi att apostlarna hade krämpor, men det gjordes inte stort väsen av detta.

    Jesus botade människor, men han hade aldrig någon undervisning om helande och hur vi skulle få tron på helande att växa till. Vi däremot har startat helandeskolor både här och där, men ändå har vi sett väldigt lite av helanden. Det är något som inte stämmer här! Helanderörelsen var något nytt, som uppstod på 1900 talet, som en ”avknoppning” av den vidlyftiga karismatiken, som kom i och med rörelsen på Azosa street.

    Vi måste se sanningen i vitögat och våga fråga oss, om vi har missuppfattat på något sätt. För den som inte vet det, så har jag själv erfarenhet från helandeskola. Jag deltog i den första kursen som hölls på Arken i slutet av 80-talet. Här finns mitt vittnesbörd därifrån. http://www.bornagain.se/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=31&Itemid=62

    Vad säger ni som läser här? Är det självklart att Gud alltid vill hela? Vad säger bibelns sammantagna vittnesbörd? Det är viktigt att vi hjälper varandra till klarhet i den här frågan.

    Fader, hjälp oss alla i detta angelägna ärende!
    Birgitta

        (Reply)

  7. Erik och Birgitta uppmanade:

    Vad säger ni som läser här? Är det självklart att Gud alltid vill hela? Vad säger bibelns sammantagna vittnesbörd? Det är viktigt att vi hjälper varandra till klarhet i den här frågan.

    Då vill jag gärna ge mitt bidrag. Det kan inte göras med några få ord. Jag måste citera ett antal skriftställen. Den som vill förstå måste verkligen läsa dessa texter och inte bara halka förbi dem.

    Jesus gav uppdrag åt de tolv. Det var ett specifikt uppdrag avgränsat i tid och rum och till antal personer. Alltså inget allmänt uppdrag.

    Lukas 9:1-2 Jesus kallade samman de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. Han sände ut dem för att förkunna Guds rike och bota sjuka 

    På liknande sätt gav Jesus uppdrag åt “de sjuttio”. Även här gick dessa åstad med ett specialuppdrag. Målsättningen var att predika att Guds Rike och Israels Kung var “nära”. Inte heller här handlar det om ett evigt, allmänt och universellt uppdrag.

    Lukas 10:8-9 Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er. Bota de sjuka i staden och säg till folket: Guds rike är nära er. 

    Och lägg nu märke till det specialuppdrag som har förorsakat så förskräckligt mycket strid och falska läror bara för att det finns människor som gör om det till ett evigt, allmänt och universellt uppdrag. Det handlar om Jesu uppdrag (mandat) till de elva. Det handlar om texten i Markus 16:9-20 och den som läser texten i sitt sammanhang, utan förutfattade meningar kan se följande.

    i Markus 16:20 står det: Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

    Många gör om texten till någon slags generell tes där det gäller att predika minst 100% rätt för att undren skall ske. Ett slags lackmustest på att en predikan är i enlighet med Guds vilja. Och då blir den som predikar en andlig supermänniska som är immun mot faror och kan bota sjuka till höger och vänster.

    Därmed har jag visat på grunden för den karismatiska villan. Så låt oss då titta på textens sammanhang. När hände detta? Vilka var närvarande? Vad skedde i detta sammanhang? Vilka var “de” som gick ut? (vers 20)

    Markus 16:9-11 När Jesus hade uppstått på första veckodagens morgon visade han sig först för Maria Magdalena, som han hade befriat från sju onda andar. Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. Men när de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

    Dessa som inte trodde var kanske flera än “de elva”, men helt säkert fanns “de elva” med i gruppen.

    Markus 16:12-13 Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

    Samma här. De som inte trodde var kanske flera än “de elva”, men helt säkert fanns “de elva” med i gruppen.

    Markus 16:14 Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

    Här får vi reda på att den Uppståndne Herren visade sig specifikt för “de elva”. Men missa nu inte den väsentliga poängen här. Det står att han klandrade dem för deras otro.

    De hade stängt in sig tillsammans. Isolerat sig från världen. De sörjde och grät och trodde inte på det de fick höra. Och därför klandrade Jesus dessa elva och gav dem missionsuppdraget.

    Markus 16:15-18 Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd. Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål. De ska ta ormar med händerna, och dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem. De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska.”

    Han sade till dem, alltså till “de elva”, efter att ha klandrat dem för deras otro, att om de nu går ut i tro skall de få vara specialutrustade och få utföra “gärningar som äro en apostels kännemärken” (2 Kor. 12:12 – 1917).

    Och nu kan man välja mellan att läsa ut budskapet i texten. Nämligen att Herren Jesus ordinerade “de elva” och gav dem denna specialutrustning för att kunna sprida evangelium till ett motsträvigt folk som inte hade tillgång till något “Nya Testamente”.

    Eller så kan man välja att generalisera och läsa in i texten att om någon, alltifrån den dagen, predikar ett 100% rätt budskap så blir han en sådan specialutrustad apostel.

    Markus 16:19-20 När Herren Jesus hade talat till dem, togs han upp till himlen och satte sig på Guds högra sida. Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

    De fetstilade orden hänvisar till “de elva”. Lägg även märke till att texten står i förfluten och fullbordad tid.

    Det finns faktiskt texter som antyder att Apostlarnas gärningar, deras kännemärken, var något som manifesterade sig i alla situationer där ordet behövde “stadfästas”, alltså bekräftas. Men att det fanns flera tillfällen där dessa Apostlar var lika “maktlösa” som du och jag. Där de kämpade i bön och hoppades på Herrens ingripande.

    Vanligtvis brukar de som påstår att apostlagärningarna fortsätter i vår tid mena att bara vi sköter oss som vi bör som kristna så kan vi gå ut på gator och gränder och bota sjuka till höger och vänster. Samtidigt kommer det att finnas både Apostlar och Profeter som talar med Guds direkta auktoritet och således inte får motsägas.

    NOT: Det tillsattes en tolfte Apostel och det delegerades 7 hjälpapostlar och sedan ordinerades även Paulus som hedningarnas Apostel. Alltså totalt 20 som fick mandat att utföra “en apostels gärningar”.

    I Apg. 19:11-12 läser vi att: Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.

    Paulus talade om sig själv och skrev (2 Kor. 12:12): Vad som kännetecknar en apostel har blivit utfört hos er med all uthållighet, genom tecken, under och kraftgärningar.

    Vad hände? Tog kraften slut? I brevet till Filippi skrev han (Fil. 2:25-27): Men jag anser det nödvändigt att sända tillbaka till er min broder Epafroditus, min medarbetare och medkämpe, som ni har sänt för att hjälpa mig med det som jag behövde. Han har längtat efter er alla och varit orolig, eftersom ni har hört att han blivit sjuk. Han har också verkligen varit sjuk, ja, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig, för att jag inte skulle få sorg på sorg.

    Kunde Paulus, eller någon av hans apostlavänner, inte bara ha utfört en kraftgärning och botat Epafroditus? Tydligen kände sig Paulus maktlös och fruktade att drabbas av djup sorg.

    Och vad skall vi tro om det han skrev till Galatien? (Gal. 4:13-15): Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus. Var hör man nu er lovprisning? Jag kan vittna om att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem åt mig, om det varit möjligt.

    Visserligen vet vi inte vad det var för kroppslig svaghet Paulus syftade på. Men många tolkar följande text som att det handlade om ögonen. Paulus brukade låta en sekreterare skriva breven, men han lade till följande med egen hand. (Gal. 6:11) Se här med vilka stora bokstäver jag skriver till er med egen hand.

    Häromdagen läste jag en artikel angående bra tarmflora. Där påstods det att rött vin, filmjölk och chokolad är bra för magen. Paulus skrev till sin lärling och skyddsling (1 Tim. 5:23) Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta.

    Kunde han inte bara ha botat honom? Kom ihåg att det ord som översatts med “svag” här i SFB’s första utgåva, har korrigerats till följande in SFB15: “Drick inte längre bara vatten, utan använd lite vin för din mage och dina återkommande sjukdomar.

    Ordet “asthenia” betyder svaghet och användes även för att beskriva sjukdom.

    Johannes tycks också ha fått återgå till att “bara bedja och hoppas” (3 Joh. 1:1-2) Från den gamle till hans älskade Gajus, som jag älskar i sanningen. Älskade broder, jag hoppas att det går väl för dig i allt, och att du är frisk liksom det står väl till med din själ.

    Till sist vill jag skriva något om Jakob 5:14-16. Jag citerar den först ur Reformationsbibeln eftersom SFB inte har gjort en bra översättning: Är någon bland er sjuk, skall han kalla till sig församlingens äldste och låta dem be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp, och om han har begått synder, skall han få förlåtelse för dem. Bekänn era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir helade. En rättfärdig mans bön i verksamhet förmår uträtta mycket. .

    I SFB’s översättning utlovas det att: Trons bön skall bota den sjuke,

    Det står faktiskt inte “bota” i grundtexten, utan ordet σώζω – sōzō som betyder “frälsa” i ordets bredaste mening. Och faktiskt att “den sjuke” inte betyder det vi menar med sjukdom i dag utan κάμνω – kamnō, alltså någon som har det jobbigt. Det må vara lekamlig svaghet, psykiska problem, verklig förföljelse eller förvirring och modlöshet, och allt som kan trycka ner oss.

    Trosförkunnare har fel. Vi varken kan eller får implementera evighetens regler här och nu. Men det fantastiska löftet, proklamerat genom Jesu bror (nej inte kusin!!!) är att det faktiskt finns stor anledning att hålla ut i tro och bön för våra älskade.

    Betydelsen av “Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom”; blir då att det faktiskt kommer att ske att den som har all makt i all evighet kommer att sköta om detta i egen hög person och i egen tid för alla som blir frälsta.

    Jag tänker avsluta med ytterligare några citat.

    Hebr. 1:1-2 Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt till att ärva allting, och genom honom har han också skapat världen.

    I 1 Kor. 4:6 skrev Paulus att han vill lära oss “den regeln — att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över en ledare på den andres bekostnad“.

    1 Petrus 4:7-11 Men änden på allting är nu nära. Varen alltså besinningsfulla och nyktra, så att I kunnen bedja. Och varen framför allt uthålliga i eder kärlek till varandra, ty »kärleken överskyler en myckenhet av synder». Varen gästvänliga mot varandra utan knot, och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.

    Den tro som proklameras av trosförkunnelsen och helande-lärare är en prestationstro. Prestationstro har ingenting att göra med tro i biblisk bemärkelse. Biblisk tro är förtroende med åtföljande trohet.

    Därför vill jag avsluta positivt, för det finns faktiskt uppmaningar, tröst och förmaning att få.

    1. Någon helandeskola rekommenderas inte och inte heller bönetekniker!

    Matt 6:5-8 Och när ni ber ska ni inte vara som hycklarna, som älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas inför människor. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Far som är i det fördolda. Då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig. Och när ni ber ska ni inte rabbla tomma ord som hedningarna. De tänker att de ska bli bönhörda för sina många ords skull. Var inte som de, för er Far vet vad ni behöver innan ni ber honom om det.

    2. Herren ger fortfarande specialuppdrag i form av Andens gåvor!

    1 Kor. 12:28 Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål.

    3. Vi uppmanas att i bön ta med alla våra önskningar!

    Fil. 4:4-7 Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. 

    Och huvudsyftet är att “Guds frid, som övergår allt förstånd, skall bevara våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus. 

    /Kjell

        (Reply)

  8. Jag tar mej friheten att citera ett stycke från Bibelfokus min vän och broder Lennart Jaretegs hemsida, där han långt före mej började visa hur Babylons (det andliga Babylon) mysterie-religion åter införs i våra dagar.

    Det införs i den smala vägens “alla” diken. Ja, du läser rätt! Nog ser det ur som om den smala vägen har mer än två diken. Kanske är det en bättre bild att föreställa sig den smala vägen som en väg mellan gropar, kvicksand, dypölar, krokodiler och mörker. För den som väljer det motsatta diket hoppar rakt ner i själafiendens lockbete.

    Det finns bara ett ljus, en lampa, och det är Sanningens evangelium.

    Här följer mitt citat från Bibelfokus. Jag skall meddela Lennart att jag har knyckt det. Finner du något här i listan som du känner igen, stanna då upp mitt i vardagens sus och dus. Pröva åtminstone om det finns en möjlighet att denna lista beskriver den taktik som själafienden har använt och som nästan är helt utförd i våra dagar!

    1. Förstöra en bibelförankrad tro, genom personlig uppenbarelse, upplevelser, snedvridna tolkningar av vissa bibelverser som stödjer det DU vill göra/tro/ha.
    2. Göra så att kristna slutar att använda förståndet, genom att motverka urskiljning/prövandet, genom att minimera betydelsen av lärosatser i den kristna tron.
    3. Förstöra biblisk evangelisation, genom att tysta munnen på de som förkunnar Guds Ord (de blir förstummade, skrattar, sprattlar osv istället), genom att ta bort evangeliets hjärta.
    4. Skrämma kristna till att överlämna sig åt villfarelsen. Genom hot få bort dem som står i vägen.
    5. Förleda kristna till att tro att det finns någon högre grad av frälsning än den som sann kristen tro förmedlar, olika ”nivåer” av den Helige Ande.
    6. Vilseleda om vad som är sann andlighet, genom att bygga på starka upplevelser.
    7. Föra in en ockult initiering/invigning in i ”Guds herravälde”, en invigning in i New age.
    8. Förbereda alla kristna för antikrists framträdande! Det görs genom att ”förändra deras medvetande” (via kontemplation, meditation och annan mystik) och genom att ”röra sig in i riket för det övernaturliga” som det kallas inom Toronto-andligheten.

    Och har du redan lurats att tro på sådana villor så gäller fortfarande “nådens evangeliums inbjudan”!

    “Så länge det heter i dag, döva inte Guds röst, utan svara ja på erbjudandet om frälsning utan egen förtjänst!”

    /Kjell

        (Reply)

  9. Kjell,

    Enligt ditt synsätt, så är det bara Apostlarna som fick uppdraget att predika evangelium och bota sjuka, osv. Fråga är om din syn gör att folk helt slutar vittna/predika och helt slutar be för sjuka med just den anledningen, det gäller inte oss utan bara de tolv apostlarna.

    Utifrån detta är risken att om någon blir väldigt starkt använd av Gud till att predika och utföra under, tecken och kraftgärningar, så blir denne kallad falsk profet och villolärare och att det är djävulen som gör undren och då med hänvisning till ditt synsätt.

    Detta är grovt förenklat.

    Bb

    Dessa 12 har redan fullgjort sitt uppdrag

        (Reply)

  10. Björn bloggaren förenklade grovt (enligt egen utsago):

    Fråga är om din syn gör att folk helt slutar vittna/predika och helt slutar be för sjuka med just den anledningen, det gäller inte oss utan bara de tolv apostlarna.

    Vore det inte bättre att grunda det man skriver på fakta?

    Läste du de tre punkterna jag avslutade med?

    Varje dag ber jag för ett antal sjuka. Inte känner jag mej alls modlös eller tvivlande.

    Var skrev jag att bara apostlar får be för sjuka?

    Tror du själv att man bör gå i helandeskola och lära sig trix hur man manipulerar Gud så att han tvingas göra som man säger (ber)?

    /Kjell

        (Reply)

  11. Broder,

    Hej Broder,

    Tack för lärorik länk som jag inte funnit tidigare. Liksom du har jag inte hunnit läsa allt på den men hamnade på någonting som församlingen i fråga kallar för ”Chi Alpha Discipleship Tool.”

    Med engelska-svenska lexikon vid handen har jag läst inledande stycken om en bok man använder som heter ”Discerning God´s Will”. För oss som är svaga i engelska betyder det ungefär ”Urskilja Guds vilja.”

    Inledningsvis skriver man om boken: ”In his book, Just Do Something, Kevin DeYoung starts by posing a question: If God loves me and has a wonderful plan for my life, then why doesn´t He tell me what it is? Have you ever felt that way”?

    Reagerar du på något i den inledningen?

        (Reply)

  12. Ulrika,

    Assemblies of God hörde i alla fall förr till de mer stabila pingst-församlingarna. Jag har dock ingen aning om var de står i dag. Men jag vill säga något om den artikel du visar på.

    I Amerika gillar man att ge studiekurser och studiegrupper namn som innehåller grekiska bokstäver.

    Chi Alpha består av de grekiska bokstäverna Χ och α. Jag gissar att man vill säga något i stil med “kors” och “början”. (I svenskan gör vi skillnad mellan kryss och kors men i många andra språk heter de samma sak.)

    Jag har läst de fem sidorna som följer den text du citerar och kan inte annat än säga att det är en bra artikel.

    Vad det skulle vara för fel att citera frågor som ofta ställs, förstår jag inte.

    Kevin DeYoung’s bok “Just Do Something” i helhet kan jag inte uttala mej om, för den har jag inte läst.

    Frågorna som ställs har jag ofta hört och även fått:

    There are so many decisions to make and none of the answers seem clear. What should I do with my summer? What should my major be? What kind of career do I want? Do I want a career or should I stay home? Should I get married? Whom should I marry? Do I want to have kids? If so, how many? Where should I go to college? Should I go to grad school? What job should I take? Should I take the offer that I got but it wasn’t my dream job? Should I be a missionary? Should I be a pastor? Should I rent or buy a house? Where should I go to church? How should I serve my church or my fellowship?

    Rådet som ges tycker jag är både realistiskt och bra:

    When we face a decision there are three options:

    1. That God doesn’t really care which way we choose. Either option would be good.
    2. He does care and He will lead you through the path of wisdom.
    3. He does care and will intervene in a specific way if wise thinking isn’t enough to get you there.

    (Fritt översatt) När vi står inför ett val finns det tre möjligheter:

    1. Det är oviktigt för Guds vilja med ditt liv. Båda valen är bra.
    2. Det är viktigt för Guds vilja med ditt liv och ledningen består av att du använder ditt helgade förstånd.
    3. Det är viktigt för Guds vilja med ditt liv och han kommer att ingripa i de fall det inte räcker med helgat förstånd.

    Själv brukar jag tillägga i vilket fall som helst måste vi ta ansvar för våra val och handla med konsekvenserna på rätt sätt.

    /Kjell

        (Reply)

  13. Broder,

    Frid broder!

    Vi har varit inne på den hemsida du länkade till. Under rubriken ”Grundläggande sanningar” punkt 7 skriver man om andedopet. Där konstateras att tungotalet är bevis på dopet i den Helige Ande. Det är samma som Seymor säger i punkt 3 i vår artikel. Det är just den läran vi ifrågasätter. DEN HAR FÅTT OLYCKLIGA KONSEKVENSER I HELA FRIKYRKLIGHETEN.

    En allvarlig konsekvens på senare tid är, att vår vaksamheten mot Katolska kyrkans villolära kraftigt försvagats. Pingstvänner konverterar till RKK!!!! Anledningen till att man kommer in på fel spår kan säkert i många fall förklaras av, att man gör ett tankefel vad gäller just tungotalet.

    TANKEFELET ÄR: Många katoliker har börjat att tala i tungor, då måste dom vara frälsta och katolicismen är därför ingen villolära. Denna tankevurpa kan man göra, bara om man tror,  att den som talar tungomål måste vara andedöpt och, att allt tungotal är äkta.

    Det har ju sagts i många sammanhang att nu talar si och så många katoliker i tungor, och detta har använts som ett bevis på att man kan ha ekumenik med en villolära som RKK.  

    Det är också sunt att fråga sig. Är allt “tungotal” man hör äkta? Idag har vi ju sett “tungotalet” florerar i  många falska sammanhang. Det förekommer ju t o m att man samtalar i “tungomål” på scenen. Det har jag själv hört Benny Hinn och Kenneth Copeland göra på en video redan för 20 år sedan. Vidare förekommer tungotalet i många rent ockulta sammanhang.

    Det finns mer att säga om detta, men vi får stanna här.

        (Reply)

  14. Kjell,

    Som jag skrev, grovt förenklat och jag läste inte hela din text. Men jag undrar var det står att ickeapostlar skall gå ut i hela världen och var står det att ickeapostlar skall bota sjuka? Om det inte står konkret, så kan man ju utgå från att det endast gällde de 12 och då behöver inte vi göra dessa gärningar.

    Du skriver att du varje dag ber för ett antal sjuka, men det jag undrar är, utifrån vilken grund du gör det? Är det utifrån Mark 16, eller är det utifrån en förvissning från Gud som du gör det?

    Du skriver: Tror du själv att man bör gå i helandeskola och lära sig trix hur man manipulerar Gud så att han tvingas göra som man säger (ber)?

    Kjell: För det första så borde du veta att Gud inte går att manipulera och för det andra, så borde du veta att Gud inte kan tvingas, och för det tredje, att trix inte heller funkar, kanske inom New age, men inte i sann kristendom.

    Ja, jag tror att det kan vara bra att gå i sk helandeskola. Jag har själv gått i en för många år sedan och det förlöste en tro på att Gud vill och kan och efter denna kurs så har jag fått se en del helande. Innan kursen vågade jag knappt be för någon troende sjuk, men efter så bad jag även för ofrälsta som blev helade.

    Vad har kristna för grund i skriften att Gud vill sona, synd, hela och upprätta?
    Jes 53 duger för mig och även 1Pe_2:24 

    Bb

    Bb

        (Reply)

  15. Erik och Birgitta,

    Tänk att det finns så korkade kristna som går på denna tankevurpa som ni belyser, så urbota dumt. Det finns ju hur många andra saker i RKK som gör att man inte skall gå i ok med dem.

    Det finns absolut oäkta tungotal, Paulus som talade mer i tungor än någon annan var säkert ute i ett själsligt och köttsligt tungotal, varför inte, han var ju en människa precis som vi andra troende. Han har säkert försökt få saker att ske när inget hände och så är det i vår omognad, vi försöker pressa på Gud med de verktyg vi har.
    Men när vi mognat, så har vi förståelse för när vi skall be och när vi inte skall be.

    Bb

        (Reply)

  16. Kjell,

    Menar du att “If God loves me and has a wonderful plan for my life, then why doesn´t He tell me what it is?” är en fråga av retorisk art?

    Framgångsteologerna brukar inleda sina predikningar med den här typen av frågor och mena vad de frågar. Med svaren “TRO! TRO att Gud vill ge dej ett wonderful liv och har en wonderful plan och att han är fullt upptagen med att leverera svar på dina lyxfrågor “Vad vill du Gud att jag gör i sommar…?”

    Sjuka, fattiga och andra får vänta. För att inte tala om evangelium om syndernas förlåtelse.

    Och i själva frågan ligger en falsk förutsättning. Gud talar inte om vad han tänkt.

        (Reply)

  17. Björn bloggaren,

    Men snälle Björn, vem här har sagt att Gud inte helar sjuka?

    Vad gäller att “bota sjuka” så var det ett uppdrag till de 12, de 70 och till apostlarna. Jag vet inte om någon annan som fått det uppdraget.

    Jag trodde att vi talade om att “be till Gud att han helar sjuka”.

    /Kjell

        (Reply)

  18. Jag har försökt att något belysa, inte lärofrågorna, men väl lite omkringtänkandet runt den tiden jag kan överblicka. Min allmänna uppfattning och vad jag minns, vi fördjupades inte i lärofrågor som Erik och Birgitta gör. Vi “levde” i någon mening med dem, genom de ledare vi hade. Om man kan uttrycka sig så.

    Erik och Birgitta har skrivit om den falska ekumeniken och utgått från tiden för pingstväckelsens början. Jag kom själv med genom en genomgripande förvandling 1956.
    Året efter flyttade jag till Västerås, gjort sedermera vissa avstickare i landet för att på nytt landa i Västerås. Gift och fyra barn och ett antal barnbarn, tom några barnbarnsbarn.

    Sextio år av kristen verksamhet med starten i 1950-talets slut. Mycket vatten har runnit under broarna under den tiden.

    När det gäller Erik och Birgittas redovisning känner jag igen mycket av vad de beskriver, både av det som varit och det som är. Jag tror generellt sett att man måste vara ömsint över vissa företeelser som vi i dag inte kan förstå att vi omfattade.
    För egen del, min ungdom, jag var 24 år när jag blev frälst och kom med i församlingen, 28 år när jag gifte mig.
    Allting var nytt för mig och jag blev väldigt radikal i min uppfattning om dåtidens syn på vad som var synd.
    Vi blev nog lite ”högfärdiga” över vår radikalitet i pingst gent emot andras andlighet. Vi var utvalda i någon mening. Lärofrågorna bestod mycket i att ta avstånd från världen. Gjorde man det så var man godkänd. Jag minns inte att vi studerade lärofrågorna så ingående. Vi hade mycket verksamhet med en mängd möten, sångövningar och annat.
    Vi var lagiska i flera avseenden när det gällde att tolka bibelns texter. Nu i efterhand har jag förstått att ledarskapet inte hade allt klart för sig heller.

    Vi var en ung rörelse med engagemang och iver, med en ung ledare LP. Vi var ju nästan predestinerade att göra misstag.
    Andedopet var viktigt, att bli med barn straffades ofta strängt och kärleken fanns säkert men satt nog långt inne ibland. Herrens återkomst var alltid nära och skrämde säkert upp många och sågs ofta som ett hot.

    Frälsning genom tro, ja
    Helgelse, ja med ?
    Tungotalet viktigt och tecken på andlighet
    Känslomässigt engagemang

    Sammanfattningsvis.
    Vi hade mycket roligt, men det fanns en gräns, inte alltid glasklar var den gick
    Vi hade våra idoler men såg det inte störande.
    När vi lyser på den tidens verksamhet med en lampa från det andra diket så är det naturligtvis skillnader.

    Det som ansågs som synd då, ingår nästan i undervisningen i dag.
    När man bad då, lovsjunger man i dag
    Församlingens mening efterfrågades då, i dag bestämmer pastorn
    Predikan handlade om synd då och en frälsning då, medlemskap i församlingen nu
    Ett antal möten då med församlingssång till avgörelse, nu sköter andra lovsång
    Vi var inkrökta inom vår grupp på ett öppnare sätt då, i dag är vi bara inkrökta inom oss

    Vi levde och verkade efter vår tro och vad vi förstod, det hände saker, positiva, negativa
    Det finns säkert mycket som vi nu i efterhand kan tycka var dåligt.
    Bland annat var nog inte lärofrågorna så genomtänkta alltid.
    Det är ambitiöst av er att belysa de frågor som var aktuella då, bra och dåliga. Men det påverkar inte dagens verksamheter på något avgörande sätt. Jag tror varje generation i någon mening själv måste göra de misstag som ändå görs och förlita oss på Guds nåd.

    Lite tankar på fri hand
    /Stig

        (Reply)

  19. Ulrika skrev: “Menar du att “If God loves me and has a wonderful plan for my life, then why doesn´t He tell me what it is?” är en fråga av retorisk art?”

    Det är en fråga man ofta får höra i själavårdande sammanhang. Speciellt från unga och medelålders människor som har vuxit upp i pingst-sammanhang.

    Det antyds ofta mer eller mindre explicit att man måste upptäcka sin “kallelse”. Och då hålls ofta bibelns hjältar fram som exempel.

    Det uppstår en slags stress på grund av att livet bara går vidare utan att man blir “kallad att bli missionär i Tibet”, eller vad det nu må vara och bli.

    Att leva ett kristustroget liv och ta hand om de sina och vara ett vittne i dagens gärning räknas liksom inte som en “kallelse”. En kallelse måste vara spektakulär.

    Artikeln är ett bra svar till dem som brottas med stressen att “ännu inte ha blivit kallade till något spektakulärt”.

    /Kjell

    PS. Till skillnad från dej tror jag faktiskt att Gud uppenbarar vad han har tänkt. Vanligtvis sker det genom “förutberedda gärningar” och ibland genom att han lägger ner en stark längtan i någons hjärta.

        (Reply)

  20. Kjell,

    “PS. Till skillnad från dej tror jag faktiskt att Gud uppenbarar vad han har tänkt. Vanligtvis sker det genom “förutberedda gärningar” och ibland genom att han lägger ner en stark längtan i någons hjärta.”

    Var har jag skrivit att jag inte tror på att Gud uppenbarar saker och väcker längtan?

    Däremot tror jag inte att man behöver gå på kurs i det 🙂

        (Reply)

  21. Björn bloggaren,

    Visserligen riktar du dej till Erik och Birgitta, men jag vill ändå be dej att låta bli att skriva saker som detta:

    Det finns absolut oäkta tungotal, Paulus som talade mer i tungor än någon annan var säkert ute i ett själsligt och köttsligt tungotal, varför inte, han var ju en människa precis som vi andra troende.

    Här kan man verkligen tala om tomt prat och onyttiga spekulationer!

    Jag kan inte tänka mej att en person som har fått äkta tungotal som gåva, dristar sig till att fejka babbel som liknar tungotal!

    Däremot gäller det säkert alla miljoner som “instruerats hur de skall säga” – “say after me” – att de fortsätter att fejka.

    /Kjell

        (Reply)

  22. Kjell,

    Tack Kjell!
    Din genomgång här är något av det bästa, jag läst om helande. Det behövs sannerligen ingen helandeskola eller teknik. Allt är redan uppenbarat i Guds ord, om man bara tar sig tid att läsa det. Det dimmoln som den falska karismatiken orsakat skingras för den som läser detta.

    Gud välsigne dig!

        (Reply)

  23. Björn bloggaren,

    Hej Björn,

    Du skriver om en tro som “förlöstes” när du gick på helandeskola.
    Betyder det då, att den tron varit bunden innan?
    Kan du visa något från Guds Ord, där tron är bunden och måste bli förlöst?

    mvh L.S

        (Reply)

  24. OM JAKOB 5:14-16

    Det här om Jak 5:14-16, som Kjell skriver i den längre kommentaren, som jag nyligen rekommenderat, är verkligen en VIKTIG UPPLYSNING att ta vara på. Jag har inte vetat nyckelordens innebörd förut, trots att jag gick två år på “helandeskola” :). (Det är snart 30 år sen.) Så här skriver Kjell som kommentar till bibelcitatet.

    ” Det står faktiskt inte “bota” i grundtexten, utan ordet σώζω – sōzō som betyder “frälsa” i ordets bredaste mening. Och faktiskt att “den sjuke” inte betyder det vi menar med sjukdom i dag utan κάμνω – kamnō, alltså någon som har det jobbigt. Det må vara lekamlig svaghet, psykiska problem, verklig förföljelse eller förvirring och modlöshet, och allt som kan trycka ner oss.”

    Frid/Birgitta

        (Reply)

  25. Ulrika,

    Förlåt om jag missförstod dej. Du skrev ju:

    Och i själva frågan ligger en falsk förutsättning. Gud talar inte om vad han tänkt.

    Vilket jag förstod som att du syftade på den mening du inledde med: “If God loves me and has a wonderful plan for my life, then why doesn´t He tell me what it is?”

    /Kjell

        (Reply)

  26. Kjell,

    När jag läser om Guds kallelse drar jag mig till minnes hur frågan kan upplevas. Nämligen om du ser ett behov och förstår att det är någonting som passar dig, då har du fått Guds kallelse.
    Kan det vara så enkelt?

        (Reply)

  27. Kjell,

    Du skriver: Jag kan inte tänka mej att en person som har fått äkta tungotal som gåva, dristar sig till att fejka babbel som liknar tungotal!

    – Nej det tror inte jag heller och det är inte det jag skriver.
    Jag menar att i pressade situationer där man vill att det skall ske som Gud sagt, så är det lätt att man börjar ropa, be, vädja till Gud och be i tungor för att få saker att ske. Man försöker få Gud att göra det han sagt innan det är hans tid.
    Jag har gjort det trots att jag har fått det äkta tungåtalet, så övergick det till tungåtal utifrån egna ambitioner, dvs köttsligt och själsligt tungåtal.
    Jag tror att alla som är nya i tron har gjort det, fast troligen utan att veta om det, Visst, det står inget om att Paulus gjorde det, men även han var ny i tron och mognad kommer inte som ett brev på posten.

    Jes_5:19 säger: (ve) dem som säga: “Må han hasta, må han skynda med sitt verk, så att vi få se det; må det som Israels Helige har beslutit nalkas och komma, så att vi förnimma det!”

    Att göra som denna vers säger har nog alla gjort och orsaken är otålighet, motsatsen är att bida efter Herren tills han gör det han sagt.

    Bb

        (Reply)

  28. lennart,

    Du skriver: Betyder det då, att den tron varit bunden innan?

    – Förlöstes är kanske fel ord, jag menar snarare att jag fick tro.

    Bb

        (Reply)

  29. Stig Melin funderade: “Kan det vara så enkelt?”

    Det finns ett välkänt pussel avsett för mycket små barn. Det gäller att placera en rund träbit i ett runt hål, en fyrkantig träbit i ett fyrkantigt hål, och så vidare.

    Ja, jag tror att det finns exempel på sådana kallelser där jag så att säga hittar ett hål som verkar vara gjort just för mej. Kanske kan man kalla dessa för “naturliga kallelser”.

    Men så har vi t.ex. Paulus, som beskriver sig själv som Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium.

    Den kallesen var ju lite mer dramatisk än att bara hitta sitt hål. Och i Apg. 9 får vi bakgrundsinformation. Lärjungen Ananias tvekar, och då får han veta (Apg. 9:15-16) Men Herren sade till honom: “Gå, för han är mitt utvalda redskap för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och Israels barn. Och jag ska själv visa honom hur mycket han måste lida för mitt namns skull.” 

    Jag tror det finns ett orsaksförband här som man kan formulera: “Ju tydligare kallesen är desto mer svårigheter kommer man att möta när man lyder kallelsen.”

    Jag tror således att man inte kan eller får generalisera. Att det finns hela skalan från självklara saker till dramatiska händelser och jag är inte alls säker på att alla kallelser är permanenta. (Jämför nådegåvorna som ges vid tillfällen där de kan bli till nytta.)

    Ordet för kallelse är besläktat med ordet för arvedel, och det passar ju bra i kombination med Psalm 139.

    /Kjell

        (Reply)

  30. Björn bloggaren,

    Låt mej passa på tillfället att skriva något mycket personligt till dej. Det jag vill skriva är inte negativt! Därför vågar jag posta det här i public dimain.

    Jag kan inte minnas när vi först möttes i bloggarna. På Aletheia, hos Berndt, hos laglöshetens apostel Andreas Glandberger, och på andra hemsidor.

    Jag kan tydligt minnas att det du skrev och skriver förorsakar många frågetecken.

    Men det finns en sak jag vill beröma dej av. Det finns inte en enda kommentar där du har varit profan eller oförskämd. Det finns inte en enda kommentar där du använder dej av härskartekniker eller annan giftig retorik.

    Enligt Gal. 5 läser vi: Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning.

    Jag kan tydligt se “tålamod, vänlighet, mildhet och självbehärskning” hos dej vad gäller dina reaktioner i bloggarna.

    Herren välsigne dej och bevare dej och må Han leda dej vidare på den väg Han vill att du vandrar!

    /Kjell

        (Reply)

  31. Jag tror att alla vet att Svenska Kyrkan (av somliga avkortat som “Svek” för att accentuera denna så kallade kyrkas avvikande från Guds eviga bud och i stället ägna sig åt synkretism och liberalteologi) har uttalat sitt makts-veto att de inte vill ha ekumenik med församlingar som “om-döper” spädbarnsbegjutna för att dessa vill vittna om sin omvändele.

    Avfall och avkristning går fort nu och därför vill jag visa på en artikel jag skrev för mindre än ett år sedan. Nio månader för att vara mer precis.

    Samarbete var, hur och när?

    Alltihop skenar iväg med hög fart mot “Emerging Church” som är en slags Global ekumenisk RKK med ökad liberalism, subjektivism och synkretism.

    Tycker du att detta är Off-Topic här så vill jag bara peka på att just på grund av falsk karismatik har motreformationen fått fotfäste.

    Not: Motreformationen kallas även den tridentinska reformen, den katolska pånyttfödelsen eller den katolska reformationen.

    /Kjell

        (Reply)

  32. Kjell,

    Tack för din uppmuntran, fast visst har det skett, minst två gånger.

    En gång där jag drämde till ordentligt och fick sedan be om förlåtelse, det var på Glanderbergs blogg, kanske 2009.
    Sen var det rätt nyligen där jag medvetet körde lite härskarteknik, fast syftet var inte att härska utan ett helt annat som jag inte kommer ihåg nu.

    Ingen är fullkomlig, inte ens jag.

    Bb

        (Reply)

  33. Kjell,
    ….”laglöshetens apostel Andreas Glandberger”…. Behöver man inte förklara vad man menar när man anklagar någon på detta vis???

        (Reply)

  34. Läsare,

    Andreas Glandberger lämnade Aletheia och startade en egen blogg. Den finns inte längre kvar så jag kan inte hänvisa till den. Troligen har jag sparat några artiklar, men det blir för mycket jobb att söka upp dem.

    Andreas var inspirerad av Åge Martin Åleskjær, en norsk predikant som förkastade allt vad lag heter och predikade villkorslös nåd. En del kallar hans budskap för “evangeliet om billig nåd”.

    Andreas gick längre och längre i sina artiklar.

    Min förmodan är att Andreas inte längre tycker som han tyckte då, utan i nuläget anser att det är bra att lyda Kristi bud.

    Jag räknar inte med att du blir nöjd med denna förklaring.

    /Kjell

        (Reply)

  35. Kjell,

    Är inte Andreas kvar? Jag tror att det var någon annan som var väldigt mycket för att leva enligt GT som lämnade Aletheia och startade en blogg. Kan ha fel förstås.

        (Reply)

  36. Fredrik,

    Andreas återvände till Aletheia för ett par år sedan.

    Ett par andra som ville införa förbundsavtalen och ceremoniallagen lämnade och öppnade också eget. En av dem blev till och med unitarisk.

    Men det jag ville påpeka är att så länge man inte tar radikalt avstånd från trosförkunnelsen fortsätter man att halka ner i det ena diket före det andra.

    /Kjell

        (Reply)

  37. Vi instämmer med detta som Kjell säger:

    ”Men det jag ville påpeka är att så länge man inte tar radikalt avstånd från
    trosförkunnelsen fortsätter man att halka ner i det ena diket före det andra.”

    Jag läste just en artikel av Jareteg, som Berndt länkade till. Han beskriver här hur i stort sett alla avarter vi kämpar med idag kan spåras från trosrörelsen genom bl a den ”impartation”, en sorts andlig överföring, som tillämpas i sammanhanget. Artikeln är läsvärd.

    http://bibelfokus.se/toronto_historia

    Vi vill bara tillägga, att om vi forskar längre tillbaka ser vi att trosrörelsen i sin tur hade sin grogrund i det överdrivna intresset för helande och profetia, som började i och med ”Azusaväckelsen”.

    ”Helande- och profetiska” aktiviteter hade aldrig tidigare förekommit i gudstjänster på det sätt, som nu fullkomligt började översvämmade kristenheten. Det var något helt nytt med denna rörelse av massmöten och estradaktiviteter, som har fått benämningen ”Helandeväckelsen”. Den hade sin storhetstid på 50-talet. En man vid namn William Branham, född 1909 i Kentucky, var helanderörelsens främste förgrundsgestalt. Det var han som måste ha sin ”ängel” med för att kunna hela människor. Hans teologi var minst sagt suspekt.

    Därför förbjöds han att predika, men han fick fortsätta att utföra sina ”helanden”. Han drog ju så enormt mycket folk till mötena! Det var den mannen, som Lewi Petrus inbjöd till en turné i Sverige 1950. Här skriver Jareteg om denne William Branham.

    http://bibelfokus.se/qa/q64

    Om någon som läser här nu börjar bli orolig för, att ha kommit in i denna villfarelse, så skall du veta att det inte behövs någon avancerad utdrivning och några andra åthävor för att bli fri. Det räcker med att inse, att du har kommit fel, ångra och omvända dig, alltså lämna det sammanhang som är besmittat av villfarelsen.

    Fader, hjälp oss att stötta varandra på rätt sätt i denna fråga!
    Birgitta

        (Reply)

  38. Kjell,

    Tack Kjell för länkarna! Jag skulle just gå och lägga mig efter att ha “nattugglat” rejält men kollade en sista gång på bloggen och gick in på länkarna du skickat. Mikael Stenhammars artikel har vi läst tidigare. Det är en lättnad att sunda åsikter äntligen får utrymme i pressen. Vi har skrivit och tackat honom förut för den här artikeln.

    Och hörselmiraklet är helt underbart! Maria vittnar så ödmjukt och fint, om hur det gick till. Hon är förundrad över miraklet. Till er andra som läser här; Missa inte att lyssna! Det tar sju minuter.

    Fader, tack för detta underbara, som skett med Maria, och tack för att du hjälper oss här på bloggen att få ett bra innehåll i samtalet om helande!

        (Reply)

  39. Här i Kenya sändes ett program som avslöjade en av Kenyas många charlataner. En ung man som hoppade av skolan och nu kallar sig Doctor, Apostle, Prophet och Pastor.

    Du kan läsa om honom här: Embattled pastor has no apologies despite TV furore.

    Man filmade honom både i hans sammankomster med hans medgivande och i andra sammanhang med dold kamera.

    I sammanhangen med dold kamera föreskrev han betalda “vittnen” vad de skulle vittna om.

    Det finns ett YouTube rapportage: The Inside Story: Prayer Predators

    Man avlöjade även ett “helande-trick” som jag nu skall beskriva.

    Den som skall utföra detta trick smetar vaselin mellan vänstra handens fingar. Mellan ringfinger och långfinger gömmer han en eller flera nålar. Dessa faller inte ut, tack vare vaselinet.

    Man söker sedan upp en person med obehag eller värk i nedre extremiteterna. Denne ropas fram till “helande”. Ett handfat fylls med “helgat” vatten. Personen får ta av sig sko och strumpa och sätta foten i vattnet.

    “Förebedjaren” tar i hemlighet lite Kalium-Permanganat i sin högra hand. (För de som inte vet det. KMnO4 = Kalium-Permanganat är en starkt oxiderande substans med stark rödaktig färg när den löses i vatten.)

    “Förebedjaren” uttalar sina “böner” allt medan han masserar foten med båda händerna. Därvid blir vattnet färgat så att det verkar som om det handlar om blod.

    Som avslutning tar han upp de nålar han hade mellan fingarna, men som nu ligger på handfatets botten. Han proklamerar att dessa nålar fanns i personens fot och att personen nu är helad.

    Den så kallade pastorn har ett helt team av medarbetare som alla missbrukar Guds namn för att tjäna pengar.

    Efter avslöjandet visar denne charlatan inga tecken på ånger. Han är visserligen rädd för polisen, för det han gör är olagligt. Men han urskuldar sig med att “alla gör sina misstag nu och då” och tillägger att många helas av honom dagligen från cancer och HIV och dylikt.

    I programmet visades, inklusive inspelat ljud, hur denne “Profet” använde bönenätter för att ha sexuella relationer med unga kvinnor i församlingen.

    Hör och häpna!

    Efter avslöjandena i TV och nyhetmedia har denne heretikers “församling” vuxit snabbt och blivit tre gånger så stor!

    Folk vill tydligen bli lurade.

    Jag citerar för femtielfte gången Aposteln Petrus varningar om dessa saker: 2 Petrus 2:1-3,9-14

    Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre som har köpt dem. De skola få många efterföljare i sin lösaktighet, och för deras skull skall sanningens väg bliva smädad. I sin girighet skola de ock med bedrägliga ord bereda sig vinning av eder. Men sedan länge är deras dom i annalkande, den dröjer icke, och deras fördärv sover icke.

    Så förstår Herren att frälsa de gudfruktiga ur prövningen, men ock att under straff förvara de orättfärdiga till domens dag. Och detta gör han först och främst med dem som i oren begärelse stå efter köttslig lust och förakta andevärldens herrar. I sitt trots och sin självgodhet bäva dessa människor icke för att smäda andevärldens härlige, under det att änglar som stå ännu högre i starkhet och makt icke om dem uttala någon smädande dom inför Herren. Men på samma sätt som oskäliga djur förgås, varelser som av naturen äro födda till att fångas och förgås, på samma sätt skola ock dessa förgås, eftersom de smäda vad de icke känna till; och de skola så bliva bedragna på den lön som de vilja vinna genom orättfärdighet. De hava sin lust i kräsligt leverne mitt på ljusa dagen. De äro skamfläckar och styggelser, där de vid gästabuden, som de få hålla med eder, frossa i sina njutningar. Deras ögon äro fulla av otuktigt begär och kunna icke få nog av synd. De locka till sig obefästa själar. De hava hjärtan övade i girighet. Förbannade äro de.

    Detta är frukten av falska läror angående bland annat Apostlar, Profeter och helande.

    Frukten är inte god.

    /Kjell

        (Reply)

  40. Ulrika,

    Tänker du Kjell svara på min undran eller är ni för upptagna med alla villfarelser?

    Jag försöker “återupprätta” De Youngs artikel här med hjälp av dina engelskakunskaper. Och behålla det goda!

        (Reply)

  41. Ulrika,

    Båda artiklarna är väl okay.

    Men de behandlar inte samma sak, även om det finns gemensamma orsaks-bakgrunder.

    Och… jag är inte någon “kristen guru” så andras åsikter är minst lika värda.

    /Kjell

        (Reply)

  42. Ulrika,

    Hej Ulrika!

    Nu riktar du dig till Kjell om ämnet du tagit upp, men jag svarar eftersom han bollar frågan vidare. Jag började engagera mig i det du skrev, men insåg snart att jag inte kunde hålla flera saker i huvudet, även om det du tar upp är viktigt och tangerar vårt ämne här.

    Varför vi måste ta upp villfarelse så ingående, är för att kunna RYCKA UPP DET ONDA MED RÖTTERNA först och främst i våra egna liv men även för att hjälpa andra, när vi har tagit ut bjälken hos oss själva, så att vi kan se klart. Vi måste därför fråga oss: Hur har vi hamnat i denna olyckliga förvillelse. Var finns rötterna, som vi måste rycka upp, och hur skall vi vaccinera oss mot detta?

    Jag tro mig ha lagt märke till att du läser noggrant vad som skrivs. Det är något väldigt värdefullt, som vi alla andra bör ta efter. Själv brukar jag läsa de flesta kommentarerna mer än en gång innan jag svarar för att inte missuppfatta, eftersom mitt närminne inte är vad det varit.

    Gud välsigne dig!

    Hälsningar Birgitta

        (Reply)

  43. Erik och Birgitta,

    Hej Birgitta,

    Tack för ditt svar och uppmuntran.

    Som du vet har jag också synat en del av villfarelserna i sömmarna och visst är det viktigt att göra det.

    Det som jag på senare tid börjat (över?) -reagera på är att man lätt glömmer vad som finns att nära sig av “i stället.” Vi kommer ju ingen vart genom att mest inrikta oss på att identifiera villfarelserna. Vi kommer nån vart genom att identifiera Guds vilja, Guds ord.

    Och här har du en del av anledningen till att jag reagerade på Kjells uteblivande svar. Varför ansåg jag att han borde ge respons på min undran? Jo, för att han tidigare valt att svara på ett svar som jag skrev till signaturen “Broder.” Där visade Kjell sitt engagemang och att han läst hela artikeln som jag försökt läsa. Med detta svar från Kjell tänkte jag att Kjell var intresserad och engagerad i texten på ett sådant sätt att ett uppföljande svar på min undran var på sin plats. I stället såg jag att det fortsatte att pratas om villfarelserna. Man kan bli lite modlös när man inte får rätt näring utan bara mer blick på det som går snett i kristenheten.

    Och Guds rika välsignelse önskar jag dig, din familj och Kjell med familj.

        (Reply)

  44. Kjell,

    Det är så svårt att förstå att så många köper det falska evangeliet. I det här fallet är det så uppenbart att mannen är en stor bedragare, men ändå strömmar människor till hans församling. Jag vet inte om 2 Kor 3-4 gäller dem som låter sig bedras: “Men även om vårt evangelium är dolt, så är det för dem som går förlorade som det är dolt, bland vilka denna världens gud har förblindat sinnena hos dem som inte tror, så att inte ljuset kan
    lysa för dem från Kristi härlighets evangelium, han som är Guds avbild.” Det står att det är de som inte tror, och då tänker jag att det är de som inte tror på Sanningen. Det är dock ingen förklaring på varför de låter sig bedras. Den frågan har jag ställt mig många, många gånger, och lär väl få svar först i evigheten, om jag får någonsin får svar.

        (Reply)

  45. Kjell,

    Nöjd och nöjd, kan väl vara dumt att döma efter gamla meriter. Jo jag följde hans blogg Glandberger.net hela tiden. Men har han nu som du skriver avikigt från den tidens skriverier så är det väl bra med en sådan här förklaring i den text där du nämner han som laglöshetens apostel. Tack för svar iallafall

        (Reply)

  46. Läsare,

    Om du läser sammanhanget ser du att jag beskriver det “historiska” moment när Björn och jag möttes i bloggarna. Björn var mycket aktiv på glandberger.net

    Om du följde den bloggen torde du även kunna komma ihåg diskussionerna där. Kanske inte i detalj, men åtminstone i stora drag.

    Det var en mycket egendomlig situation i bloggvärlden.

    Trosrörelsefanater, ny-judaister, laglösa och katoliker möttes i bloggarna.

    Många som, liksom jag, just hade upptäckt bloggarna blev chokerade. Mitt intresse då och även nu var apologetik och exeges, vilket ledde till att jag befann mej någonstans mellan alla dessa yttersta.

    Trosrörelsefanaterna tyckte att jag förnekade andens gåvor. Ny-judaisterna tyckte att jag var laglös och trodde jag ville ta vägen till Rom. De laglösa tyckte att jag var lagisk och katolikerna ansåg att jag var en obotlig ärkeprotestant. Unitarerna kallade mej polyteist, etc.

    Samma gäller i dag, men de som kommenterar på bloggarna har blivit betydligt färre.

    Mitt intresse är fortfarande apologetik och exeges och jag har lärt mej väldigt mycket tack vare alla mothugg och beskyllningar som fortfarande duggar när man skriver om viktiga sanningar i Guds ord.

    /Kjell

        (Reply)

  47. Erik och Birgitta

    Jag har inte så stor förståelse av att alltför ivrigt studera de närmast föregående hundra årens svenska kyrkohistoria för att undvika göra samma misstag som dom gjorde, igen. Det fungerar nog snarare så att vi skall göra de egna först. Och där har jag synpunkter.

    När det gäller Erik och Birgittas ambitiösa arbete på att kartlägga kyrkohistoriens vindlingar, villoläror, maktstrider och övrig mänsklig påverkan på kristen tro är det näst intill ogörligt att bena ut spåren och få någon sorts struktur, att ha nytta av, tycker jag.

    Församlingens andliga och övrig utveckling liknar f.ö. i mångt och mycket Israels.

    Israel har aldrig övergivits av Gud trots sina många brister. Han har förskingrat dem på grund av sitt avfall, men de skall komma åter till sitt land. Israel har en längre historia än församlingen men vi är inte heller förkjutna av Gud, trots vår historia.
    Gud handlar med folket Israel likadant som med folket församlingen. Vi är alltså inte heller tillspillogivna – än. Vi har all anledning att leva i nuet : ”I dag, om ni får höra hans röst förhärda inte era hjärtan”

    Sen kan man botanisera på olika sätt i, hur vi har handlat, vilka som har handlat, varför osv.
    Har dagens kristenhet tagit skada av tidigare trosuppfattningar och lider av dem i dag? Det kan mycket väl hända och vi har säkert anledning att gråta över mycket ”spilld mjölk”. Och fundera över hur den nya mjölken skall vara beskaffad.

    Själv tycker jag att vi måste uppmärksamma Israel och vad profetern säger om utvecklingen. Det känns angelägnare, tycker jag

    Jag är ju ingen teolog, åtminstone inte av facket, men jag tror mig ha en viss inblick i händelser genom egna studier av bibeln, bloggar, osv t.ex. Den som vill veta vem jag är gå in på min blogg. Det är ju fullt möjligt att jag tänker fel i den här frågan och att det där finns sådant som bekräftar det.
    Allt gott till alla!

    stigmelin.com

        (Reply)

  48. Kjell! Erik och Birgitta!
    Tack för artikeln. Jag har läst bland kommentarerna så mycket jag orkat.
    Vill lämna ett instick i samtalet om helande:

    Jag tror att det ibland – trots det obekväma i det – kan finnas en fördold vinning i att inte (omedelbart) bli helad. Kanske man kan kalla det för att ‘gräva dolda skatter i de mörka djupen’?

    Är helande/att vara frisk självklart för den kristne?
    Vad vinner vi då? Vad lär vi oss då?
    Hur påverkar det vår tro och gudsbild om vi blir helade, eller om helandet till synes uteblir?

    Vågar vi vänta i förtröstan? När är Guds tid? Finns det något Herren vill göra i oss, eller kanske igenom oss mitt i vår svaghet och sjukdom?
    Jag tror det.

    Nog för att jag ber om och längtar efter helande, men jag kräver det inte.
    Min tro grundar sig på annat än mitt eget välmående. Den grundar sig på Jesu person och gärning. Och detta är ju oföränderligt oavsett hur vi nu råkar må på resan.

    Låt oss hålla fast vid grunden för vår tro! Oavsett vad vi går igenom.

    I sjukdom, och även i åldrande, avkläds vi vår egen förmåga, och får chansen att ‘bli som barn’, helt beroende av vår Far. Att vara svag kanske är en dold välsignelse?

    Observera att jag inte är lika signat filosofisk varje dag. 😉
    Många fler är nog de dagar då man får sucka under tung börda. Men oavsett vilket, så tror jag det finns långt mycket mera utrymme för att mogna och växa i tron när man vandrar livets knaggliga stig med Jesus, jämfört med att jaga häftiga upplevelser och nästa rus.

    Jag undrar om det finns någon sann växt eller mognad som inte innehåller ett mått av smärta?
    kära hälsningar till mina dyrbara syskon/ Ingela

        (Reply)

  49. Ingela skrev:

    I sjukdom, och även i åldrande, avkläds vi vår egen förmåga, och får chansen att ‘bli som barn’, helt beroende av vår Far. Att vara svag kanske är en dold välsignelse?

    Tack för att du skrev din kommentar. Den är så mycket mer värd eftersom du talar av erfarenhet.

    Bra att du tar upp åldrandet som för många handlar om att förlora både funktioner och hälsa på denna sidan om “jordanfloden”. Inte alltid lätt att acceptera! Men vi får se fram emot ny ungdom och full hälsa på andra sidan om floden.

    Skulle gärna skriva mer. Men inte allt passar i public domain. Vill dock ännu en gång repetera mitt svar till Björn.

    Bön om helande, och förbön för sjuka, är helt i enlighet med Guds vilja. Det skall och får vi göra, hela livet ut. Helandeskolor har inget att tillfoga.

    Herren välsigne och bevare dej!

    /Kjell

        (Reply)

  50. Stig Melin,

    Detta får samtidigt bli en reaktion på det Ulrika skrev:

    Det som jag på senare tid börjat (över?) -reagera på är att man lätt glömmer vad som finns att nära sig av “i stället.” Vi kommer ju ingen vart genom att mest inrikta oss på att identifiera villfarelserna. Vi kommer nån vart genom att identifiera Guds vilja, Guds ord.

    Otaliga gånger i bloggarna dyker det upp kommentarer som vill meddela vad man borde göra “i stället” för det kommentatorn tror att man sysslar med.

    Jag tycker det är mycket bra att Ulrika vill vittna om “det som finns att nära sig av”!

    Jag tycker det är väldigt bra att du Stig sätter fokus på Israel!

    Men jag har lite svårare att acceptera uttrycket i stället.

    Att, som bland andra Erik och Birgitta, försöka förstå vad som gick snett och hur det stora avfallet sker, är mycket värdefullt.

    Inte i stället men som bidrag till dem som har fått lagt på sina hjärtan att förkovra sig på andra områden.

    Själafienden introducerar ofta villor i par som tycks motsäga varandra. Så när någon vaknar upp över en villa är det själafiendens avsikt att han skall hoppa ner i det motsatta diket. Det gör han oftast utan att först göra upp med den föregående villan.

    Du behöver inte söka länge för att hitta de stora mängder (före detta?) trossyskon som av olika anledningar söker vidare i diken och gyttjepölar efter att ha hoppat av trosförkunnelsen. Skaran består av “församlings-turister”, hemmasittare och några få som öppnar eget.

    När ögat börjar säga till handen: “Jag behöver dig inte”, eller huvudet till fötterna: “Jag behöver er inte”, då har dessa lemmar missat något väsentligt angående Herrens församling.

    /Kjell

    1 Kor. 12:4-7 Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme. Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme. Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla. Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta. 

    Ef. 3:14-21 Därför böjer jag mina knän inför Fadern, han från vilken allt som kallas far i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen. 

    Judas 1:3 Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. 

        (Reply)

  51. Stig!
    jag läser hur du jämför kyrkans historia med Israels, och resonerar ungefär att har Han inte övergett dem ska Han inte överge kyrkan.

    Det första jag tänker på är vad du lägger för definition i uttrycket ‘kyrkan’. Är det brett eller smalt?
    Jag tänker på Jesu brev till de sju församlingarna, och på hans varning om att omvända sig, eller riskera att ljusstaken flyttas.

    Sen tänker jag på Israel – har folket/nationen bevarats som helhet genom historien, alla stammar inkluderat, eller har det skett en sållning? Är det inte ‘spillran av Jakob’ som bevaras?

    Kan det finnas ett värde i att se var vi gick vilse?
    Jag betänker hur kungalängder och krönikeböcker gör detsamma med Israels historia.
    Den och den var en god kung, men tyvärr hade hans regeringstid sina brister. Och de flesta kungar verkar ha varit onda, och inte efter Herrens hjärta.
    Vad händer med de tolv stammarna?

    Jag är för egen del tacksam att det finns en vilja att lära av historien. Både Israels och vår egen frikyrkliga. Tacksam över att vissa lemmar lägger möda på det för kroppens uppbyggelse. ‘Inget är nytt under solen. Det som sker kommer att ske igen.’

    Måste vi verkligen (istället) göra våra egna misstag?

        (Reply)

  52. Ingela,

    Till Ingela,

    roligt att se din signatur igen
    (om det är samma Ingela som brukade skriv hos Berdnt Isaksson för några år sedan)
    vill bara hälsa till dig
    att ditt namn finns med i min bön genom åren.
    inget Du behöver tacka för
    utan det är bara Gud som ordnar det så.

    God fortsättning….

        (Reply)

  53. Till ‘anonym 4C53’.
    Tackar ödmjukt för förbön.
    Jo jag brukade skriva hos Berndt ibland ‘i ett annat liv’.
    Numera skriver jag ‘aldrig’, och orkar inte (följa) med bloggosfären.
    Tittar in här och läser då och då.
    Fridsönskningar!

        (Reply)

  54. anonym 4C53,

    Tack för din kommentar och att du såg att anonyma kommentarer är välkomna i denna post.

    Jag har lagt till en unik kod till “anonym” bara ifall någon annan också vill vara “anonym”.

    För övrigt instämmer jag i ditt budskap! (och jag känner flera som gör det)

    Du skriver: “det är bara Gud som ordnar det så”.

    Ja, nådegåvorna är sannerligen många. Utan Andens gåvor, bistånd, tröst och förmaning står vi oss slätt! 🙂

    /Kjell

        (Reply)

  55. Tack för hälsningen, Kjell.
    Tänk att vår funktion i kroppen kan vara av större värde än vi själva anar. Även för den ynkligaste av oss. Och det är nog så Herren vill ha det.

        (Reply)

  56. Ingela!
    Jag tänker mig att jämförelsen mellan Israel och församlingen ligger i äganderätten,
    och att ägaren behandlar båda parterna på liknande sätt. Det som går att upprätta, upprättar han. (sändebreven t.ex.). Mer detaljerat än så kan jag nog inte redogöra för.

    Det ligger alltid ett värde i att veta var vi gick vilse, framförallt på det personliga planet, då får man ju en startpunkt.
    Jag tror som Erik och Birgitta att det var på många sätt pingst gjorde det. Men jag tror inte det är nödvändigt görligt att alltid påminna oss om dessa. Många har vi lämnat bakom oss (och anammat nya), som om några generationer kommer att dömas ut. Djävulen hjälper oss så gärna att begå fel, det är därför som vi behöver, och får, så mycket nåd.

    Jag tror inte vi lär oss så mycket av historien som vi borde, varken profant eller i andliga avseenden. Historien själv vittnar om det.
    Jag tror att det som väntar oss runt hörnet kommer att kräva all vår uppmärksamhet
    Allt gott
    /Stig

        (Reply)

  57. Ingela,

    Känner en stor tacksamhet till Gud för Siwert Öholm, och han engagemang för Guds egendomsfolk. Beder nu att Herren utrustar fler ledargestalter som med Herrens auktoritet kan göra Sanningen, med allt det innebär, känd för Sverige o dess regering. Ingen ska kunna säga ” jag visste inte”. Endast Sanningen ska göra oss fria. Gud välsigne dig Ingela. Det känns som att jag känner dig lite efter alla insändare jag läst av dig. Shalom.

        (Reply)

  58. Stig, du skriver:

    ”Det ligger alltid ett värde i att veta var vi gick vilse, framförallt på det personliga planet, då får man ju en startpunkt. Jag tror som Erik och Birgitta att det var på många sätt pingst gjorde det. ”

    Det här stämmer inte alls Stig, att vi skulle tro att pingst gick vilse framför allt på det personliga planet, att det som hände skulle klassas som ”misstag”, som du säger på ett annat ställe. Vi reagerar starkt över ditt försök att förmildra det vi talar om.

    Det vi talar om och beskriver i boken är betydligt allvarligare. Det gäller direkta fel i DEN GRUNDLÄGGANDE LÄRAN, vilket har gett allvarliga konsekvenser i kristenheten med början när pingströrelsen föddes. I boken följer vi upp och beskriver dessa konsekvenser noggrant. För att förstå detta, räcker det inte att skumläsa boken. Man måste ta grundlig tid på sig och även, tror vi, ha ett viss intresse av apologetik, men framförallt våga ta av sig skygglapparna.

    Du får förlåta oss nu, om du skulle upplever det här som en knäpp på näsan, men vi måste säga: Läs igenom vår gästartikeln lite noggrannare, så förstår du vartåt åt det pekar. Fortsätt sedan med att läsa boken!

    Gud välsigne dig Stig!

        (Reply)

  59. Ingela!

    Vi blev verkligen glada över att få höra från dig här! Du behövs och är älskad!

    Stor och varm kram
    sänder vi till dig!

    Erik och Birgitta

        (Reply)

  60. @ Ulrika,
    jag hade inte hunnit läsa din kommentar när jag svarade Stig, så det var ingen medveten omskrivning. Såg sedan att jag sniffat på ditt tema.

        (Reply)

  61. @ Erik och Birgitta:
    Är så glad att finna er ‘still going strong’.
    Jämförelse med dokumentärer om förintelsen och andra världskriget kanske haltar, men liksom vi inte får glömma den historien, eller sluta dra lärdom av den, så får vi inte glömma vår egen (fri)kyrkohistoria. Den som inte lär av historien är, som sagt, dömd att upprepa den.

    @ Laila: Tack för hälsning. Jo, jag kanske gjorde mig en signatur som ‘självutnämnd väktare’. Efter ett tag gick det dock rundgång, och det kändes inte värt att fortsätta.

        (Reply)

  62. Erik och Birgitta!
    Avsnittet med att hitta hur man kan gå vilse blev illa formulerat av mig. Min avsikt var att säga att det är lättare för en enskild människa att hitta tillbaka till spåret än för en hel rörelse att finna sina. Det finns nog för många kockar med olika menyer.

    Kan vi lära oss något om Elisa och det tappade yxjärnet.
    Sen tror nog jag också att det skulle behövas många träbitar som kastas i vattnet utan att några yxjärn skulle uppenbara sig. Och jag tror inte att det är Gud som håller dem nere.
    Vad skulle behövas för att få upp Yxjärnen, tror ni? Om vi låter dem symbolisera de andliga vapnen som vi behöver?
    Allt gott
    /Stig

        (Reply)

  63. Erik och Birgitta,

    Tack till Erik och Birgitta för att ni tar upp denna viktiga och (för pingstvänner?) känsliga fråga. Tänk att Gud ändå har haft fördrag med oss, så att pingströrelsen har fått stå som vittne om hans nåd. Jag har läst en del om Azusa street och ser likheter med förkunnelsen från ”over there” idag.
    Att ni vill gå till botten med den grundläggande läran, tycker jag är mycket viktigt för det ger svar på det vi ser. Ett exempel är Ulf Ekman och Kennet Hagins bibelskola Rhema som han lärdes upp av, ett annat är Bill Johnson. Hans farfar lärde av Smith Wigglesworth, vilket plockades upp av Bill. http://bjm.org/react-or-respond/ på svenska: När Himmelriket tränger fram, s.60 av Bill Johnson

    Vilken lära var dominerande hos Smith? Helande! Det blir mer begripligt när man ser var de (pastorerna) hämtar sitt tankegods ifrån.

    Tidningen PINGST 2011:3 har en artikel av John Dernerborg (New Wine), han skriver;

    Jag har ibland funderat på varför det varit så lätt att se människor helade just på Nyhem? På något sätt tror jag det vilar ett arv över platsen. Det faktum att man under många årtionden velat sträcka sig efter det övernaturliga och se människor fyllda av Guds Ande har ”tunnat ut luften” mellan jord och himmel över området. Jag har hört berättas av en äldre predikant hur förkunnaren Georg Gustavsson på 60-talet kunde använda sig av 40-talet förebedjare i tältet som en i sänder bad för varje person som fick passera var och en av dem!
    Ivar Lundgrens böcker beskriver Georg Gustavssons tjänst och jag både skrattar och gråter vid läsning av berättelsen om hur han blev fylld av Anden efter sitt dop i ett brygghus i Götabro och helandetjänsten som följde! http://www.pingst.se/om-pingst/tidningen-pingst/artikel/motet-med-guds-kraft/

    Här är mycket som känns igen:helandetjänst, bönetunnel och hur människor (!) har påverkat det andliga klimatet(??)
    Jack-Tommy Ardenfors talade emot Livets Ord på predikantveckan i Stockholm, för att senare ta tillbaka allt samman och dela plattform med Ulf Ekman på Nyhem. Han berättar att hans ögon öppnades i en Azusa-konferens. http://pub5.bravenet.com/forum/static/show.php?usernum=397410289&frmid=42&msgid=874619&cmd=show

    Jag har även hört av Jack-Tommy många gånger hur mycket han tyckte om Georg Gustavsson.

    Jack-Tommy var Smyrnaförsamlingen i Göteborgs föreståndare 1988-2006. Han har också skrivit förordet till en av Rick Warrens böcker.
    David Wellstam (Örebro) är frimodig på sin hemsida: min story del 1 och 2, där blir mycket begripligt.

    Meningen med denna uppradning är inte att smutskasta pastorer, utan att vara till hjälp i förståelsen av hur det ser ut i församlingar idag. Genom att gå till botten med Azusa-street, kan vi förstå att det finns en grogrund för felaktigheter. De behöver vi visa på.
    Fil 2:16 “Håll fast vid Livets Ord” reformationsbibeln 3:16 “Låt oss bara hålla fast vid det vi nått fram till” sfb.

    Vill passa på att tacka för din hemsida Kjell, det är gott att höra evangeliet.
    Tack Ingela för vad du skriver om helande, så viktigt att det inte handlar om oss utan om Honom!

    gb

        (Reply)

  64. Tack gb för din kommentar och för länken. På den förs ett MYCKET informativt samtal, som verkligen visar på hur FÖRFÖRELSE går till. Ta vara på det alla, för ingen går säker! Det är mycket att läsa, men väl värt besväret, för skribenterna är klarsynta .

    http://pub5.bravenet.com/forum/static/show.php?usernum=397410289&frmid=42&msgid=874619&cmd=show

    I kommentaren Hafo Maj 12, 2007 9:39 talar skribenten om den ”Azusa-Street konferens” för pingstledare, som J.T Ardenfors deltagit i, och som fått honom att att göra en sådan kovändning angående attityden till Ekman. J.T. själv förklarade , att det var denna konferens som fick honom att ändra sig så totalt och undra på det säger vi!!! HaFo säger:

    Citat:
    ”Så framgår det att på kvällarna arrangeras fyra parallella stormöten. På kvällstalarlistan finns bland andra T.D. Jakes, Kenneth Copeland, Paula White, Benny Hinn, Carlos Annacondia, Judy Jacobs, Fred Price, Kenneth Ulmer, Claudio Freidzon, Isak Burger, David Yonggi Cho och Reinhard Boonke.

    Ett skönt sällskap av villolärare som Ardenfors hamnat i och nu vill dela gemenskap med och bidra till det genom att dela podium med Ekman!” Slut citat.

        (Reply)

  65. Erik och Birgitta,

    HaFo har ett mycket omfattande arkiv.

    Tyvärr saknas det fungerande länkar och referenser till källor så att den som läser själv kan läsa de sammanhang citaten är hämtade från.

    Med detta vill jag inte påstå att sidan innehåller uppdiktade citat, men jag vet av erfarenhet att en samling väl valda citat kan användas för att påvisa nästan vad som helst.

    Jag förstår mycket väl dilemmat. Artiklar försvinner från nätet och gamla länkar fungerar inte längre. Det man själv har laddat hem och sparat är jobbigt att hitta och man kan ju inte bevisa att man inte har “redigerat” texterna.

    Dock skulle HaFo göra väl i att uppdatera sin sida med referenser och källhänvisningar där detta är möjligt.

    I den “luriga ändetiden” blir sund källkritik allt viktigare.

    /Kjell

        (Reply)

  66. gb,

    Det är i sanning ett mysterium att Gud kan frälsa människor som har fastnat i sammanhang där det finns både irrläror och villor.

    Jag brukar ibland säga att om Gud kan je en syndare syndanöd på krogen eller casinot eller discoteket så kan han göra det även i villolärande församlingar.

    Äran är Hans, inte sammanhanget där det skedde.

    /Kjell

        (Reply)

  67. Aktuella röster från den svenska pingströrelsen:

    ”Nyårsdagen, åtta dagar efter jul har vi gudstjänst kl 18 i Pingstkyrkan. Då berättar jag mera om vad  namnet Jesus betyder. I en otrygg, galen värld är budskapet om Jesus mer nödvändigt än någonsin. Han är det enda hopp som är värt namnet. Den Frälsare som vi  behöver. Välkommen att höra mera! Det finns inget bättre sätt att börja det nya året än att börja i Jesu namn!”

    /Umeå Pingst

    ”Söker du gudstjänstgemenskap på tigrinja så är detta för dig.  På söndagar kl. 14:30 möts en grupp för gemenskap kring bibelordet, nattvarden, bönen och lovsången i kyrkan.  För mer information om gudstjänster på tigrinja, fyll i formuläret nedan så hör vi av oss så snart vi kan. ”

    /Uppsala Pingst

    ”I en värld där avstånden krymper genom goda kommunikationer, Internet och media. Där verkar avståndet öka mellan Gud och människa och människor emellan. Vi tror på en kyrka där vi kommer samman, får känna tillhörighet, upplever en nära relation till Jesus Kristus och en nära relation till våra medmänniskor. Falköpings Pingstförsamling bär en vision om att vara en kyrka där detta blir verklighet. Nära Jesus – Nära dig.”

    /Falköping Pingst

        (Reply)

  68. Ulrika,

    Fakta är helt utan betydelse om man inte “prövar dem”, vilket betyder att de jämförs med en norm.

    Jag vet av erfarenhet att det finns “prövade” gömt bakom dina kommentarer. Och av samma erfarenhet vet jag att det kan förbli en gåta och tankeläsande ganska länge.

    Din kommentar är välkommen, men….

    Från och med nu kommer jag utan motivering att vägra alla kommentarer som bara presenterar data, utan att lägga till den egna tolkningen.

    Denna kommentar är inte riktad mot dej personligen. Vi har nyligen fått en uppenbarad anonym kommentator som gör som du.

    Jag har inte varken tid eller energi att komplettera med det prövande och den tolkning som saknas.

    Mycket ofta har jag funderat på att göra som min broeder Lennart Jareteg, och bara sluta att acceptera kommentarer.

    Men… Jag må vara galen! När jag överväger det finns det något, eller någon, som vädjar att hålla kommentarfunktionen öppen.

    De förbannelser jag får i kommentarer jag vägrar får bli en hemlighet mellan mej och Herren.

    Efter denna kommentar tänker jag uppdatera Reglerna i Netikett (Se regel 10)

    Jag vill repetera att detta inte är personligt riktat till dej eller någon annan, fastän du råkar vara den som “drabbas”.

    Du är synnerligen välkommen med kommentarer som är fullt utverkade. Du kan det, jag vet det!

    Komplettera nu gärna den föregående kommentaren med din peronliga tolkning och ditt personliga råd.

    /Kjell

        (Reply)

  69. Kjell,

    Ursäkta mej, nu kan jag inte låta bli att blanda mej i ert samtal.

    “Jag brukar ibland säga att om Gud kan je en syndare syndanöd på krogen eller casinot eller discoteket så kan han göra det även i villolärande församlingar.”

    Och syndanöden är början till att vilja ta emot ett nytt liv med Gud. Att vilja bli en ny skapelse. När man får ta emot detta Guds under leder det till (har processen redan börjat) den pånyttfödelse som Herren talar om i Joh 3:7-8 Och när man sett och bekänt sin synd och vill visa sin vilja att vända om och börja leva med Kristus så växer en längtan att gå ner i dopvattnet. Därför håller jag med Berndt när han skriver:”så låt dig döpas om du tror på Jesus som din personlige Frälsare.” Att Berndt sedan säger emot sej själv när han samtidigt underförstått menar att det går lika bra om föräldrarna tar det beslutet medan man själv är enbart upptagen med att sova, äta och bli älskad (små barn) får stå för honom.

    JA! Pånyttfödelsens under är helt oberoende av tid, plats och rum!

    En annan barndöpare påstod att ”pånyttfödelsens under” sker när man döper de små barnen.

    Har bebisar syndanöd? Har bebisar fått Guds ord? Har bebisar behov av omvändelse?

    Nej, nej och nej.

    Är Guds under beroende av ”barndop söndag klockan 11 i kyrkolokalen”?

    Nej! Gud gör sina under vart och när han vill. Visst kan han verka på krogen eller i ett ”holy-drunkness-sammanhang” varav det senare sammanhanget inte är lindrigare än det förstnämnda. Båda leder ofta till synd (går mot Guds vilja)

    Sedan bör dopceremonin vara av värdig stil. Den kan vara enkel men värdig. Något som visar på motsatsen till det liv man lämnar. Och pekar mot det liv man valt. Heligt och rent.

    ”Förundra dig inte över att jag sa till dig: Ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.”

    Man borde talar mer om pånyttfödelsen i samband med dopet. (I stället för om gåvorna i tjänsten)

        (Reply)

  70. Kjell,

    Okej,

    Sorry.

    Hos Lennart Jareteg har jag aldrig skrivit en enda kommentar medan han hade den funktionen men jag kan förstå att han slutade med den möjligheten, i synnerhet då han inte gått i pension och har annat o sköta.

    Syftet med att citera de tre rösterna från pingströrelsen är att visa på vad gott är inom den rörelsen då de fått en del kritik här senaste tiden. Att försöka skapa proportion och jämvikt i prövningarna.

    Jag förstår om du vill sluta med kommentarer. Det förstår jag verkligen. Mej, kan du be sluta om jag skriver för mycket. Alla kan inte skriva samtidigt. Det är helt okej om du gör det! Att du får en massa otrevliga kommentarer som inte publiceras borde jag förstått även om jag inte visste det. Ska försöka tänka mej in mer i din situation. Till mitt försvar skulle jag vilja tillägga att jag är konstant mycket trött och glömmer snabbt vad som gäller i netikett o sånt. Det har varit många slitsamma år här hemma. Jag försöker vila så mycket det går men dagtid vill jag ändå vara verksam i det församlingsliv som går. Och då har det här varit en plats.

        (Reply)

  71. Ulrika,

    Jag tänker sannerligen inte att be dej sluta. Det du skriver är välgörande för både dej själv och andra när du en gång utvecklar det.

    /Kjell

        (Reply)

  72. Erik och Birgitta,

    Jag har väntat med ett par reflektioner för att jag ville att andra skulle ta upp det som var mest aktuellt för dem själva.

    Först vill jag belysa och accentuera en av de sakerna ni skrev:

    Människor med en ytlig bibelkunskap träder fram som lärare och sprider villfarelser via internet. Man lär ut osunda, osanna och heretiska metoder utan att reflektera. Detta gör oerhört stor skada.

    En mycket viktig iakttagelse!

    Bara för att man ser villor hos andra blir man inte själv kvalificerad att vara lärare.

    Jag har exempel men tror det är mer välsignat att spara dessa tills senare.

    Tack för denna grundläggande sanning!

    Sedan har jag en önskan att ni ville utveckla följande som ni skrev:

    På nytt vill vi påpeka att det inte är mot några enskilda personer eller församlingar vi anför vår kritik. Vi drivs av nitälskan för sanningen och till det, som kan betecknas som den rätta och sunda läran. Vi tror att de flesta pingstvänner är ärliga och har en god vilja, men att många av dem är ”offer” för ett religiöst beteende och en lära, som inte alltigenom är sann och biblisk.

    Jag vill försöka förklara varför jag utmanar just detta.

    Som ni vet har jag bott 30 år i en katolsk del av Holland. Jag har även i olika delar av världen sett hur tillgivna katoliker lever efter regeln att “ge hungriga att äta, törstiga att dricka, ta emot främlingar, kläda nakna, vårda sjuka och besöka fängslade”. (Jfr. Matt 25)

    Jag tror att det är väldigt viktigt att skilja på läran, ledande lärare och de som av en eller annan anledning har drabbats av läran.

    RKK’s lära är (för att uttrycka sig milt) total heresi!

    Lärarna, läroämbetet och de som sugits in i denna lära, är heretiker! Punkt och slut! Både pedofiler och resten.

    Men sedan finns det alla människor som har fötts i katolska enklaver och inte vet av något annat, men som ärligt har en önskan att tjäna Herren med den begränsade kunskap som har beskärts dem.

    Ni skriver: “Vi tror att de flesta pingstvänner är ärliga och har en god vilja, men att många av dem är ”offer” för ett religiöst beteende och en lära, som inte alltigenom är sann och biblisk.”

    Nu kommer nin fråga som inte kan besvaras genom att undvika svar.

    Tror ni att det finns katoliker som är ärliga och har en god vilja, fastän de flesta är ”offer” för ett religiöst beteende och en lära, som inte alltigenom är sann och biblisk?

    Om svaret är “ja”, hur kan man då nå dessa?

    /Kjell

        (Reply)

  73. Kjell, du frågar:

    ”Tror ni att det finns katoliker som är ärliga och har en god vilja, fastän de flesta är ”offer” för ett religiöst beteende och en lära, som inte alltigenom är sann och biblisk?”

    Det är klart att det finns katoliker, som är ärliga och har en god vilja. Det finns det bland alla kategorier av människor. Nu kan ju inte resultatet av den goda viljan, d v s vissa katolikers förtjänstfulla arbete, frälsa dem, som vi vet. Tvärtom kan det invagga dem i förvissning om, att allt är väl och binda vederbörande i självrättfärdighet.

    Det är betydligt lättare att missionera bland profana människor än bland dem, som har fastnat i RELIGIÖSA AKTIVITETER, och har dessa handlingar som nödvändiga för frälsningen, som så uppenbart är fallet hos katolikerna. Det är ju hårresande vad dom hittat på i detta avseende.

    I vår bok går vi närmare in på avsteg och avarter som finns inom denna skökokyrka. Att någon ”infödd” i denna miljö, mot alla odds, skulle kunna treva sig fram till ett rätt förhållande till Herren är, vad vi kan förstå, ett större under än, att ett Jehovas vittne eller en mormon skulle göra det.

    Inom alla kyrkor har felaktiga och förvrängda tolkningar av skriften resulterat i en mängd tvivelaktiga ”religiösa” aktiviteter. Det är dessa felaktiga tolkningar och dess konsekvenser vi har som en RÖD TRÅD i vår bok, där vi förutom RKK även ingående behandlar lutherska kyrkan, frikyrkan med tonvikt på pingstkyrkan och dess ”avknoppningar” samt några andra rörelser.

    Vi arbetar för att rensa bort ogräset i trädgårdslandet, men vi vill även få tag i ogräsrötterna. Den goda säden kan inte växa och mogna i våra liv, om inte detta görs. Ja, vi riskerar att sådden kvävs helt och hållet, om vi inte var och en tar tag i detta. Som läget är nu, så kan vi inte hoppas på, att några av våra ”etablerade ledare” hjälper oss. Dessa är beroende av sin försörjning och är därför rädda att stöta sig med etablissemanget. Vi ser, att den ena efter den andra faller för den falska ekumeniken. Vi måste helt enkelt SJÄLVA rensa och plantera i våra liv.

    Som ett bidrag till denna ogräsbekämpningen och plantering har vi skrivit boken AVFALLET. För den som inte har uppmärksammat detta, så är artikeln ovan ett utdrag ur den boken. Nu rensar vi inte bara ogräs. Vi PLANTERAR också genom att på varje punkt av avfall ta upp det sanna och bibliska alternativet. Dom första fem kapitlen handlar mest om den sanna kyrkan. Det värmer att tänka på den. För den som är intresserad, så finns det fortfarande några exemplar kvar av boken. Gå in här:

    http://www.bornagain.se/index.php?option=com_content&view=article&id=60&Itemid=71

    Nåd och frid till er alla!

        (Reply)

  74. Erik och Birgitta,

    Jag betraktar Stig Andreasson som en auktoritet vad gäller information om katolicismen, åtminstone i Frankrike.

    På “Kristen mp3” finns det tre predikningar av honom. Predikningar av Stig Andreasson.

    Jag har lyssnat på alla tre, men det är ett tag sedan. Jag minns alltså inte i vilken av dessa predikningar han berättar om hur han fick predika evangelium i en katolsk kyrka.

    Innan det skedde hade han ett samtal med prästen och berättade om skillnaderna mellan katlsk lära och “protestantiskt” evangelium. Prästen kände till det och välkomnade fortfarande Stigs medverkan.

    Det är även min erfarenhet att det finns fromma katoliker som bekänner Jesus som sin frälsare. Dessa gör vanligtvis inte mycket väsen av sig och kan därför, kanske i likhet med Josef från Arimatea, vara Kristustroende i stillhet.

    Att det måste vara påfrestande att finnas i en omgivning som har lagt till så mycket till Guds ord, är en annan sak. Uppenbarligen har det sina risker.

    Jag försvarar på intet sätt RKK och alla deras dogmer och ceremonier, och kan verkligen inte lyckönska de som tar tåget till Rom.

    /Kjell

    PS. Jag tror att ni misstar er vad gäller mormonerna. Mormonism har i princip inget att göra med Kristus och evangelium. Absolut inget.

        (Reply)

  75. Kjell

    När vi använde Jehovas vittne och mormoner som exempel menar vi inte, att dessa skulle vara det minsta kristna. Men det är ett faktum att även mormonerna anser sig vara det. De använder ett vokabulär som är likartat med det kristna och de refererar till Jesus. Dess upphovsman växte upp i en frikyrklig miljö och ville bidra till den kristna uppenbarelsen enligt egen utsago. Därav vår tanke på att även en som är inom den villolära kan treva sig fram till sanningen.

        (Reply)

  76. Erik och Birgitta,

    För dem som inte vet det….

    Mormonerna tror att Gud föddes i ett annat solsystem som vanlig människa. Där arbeta han upp sig till att bli Gud. Han var gift och fick barn. Han blev sedaan Gud i vårt solsystem och han tog med sig sina hustrur.

    Tillsammans med henne föder de så kallade “spiritchildren” alltså de “andar” som senare tar sin boning i människobarn.

    Jesus blev till genom att Gud kom ner till jorden och hade ett vanligt regelrätt samlag med Maria.

    Avsikten med mormoners liv är att lika som Gud arbeta sig upp till att bli gudar. När det sker får vi ett eget solsystem att ta hand om och hela historein upprepar sig igen

    Mormonerna har ett totalt annat evangelium och en totalt annan Jesus.

    Detta evangelium hittades på av Joseph Smith. Enligt hans lära fick han en bok av guld direkt från ängeln Moroni.

    Amerikanarna är det nuvarande utvalda folket. Guds spiritchildren får själva välja i vilken ras och vilken värlsdel de vill födas. Bara de som är smarta nog att födas till vita i Amerika har någon chans att bli nya gudar.

    /Kjell

    PS. https://www.youtube.com/watch?v=-VKT4hrBTuk eller kanske hellre https://www.youtube.com/watch?v=n3BqLZ8UoZk

        (Reply)

  77. Kjell,

    Ja. det stämmer, det du säger Kjell. Vi känner till det. Vi har skrivit om mormonerna i boken. Det har ju också varit en tv-serie här i Sverige, som behandlat bl. a. mormonerna.

    Vi var på 90-talet bekant med en familj, där frun och en av sönerna var mormoner. Vi bodde i samma parhusområde. Våra pojkar var bästa vänner med två av deras pojkar. Dessa groteska fantasier om människans tillkomst och avslutningen verkar vara något som rörelsen håller hemligt till en början. Det kom inte fram vid vår ytlig bekantskap. Det kom inte heller fram i tv-programet.

    En viktig sak som kännetecknar en villolära är, att man initieras pö om pö i villfarelsen. Änden på det hela är ofta rena missfostret, därför måste man börja lite fint. Man börjar inte med de grövsta avvikelserna från Ordet. Mormonernas upphovsman var som sagt uppvuxen i en frikyrklig miljö och ville enligt egen utsago bidra till den kristna uppenbarelsen.

    Ett typiskt förförelsens mönster kan urskiljas i många villfarelser. Man snärjs i satans garn mer och mer, om man inte bryter sig ut i tid.

    Nåd och frid till er alla!

        (Reply)

  78. Om man söker på Dagen med ordet “mormon” får man inte mindre än 48 träffar.

    Jag återger här 4 recenta artiklar.

    Det märkliga är att Dagen, som borde vara en kristen tidning, inte nämner att mormoner inte är kristna!

    /Kjell

    http://www.dagen.se/allt-fler-mormoner-vill-missionera-1.118804

    http://www.dagen.se/livsstil/nedrakning-for-mormon-missionarer-1.106064

    http://www.dagen.se/mormonerna-bemotte-satiren-pa-sitt-eget-vis-1.899021

    http://www.dagen.se/livsstil/book-of-mormon-pa-riktigt-1.912319

        (Reply)

  79. När jag 1979 blev frälst, vilket sen ledde till att jag blev medlem inom pingströrelsen där Filadelfiakyrkan i Stockholm blev mitt första andliga hem. Något som jag minns tydligt från den tiden var att man undervisade att innan man tog emot andedopet var att man först var tvungen att låta döpa sig, man kunde alltså inte bli andedöpt om man inte först hade låtit döpa sig. Nu vet jag inte om denna så falska lära än idag gäller inom pingst, men jag skulle bli mycket förvånad om man fortfarande håller fast vid den principen.

        (Reply)

  80. Tony Malmqvist,

    Nu får du allt förklara dej. Petrus ord på Pingstdagen var hur tydliga som helst.

    Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.” 

    Ordningsföljden är väl hur tydlig som helst här? Omvändelse, dop och syndaförlåtelse kommer före mottagandet av Den Helige Ande.

    Och även om man vill förneka ordningsföljden så står det kvar att omvändelse, dop och syndaförlåtelse kommer före mottagandet av Den Helige Ande.

    Innan dess kan det knappast ske något “andedop”.

    /Kjell

        (Reply)

  81. Kjell, Jag vet och känner till vad Skriften säger om det här. Det jag ville visa på var vad som undervisades inom pingströrelsen då, sen om de fortfarande gör det än idag på det viset det vet jag inte, därav mitt inlägg.

        (Reply)

  82. Tony Malmqvist,
    Var för snabb att posta mitt svar där, dessutom uttryckte jag mig inte fullt så klargörande i mitt första svar. Men är det inte just detta som man lär ut inom baptismen, att Den Helige Ande får man och som det står skrivet som en gåva efter det att man har omvänt och låtit döpa sig. Men till skillnad vad man har lärt och undervisat inom pingst att det som kan förstås av den texten är att vi då blir döpta av Den Helige Ande, och som ett tecken på det talar man i nya tungor, klassisk pingstundervisning alltså. Sen har jag då ibland träffat de som vittnat om att de blev döpta i D H A, innan de lät döpa sig, omvänd ordning efter vad Bibeln lär med andra ord, men likväl har det hänt, så vad säger man då till dem? Att deras andedop var falskt?

        (Reply)

  83. Tony Malmqvist,

    Tror att det allmänt råder förvirring i förståelsen mellan Andedop och dopceremonin.

    Jag må vara barnslig i mina liknelser men som jag uppfattar det är Andedopet förälskelsen och ceremonin i dopgraven själva vigselakten.

        (Reply)

  84. Ulrika,

    Du har helt rätt att förvirringen är stor. Kanske vänder du därför den bibliska ordningsföljden. Dopet kommer före mottagandet av Den Helige Ande.

    De flesta som lever i ett äktenskap vet att processen att “bli ett kött” varken fullbordades av vigselakten eller bröllopsnatten.

    Det var bara början. Sedan, om det gick bra och båda samarbetade, följde år av samvaro där man slipades av varandra och fogades samman.

    Omvändelsen och dopet, med rättfärdiggörelse av nåd, är vigselakten.

    Med Anden inneboende kan sedan “äktenskapet” i ömsesidig trohet leda till att man blir ett. Denna process är “dopet i Ande och eld”.

    I jordiska äktenskap kan båda “makarna” välja mellan trohet och otro. I vår relation med Herren vet vi att han alltid är trofast.

    Valet är alltså vårt om vi vill stå kvar vid och leva i “vigselns trohetslöften”.

    Gal. 2:18-19 Ty om jag på nytt bygger upp det som jag har rivit ner, då gör jag mig själv till en överträdare.Ty jag har genom lagen dött bort från lagen, för att jag skall leva för Gud.

    Paulus är inte alltid lätt att förstå, men låt mej begränsa detta till det tydliga uttalandet att avsikten med rättfärdiggörelsen är att jag därefter “skall leva för Gud”.

    Jag vet ju att du inte tror så, men skriver det ändå riktat till dem som tror att man gör det genom att leva hur helst man vill. Dessa är definitivt ute och cyklar..

    /Kjell

        (Reply)

  85. Kjell,

    Okej,

    Konkret:

    1. Jag ville börja om med mitt liv.
    2. Gud visade mej genom 2 bibelord att det var möjligt.
    3. Gud öppnade mina ögon för ordet och jag blev kär i Gud. Mest Fadern först. Jesus var ganska obekant och Den Helige Ande helt obekant.
    4. Bibeln som tidigare varit döda ord blev levande och jag började ifrågasätta mina tidigare föreställningar om det mesta.
    5. Jag ville visa för Gud, mej själv och omvärlden att jag vill leva restan av mitt liv med Gud och tackade genast ja till möjligheten att gå ner i dopvattnet när det kom en förfrågan.

    Det tog cirka 1/2 år mellan öppnade ögon/förälskelsen och dopceremonin. Något tungotal har jag inte upplevt.

    Jag tänkte att det som jag beskriver innan dopceremonin, när Bibeln blev levande, är ett Andedop.

        (Reply)

  86. Ulrika,

    Det är en skillnad mellan att påverkas av Den Helige Ande och att få Den Helige Ande som inneboende. Naturligtvis var det Den Helige Ande som påverkade dej både emotionellt och intellektuellt. Detta beskrivs bra i följande 4 texter:

    Matt. 11:27  Allt har min Far överlämnat till mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

    Joh. 6:37  Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort.

    Joh. 6:44  Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 

    Joh. 15:26  Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. 

    Sedan, efter omvändelsen och dopet, får den inneboende Anden utrymme att “leda oss in i hela sanningen”. Se texten nedan. Den som har uppfostrat barn vet att det behövs både dom och nåd för att leda dem till fullvuxna val.

    Joh. 16:7-14  Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er. Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom. 
    Om synd: de tror inte på mig. 
    Om rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre. 
    Om dom: denna världens furste är dömd. 
    Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. 

    /Kjell

    PS. Kolla gärna även Eldens betydelse.

        (Reply)

  87. Kjell,

    “Sedan, efter omvändelsen och dopet, får den inneboende Anden utrymme att “leda oss in i hela sanningen””

    “Inneboende Anden?” Livsanden som alla människor bär på?

        (Reply)

  88. Ulrika,

    Jag trodde det var självklart att vi talar om Den Helige Ande.

    Rom 8:9  Ni däremot lever inte i köttet utan i Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 

    Och vi tar Petrus svar igen. För han berättar när Guds Ande tar sin boning i oss. Löftet gäller oss, nästa generation, alltså våra barn, och alla kommande generationer, dem som är långt borta.

    Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.” (Apg. 2:38-39)

    Detta handlar om frälsningen för “den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom”. Den Helige Ande = Guds Ande = Kristi Ande.

    /Kjell

        (Reply)

  89. Tidningen Dagen rapportera att Svenska Pingst vill etablera 30 nya församlingar med stöd av en amerikanst rörelse som går under namnet Assemblies of God.

    En sak som står om den rörelsen på Wikipedia är:

    “Pastor Charles Fox Parham hade 1901 börjat tala i tungor och undervisade om att detta var tecknet på att en person var andedöpt. Denna lära, som sedan dess har kännetecknat den moderna pingströrelsen, spred han via sin tidning Apostolic Faith och väckelsekampanjer i den amerikanska mellanvästern.”

    Ibland känns det alldeles hopplöst att försöka finna sanning och reson när ledarna ägnar hela konferanser åt att fösa fram tossigheterna igen.

        (Reply)

  90. Ulrika,

    Historiskt sett är det nog så att svenska pingst, redan från starten, helt enkelt var en kopia av Assemblies of God.

    Så det är snarare så att man vill knyta tillbaka till “rötterna”.

    Min förmodan är att dogmerna om andedop har tonats ner i förkunnelsen medan samtidigt bekännelsedopet mer och mer marginaliseras.

    Ekumeniken står högt i kurs och trosförkunnelsens villor har förgiftat de flesta “karismatiska” församlingarna.

    Som Sven Reichmann en gång med sorg konstaterade: “Det verkar som om vi är mitt på vägen bara när vi kravlar över från det ena diket till det andra!”

    /Kjell

        (Reply)

  91. Kjell,

    “Min förmodan är att dogmerna om andedop har tonats ner i förkunnelsen medan samtidigt bekännelsedopet mer och mer marginaliseras.”

    Delar den uppfattningen och då är det å ena sidan synd att man nu storsatsar på att stärka dogmen att andedop och tungotal skulle vara beroende av varandra.

    “Ekumeniken står högt i kurs och trosförkunnelsens villor har förgiftat de flesta “karismatiska” församlingarna.”

    Delar även den uppfattningen och då blir det vaga trösten å andra sidan mer pingstdogmatik kommer tvinga ekumenikerna att undra varför spädbarn inte tungotalar.

        (Reply)

  92. Ulrika,

    Vi hamnar väl ordentligt off topic nu, men är du säker på att spädbarn aldrig talar i tungor?

    Matt. 21:14-16  På tempelplatsen kom blinda och lama fram till honom, och han botade dem. När översteprästerna och de skriftlärda såg de under han gjorde och barnen som ropade i templet: “Hosianna, Davids son!”, blev de upprörda och sade till honom: “Hör du vad de säger?” Jesus svarade dem: “Ja, har ni aldrig läst: Av barns och spädbarns mun har du berett en lovsång ?” 

    /Kjell

        (Reply)

  93. Jaha…..eh,

    Då läste jag först det parallellställe som min Bibel uppgav. Inledningen till Psalm 8

    “För körledaren, till gittít. En psalm av David.Herre , vår Herre,
 hur härligt är inte ditt namn
 över hela jorden,
 du som satt ditt majestät
 på himlen!
 Av barns och spädbarns mun
 har du berett en makt 
 för dina fienders skull,
 för att förgöra fiende och hämnare. ”

    En profetia av David som Jesus citerar för översteprästerna och de skritlärda. En profetia som de kände till. Jesus talar genom det profeterna sagt.

    Ja, situationen var att man hyllade Konungen. De som hyllade kallas för barn. Det är Israels barn.

    Då tror jag att “spädbarn” i texten betyder inympade hedningar som en gång också kommer få lovsjunga/ropa/ära/bekänna makten till Konungen.

    Ni får gärna skratta åt mej också 🙂

        (Reply)

  94. Ulrika,

    Jag föredrar nog Jesus egen tillämpning av psalmistens text.

    Jesus sade att det fanns mycket i lagen, profeterna och psalmerna som handlade just om honom.

    Om Rolf läser detta kan han säkert komplettera. Själv har jag aldrig varit bra på att hitta symboliska tolkningar i bokstavlig text.

    Men jag skall medge att ordet i Matt. 21:15 “παιδας” (paidas) visserligen betyder barn, pojke, flicka, men även användes för att beteckna tjänare och slav.

    Ungefär som många här har en “housegirl”, en hjälpreda i hemmet, som kan vara allt mellan 14 år och 60 år. Och som bekant använde man i USA ofta ordet “boy” för att påvisa de manliga slavarnas mindervärde.

    Men i vers 16 står det “νήπιος” som betyder ett barn som ännu inte behärskar språket och “θηλάζω” som syftar på icke ännu avvanda bebisar.

    Precis dessa ord används även i Septuaginta psalm 8:2. Enligt min hebreiska linjära översättning tycks originalet vara en poetisk förstärkning som säger “icke avvanda barn och de som fortfarande ammar”. Det är ju så att säga samma sak två gånger.

    Jesus talade nog arameiska så precis vilka ord han använde kan vi inte veta. Men vi kan veta att det handlar om barn som ännu inte kan tala, och då kan de bara prisa Gud på ett givet språk.

    /Kjell

        (Reply)

  95. Kjell,

    Illustrerat Bibellexikon skriver:

    “Barn används i Skriften ofta i hebraiserande mening. I religiöst språkbruk används det sålunda om den troendes förhållande till Gud”

    Och sedan följer en rad bibelställen.

    Det som jag säger nu kanske är långsökt men i Matt 21 är det barnen som ropar i templet. Spädbarnen nämns i Psalmen men inte i Matt 21. Då tänker jag att den del av psalmens profetiska del som handlar om barnen uppfylldes i Matt 21 medan spädbarnen, som alla hednakristna är, åtminstone i sin begynnelse, kommer att uppfyllas sedan.

        (Reply)

  96. Ulrika,

    Jag känner till den tolkningen. Den framförs av flera olika “bibellexikon” på olika språk.

    Du får väl bara acceptera, liksom jag accepterar ditt val, att jag ändå tolkar texten bokstavligt. Det gör jag för att sammanhanget är bokstavligt.

    I Joh. 10:9 säger Jesus: Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete. 

    Det tolkar jag inte bokstavligt och börjar leta efter ett handtag. Inte heller tror jag att frälsta skall beta gräs. Eftersom det är uppenbart av sammanhanget att det handlar om bildligt språk.

    Helt säkert beror min tolkning på den tradition jag växte upp i. Jag har aldrig förstått dem som måste leta efter “djupare” meningar av bokstavliga texter.

    Var inte orolig. Det är ju inte frälsningsgrundande. Jag respekterar din tolkning som du har gemensam med många högkyrkliga.

    /Kjell

        (Reply)

  97. Kjell,

    “Helt säkert beror min tolkning på den tradition jag växte upp i”

    Så är det för alla och vår utmaning är att förstå traditionerna i GT så att vi kan tolka bokstäverna rätt.

    Enligt samma lexikon avvandes Israels spädbarn vid 3 års ålder. Enkomt ett sådant fakta sätter svensk tradition om avvänjning/spädbarnsålder mellan 3-6 månader på prov.

    Paulus kallar nyomvända (om man så är 100 år) som inte klarar fast föda för spädbarn.

    Det är ingen motsättning mellan Barn (Guds) och Tjänare (Guds).

    Det vet ju du 🙂

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *