Har du någon gång sett kommentarer som låter så här: “Du har så rätt! Precis så tycker jag också.”
Visst kan man le åt denna formulering, men har vi inte alla tendensen att anse att de som tycker som vi har rätt medan andra har mer eller mindre fel.
Om det då handlar om politik, fotboll eller religion så blir det lätt silande av mygg, bråk om påvens skägg och till sist skilsmässor.
Jag vill börja med att citera ett gammalt talesätt som jag ofta har citerat. Jag vet inte var det kommer ifrån.
Människorna indelas i rättfärdiga och orättfärdiga.
Det är de rättfärdiga som har kriterierna.
Och just där ligger väl det största problemet för oss som bekänner oss till den frälsande tron på Jesus Kristus. Förr eller senare uppstår frågan hur rätt vi måste tro för att bli rättfärdigförklarade, eller hur fel vi får tro innan vi förlorar frälsningen.
Jag skall citera den mycket välkända texten ur Rom. 10:9-17
Ty om du med din mun bekänner att Jesus är Herren, och tror i ditt hjärta, att Gud har uppväckt honom från de döda, så blir du frälst. Ty med hjärtats tro blir man rättfärdig, och med munnens bekännelse blir man frälst. Ty Skriften säger: Var och en, som tror på honom, skall inte komma på skam. Det är ingen skillnad mellan jude och grek, ty samme Herre är över alla, rik för alla dem som åkallar honom. Ty var och en som åkallar Herrens namn, han skall bli frälst. Men hur skall de kunna åkalla Honom som de inte har trott på? Och hur skall de kunna tro Honom, som de inte har hört? Och hur skall de kunna höra utan att någon predikar? Och hur skall de kunna predika, utan att de blir sända? Såsom det är skrivet: O hur ljuvliga är inte deras fötter, som förkunnar fridens evangelium, deras, som förkunnar ett glatt budskap om goda ting! Men, inte alla har blivit evangelium lydiga. Ty Jesaja säger: Herre, vem har trott vår predikan? Så kommer tron av predikan, men predikan genom Guds ord.
Innan jag går in i detalj och tar denna text, bit för bit, vill jag försöka ta upp några grundläggande förutsättningar.
- Verbal information kan bara förstås om man försöker tolka ordens och meningarnas betydelse. Detta gäller både muntlig och skriftlig kommunikation. Ordet “tolka”, som ogillas av somliga, betyder inget annat än att försöka förstå.
- Om den text man försöker tolka är skriven på ett annat språk, i en annan kultur eller för länge sedan, måste man ha god kunskap och förståelse för originalets alla aspekter och även på vilket sätt dessa kan förklaras och formuleras i nutid med det egna språket och i den egna kulturen.
- Det är viktigt att förstå att ord-för-ord översättningar inte återger textens hela innehåll.
- På samma sätt återger en parafras huvudsakligen “översättarens” tolkning av texten.
- När det gäller bildspråk och symbolspråk är det ibland till och med omöjligt att göra en helt korrekt översättning.
- Om person A säger att det står “si” i Bibeln, och person B anser att det står “så”, måste vi först och främst inse att dispyten gäller deras olika tolkningar.
- Ytterligare en sak som ibland komplicerar samtal är när någon fyller på sin egen tolkning med teologiska formler. Jag skall ge ett exempel:
Kanske har du varit med om att någon i detalj förklarade precis vad som skedde i den andliga världen när Jesus dog på Golgata. Det blir ofta mycket komplicerade teoretiska förklaringar. Om du då inte säger ja och amen blir din samtalspartner ofta stött i kanten och det kan till och med hända att han anser att du saknar tro.Fast nu är det ju faktiskt så att det inte finns några förklaringar i Bibeln som återger “den andliga mekanismen” bakom försoningsdöden. Vi får veta vad som hände, vad det innebär för oss och vilka konsekvenser det har för våra liv.
Originalet till citatet ovan är sannolikt skrivet på koine-grekiska, så en översättning räcker för att ta klivet till det svenska språket, i alla fall rent grammatiskt. Sedan måste vi ju även försöka förstå symboler och bilder. Eller i klartext: Hur tror man med en muskel som pumpar blod utan att man därför medvetet måste hålla pumpen i gång?
Min tolkning av detta bildspråk är att “hjärtats tro” handlar om en övertygelse som man är beredd att försvara även om det kostar.
Innan vi nu tar oss an texten vill jag även tillägga att när vi läser i en svensk bibel- översättning vad Jesus sade i t.ex. Matteus evangelium, är det troligt att Jesus talade arameiska. Matteus hörde detta. Vi vet inte om Matteus noterade eller senare bara berättade för någon som nedtecknade det. Någonstans blev det översatt till grekiska och vi har tillgång till den grekiska texten så att vi kan översätta den till svenska.
Visst tror jag att Gud vakar över sitt ord, och samtidigt är det viktigt att förstå att Jesus faktiskt talade till sina samtida på ett språk som inte är nära besläktat med modern svenska, i en kultur som var väldigt annorlunda än modern svensk “kultur”. Jag återkommer senare till varför jag gjorde denna långa parentes om översättning och tolkning.
Paulus är hedningarna Apostel och han gör sitt allra bästa att förklara för oss hedningar så att vi skall kunna förstå evangelium.
Ty om du med din mun bekänner att Jesus är Herren, och tror i ditt hjärta, att Gud har uppväckt honom från de döda, så blir du frälst. Ty med hjärtats tro blir man rättfärdig, och med munnens bekännelse blir man frälst.
Nu skall jag parafrasera:
Om du är beredd att bekänna och vittna om att Guds enfödde Son som växte upp som jude i en judisk familj, som frestades som vi men förblev utan synd, som avrättades av romarna på begäran av dåtidens judiska ledarskap och sedan uppväcktes från de döda och gavs all makt i Himmelen och på jorden, är just den unika Herre och Gud som du bekänner som Herre, så räknas du som rättfärdigförklarad och ditt vittnesbörd kommer att leda till frälsning.
Men tänk om du, eller jag, med munnen bekänner att “Jesus är Herren”, men vi syftar på “en annan Jesus“! För enligt samme Paulus kan man göra det. Ja han säger till och med att det går lätt och är vanligt. Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus, som vi inte har predikat, eller om ni får en annan ande, som ni inte har fått tidigare, eller ett annat evangelium som ni inte har tagit emot, då fördrar ni det alltför väl. (2 Kor. 11:4)
Jehovas Vittnen predikar en annan Jesus och när man gör det blir det ett annat “evangelium” och ett annat evangelium leder inte till frälsning.
Andra som predikar “en annan Jesus” är Mormonerna, Katolikerna och Trosförkunnarna, för att bara nämna tre stora grupper.
Sedan kanske man kan tillägga de ny-judaistiska grupper som i likhet med Jehovas Vittnen och Muslimer predikar att Jesus var, och är, en skapad varelse. I stället lägger de stor vikt vid att använda Jesu äkta hebreiska namn Yeshua eller Yehoshua för att garantera äktheten.
Liberalteologer predikar en humanistisk “jesus” som inte gjorde några under. De extrema nådesförkunnarna predikar en “snäll-jesus” som ser mellan fingrarna vad gäller synd.
Svavelpredikanterna predikar en despotisk tyrann. Framgångsteologerna predikar sig själva………
Finns det någon möjlighet att hitta den rätte Jesus i denna villervalla på fåfängans marknad?
Ty var och en som åkallar Herrens namn, han skall bli frälst. Men hur skall de kunna åkalla Honom som de inte har trott på? Och hur skall de kunna tro Honom, som de inte har hört? Och hur skall de kunna höra utan att någon predikar? — Så kommer tron av predikan, men predikan genom Guds ord.
Världen är full av “fantastiska apostlar” som har gjort turistiska besök både i Himmelen och i Helvetet. Som skriver “flammor” så det “flammar”. Som har fått direkta tilltal av Gud och uppenbarar sanningar som varit fördolda sedan urminnes tider. Som vill få makt över dej, och gärna dina finanser, genom att påstå att de är speciella och utvalda av Gud själv.
Om det nu bara handlade om att forma föreningar och grupper med likasinnade som sätter sig i ringen och tar varann i hand och kanske säger: “Du har så rätt! Precis så tycker jag också.”
Men det gör det ju inte. Det handlar om din och min och våra käras eviga väl!
Så vill jag återkomma till varför jag skrev den långa parentesen om översättning.
Matteus såg det som hände och hörde Jesus säga det han sade. Matteus tolkade det och det han förstod kom han ihåg. Om han själv skrev det, eller om han hade någon som hjälpte honom att nedteckna sitt vittnesbörd är av mindre vikt. Den som hörde, eller läste tolkade det han hörde eller läste och skrev ned det, i bästa fall, på så mycket koine-grekiska han behärskade. Och i bästa fall med metaforer och bildspråk som kommunicerade samma budskap som Jesus ville ge sina åhörare då. Vi tar den koine-grekiska texten och försöker göra detsamma till välsignelse för oss själva och våra åhörare, läsare, i vår tid, vårt språk och vår brist på kultur.
Ser du de båda dikena?
Ett där man man tar svenska ord och tvistar om dem. Ett annat där man gör som Åke Bonnier och tycker att allt är okay så länge som Gud står över religion.
Och på vägen mellan dikena finns det kvicksand, dypölar och landminor som vill få oss att hylla “en annan Jesus”!
Berätta för mej vad som är viktigare än att höra evangelium i enlighet med Guds ord, välja att ha förtroende för den ende Jesus, Messias, Yeshua, HaMashiach, som finns, och att omvända sig och tacksamt ta emot denne Herres ledning i våra liv.
En tror att det är bäst att tiga, vara snäll, sätta sig i ringen och acceptera synkretism.
En annan ställer sig på barrikaden och anfaller allt som inte stämmer med egen tolkning.
Är dessa motsatser?
Inte nödvändigtvis. Nämligen om vi ger varandra friheten att vara öppna, raka, genuina och ärliga även om vi har olika tolkningar.
Men om Sanningen måste tiga väljer i alla fall jag barrikaden. Oavsett kostnaden!
/Kjell
Views: 64
Du har så rätt Kjell! Jag håller med dig.
🙂
Janne2 (Reply)
Janne2,
I artikeln skrev jag: “Förr eller senare uppstår frågan hur rätt vi måste tro för att bli rättfärdigförklarade, eller hur fel vi får tro innan vi förlorar frälsningen.”
I 1917 års översättning finns det ett mycket användbart ord som tydligen har försvunnit i SFB. Jag tänker på ordet “arvedel”.
Här följer några citat där ordet förekommer. Jag tar bara med den vers där ordet förekommer. Den som vill får komplettera med sammanhanget.
Lukas 10:25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: “Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?”
1 Kor. 6:9 Veten I då icke att de orättfärdiga icke skola få Guds rike till arvedel? Faren icke vilse. Varken otuktiga människor eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, varken de som låta bruka sig till synd mot naturen eller de som själva öva sådan synd,
1 Kor. 6:10 varken tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller roffare skola få Guds rike till arvedel.
Gal. 5:21 missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt, att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel.
Ef. 5:5 Ty det bören I veta, och det insen I också själva, att ingen otuktig eller oren människa har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller någon girig, ty en sådan är en avgudadyrkare.
Jag skall ta ett av sammanhangen utförligare, för jag är ganska säker på att många endera hoppar över den texten eller grubblar över dess betydelse. Och nu citerar jag ur SFB15.
1 Kor. 6:6-12
Man kan ju ha olika uppfattningar om huruvida det blir en “uppryckelse” eller ej. Man kan ha olika uppfattningar om när den i sådana fall sker.
Det framgår inte av någon text i Bibeln att det skulle vara frälsningsavgörande vad man tror om detta. Även om det kan leda till missförstånd om man har fel.
Däremot handlar det om viktigare saker i den citerade texten, och man kan undra vad det betyder att “ärva Guds rike” som kopplas och villkoras med en tydlig uppräkning av synder.
Inte minst eftersom “Allt är tillåtet för mig” lite senare i texten.
Jag lägger fram detta som “frågetecken” för jag vill utmana till eftertanke, och gärna meddelande av tolkningar.
/Kjell
Kjell (Reply)
Det är rätt i SFB den här gången. “Arvedel”finns inte i grekiskan. Det är ett verb kleronomeo i fut. – ska ärva. Samma i KJV. Ingen ska ärva riket genom gärningar utom Sonen.
Janne2 (Reply)
Janne2,
Låt oss då först ta den semantiska biten. Jag har inget att anmärka på SFB’s översättning, men samtidigt vill jag lyfta fram att ordet kommer av ordet kleros som betyder ägare och även del-ägare, samt ordet nomos som betyder lag.
Och Jesu bror Jakob gör klart att detta “delägarskap” gäller många: “Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt de fattiga i den här världen till att bli rika i tron och till att ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom?” (Jakob 2:5)
Annars måste vi tro att det som kallas “Guds rike” syftar på något annat är det rike som enligt Guds lag (=löfte) utlovats som arvedel till dem som älskar honom.
Du skriver: “Ingen ska ärva riket genom gärningar utom Sonen.”
Det håller jag med om, och vill tillägga att man genom gärningar kan utestängas från möjligheten att bli med-arvingar till riket.
/Kjell
Kjell (Reply)
Hej Kjell!
Jag har en fråga om att göra goda saker.
En bild av att vara kristen är att man ska göra goda gärningar. En del invänder mot detta och kallar det gärningslära, det är inte gärningarna som ger oss frälsning.
Jesus bror Jakob skriver (Jakobs brev 2:18) “Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. ”
Jag tolkar Bibeln att känner man Jesus så vill man göra goda saker, även om vi oftast handlar mot vår övertygelse (dvs tillkortakommande). Jag ser ingen gärningslära i ovanstående om man gör det med hjärtat. Hur ser du på Jakob vs “gärningslära”?
Hoppas att jag inte varit för luddig i min frågeställning. Jag tycker att det är en viktig fråga eftersom många är snabba med att döma gärningar som gärningslära.
Fredrik (Reply)
” och vill tillägga att man genom gärningar kan utestängas från möjligheten att bli med-arvingar till riket.”
Ja, vi ska dömas efter våra gärningar. Men genom att rättfärdigheten räknas av tro, inte gärningar, finns det överhuvudtaget en chans för syndare. Rom 8:1 bra vers, hela versen. Klart att vi ska vilja skippa vissa saker och be att få slippa göra det.
Ärva – säd
Säd – zera (GT) – sperma (NT) – ättling, avkomma, avkomling, arvinge, efterkommande osv (SFB)
Jmfr: Säd -zera – sperma = seed, säd (KJV)
(Se 1 tex Mos kap 15 Abrahams förbund med Gud: 1 mos 15:2-5, 15:13)
Har märkt att man översätter lite knepigt när det gäller Israel och lagen, ärva Guds rike i de alexandrinska översättningarna (SFB och 1917 är sådana äversättningar). Det blir lätt grumligt när det gäller frågan om Kyrkan är Israel, eller Israel är Israel. Arv, säd, lag, folk och liknande ord vrids några grader och översätts onödigt diffust. Ingen överaskning. Sverige var ett lutheranskt land. Översättarna lutheraner mest. “Riket ska ärvas av ett folk som inte gjort vad det krävs…” Matt 21:43 det är lite eisegesis i det…haha!
Janne2 (Reply)
Fredrik,
Du har inte alls varit luddig i din frågeställning, och jag flyttade din fråga hit eftersom den är precis on topic i denna tråd. Jag hade ju initierat den (hoppas jag) genom att skriva: “vill tillägga att man genom gärningar kan utestängas från möjligheten att bli med-arvingar till riket”.
Om man vill försäkra sig om att få många fiender skall man börja tala om nåd, tro, lag, gärningar, rättfärdighet och frälsning. För att ytterligare komplicera det kan man lägga till tankar om utväljelse och fri vilja.
Jag stannar där fast listan skulle kunna göras mycket längre.
Låt oss börja med fri vilja. Har människan en fri vilja? Javisst har vi det, och om vi inte lägger ner den, och i stället ber om Herrens ledning, så gör vi val som leder till fördärvet.
Kan vi göra goda gärningar och vara lydiga så att vi blir rättfärdiga och frälsta? Nej, naturligtvis inte. Det kan illustreras med en påhittad fråga: Hur många pensionärer måste man hjälpa över gatan för att sona ett mord? Svar: Det går inte att bli fri från skuld genom att göra goda gärningar!
Gud har ingen balansvåg där han väger goda och onda gärningar och beslutar till slut beroende på hur vågen slår ut. Detta är Islams och RKK’s lära. Fast RKK har hittat på skärselden för att göra oddsen bättre.
Du har helt rätt i ditt konstaterande att det inte finns någon som helst motsäglese mot frälsning av nåd allena och texten i Jakobs brev. Det är bara att just detta är en sanning som Luther och hans dogmatiska anhängare inte vare sig hade, eller har, ljus över.
Var helt lugn. Bara av nåd får vi bli rättfärdigförklarade. Rättfärdiga blir vi inte här och nu.
Den som lever i nåden och är tacksam för rättfärdig-förklarelsen kan få nådegåvan att bära frukt för Guds rike.
Vi har fått fri vilja att välja mellan att vägra nåden och rättfärdigförklaringen, att leva våra liv utan frukt för evigheten eller att gå in i förut beredda gärningar.
Om vi avsäger oss vår fria vilja kan vi få leva ett rikt liv och bära evig frukt.
Valet är vårt eftersom ebjudandet är givet.
Bara av nåd!
/Kjell
Kjell (Reply)
Hörde en predikan live idag som hade en ytterst märklig blandning i sitt innehåll som jag inte mött tidigare.
Predikantens idé är att himmel och jord ska “sammansmältas” och bli som det var i Eden innan människan föll. Detta ska, enligt predikanten, ske genom kyrkan. Genom att vi ska vara som Jesus.
Det hela var en ytterst märklig upplevelse.
Åkte till gudstjänsten då den förannonserats handla om nåd och tron som en gåva. Ingenting kom att handla om det.
Frågade Herren om råd och upplevde att det är bön för predikanten som gäller.
Den radikalaste åtgärden man kan göra för någon alltså 🙂
Ulrika (Reply)
Ulrika,
En sak som gör att predikan om att det skulle vara genom kyrkan (där “k-et” blir allt större o större i dessa dagar) är att predikanten anammat Bibel 2000. Predikanten utgick från Efesierbrevet och där har man i 2000-översättningen bytt ut församlingen mot kyrkan.
Där det står “församlingen”, citat från Folkbibeln nedan, står det alltså i Bibel 2000 “kyrkan” i stället.
Ef 1:22″Allt lade han under hans fötter , och honom som är huvud över allting gav han till församlingen
Ef 3:10
Nu skulle Guds vishet i sin väldiga mångfald göras känd genom församlingen för härskarna och makterna i den himmelska världen.
Ef 3:21
hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.
Ef 5:24
Så som församlingen underordnar sig Kristus, så ska kvinnorna i allt underordna sig sina män.
Ef 5:25
Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den.
Ef 5:27
och föra fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller annat sådant. Helig och fläckfri skulle den vara.
Ef 5:29
Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och sköter om den. Så gör också Kristus med församlingen,
Ef 5:32
Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen.
Fil 3:6
i iver en förföljare av församlingen, i rättfärdighet genom lagen en oklanderlig man.
Predikanten ska få bättre biblar av mig.
Ulrika (Reply)
“Predikanten ska få bättre biblar av mig” är inte ett bibelord. Glömde sätta citattecken efter “en oklanderlig man.”
🙂
Det var i en liten pingstförsamling i den värmländska skogen där en man frimodigt och tacksamt för Herrens hjälp vittnade inför sin församling om sina gamla synder och hur Herren kommit till hans hjälp.
Som det lätt blir när man fått möta Herren pratade mannen på om än den ena och den andra synden och till sist fick hans hustru nog, rest sig upp och sade:
“Nu tycker jag att vi tar o sjunger: Han e likadan ida´”
Ulrika (Reply)
Okej,
KJV använder “Church” men man får tänka in vad predikanten lägger i orden. I den här predikan sades det, inte rakt ut givetvis utan underförstått, att Gud skulle vara handlingsförlamad utan kyrkan. Sådana tankegångar fanns inte alls när man var liten och sade att man gick till kyrkan. Då var fortfarande Gud större än människan i hennes fokus som jag upplever det.
Ulrika (Reply)
“KJV använder “Church”
OCH den versionen är fel. Anledningen till att man lätt tror att KJV har rätt i varje ord är att den heter så mäktigt. Vem kan tro att en bibelversion med orden King Och James har fel? Så mäktigt namn……….. 🙂
I synnerhet när överviktiga teologer citerar den stup i kvarten.
Paulus använde ordet Ekklesia – träda ut, kallas ut, som i Hebr 13:13 låt oss gå ut och bära hans smälek utanför porten (stadsporten). Unto the church of God which is at Corinth 1Cor 1:2.
Paulus – Guds Apostel till Hedningarna.
Ulrika (Reply)
Ulrika skrev:Paulus använde ordet Ekklesia – träda ut, kallas ut, som i Hebr 13:13 låt oss gå ut och bära hans smälek utanför porten (stadsporten). Unto the church of God which is at Corinth 1Cor 1:2.
Nu är du nog ändå ute och cyklar vad gäller dina tankar om betydelsen av ordet ἐκκλησία (ekklesia). Kanske har du misstolkat den engelska betydelsen av “calling out” och översatt den med “kallas ut”.
Men “calling out” betyder “utropa” eller “proklamera”. I samanhanget betyder det att “kalla människor till sammanomst” eller som Paulus säkert hade i tankarna “synagoga”. Ordet “synagoga” betyder “sammanskolning” eller “församling”.
Se även:
http://unajuaje.niwega.net/off-topic/off-topic-6-den-aktuella-sidan/#comment-38765
http://aletheia.se/2008/11/28/nu-kommer-vagvalet/#comment-119558
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Jag tycker detta var ett väldigt bra och genomtänkt svar!:-)
Torbjörn S Larsson (Reply)
Torbjörn S Larsson,
Du har så rätt!
Ulrika (Reply)