extra ecclesiam nulla salus

VARNING!

Det bästa motgiftet mot villoläror som leder till förtappelsen är Guds ord, Bibeln, även kallad Skriften. Om du inte är hemmastadd i den, stäng då av din dator och läs först Bibeln några år, så länge hätska makter tillåter det. Om bloggen finns kvar efter några år, vilket jag betvivlar, kan du sedan läsa vidare här.

NOTERA: Påvedömet är bara ett av de sluga angreppen på evangelium i “de sista dagarna”.

Utan(för) Kyrkan finns ingen frälsning, extra ecclesiam nulla salus, är en Romersk Katolsk Dogm som har presenterats på lite olika sätt åren igenom. Ibland mer tillspetsat och hotande, ibland mer politik som omfamnar välvilliga utbölingar. (Som du och jag om du läser här!)

Du får nöja dej med följande engelska lista. Nedan finner du en liknande kommentar på svenska:

  • “There is but one universal Church of the faithful, outside which no one at all is saved.” (Pope Innocent III, Fourth Lateran Council, 1215)
  • “We declare, say, define, and pronounce that it is absolutely necessary for the salvation of every human creature to be subject to the Roman Pontiff.” (Pope Boniface VIII, the Bull Unam Sanctam, 1302)
  • “The most Holy Roman Church firmly believes, professes and preaches that none of those existing outside the Catholic Church, not only pagans, but also Jews and heretics and schismatics, can have a share in life eternal; but that they will go into the eternal fire which was prepared for the devil and his angels, unless before death they are joined with Her; and that so important is the unity of this ecclesiastical body that only those remaining within this unity can profit by the sacraments of the Church unto salvation, and they alone can receive an eternal recompense for their fasts, their almsgivings, their other works of Christian piety and the duties of a Christian soldier. No one, let his almsgiving be as great as it may, no one, even if he pour out his blood for the Name of Christ, can be saved, unless he remain within the bosom and the unity of the Catholic Church.” (Pope Eugene IV, the Bull Cantate Domino, 1441)

Mikael Karlendal omfamnar denna lära och skriver själv om den i följande två artiklar. Den Katolska kyrkan är unik samt Varför blir en teolog och kyrkohistoriker katolik?

Jag saxar:

Därför anser jag att alla troende kristna faktiskt borde lägga ned upprorsfanan och återgå till våra fäders kyrka – den Katolska kyrkan under ledning av påven i Rom.

Och den som inser detta, hamnar i den position som det står om både i den Katolska kyrkans katekes och i Lumen Gentium: ”Man kan därför inte bli frälst, om man vet att den Katolska Kyrkan är instiftad av Gud genom Jesus Kristus som något nödvändigt men ändå vägrar att inträda i den eller stå kvar i den” (Lumen Gentium, nr 14).

Om man alltså ”har ljus över” att Katolska kyrkan är instiftad av Jesus Kristus och nödvändig för frälsning men ända vägrar att inträda i den, kan man inte bli frälst.

Varken jag eller den Katolska kyrkan säger att bara katoliker kommer till himlen. Faktum är, att Katolska kyrkan har en mycket generös inställning till möjligheten att bli frälst. Ska man översätta till gammal pingstvänsspråkbruk, så säger man att Gud kommer att döma oss efter det ljus vi har.

… tänk om den Katolska kyrkan faktiskt har rätt! Tänk om det verkligen är så, att den är grundad av Jesus Kristus på Petrus. Tänk om det verkligen var Jesu tanke att denna kyrka skulle vara ledd av Petrus och hans efterträdare. Tänk om det verkligen är så att denna kyrka är nödvändig för frälsningen, och så vidare. Tänk om – i dessa och några frågor till – då är verkligen den protestantiska reformationen en allvarlig synd och splittring.

Att hävda Skriften allena, betyder inte att man älskar Bibeln mer än katolikerna eller att man läser den mer eller förstår den bättre, utan det betyder att man hävdar den egna privata och personliga bibeltolkningen, enskilt eller i grupp, som stående över Kyrkans traditionella tolkning och förståelse. Man hävdar alltså att man själv vet bättre än den Kyrka som först mottog skrifterna och sedan förvaltade och förde dem vidare. Man hävdar att den privata tolkningen är står högre än den tolkning som det läroämbete Jesus instiftade har.

Jag tänker nu citera från sajten “Tidens tecken”. Det är en mycket innehållsrik sajt och jag har ingen möjlighet att läsa och pröva allt som skrivs där. Var och en må således själv pröva och behålla det goda. Jag skall citera från sidan En sammanställning av Katolska kyrkans villoläror. Det är en sida som katolska konvertiter hatar.

Några sakliga vederlägganden från katolskt håll har jag inte sett, bara emotionella utbrott där protestanter kallas för okunniga, ovilliga och illvilliga. Det irriterar naturligtvis när fakta får tala för sig själv.

Först således något om extra ecclesiam nulla salus, från denna sajt! – Utanför Kyrkan (= den katolska) finns ingen frälsning!

Detta är en trossats, en dogm, som har lärts ut av den traditionella Katolska kyrkan. Att inte tro detta har varit heresi, liksom att betvivla en enda trossanning som Kyrkan har fastställt, eftersom detta tvivel riktar sig mot Gud från vilken uppenbarelsen kommer. Påven Pius IX skriver om denna dogmen: “Det måste fastställas i tron, att utanför den apostoliska romerska Kyrkan ingen kan bli frälst, att hon är den enda arken till frälsningen, att den som inte inträder i henne kommer att gå under i floden! Men på andra sidan är det nödvändigt att inse, att de som arbetar i okunnighet för den sanna religionen, om denna okunninghet är oövervinnerlig, är inför Gud inte befläckad av någon skuld i detta avseende.” Pius IX skriver vidare: “De som trotsigt motstår auktoriteten och definitionen av den heliga [traditionella] katolska Kyrkan, kan inte bli räddade!” Pius IX fortsätter: “Vi skall åter nämna och klandra ett mycket allvarligt fel i vilket somliga katoliker olyckligtvis är invecklade, som tror, att människor, vilka lever i villfarelse och separerad från den sanna tron och från den katolska enheten, kan uppnå evigt liv” (Quanto conficiamur moerore – Db 1677). Pius X bekräftar detta och säger: “De som trotsigt motstår auktoriteten och definitionen av den heliga katolska Kyrkan, kan inte bli räddade!” Påven Pius X katekes säger: “Utanför den sanna Kyrkan är: hedningar, judar, kättare, avfällingar, schismatiker och exkommunicerade personer.” Den säger vidare: “Ingen kan bli frälst utanför den katolska, apostoliska och romerska kyrkan, på samma sätt som ingen kunde bli frälst från skyfallet utanför Noas ark, som är en symbol för Kyrkan.”

Sedan något om det så kallade “Petrusämbetet” och därmed sammanhängande “Apostoliska succession”.

Jag börjar med successionen för den är enklast att avslöja. Läran bygger, i enlighet med katolsk tradition, på att göra minst en höna av en fjäder. Följande text anses bevisa tesen om Apostolisk succession. Vi läser vad som hände i dagarna efter Jesu himmelsfärd, i Apg. 1:12-26

Då vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget och som ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån. Och när de kom dit gick de upp till det rum i övre våningen där de brukade uppehålla sig – Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon ivraren och Judas, Jakobs son. Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder.

En av de dagarna trädde Petrus fram bland bröderna – omkring etthundratjugo personer var då samlade – och sade: “Mina bröder, det ord i Skriften måste uppfyllas som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. Han räknades som en av oss, och denna tjänst hade fallit på hans lott. För pengarna som han fick för sitt brott skaffade han sig ett jordstycke. Och han föll framstupa, så att buken brast och alla hans inälvor rann ut. Detta blev känt för alla som bodde i Jerusalem, och det jordstycket kallas på deras språk Akeldamak, Blodsåkern.

I Psaltaren står det skrivet: Hans gård skall bli öde, ingen skall bo där, och: Hans ämbete skall en annan få. Därför måste en av de män som var med oss under hela den tid Herren Jesus gick in och ut ibland oss, från det att han döptes av Johannes till den dag då han blev upptagen från oss, en av dem måste tillsammans med oss vara ett vittne om hans uppståndelse.”

Då ställde man fram två: Josef Barsabbas, som även kallades Justus, och Mattias. Och de bad: “Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av dessa två du har utvalt till att få den apostoliska tjänst som Judas lämnade för att gå till den plats som var hans.” De kastade lott mellan dem, och lotten föll på Mattias. Så blev han tillsammans med de elva räknad som apostel.

Lägg märke till att Petrus talar om en specifik profetia om Judas. Jämför Psalm 109:8 Må hans dagar bli få och en annan överta hans ämbete.

Det finns inget generellt bud att ersätta varenda apostel som dör med någon annan som “övertar hans ämbete”.

Nu kvarstår således kärnfrågan om det så kallade “Petrusämbetet” är något som instiftades av Jesus. Den frågan är svårare att svara på. Det handlar nämligen om tolkningen av följande text i Matt. 16:13-23

Då Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: “Vem säger folket att Människosonen är?” De svarade: “Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna.”

Han sade till dem: “Och ni, vem säger ni att jag är?” Simon Petrus svarade: “Du är Messias, den levande Gudens Son.” Jesus sade till honom: “Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.

Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den. Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen.”

Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias. Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas. Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: “Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig.” Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: “Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar.”

Låt oss alltså titta på vers 18 i en översättning som är relativt fri från katolska läror. Karl XII: Och jag säger dig igen, att du äst Petrus; och uppå detta hälleberget skall jag bygga mina församling; och helvetes portar skola icke varda henne öfvermägtige.

Jämför nu detta med följande texter:

Jesaja 28:16 Därför säger Herren HERREN så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly.

Rom. 9:33 så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam. (jfr. Psalm 118:22)

1 Kor. 3:9-11 Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad. Efter den nåd som Gud gav mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och en annan bygger nu på den. Men var och en bör se till hur han bygger. Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus.

1 Kor. 10:4 och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus.

Ef. 2:19-22 Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.

1 Petr. 2:4-10 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem. Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.

Gal. 2:5-9 Men inte ens ett ögonblick gav vi vika för dem och underkastade oss. Vi ville att evangeliets sanning skulle bevaras hos er. De som ansågs betyda något – hurdana de en gång varit gör ingen skillnad för mig, Gud ser inte till personen – mig ville dessa ansedda inte ålägga något mer. Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara apostel bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland hedningarna. Och när Jakob, Kefas och Johannes, som ansågs vara pelarna, förstod vilken nåd jag hade fått, räckte de mig och Barnabas handen som tecken på gemenskap. Vi skulle gå till hedningarna, de till de omskurna.

Alla dessa texter talar om “klippan Jesus”, “hörnstenen Jesus” på vilken “det andliga huset”, “Guds församling” byggs. (Notera att ordet “Kyrkan” inte finns i Guds ord! Ecclesia betyder församling och är synonymt med synagoga.)

Petrus både jämställs och underställs, beroende av situationen. Petrus fick det specifika ämbetet att vara “de omskurnas apostel”.

Låt oss än en gång se vad Petrus själv skrev i 2 Petr. 1:13-21

Jag ser det som min plikt att väcka er genom mina påminnelser, så länge jag bor i detta tält. Jag vet att jag plötsligt skall lägga av mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. Men jag vill göra det jag kan för att ni också efter min bortgång alltid skall kunna minnas detta.

Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät. Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.” Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget.

Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.

Petrus försvarar här “sola scriptura”. Han vill påminna de troende om sanningen innan han dör. Han hade således inte någon förväntan att någon annan skulle överta hans ämbete.

Petrus varnar för “utstuderade myter”, eller “slugt uttänkta fabler” som det också översätts. Paulus stämmer in i 2 Kor. 10:3-6 Ty även om vi lever här i världen, strider vi inte på världens sätt. De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga.

Andens vapenrustning har bara ett “vapen” som man kan strida med. Det är Andens svärd som är Guds ord. Resten av utrustningen är till för eget skydd och möjligheten att strida. Petrus framhåller “profetior i Skriften”. Till dessa Guds ord får vi lägga Apostlarnas läror. Sammanlagt har vi då den “sola scriptura” vi behöver för att vederlägga villoläror. Oavsett vilka makthavare och sammansvärjningar som slugt har uttänkt dessa fabler.

Att pröva allt, utom Skriften, mot Skriften är det uppdrag som har givits åt oss alla. Var och en har ett personligt ansvar här. Makthavare och potentater som vill hindra dej är inte Guds tjänare!

RKK och hejarklacken Ekman, Engholm, Karlendal med flera, säger att du syndar mot Gud den högste om du i all ärlighet utgår från Guds ord, Bibeln, och vill förstå den så att du kan utrustas med “Andens svärd”.

Jag vill hävda att just de som låter sig förledas av RKK’s läroämbetes slugt uttänkta fabler och myter är de som har fallit i synd, och om de dessutom uppträder som lärare och missionärer kommer deras dom inte att bli lätt.

/Kjell

PS. Orkar du läsa vidare och vill du själv övertyga dej….

Här följer en lista på RKK’s fabler. Citerad från sidan En sammanställning av Katolska kyrkans villoläror. Läs även sidan för den innehåller mycket mer!

300 ca Man började be för de döda. Denna läran har Katolska kyrkan byggt på ett sammanhang ur 2 Mackabeerboken 12:38-44.

302 Vid kyrkomötet i Ancyra / Elvira (Grenada) mellan år 295 och 302, ett provinskyrkomöte i Spanien, förbjöds äktenskap för biskopar, präster och diakoner (Concilium Eliberitanum, Canon XXXIII). Prästerkapet tvingades där till celibat. Där bestämdes att om de fortsatte att leva tillsammans med sina hustrur och avla barn efter sin ordination så skulle de avsättas! Detta var första gången som en celibatslag infördes. “Påven” Siricius skrev år 383 brev till Spanien och Afrika för att uppmärksamma dem om celibatsreglerna och föreskrev straff för överträdelser.

320 ca Man började bränna vaxljus.

325 Vid det stora kyrkomötet i Nicaea 325 blev kyrkan i praktiken en statskyrka under kejsarens "beskydd". De som motsatte sig statskyrkotanken blev förföljda t.ex. donatisterna. Det bestämdes därockså att prästerna fick inte gifta sig (men de som redan var gifta fick dock fortsätta i den ställning de var). Redan då gick profetian i 1 Tim. 4:3 om att förbjuda äktenskap i ullbordan. De medverkande uttryckte också sin belåtenhet med förbudet i Canon III som förbjöd mulieres subintroductas. Ingen biskop, präst eller diakon fick ha någon annan kvinna i sitt hus än sin moder, syster, faster, moster eller liknande person som inte någon misstanke kunde riktas mot. Men 39 av Rom-församlingens första ledare hann med att vara gifta! Många präster hörsammade dock inte celibatet. Kyrkomötet i Laodicea 352 backade i celibatsfrågan och förpliktade att präster skulle gifta sig med jungfrur och skicka iväg otrogna hustrur. I kyrkomötet i Kartago 401 svängde det igen och mötet tog en ståndpunkt för celibatet, samt antog att präster skulle skilja sig från sina fruar och leva som ogifta. Bara 19 år efter Kartago prisar dock biskopen i Rom, Honorius, fruarna som stöttar sin präst-makar i tjänsten. 867 valdes Adrian II till påve. Han var en gift man, vilket igen missgynnade förespråkarna för celibatet. På Laterankonciliet 1139 uttalade påven Innocent II alla prästerliga äktenskap som ogiltiga och barnen i sådana äktenskap för oäktingar. Konciliet i Trent (1545-1562) bestämde att gifta präster skulle exkommuniceras. Celibatstvånget ökade de homosexuella aktiviteterna mycket märkbart inom kyrkan. Konciliet i Tours 567 bestämde att munkar fick inte sova två stycken i en säng och att sovsalarna skulle ha ljuset brinnande hela natten.

336 Kristet julfirande firades första gången. Den 25 december valdes för att anknyta till, eller snarare överta, firandet av “den oövervinnliga solen”, sol Invictus, en kult som blivit alltmer populär i Rom från 270-talet. Även den persiska Mitraskulten kopplas samman med solen och den 25 december. Kung Konstantin var en hängiven dyrkare av solen före sin kristna omvändelse.

350 ca Ökenfadern, eremiten och munken Antonius (251 – 356), som grundade munkrörelsen spårar ur när han lär att “All nåd som någonsin har blivit skänkts människor, allt kom genom Maria.” Från Our Lady’s Library. Antonius gick klädd i en stickande skjorta av hästhår, åt aldrig kött och badade aldrig. Blev 105 år. Han lärde sina lärjungar att fly egendom och kvinnor. Han är också viktig för den koptiskt ortodoxa kyrkan. Återuppväckt i svensk kristenhet har han blivit genom bl.a Peter Halldorf som i sin bok “Jungfrumark” ser denne ökeneremit som en förebild.
Johannes Krysostomos (ca 347-407) fortsatte med att säga att “Syndare får förlåtelse endast genom Marias förbön“. Krysostomos blev av påven Pius V officiellt utnämnd till kyrkolärare 1568. Också i den Ortodoxa kyrkan är han en av de största kyrkolärarna.
Även Aurelius Augustinus (354-430) förföll till en felaktig Mariasyn genom detta uttalande: “Vem kan värdigt tacka dig och nöjaktigt prisa dig, o välsignade jungfru, som genom ditt medgivande har frälst en förlorad värld.” Augustinus hävdade att alla människor har del i (arv)synden redan från sin tillblivelse, med ett undantag – Maria. Detta uttalande lade sedan grunden för Concéptio Immaculáta – den obefläckade avlelsen.
Thomas av Aquino (ca 1225-1274) lärde i sin tur att “Gud har anförtrott Maria himlens nycklar och skatter”. Thomas av Aquino blev av påven Pius V officiellt utnämnd till kyrkolärare 1567. I stället för Reformationen så valde Katolska kyrkan Mariadyrkan.
Höjden av villolära presenterades av påven Benedict XV (1914-1922)som hävdade: “Alla de som söker Marias beskydd kommer att bli frälsta för all evighet.”

375 ca Man började uttrycka böner till och vördnad för änglar och döda helgon, samt använda bilder.

381 Man började dyrka Maria under bruket av titeln Guds Moder. Maria övertog i själva verket Modergudinnan Diana (Artemis) dyrkan i Efesus (se Apg.19:23-40 och Apg. 20:28-30).

381 På kyrkomötet i Konstantinopel blev statskyrkan lag.

394 Mässan som ett dagligt nattvardsfirande.

416 Lagen om spädbarnsdop fastslogs. Spädbarnsdop blev nu obligatoriskt. Kejsaren Theodosius II (regerade 408-450) hotade med dödsstraff för omdöparna. Rörelser som förnekade det katolska dopet blev gruvligt förföljda. Främst i de schweiziska alperna fanns det grupper (valdensarna) som överlevde förföljelserna . Augustinus trodde att dop var nödvändigt för frälsningen “för mänskliga varelser kan återlösas endast inom kyrkan som man kan komma in i endast genom dop” och “endast genom (spädbarns) dop kan fullständig och omedelbar rening (från synd) utföras.”

420 ca Augustinus kommer med uppfattningen att apostladekretets förbud mot blodmat inte längre gäller, han menade att blodförbudet endast var temporärt. Som skäl till detta anger han i verket Contra Faustum att dekretet tillkom av hänsyn till judarna och att det nu inte längre behövde hållas när förhållnadena förändrats. Luther och övrig kristenhet (förutom vissa avvikande röster ibland) har sedan gått på den samma linjen, det skulle vara alltför stort besvär med att hålla en sådan regel, detta medan judarna räknade blodförbudet till “det lättaste buden i lagen”. Men faktum är att det under de tre första århundradena av kristenhetens historia inte finns några verkliga vittnesbörd om att förbudet mot blodmat inte skulle gälla. Både Tertullianus, Origenes och Clemens av Alexandria bekräftar att de kristna höll detta dekretet. Beslutet fattades inte bara av apostlarna utan även av den Helige Ande och vem har hört att den Helige Ande upphävt detta dekretet? (Se vidare Informationer nr 4/2002).
Christer Angerbjörn: Blodförbudet gäller nya förbundet.
Världen idag 080104.

John Mackay: What should a Christian attitude be toward eating blood products?
Ask John Mackay.

431 Bruket att dyrka Maria som Guds Moder blev erkänd dogm vid kyrkomötet (det tredje konciliet) i Efesus. Maria ärades med titeln Theotokos (Gudaföderska). Det här blev öppningen fören hednisk dyrkan av Maria. Resultatet av detta kan vi idag se i den katolska världen. De hedniska gudinnorna Isis och Astarte kallades "Himmelens drottning". Kybele titulerades "alla heligas Moder". Alla dessa titlar tillämpas numera, med obetydliga variationer, på Maria. Som Himmelens drottning står hon idag i högre rang än alla änglarna och de heliga i Himlen, och endast under Gud i status.
Prästen Filip från Rom, frambär på kyrkomötet i Efesus 431 för första gången tanken att påven biskop Celestinus är Petri efterträdare och innehar hans plats som innehavare av himmelrikets nycklar.

449 På den extra "rövarsynoden" i Efesus 449 blev biskop Flavian från Konstantinopel misshandlad till döds av biskop Leos prästerskap i Rom. Samme biskop utnämnde sig till Kristi ställföreträdarepå jorden. Det var minst sagt en subtil förvanskning som fräckt utgav sig för att vara "sann kristendom". (Enligt vår bibel är det den Helige Ande som är Kristi ställföreträdare på jorden. När påvarna tar på sig titeln “Vicarius Christi” så är det en total urspårning från nytestamentlig tro.)

451 Kyrkomötet i Chalcedon, där bestämdes att ett klosterlöfte gällde för hela livet. Var i Nya Testamentet handlar kristendom om ett klosterliv?

490-496 Maria uppenbarar sig för första gången. Romanus bad gråtande till “Guds Moder” och hon uppenbarade sig för honom i en dröm.

500-talet. Prästkläder och skrudar togs i bruk.

533 Johannes II blev den första påven som ändrade sitt påvenamn, men praktiken att ändra namn blev inte generell förrän vid tiden för Sergius IV år 1009.

553 Vid det femte konciliet i Konstantinopel fick Maria benämningen Aeiparthenos (ständig jungfru). Man menade därmed att hon hela livet var en jungfru.

593 Läran om skärselden antogs när Gregorius den store (Gregorius I) var påve.

600 Gregorius I inför att det latinska språket ska användas i bön och tillbedjan.

607 Kejsar Phocas ger påvetiteln åt Roms biskop Bonifacius III (påvetiteln har alltså ett hedniskt ursprung).

650 ca Man började med kyrkliga högtider för att ära Maria.

649 Laterankonciliet under påven Martin I fastslog Marias eviga jungfrulighet.

680 Kyrkomötet i Konstantinopel fastslår att dop inte kan förrättas på annan plats än i kyrkan. Genom att barndopet nu var det vanliga (tradition) så räckte det ju med en dopfunt till detta.

709 Man började kyssa påve Konstantins fötter!

750 Frankernas kung Pepin tilldelar påven världslig makt. Påven Zacharias (741-752) var i sin tur behjälpig med att göra Pepin till frankernas kung i nuvarande västra Tyskland och norra Frankrike. Pepin ledde senare sin armé till Italien och besegrade lombarderna, gav sedan deras land till påven, en stor del av centrala Italien. Detta var början på påvestaterna och den världsliga dominansen av påvarna: kontrollen över Rom och centrala Italien, och som erkändes av Pepin år 754 till den nye påven Stephen III. Det hela gick till så att påven visade frankernas kung ett dokument som påstods vara daterat 30 mars år 315, ett dokument som kom att kallas “The Donation of Constantine”. Det falska dokumentet berättar historien om hur kejsar Konstantin (död år 337), efter att ha blivit mirakulöst helad från lepra, gav påven Sylvester I (314-335) regionerna omkring Rom och proklamerade Rom som överhöghet över de andra huvudcentrena för krykan (Konstantinopel, Antiokia, Alexandria och Jerusalem). Dokumentet visar att den romerska katolska kyrkan från Konstantins dagar var fastställd att vara överhöghetskyrkan som hade laglig rätt till regionerna omkring Rom och var högre i rang än kejsaren. Dokumentet gjorde den rätta intrycket på Pepin, han överlämnade dessa regioner till påven Stephen efter segern över lombarderna. Det var på detta sättet som de påvliga staterna kom till och som den katolska kyrkan blev skökan som red på den världsliga makten. Dokumentet är troligen påhittat strax innan Stephen mötte Pepin. Det var först år 330 som staden Byzantium fick namnet Konstantinopel. Dokumentet är inte heller skrivet på den latin som var i användning under Konstantins tid.

787 Kyrkomötet i Nicea: Vördnad av änglar godkändes. Tillbedjan av kors, helgonbilder och reliker auktoriserades, samt rökelseoffer till deras ära. Konturerna av Uppenbarelsebokens sköka blir allt tydligare. Och för att kunna tillbe dessa saker har den Katolska kyrkan medvetet plockat bort det andra budet.

788 Tillbedjan av Maria och helgonen genom avbilder började ta form.

850 ca Heligt vatten, blandat med en nypa salt och välsignat av prästerna uppfanns. Dess verkliga bruk kan dock ha börjat redan på 300-talet. Enligt katolsk tro hatar djävulen Heligt Vatten på grund av dess kraft över honom. Han kan inte förbli länge på en plats eller nära en person som ofta bestänks med välsignat vatten. Seden är dock hämtad från hedniska tempel. Apologeten Justinus Martyren (ca 100- ca 163) skrev: “Hedningarna bestänker sig själva med vatten när de träder in i sina tempel”.

850 ca Man började med ringklockor i gudstjänsten.

890 Vördandet av Marias man Josef började.

927 Ett råd av kardinaler upprättas.

968 Påven Johannes XIII börjar att döpa kyrkklockor! En döpt kyrkklocka i Lugano meddelar: “Ljudet av denna klocka besegrar stormar, driver iväg demoner och sammankallar människor.”

993 Helgonförklaringar av döda personer började genom Johannes XV som helgonförklarade St. Ulrich.

998 Fastande på fredagar och fastan före påsk påbjöds.

1000-talet Mässan utvecklades gradvis som ett offer, och att närvara gjordes obligatoriskt.

1000 ca Välsignad aska som sakramentalie började praktiseras som botgöringsmedel. Vid askonsdagen (dagen efter fettisdagen och 40 dagar före påsk) strös vid mässan ut välsignad aska på de troendes huvuden som tecken på botfärdighet. Askan kommer från föregående års palmsöndags palmgrenar. Sakramentalier är välsignade religiösa föremål invigda av Kyrkan som kors, religiösa bilder, rosenkransar, helgonfigurer m.m.)

1079 Celibatet för präster påbjuds av Gregorius VII.

1090 Rosenkransen (ett radband med böner) introducerades av eremiten Peter.

1100 ca Betalning för mässan påbjuds.

1139 Det andra Laterankonciliet upphävde äktenskapet för vigda präster.

1139 Doktrinen att det finns sju sakrament introduceras av Otto av Bamberg, Pommerns apostel.
Ett sakrament verkar ex opere operato dvs. genom utförandet av akten i sig själv oberoende om den som tar emot handlingen eller den som utför den är rättfärdig. Canon 8 från 1547 säger “If anyone says that by the sacraments of the New Law grace is not conferred ex opere operato, but that faith alone in the divine promise is sufficient to obtain grace, let him be anathema.”

1171 Alexander III bestämmer att helgonförklaringsprocessen endast får göras av den Heliga Stolen.

1178 Påven Alexander III förbjuder handel med villolärare (dåtidens protestanter).

1184 Inkvisitionen grundas av konsiliet i Verona.

1190 Avlat börjar säljas.

1215 Nattvardsdogmen (transsubstantiationsläran) att brödet under mässan förvandlas till Kristi fysiska kropp för att ätas levande, antogs av påven Innocentius III (Gelasius I som var Roms biskop mellan 492-496 tog avstånd från tanken på transsubstantiation). Påven Innocentius III instiftar genom Laterankonsiliet att synder ska bekännas hörbart till en präst istället för till Gud.

1215 Folket ålades att bekänna sina synder för prästen åtminstone en gång per år.

1220 Tillbedjan av nattvardsbrödet infördes av påven Honaratius.

1227 Handringningen som prästen använder vid mässan som en signal till folket att oblaten snart kommer att förvandlas till Kristi kropp introducerades.

1229 Bibeln förbjöds att läsas av lekmän och blev förbjuden vid kyrkomötet i Toledo (Toulouse). Vid detta möte blev biskoparna förpliktigade till att i alla trakter i sina stift insätta edsvurna män som skulle i alla smyghål uppspåra kättarna och överlämna dem till straff. Varje hus där man fann en kättare skulle jämnas med marken. Alla män från 14 år och alla kvinnor från 12 år skulle med ed lova att bevara tron på den romerska kyrkan och att av alla krafter förfölja kättare. Var och en som inte gick med på detta eller som inte gick till nattvarden varje påsk, pingst och jul, skulle misstänkas för kätteri. Kättare eller sådana som var misstänkta för kätteri, skulle ingen läkare få besöka, inte ens om sjukdomen var dödlig. En uppriktig ångerfull skulle avlägsnas från hemorten, erhålla en skärskild dräkt och förlora alla offentliga rättigheter, till dess han erhållit påvlig dispens.

1234 Bibeln förbjöds att läsas av både präster och lekmän på romanska språket.

1245 Kardinaler ordinerades att bära röda hattar.

1251 Skapularet hittas på av den engelske munken Simon Stock.

1264 Den kyrkliga högtiden Corpus Christi (Kristi Kropp) introducerades. Den heter nu Kristi Kropps och Blods Fest och är en liturgisk högtid för Altarets Sakrament och firas med sakramentsprocession där så är möjligt på den första torsdagen eller söndagen efter festen för den heliga treenigheten.

1414 Folket fick inte längre ta del i kalken i mässan.

1439 Läran om skärselden proklamerades som kyrkans troslära och officiella dogm vid kyrkomötet i Florens.

1439 Doktrinen om de sju sakramenten bekräftades som kyrkolära på råden i Lyon 1274, Florens 1439 och slutgiltigt i Trent 1547.

1442 Utanför Kyrkan ingen frälsning – Extra Ecclesiam Nulla Salus. Denna dogm ploklamerades i Bullan “Cantate Domino” av påven Eugenius IV vid konciliet i Florens år 1442. “Den heliga romerska Kyrkan tror, förkunnar med stadig hand, bekänner och proklamerar att ingen som existerar utanför den Romerska Katolska Kyrkans gemenskap, inte endast hedningar, utan även judar, heretiker och schismatiker, kan bli delaktiga av det eviga livet, utan kommer att gå samma öde till mötes som dem Kristus sade i Matt. 25:42 “Gån bort ifrån mig, I förbannade till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar”, om de inte före sitt livs slut blivit upptagen i flocken. Ingen, vilket barmhärtighetsverk de än utfört, även om de utgjutit sitt blod för Kristi skull, kan erhålla frälsning, om han inte underkastar sig och är innesluten i Kristi enda Kyrkans fullkomliga enhet”. (Påven Eugenius IV 1442-02-04)
Eugenius IV har dock haft föregångare till denna läran, i bland andra Augustinus.
Augustine (died A.D. 430): “No man can find salvation except in the Catholic Church. Outside the Catholic Church one can have everything except salvation. One can have honor, one can have the sacraments, one can sing alleluia, one can answer amen, one can have faith in the name of the Father and of the Son and of the Holy Ghost, and preach it too, but never can one find salvation except in the Catholic Church.” (Sermo ad Caesariensis Ecclesia plebem).

1508 Ave Maria börjar användas. Delar av den sista halvan blir inte klar förrän 50 år senare och godkänns av påven Sixtus V i slutet på 1500-talet.

1534 Jesuitorden grundas av Ignatius av Loyola. Han fick uppenbarelser av Jungfru Maria.

1545 Traditionen upphöjs till att ha samma betydelse som Bibeln.

1546 De apokryfiska böckerna lades till i Bibeln och dessa har samma tillförlitlighet som de andra skrifterna. Den som inte ville godkänna dessa som kanoniska skrifter förklarades vara bannlyst (LET HIM BE ANATHEMA). För att få äga en bibel skulle man ha en licens från den katolska kyrkan. Bokhandlare fick inte sälja en bibel till den som inte hade en licens. Bibelöversättare eller bibeldistributörer fängslades eller brändes på bål.

Tobit 6:7-8 påstår att man med rökelse från en fisks hjärta och lever kan befria människor från demoner, Mark. 16:17 och Apg. 16:18 talar om att de kastas ut genom Jesu Kristi namn. Tobit 12:9 säger att allmosor räddar från döden och renar från synder medan 1 Petr. 1:18-19 säger att det sker genom Kristi dyrbara blod. 2 Mackabeerboken 12:43-45 talar om att be för döda människor och att anordna försoningsoffer för de döda så att de kan befrias från sin synd. 1 Joh. 1:7-8 säger att det är Jesu blod som renar från all synd när vi bekänner den inför Gud.

1562 Helgontillbedjan bekräftas.

1816 Pius VII fördömer Bibelsällskapet i Polen och hävdar att distributionen av Skriften underminerar "religionens grundvalar" och var "i högsta grad farligt för själarna". Han säger vidare: "De Heliga Skrifterna, när de cirkulerar på modersmålet har genom människors dumdristighet orsakat mer ont än gott."

1824 Leo XII säger att "om de heliga Skrifterna publiceras överallt utan åtskillnad så kommer det att bli mer till ondo än det är till fördel."

1825 Leo XII ger mandat till att det Tridentinska konciliets dekret mot distribution av Skriften från 1546 ska efterlevas.

1829 Pius VIII fördömer Bibelsällskapen och den fria distributionen av Skriften.

1836 och 1844 Gregorius XVI fastställer sina företrädares dekret när det gäller bibelspridning. År 1845 upprepar denna påven fördömandet av Bibelsällskapens skrifter och förnekar att Skrifterna fritt ska distribueras till allt folket.

1850 I en encyklika fördömer Pius IX Bibelsällskapen. År 1864 fördömer han på nytt Bibelsällskapen, och klumpar ihop dem med kommunism, hemliga sällskap och annat ont och betecknar dem som "ohyra av denna sorten".

1854 Den ultrakatolske Pius IX proklamerar den 8 december dogmen om Jungfru Marias obefläckade avlelse (Maria Immaculata, att Maria blev avlad syndfri). Johannes Paulus II saligförklarade honom 000903. Saligförklaringen kritiserades av inte minst judiska grupper eftersom Pius IX fördömde religionsfriheten och höll Roms judar i ett getto, samt gav sitt samtycke till att en judisk pojke blev gripen och uppfostrad som katolik.

1864 Påven Pius IX ger ut brevet “Syllabus of Errors“, som också godkänds av Vatikankonciliet. I brevet fördöms bland annat att protestantismen skulle kunna vara en annan form av den sanna kristna religionen och likvärdig med den Katolska kyrkan.

1870 Påvens ofelbarhet proklamerades som dogm av Pius IX vid det första Vatikankonciliet. 532 biskopar röstade för, 2 stycken emot och 140 föredrog att inte vara närvarande. “Påven, när han uttalar sig ex cathedra eller när han uttalar sig som själarnas överste herde och alla kristnas lärare, definierar han, genom kraften av sitt ämbete läror rörande tro eller moral, som skall hållas av hela den universiella Kyrkan, han besitter genom gudomlig assistans de löften om ofelbarhet som givits av vår Gudomlige Frälsare till Petrus, ett ämbete som vår Gudomliga Frälsare gav åt Sin Kyrka för att säkerställa läror rörande tro och moral.” (Enchiridion Symbolorium, H. Denziger, Freiburg 1908). Ex cathedra betyder “från påvestolens läroämbete”. När en påve uttalar sig ex cathedra så är det enligt Katolska kyrkan omöjligt att att han kan ha fel, han är då “behärskad av den ofelbarhet med vilken den Gudomlige Återlösaren ville att Hans Kyrka skulle vara förlänad i att definiera doktriner rörande tro och moral” (Vatican Council I, Session 4, Chapter 4 – The Infallible Teaching Authority of the Roman Pontiff.)

1883 Påven Leo 13:e ger den 1 september ut ett manifest för att främja hängivenheten till Maria genom radbandet Rosenkransen. Där sägs bland annat:
“Vi önskar att samma tillgivenhet skulle offras av hela den Katolska världen med det största allvar till den Heliga Maria, så att genom hennes förbön måtte hennes gudomlige Son bli blidkad och mjuknad i det onda som orsakar oss lidande.”
“Det har alltid varit katolikers vana att i fara och i oroliga tider ila för att finna en tillflykt hos Maria, och för att söka efter frid i hennes moderliga godhet, vittnande om att den Katolska kyrkan alltid har och med rätt satt allt sitt hopp och förtröstan i Guds Moder.”
“Och i sanning är den obefläckade Jungfrun vald till att vara Guds Moder och därigenom förbunden med Honom i frälsningens verk för människan, och har en ynnest och en förmåga med sin Son större än någon mänsklig eller änglalik skapelse någonsin har erhållit eller någonsin kan förvärva.”
“Sök Marias beskydd med en iver som växer dag för dag, låt dem (de kristna nationerna) hålla fast mer och mer vid utövandet av Rosenkransen.”

1893 Katolska kyrkan katekes utgiven i Stockholm detta år förklarar: "’På grund af att hon (den romersk-katolska kyrkan) allena af Kristus fått fullmakten och medlen att leda människorna till den eviga saligheten’ och sålunda är den enda vägen, hvarpå salighet kan uppnås, kallas hon ‘den allena saliggörande kyrkan‘."

1897 Leo XIII förbjuder "alla versioner av översättningar till modersmålet, såvida de inte är godkända av den Heliga Stolen eller publiserade under biskoparnas övervakning."

1931 Pius XI bekräftar läran att Maria är Guds Moder.

1950 Den 1 november proklamerar Pius XII dogmen (ofelbar kyrklig lära) Munificentissimus Deus om Marias upptagande med kropp och själ i himmelen när hon var färdig med sitt jordiska liv. Där blev hon sedan upphöjd till att vara Himlens drottning. Läs Jeremia 7:16-18 och Jeremia 44:15-23.

1964 Paulus VI förklarar under Andra Vatikankonciliet Maria för att vara Kyrkans Moder.

Läs mer och häpna på En sammanställning av Katolska kyrkans villoläror.

83 thoughts on “extra ecclesiam nulla salus”

  1. Tack Kjell för detta! Man blir beklämd av pågående utveckling i kristenheten och den varning du här utfärdar är verkligen befogad!

    Det är verkligen starka ord han levererar i sin artikel vår broder M.K, Man förstår inte att man så helt kan gå upp i denna lära och bli så kategorisk. Säkert medför detta att många kristna blir osäkra och t.om. rädda/ångestfyllda inför detta manifest. Han har ju en stark ställning i bloggvärden, många läser hans inlägg och han har skaffat sig ett stort förtroende. Jag personligen har läst hans inlägg genom åren och fått mycken välsignelse. Sen kommer han med “släggan” och här är inga ord och visor nu är det skarpt läge. Må Gud förbarma sig över oss ALLA att vi når ända fram! Det är min bön.

    Det gäller som sagt att vara på sin vakt och tack för att du lagt ned tid på detta viktiga inlägg.

        (Reply)

  2. Rolle,

    Jag tycker mej se en slags skrämselpropaganda som kommer att drabba alla som kallar sig kristna och inte själva läser Bibeln.

    Det kan bli en reaktion i stil med: “Nyttar det inte så skadar det inte!”

    Där har man givetvis fel, för visst skadar det med synkretiska och occkulta inslag i läran.

    Det man ser världen över är att synkretism accepteras mer och mer.

    Katoliker brukar raljera över “splittringen” bland protestanter. Men faktum är att skillnader mellan katoliker i olika länder är minst lika stor.

    Det vet nog inte svenskar som aldrig har bott i andra länder. Därför är det lätt för både katoliker och protestanter att berätta sagor om väckelser och kyrkotillväxt i den så kallade “tredje” världen.

    Katolsk liberalteologi och synkretism kommer troligen att bli det som leder till “världskyrkan”.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kan du hjälpa mig att få ihop dessa två citat

    Om man alltså ”har ljus över” att Katolska kyrkan är instiftad av Jesus Kristus och nödvändig för frälsning men ända vägrar att inträda i den, kan man inte bli frälst.

    Varken jag eller den Katolska kyrkan säger att bara katoliker kommer till himlen. Faktum är, att Katolska kyrkan har en mycket generös inställning till möjligheten att bli frälst.

    Jag får inte ihop det.

        (Reply)

  4. Fredrik,

    Ledande katoliker får det inte att gå ihop heller. Det är ett sätt att marknadsföra katolicismen utan att stöta sig alltför hårt med de protestantiska massorna.

    Broder Lukas rapporterade följande.

    Lukas 11:35 Se därför till att ljuset i dig inte är mörker.

    Och Matteus hörde lite mer.

    Matt 6:23 Men är ditt öga sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!

    Den som sätter sin tilltro till “slugt uttänkta fabler” får räkna med värre än både sol- och mån-förmörkelse.

    /Kjell

        (Reply)

  5. Angående splittring.

    Det är ju inte helt sant att RKK inte har splittrats. Förutom det som du pekat på med olika teologiska tolkningar i olika länder så har ju Kyrkan splittrats till att bli RKK och Ortodoxa kyrkan år 1054, det fanns ju innan men det blev en definitiv splittring detta år.
    Ortodoxa kyrkan är i sin tur uppdelade i stort antal kyrkor, tex Ortodoxa kyrkan i Finland, Rysk-ortodoxa kyrkan mfl.

    Vidare kan man läsa på wikipedia:
    “Du har gjort din kyrka till satans synagoga.” Så skrev påven i ett brev till den ortodoxa patriarken i Konstantinopel för omkring tusen år sedan. Genom historien har det varit motsättningar och fiendskap mellan de ortodoxa och katolska kyrkorna.”

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Ortodoxa_kyrkor#Utbredning

    Därför kan det inte stämma att Kyrkan alltid varit en enhet som oftast påstås och att Luther ensam står för splittring.

        (Reply)

  6. Rolle,

    Jag är tveksam till att benämna M.K som en broder. Han går inte Guds ärende. Det ljus han säger sig ha funnit är ett mörker. Det är kanske så att vi kan tillämpa stenen runt halsen- skiftstället på honom.

        (Reply)

  7. Andreas Frost,

    Fast prioriteten är väl att parera det han säger med fakta.

    Han har en skara efterföljare och han är en välkänd bloggare.

    Ingen som inte vill bli bedragen behöver bli det.

    Motgiftet heter Guds ord som absolut högsta auktoritet.

    /Kjell

        (Reply)

  8. Kjell,

    Naturligtvis. Det har jag inte sagt något om. Utan Skriften kan Guds folk lägga ner allt. Det är därför jag motsäger mig “broder” M.K när han menar vi ska gå in i en antikristlig världskyrka där Guds Ord inte ens står högt i kurs.

        (Reply)

  9. Andreas Frost,

    Har du läst “Vicars of Christ” som är skriven av en före detta katolsk jesuitpräst vid namn Peter de Rosa?

    Man kan ladda hem en pdf boken.

    Filen heter “peter.pdf” men somliga webläsare sparar den som “peter” utan extension. Då måste man själv lägga till “.pdf” för att den skall öppna sig i läs-programmet.

    Det är skrämmande läsning och jag kan verkligen rekommendera boken.

    Den som kan läsa sidan om de katolska villorna som jag länkar till ovan, och fortfarande tro att RKK’s tradition kommer från Gud, behöver även läsa boken “Vicars of Christ”.

    2 Tim. 4:3-4 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.

    /Kjell

        (Reply)

  10. Jag tänker repetera följande uttalande av Mikael Karlendal:

    Luther gjorde uppror mot Gud när han satte sin egen privata bibeltolkning över det legitima läroämbetet i den kyrka som Jesus grundade.

    Det är viktigt att förstå varför Mikael skrev detta. Jag skall försöka sammanfatta orsaken så kort jag kan..

    Apostolisk succession är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna. Utan Apostolisk Succession finns inte den Romersk Katolska Kyrkan! Endast på grund av Apostolisk succession kan man hävda att det hela tiden från Pingstdagen tills nu har funnits Apostlar av samma kaliber som de 12 och som därför kan göra uttalanden som står på samma nivå av auktoritet som Apostlarnas brev i Nya Testamentet.

    Det är alltså viktigt att förstå att utan Apostolisk Succession finns inte den Romersk Katolska Kyrkan!

    Detta är RKK’s akilleshäl och hörnsten i deras läror. Det är därför som Mikael redan nu måste hävda att “det finns ett läroämbete som instiftades av Jesus”. Utan denna dogm faller hela hans övriga förtroende för RKK. Denna dogm är all grund han och andra katoliker har att stå på.

    Som jag redan nämnde i artikeln ovan, anför man Apg. 1:15-26 som bevis för den Apostoliska successionen, trots att Petrus där tydligt anger att det handlar om handlande på grund av specifika profetior om den som skulle förråda Jesus.

    (Inom parentes kan det vara värt att notera att många “karimatiska protestanter” hävdar att det även i dag finns apostlar av nytestamentlig sort och profeter av gammatestamentlig sort. Även i dessa sammanhang handlar det om att tillskriva människor makt och härlighet så att deras uttalanden kommer på samma nivå som Guds ord.)

    De som försvarar RKK’s läror inser att Apostolisk succession måste kunna bevisas med hjälp av Guds ord. Och de vet att detta inte lyckas! Det är därför de så häftigt anfaller “sola scriptura”, i hoppet att så många som möjligt skall gå på att Bibeln visserligen innehåller viktig information, men att man behöver professionella tolkare, ett läroämbete, för att förstå den och tillämpa den.

    Läroämbetets makthavare har ensamrätt på att tolka Bibeln och enligt deras tolkning var det Jesus som gav dem detta ämbete!

    Sådant kallas cirkelbevis!

    Jag hittade en bra YouTube video som tar upp detta.

    Apostolic Succession Debunked (Was Peter First Pope?)

    Vill bara nämna att det jag har skrivit i denna kommentar, skrevs innan jag hade sett videon.

    Jag repeterar kort innehållet av denna kommentar:

    1. Apostolisk succession är hörnstenen på vilken RKK’s “kyrka” är byggd.
    2. Apostolisk succession kan endast “bevisas” med hjälp av ett “cirkelbevis”.
    3. De katolska byggnadsarbetarna fortsätter traditionen att kasta bort den äkta hörnstenen, Kristus.

    Jag låter Petrus själv avsluta denna kommentar. Han om någon borde väl veta hur det står till med Apostolisk succession. 1 Petr. 2:4-8

    Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.

    Petrus trodde själv på “sola scriptura”. Tydligen förlorades den tron i successionskedjan.

    Den universella “församlingen” (grundtexten “ecclesia”) är ett “heligt tempel” (grundtexten “naon” – inte fysisk byggnad som “hieron”) där hörnstenen fortfarande är den uppståndne Herren, inte Apostolisk succession.

    Ef. 2:19-22

    Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.

    Herrens Jesu Kristi “ecclesia”, församling är ett “heligt tempel” som inte kan byggas av människohand och inte heller står på någon grund av mänsklig hierarki och maktstruktur.

    /Kjell

        (Reply)

  11. Ett litet tillägg till Apg. 1:15-26

    När Apostlarna samlades för att utvälja Judas’ eftersträdare var de inte ännu apostlar.

    Det var samma människor, samma lärjungar som hade varit tillsammans med Jesus hela tiden från och med att han döptes ända till korsfästelsen, uppståndelsen och himmelsfärden.

    Men de var fortfarande “lärjungar” som hade fått instruktionen att inte agera innan de av Den Helige Ande hade fått “kraft att bli Jesu vittnen”, vilket skedde på Pingstdagen.

    Valet av Mattias var således inte alls någon “apostolisk succession”! Det var ett val av en annan person som hade varit tillsammans med Jesus hela tiden, som lärjunge. Apostel blev han på Pingstdagen.

    /Kjell

    PS. För att man inte skall tro att jag undviker fakta vill jag tillägga att det finns ett bra exempel på hur Apostlarna (de 12) hade auktoritet att lägga händerna på, och delegera apostlauppdraget till andra. Vi läser i Apg 6:1-8

    Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen. Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: “Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. Själva skall vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.”

    Alla de församlade tyckte att förslaget var gott, och de valde Stefanus, en man uppfylld av tro och den helige Ande, vidare Filippus, Prokorus, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaus, en proselyt från Antiokia. Dessa förde de fram inför apostlarna, som bad och lade händerna på dem. Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron. Stefanus var fylld av nåd och kraft och gjorde stora tecken och under bland folket.

    Inte heller här handlar det om “succession”. Det handlar om att delegera arbetsuppgifterna så att Apostlarna kunde koncentrera sig på bön och “sola scriptura”.

        (Reply)

  12. Och till sist utmanar jag den som kan visa något historiskt exempel på att diktatoriska, eller monopolistiska system har befordrat sanningen.

    Jag tror mej kunna räkna upp många exempel, ur världshistorien, där den absoluta makten i människohänder leder till precis motsatsen till sanning.

    Mänskliga maktstrukturer byggs alltid på samma sätt som Antikrists maktapparat kommer att byggas.

    Mänsklig makt består i att härska, tvinga och förbjuda och “köttets rike” utbreds med våld, terror och mord.

    I Guds Rike är den som tjänar, den störste och Riket utbreds genom att man ger sitt eget liv för andra.

    /Kjell

        (Reply)

  13. Berndt Isaksson ställde två relevanta frågor till Mikael Karlendal:

    1. hur lång tid tror du det kommer ta innan du blir fullt upptagen i Katolska Kyrkan?

    2. att du fattat ett beslut att gå denna väg är ju klart sagt av dig, men finns det samtidigt i ”bakhuvudet” tanken att du längs vägen ändå kan komma till en punkt där du känner/inser att du inte vill fullfölja upptagandet till Katolska kyrkan?

    Karlendal svarade:

    “På fråga ett vet jag inte svaret. På fråga två, så svarar jag, att hade jag fortfarande tvekat på att jag vill bli katolik, så hade jag inte tagit det steg jag tagit.”

    Undertecknad blev undrande över hur denna ovisshet ang tiden innan man blir upptagen i kyrkan förhåller sig till de faktum att människans tid på jorden är tidsbegränsat och att Jesus kan komma för att hämta de sina innan en kyrkoupptagning skett.

    Här väljer jag att länka till dialogen för att var och en ska få tolka den:

    http://www.mikaelkarlendal.se/2015/10/11/nu-gar-farden-till-rom/#comment-17483

    Någon mer som tolkar Karlendals svar att han anser frälsningen bero på människans vilja att komma till Rom?

    Karlendal kidnappar rövarens vilja att komma till Jesus och omvandlar rövarens vilja till att i stället vilja komma till Rom. Det kallar jag humanistisk omtolkning. Frälsaren på korset bredvid rövaren är dessutom helt kastad över bord i resonemangen.

    I Bibeln ber rövaren till Jesus “Tänk på mig.” Rövaren begär inte en frälsning. Han inser att han inte har rätt att begära den. Han ber till den ende som har makt att frälsa. Och Jesus säger till syndaren: Idag ska du få vara med mig.

    Någon mer som blir uppfylld av djup tacksamhet och lovprisning när vi får läsa om denna enorma nåd som Gud visar i mötet mellan syndaren och Frälsaren?

    /Ulrika

        (Reply)

  14. Mikael känner jag lite sen vi var med i samma församling i Malmö.

    Men och ett stort sådant, jag förstår inte hur en så skärpt man kan gå till katolicismen???

    Nu fattas det väl bara att du Kjell, som är minst lika skärpt, skall vallfärda till rom.
    Skämt å sidor, men är det logiken som förblindar, eller hur kan man komma fram till detta beslut? Eller kan det vara rädsla för att missa himlen, eftersom RKK menar att frälsningen endast finns i och genom denna kyrka, ja ja, vad vet väl jag, men jag själv håller mig borta från allt vad kyrka heter.

    Bb

        (Reply)

  15. Björn bloggaren,

    Utbildning och dess falska variant som kallas “bildning” är bara verktyg. Hur bra än verktyg må vara kan de både brukas och missbrukas.

    Gudsfruktan är vishetens begynnelse och den som begrundar (och anammar) Guds ord går det bra för i evighetens perspektiv.

    Jag läste din lååååååånga betraktelse hos Berndt. Bara du (och Herren) vet vad som finns i ditt hjärta.

    Min tanke (tolkning) både nu och tidigare genom åren är att du undviker slutsatser. Kanske skulle man kunna säga att du lutar åt att vilja vara en “agnostiker”.

    Och visst finns det massor av saker om vilka vi måste säga “jag vet inte” om vi tillfrågas om vår tro och åsikt.

    Men Gud har lovat att den som söker skall finna. Det vill säga, den som fortsätter och fortsätter att söka och inte ger upp. I Psalm 1 talas det om att begrunda Guds ord dag och natt. Det anger prioriteten.

    Om man ger “kyrkofäder” företräde får man räkna med att skymningen sänker sig över Guds ord. Kyrkofäder är inget annat än kända predikanter som levde för länge sedan.

    Deras påståenden måste således prövas mot Guds ord.

    Det är olyckligt för dej, och för alla andra som saknar (församlings)gemenskap lokalt. Precis hur det passar i vår tid törs jag inte uttala mej om.

    Det är nog som vanligt så att både vete och ogräs finns på båda sidorna om staketet, alltså även bland agnostiker och “troende” utan församlingsgemenskap.

    Herren ser till hjärtat och på det planet finns det inget att gömma sig bakom.

    Må Herren leda dej.

    /Kjell

        (Reply)

  16. Det är bra att katolska kyrkan finns, så att det finns ett tillhåll för folk som vill vara något. Drar man den frikyrkliga/protestantiska traditionen till sin spets med skriften allena så är vi alla bara barn och med-lemmar.

        (Reply)

  17. Torbjörn S Larsson,

    Det är väl så det skall vara om man tänker på vanlig mänsklig hierarki.

    1 Kor. 1:25-29 Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till, för att ingen människa skall berömma sig inför Gud.

    1 Kor. 2:1-5 När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst. Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.

    Och samtidigt är det så att vi i enlighet med Psalm 1 och Ords. 1:7-8, 2:1-15 skall växa upp till mognad genom att begrunda Guds ord “dag och natt” och ta emot förmaning, tuktan och tröst så att vi inte låter oss ledas vilde av villolärare och så att vi kan hjälpa varandra att känna igen skillnaden mellan falskt och äkta.

    2 Kor. 10:3 Ty även om vi lever här i världen, strider vi inte på världens sätt. De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga.

    Ef. 4:11-16 Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus. Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.

    Avsikten är att var och en skall bli fast förankrad i Guds ord och hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. Så byggs kroppen upp i kärlek och fogas samman…..

    Det handlar inte om prål och makt och ceremonier!

    /Kjell

        (Reply)

  18. Mikael Karlendal uppger som beskrivning av sin blogg:

    “För tron och sanningen”

    En kommentator föreslog att han nu borde ändra det till:

    “Förr tron och sanningen”

    /Kjell

        (Reply)

  19. 19 Maj 2011 skrev Mikael för tron och sanningen följande Besöket i Rom. (Så länge han låter artikeln stå kvar. För säkerhets skull har jag sparat den och de artiklar den länkar till.)

    Jag citerar. Märk väl att länkarna i den originella artikeln inte fungerar! Länkarna här nedan funkar. Här följer Mikaels egna ord:


    Jag anser nämligen, att den katolska kyrkan lider av stora läromässiga/teologiska svårigheter. Det finns väldigt många fel och villfarelser i katolsk lära och praxis. Bland annat angående helgondyrkan och bildanvändning. Jag har skrivit lite om det här:

    Varför ska vi inte vända oss till helgon? (28 april)

    Ikoner och andra avbildningar i gudstjänsten? (3 maj)

    Apropå helgon (7 maj)

    Det finns många fler saker att skriva om givetvis, men dessa saker är exempel på sådant som enligt min mening inte är acceptabla olikheter i lära och praxis. Vad menar jag med det?

    En acceptabel olikhet i lära eller praxis för mig, är sådant som inte innebär avvikelse i frälsningsavgörande frågor. Exempel på det är olika dopsyn. Jag tror att Gud räknar både spädbarnsdöpta och troendedöpta som medlemmar i den församlingsmatrikel han för i himlen. Jag tror inte att det är en synd att döpa spädbarn. Möjligen en teologisk eller exegetisk feltolkning, men inte något som gör att någon riskerar att gå evigt förlorad, att någon ska räknas som syndare.

    Helgondyrkan och felaktig användning av bilder i gudstjänsten (se mitt inlägg om detta för förklaring) riskerar däremot att göra människor till avgudadyrkare. Och sådana ska inte ärva Guds rike, enligt Paulus. Därför är dessa saker betydligt allvarligare i det ekumeniska samtalet, än olikheter i dopfrågan.

    Jag är medveten om att sofistikerade västerländska bildade (svenska) katoliker inte menar sig be till helgon som till en gud. Ej heller till bilder. Jag är medveten om att de anser att de endast ber avlidna människor (som de anser som levande) om förbön. Jag är medveten om att de anser att de firar gudstjänst tillsammans med dessa avlidna kristna. Jag är medveten om att de genom att uttrycka sig på detta sätt menar sig inte vare sig vara avgudadyrkare eller spiritister, trots att de tillskriver dessa avlidna kristna någon form av allestädes närvaro och förmåga att höra vad miljoner människor i olika delar av världen säger till dem samtidigt. Dock menar jag, att vad de i praktiken gör är något annat än vad de fina orden säger. I praktiken gör de vissa avlidna kristna människor till någon sorts halvgudar med halvgudomliga egenskaper och behandlar dem som sådana. För de som befunnit sig i starkt katolska länder en längre tid, för dem som beskådat den katolska folkfromheten, för dem som läst innehållet i katolska böner till helgon, kan tolkningen av vad som försiggår te sig betydligt annorlunda än vad dessa intellektuella svenska eufemister vill göra gällande.

    Det behöver inte vara fel att ha teologiska samtal mellan pingstpastorer och katolska kyrkan. Men, då får inte väsentliga läromässiga skillnader av den här typen av karaktär skyfflas undan som om det var lika ”oviktigt” som mängden vatten i dopet eller frågan om tron kommer före eller efter dopet. Dopfrågan är i jämförelse med skillnader av detta slag fjäderlätt.


    Så långt Mikaels egna ord.

    Någonstans blev det tydligen ändå ödesdigert med dessa teologiska samtal!

    /Kjell

    PS. Här finns en relevant kommentar med ett långt svar från Mikael.

        (Reply)

  20. Tack Kjell

    Får jag kopiera upp ditt arbete och sprida det vidare? Det här behöver alla läsa.

    Jesu Kristi frid
    /lärjungen

        (Reply)

  21. lärjungen,

    Bloggen hör till det som kallas “public domain”. Det betyder att ingen copyright finns och att vem som helst kan använda sig av innehållet.

    Till god ton, så kallad “netikett”, hör att inte avsiktligt förvränga innehållet eller ta det ur sitt sammanhang så att (eller för att) det skall missförstås.

    Som du ser citerar jag själv ofta från andra sidor i public domain. I de flesta fall anger jag då även en länk till originalet så att de som läser citatet själva kan bedöma om jag har återgett det ärligt.

    Svaret är alltså att vem som helst är fri att kopiera, citera och sprida vidare.

    Jag har inte mycket förtroende för att high profile konvertiter till RKK bryr sig om vad jag skriver här. För dem är jag ju bara en kättare som i deras ögon syndar mot Gud.

    Men jag har hoppet att åtminstonen någon, eller några, skall inse faran med RKK’s slippriga dikesren innan de själva halkar dit och ligger framstupa med näsan i dyn.

    /Kjell

        (Reply)

  22. Kjell,

    Att det finns ogräs både innanför och utanför är inte problemet för mig, utan psykisk ohälsa på Gudstjänster/möten. Varför vet jag inte exakt, men misstänker en del saker.

    Bb

        (Reply)

  23. Björn bloggaren,

    Du är välkommen att vara mer specifik angående de saker du misstänker.

    Först vill jag att du tittar på listan av RKK’s ofelbara beslut av påvar och läroämbetet från och med 1816. Du finner den som tillägg ovan.

    Sedan vill jag att du funderar på alla de andra villoläror som, likt en störtflod, trängde in i “det allmänna medvetandet” från och med 1800-talets början.

    Jag är fullt medveten att det jag skriver nu kan användas av både vänner och fiender för att missförstå vad jag vill säga. Och jag säger det ändå:

    Det finns även bland dem som kallar sig protestanter helt förskräckliga villor!

    Katoliker har inte fel när de påpekar dessa villor, men de har fel när de försöker “bevisa” att de egna villorna därmed är påvliga (ofelbara) och läroämbetets sanningar.

    Protestanter har inte fel när de påpekar katolikernas villor, men de har fel när de utnyttjar dessa villor för att skaffa billiga poäng för egna villor.

    Den enda räddningen mot vår tids störtflod av villor är just “sola scriptura”, nämligen det egna personliga ansvaret att “begrunda Herrens bud dag och natt” enligt Psalm 1.

    Det vill RKK förbjuda dej!

    Det vill en onämnbar radda av “tele-evangelister” förbjuda dej.

    Och just i denna villervalla kommer alla(?) som inte prioriterar Guds ord i sina dagliga liv att förlora fotfästet.

    Kärlek till Sanningen blir vattendelaren.

    /Kjell

        (Reply)

  24. Björn bloggaren,

    Hej Björn

    Kan du förtydliga vad du menar? Intressant.

    Jag tänkte pröva en tanke med er.

    Vill Jesus verkligen att vi ska formulera en lära där vi har teologiska svar på allt? Han fick ju en mängd frågor men jag tycker inte Hans svar har inte karaktären av teologiska svar. Om Jesus vill att vi skulle förstå allt så tycker jag att Hans svar skulle vara annorlunda. Att han hade förklarat varför dopet är viktigt, nattvardens betydelse osv. Jag tvivlar verkligen på att en extrem intellektualisering av tron verkligen är från Gud. Och då menar jag inte vissa grundläggande fakta om den kristna tron.

    Martin

        (Reply)

  25. Martin,

    Fast din kommentar om Lindsey Williams var sannerligen både tydlig och relevant (på annan sida).

    Du får gärna publicera den även här.

    /Kjell

        (Reply)

  26. Kjell,

    Har läst och det är ju självklar, om man vill behålla en religiös makt så skall man inte låta folk läsa sanningen själva.

    Tyvärr verkar det som att de flesta katoliker inte själva läser sin bibel, för hade de gjort det, så hade nog fler lämnat. Men bara en sådan sak att man måste vara med i RKK för att kunna bli frälst, gör ju att rädslan för att missa det eviga livet får folk att stanna.

    För mig är katolicismen en religion och för mig är religion I stället för. I stället för det äkta, det sanna livet med Jesus. Religion är död och en efterapning av något gammalt, se katolsk Gudstjänst.

    När det gäller villolärorna som kommit in som en störtflod, så vet jag inte om det är värre nu än då. Man få ju hela tiden vara uppmärksam på saker som förkunnas och som skrivs.

    Vad är det jag misstänker?

    Kjell, du har ju läst det jag lade ut hos Berndt och det jag skrev i den texten är som jag ser det, ett grundproblem. Det visar ju sig när pastorer och ledare utropar att kyrkan är världens hopp, eller att som grenholm sa: Kristna kommuniteter är världens hopp.

    Man sätter alltså kyrkan/församlingen/kommuniteten/husgruppen på Jesu plats vilket är väldigt fel.

    Utöver detta så ser jag och vet jag om andra företeelser som gör att det blir skevt.

    Vissa läror är naturligtvis bidragande men det är främst två andra saker som jag vet.

    1. Kontrollen är varierande, men finns i alla sammanhang och bidrar till en kvävande känsla.
    2. Manipullation är en annan stark kraft och man ser den ofta inte, men man känner av den. Man säger ex att vi skall älska människor och det är ju rätt, men om det underliggande syftet är att få så många medlemmar som möjligt, så är det fel.

    En falsk kärlek alltså. Problemet är och blir, att det är inte kärleken och deras frälsning som är drivkraften, utan fler medlemmar och de som är i detta är ju egentligen stora hycklare.

    Nu är det över 3,5 år sen jag gick till en kyrka och innan dess gick vi till en liten frikyrka. Människorna där var snälla och trevliga, men jag mådde psykiskt illa var enda gång och jag tror att dessa 1,5 år blev spiken i kistan för mig. Bara tanken på att gå till en kyrka gör ont känslomässigt, så jag håller mig borta ett tag till.

    Jag vet inte vad det berodde på att jag mådde som jag gjorde, kanske att det gått från liv till religion.

    Bb

        (Reply)

  27. Björn bloggaren,

    Jag känner dej ju bara genom bloggarna och det du har skrivit under de senaste 6 åren.

    Det intryck jag har fått (du får rätta mej om jag har fel) är att den typ av församlingar du har tyckt om är det man brukar kalla “karismatiska” och då ofta riktning de mer extrema trosförkunnarna. I alla fall församlingar där egna känslor och upplevelser står i centrum.

    Det är väl också på den kanten som det största trycket att aktivt engagera sig finns. Och samtidigt även det outtalade trycket att läran inte får ifrågasättas.

    Alldeles efter vår flytt till Holland sökte vi efter en passande församling. Vi besökte då några gånger “Betel Pingstkyrkan”. Varenda predikan cirklade om “tabernaklet”. Man hade en stor målning av tebernaklet och härledde alla “sanningar” från dess symbolik.

    Det var också väldigt emotionellt varenda gång med gråtande människor. Det hörde till liturgin att man skulle bekänna hur usel man var och gråta över det. En stor del av församlingen bestod av indonesier.

    När man anlände blev man personligen välkomnad av en grupp människor. Efter mötet blev man formligen kidnappad och förhörd. En stående fråga var vad man tyckte om predikan. Det enda godkända svaret var “fantastisk”. Några frågetecken tolererades inte.

    Som du förstår gav vi upp efter 5 eller 6 besök. Det var samma visa varenda gång!

    En annan församling var helt annorlunda, men även den en “pingstaktig” församling. Man fick komma och gå som man ville. Inget tvångshälsande eller förhör efter mötet. Där stannade vi mer än 10 år, men tyvärr drog de tre predikande ledarna allt längre riktning trosförkunnelse och framgångsteologi.

    Jag var med i ledningen men kunde inte hindra trenden och när en gång en vild predikant inbjöds, som bland andra hädelser sade att man inte behöver Bibeln, då drog jag och några andra ut ur den församlingen.

    Vi gick till baptistförsamlingen och bad dem acceptera oss som deltagare i gudstjänsterna. På den tiden hade man ingen matrikel i den församlingen. Baptisterna tror ju att Andens gåvor inte hör till vår tid. För övrigt var predikningarna i allmänhet goda bibelstudier.

    I den församlingen stannade jag tills vi flyttade till Kenya.

    Här i Kenya är det helgalet med vilda framgångsteologiska trosförkunnelse-församlingar. Förväntningen är att man nästan skall engagera sig på heltid och bidra med minst 30% av sin brutto inkomst…..

    Ja, det kan vara svårt att hitta en församling. Jag ångrar inte tiden hos Baptisterna. En tid var jag ledare för undomarnas bibelstudiegrupp. Att jag tror att Andens gåvor hör till vår tid är en annan sak. Jag tror inte att man uppnår något gott genom att strida om det. Man kan ju alltid “vara” ett vittne.

    Kanske kan även du finna en församling om du söker bland mer konservativa samfund.

    /Kjell

        (Reply)

  28. Kjell,

    Du skriver: “karismatiska” och då ofta riktning de mer extrema trosförkunnarna.

    Nja, visst, jag är i princip frälst in i trosrörelsen, men lämnade bygget 95.
    Karismatisk är det om Guds Ande är på mötet, det behöver inte ske så mycket, men närvaron, friden och glädjen bör finnas där. Tyvärr så var det inte så i de flesta sammanhang som jag och min fru gick till.
    En gång på en julgudstjänst hos frälsningsarmen fanns denna glädje, frid och liv och detta trots att det inte hände ett dugg. Jag blev förvånad, för jag var inte van vid att få uppleva detta, det var ju år sen något sådant skett. Detta var för ca 4 år sen och innan dess var det minst 6 år sen dessa andens frukter visat sig.

    Som du säkert förstår, så letar vi inte aktivt efter en församling, vi har helt enkelt tappat lusten då det oftast är en plåga att gå på gudstjänst.

    Nog om detta!

    Bb

        (Reply)

  29. Björn bloggaren,

    Som du såg skrev jag ordet “karismatisk” inom citationstecken. Anledningen är att det oftast missbrukas och används om yttringar som inte alls har med Den Helige Ande att göra.

    Och anledningen till att jag tyckte att det passade att tala om detta här är just att det finns gott om anledning till kritik av saker som sker under protestantismens paraply också.

    Om någon katolik till äventyrs skulle läsa här vill jag vara tydlig med att jag inte alls avvisar skälig och sund kritik.

    Men, och det är ett stort MEN… Lösningen på problemet är inte att konvertera till RKK!

    En mycket väsentlig skillnad mellan katoliker och protestanter är just att katoliker som protesterar mot felaktig RKK-lära anses synda mot Gud, medan en protestant som protesterar mot felaktig lära i protestatiska samfund just anses tjäna Sanningen.

    Det RKK säger är ju i princip: “Påven, ex cathedra, och läroämbetet har rätt i allt och har samma auktoritet som Guds ord!”

    Detta är ett av kännetecknen på en sekt. I protestantismens avarter finner man samma, fast det då oftast heter: “Rör inte Herrens smorde!”

    Det är en mycket korrekt beskrivning att kalla sådana självutnämnda apostlar för “småpåvar”. Ledningen i protestantiska, sektariska församlingar gör precis samma fel som ledningen i RKK, fast i mindre skala.

    Människor, eller grupper av människor, som tillskriver sig själva tolkningsföreträde är helt enkelt ute på fel spår. Detta gäller alla som kallar sig “kristna”.

    Innan Jesus återkommer är det bara den äkta “Vicarius Filii Dei”, alltså på svenska “Guds Sons Ställföreträdare”, som kan lösa problemet.

    Joh. 14:26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

    Joh. 15:26 När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.

    Joh. 16:7 Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er.

    Detta är Guds plan och det “läroämbete” som Herren själv “instiftade” att finnas i oss och påminna oss om allt vad Herren har sagt oss. Detta om något är det kärnan i “sola scriptura”.

    Joh 14:15-18 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er.

    Den människa, eller den inre cirkel som gör anspråk på att vara Herrens ställföreträdare är (en) hädare! Titeln tillhör Den Helige Ande och straffet för hädelse av Den Helige Ande är att förspela förlåtelsen. (Matt. 12:31)

    /Kjell

        (Reply)

  30. Om du av någon anledning fortsätter att följa diskussionerna hos Mikael Karlendal, vill jag påpeka följande.

    Du kommer att se att diskussionerna i kommenterer blir mer och mer perifera och snurrar som katten kring het gröt. Det är lätt att förutse att Mikael kommer att vinna poäng i sådana diskussioner. Han är väl påläst och skicklig i att presentera sin synpunkt, väl formulerad, som apologes för sin nya tro.

    Det finns redan sådana diskussioner och jag skall nämna tre av dessa.

    1. Uppehöll sig Petrus i Rom?

    Det finns ingen anledning att betvivla det. Vad det handlar om är frågan om Petrus var “Kyrkans” ledare som “högsta primat”, kanske man skulle kalla det “äkebiskop” i den tidens hierarki.

    Det finns inte heller någon nyttig anledning att tvivla på att Petrus led martyrdöden i Rom.

    Uppgiften att han blev begraven där St. Peterskyrkan står får man nog däremot ta med en nypa salt. Den är alltför väl tillrättalagd som “bevis” att nämnda kyrka är byggd ovanpå “klippan Petrus”.

    2. Borde protestanter tillåtas att deltaga i Eukaristin?

    Jag kan inte ens förstå varför man skulle vilja göra det. På fel ställda frågor får man alltid missledande svar.

    Frågan borde i stället handla om läran bakom eukaristin och huruvida den läran är biblisk.

    3. När är man frälst?

    Efter Mikaels “dekret” att man syndar mot Gud om man inte lyder RKK’s lärosäte och att man förlorar sin frälsning om man inte erkänner att RKK har rätt i allt och konverterar, har det uppstått spekulationer agående vad detta innebär i praktiken.

    • Hade (och har) Petrus rätt att man får Guds Ande som underpant på frälsningen om man omvänder sig och låter sig döpas?
    • Hade (och har) Jesu bror Jakob rätt när han skrev att en tro utan gärningar är död? (En död tro kan ju inte vara frälsande!)
    • Hade (och har) Paulus rätt när han skrev att den som inte har Guds Ande / Kristi Ande hör Honom inte till?

    Om man grundar sina spekulationer på en falsk lära blir resultatet nonsens.

    Det jag således vill varna mot är att föra onyttiga diskussioner och bygga vidare på obibliska dekret.

    /Kjell

        (Reply)

  31. Fundera till exempel på följande bibeltexter:

    Matt. 23:8-12 Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare, och ni är alla bröder. Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen. Ni skall inte låta någon kalla er lärare, ty en är er lärare, Kristus. Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

    Joh 17:11 Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett.

    Jämför Opus Dei

    Våra varmaste gratulationer, helige Fader!

    I dag den 16 april fyller Benedikt XVI år. Vi publicerar en gratulationstext skriven av biskop Javier Echevarría.

    Fundera också på vem som har gudagiven rätt till titlen “Vicarius Filii Dei”. Se kommentar ovan.

    Maria har av RKK promoverats till “Himmelens Gudinna”. Sök på “gudinna” i Bibeln och du skall finna att bara avgudareligioner har gudinnor.

    Begrunda till sist att så kallad “Apostolisk sucession” inte finns beskriven i Bibeln och att Den Helige Ande har anvisats av Herren som vårt “lärosäte”. Se kommentar ovan.

    Hur många hädelser behöver en sekt uttala för att man skall ta avstånd från den?

    /Kjell

        (Reply)

  32. Ovan sägs det att det inte finns anledning att betvivla att Petrus varit eller dött i Rom. Personligen anser jag pga. av Bibelns ord inte finns någon egentligen anledning för Petrus att besöka Rom. Bibeln säger klart och tydligt att Paulus mission var hedningarna. Petrus judarna…

        (Reply)

  33. Torbjörn S Larsson skrev: “Bibeln säger klart och tydligt att Paulus mission var hedningarna. Petrus judarna…”

    Visst är det så och visst skulle katolikerna önska att det inte stod så i Bibeln.

    Det är nog bara att vi uttrycker oss lite olika.

    Vad jag försöker säga är att det är oväsentligt om han reste till Rom eller ej. Om det i så fall var av fri vilja eller som fånge. Om han i så fall gjorde det för att hälsa på fången Paulus.

    En oväsentlighet som man helst kan låta bli att diskutera eftersom den inte bevisar något, men utnyttjas av katolikerna för att legitimera viktiga delar av deras villoläror.

    /Kjell

        (Reply)

  34. Med all respekt för katolikerna och deras självgjorda myter måste man nog säga att det här påståendet att Petrus är den förste påven inget annat är än ett skruttigt påhitt.

        (Reply)

  35. Visst, däremot är jag rätt säker på att han kom till Rom. I alla fall benen som dom älskar att gräva upp och stoppa ned i nån krypta ett par hundra år senare.

        (Reply)

  36. Torbjörn S Larsson,

    Även om det skulle vara Patrus benrester, vilket jag starkt betvivlar, så har det inga som helst konsekvenser för evangelisk lära.

    Om du har läst några stycken av RKK’s “helgonfabler” vet du att det inte saknas hittepå om lik. Det finns lik som flyter mot strömmen och lik som inte ruttnar, och mycket mer.

    Sådana fabler, plus eukaristin, ave Marie böner och bikten är det mest centrala för katoliker. Väldigt många har aldrig haft en egen bibel, eller ens en bibel i det tillgivet, from religiösa katolska hem de växte upp i.

    Ingen av dem har fått höra frälsningens evangelium. Läroämbetet förtiger det. Alla har sett, ägt och oftast läst RKK’s katekes.

    Katekesen är den bok man känner i stället för Bibeln!

    Just “i stället för” skulle kunna sättas som rubrik på påvekyrkan.

    Benknotor, ritualer, helgon, läroämbete och påve! Allt detta i stället för en levande tro på en levande Gud och en personlig relation med Herren.

    Det finns en tolkning angående Matt. 24:4-5 Jesus svarade dem: “Se till att ingen bedrar er. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias (grundtexten: χριστος “christos”), och de skall leda många vilse.

    Den tolkningen är att Jesu profetiska varning handlar om alla katolska biskopar och hela raddan påvar som tituleras “Vicarius Christi”, vilket betyder “I stället för Kristus”, på grekiska heter det “αντι χριστος” (uttalas anti christos)…….

    De skall leda många vilse! 1.200 miljoner katoliker. Världens största sekt! 800 miljoner protestanter, många av dessa i villoläror med ledare som anses “kristussar” och vars ord man lyder mer än Guds ord.

    Det saknas sannerligen inte “anti kristussar”.

    /Kjell

    PS. Intressant läsning! List of Christian denominations by number of members

        (Reply)

  37. Bra Kjell
    En bredsida kraftig lika salig Luther…
    Vi får dock inte glömma att det finns underbara bröder bland Katolikerna trots
    läran

        (Reply)

  38. Torbjörn S Larsson,

    När Jesus sade: “allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem”; gjorde han ingen undantags-paragraf för medlemmar av “andra” sekter.

    Och vi skall ha klart för oss att det inte saknades olika skolor bland judarna.

    Allt ifrån “karaiter” som strängt predikar “sola scriptura” till andra riktningar, som i likhet med RKK ger traditionen företräde.

    Låt oss aldrig glömma att Jesus dog och uppstod för dej, och mej och alla de människor vi möter, och bemöter.

    Rabiata katolska missionärer kan man inte vinna över med någon som helst argumentation.

    Däremot kan man faktiskt vittna om sin tro, och vara ett vittne, så att missledda fromma katoliker kan räkna kristustrogna protestanter som “frälsta”. Därifrån kan de vara öppna för evangelium.

    Om man däremot bär sig illa åt, häcklar och hånar, uppnår man precis motsatsen.

    Om man uppträder så att man hindrar någon annan att ta emot evangelium, begår man en stor synd.

    /Kjell

        (Reply)

  39. Det finns en video på YouTube där bara katoliker och ex-katoliker kommer till tals.

    Rörande och seriöst vittnesbörd

    Två saker vill jag nämna:

    1. Den 54 minuter långa videon är på engelska men ljudet är bra och tydligt.
    2. Vid ungefär 14:50 talar en före detta Jesuit-präst (med indiskt utseende). Han formar sin högra hand “olyckligt”. Men det han säger är bibliskt helt korrekt.

    Ungefär 12 minuter in i filmen får en katolsk präst och exeget frågan varför katoliker inte tror på Jesu ord på korset att “det är fullbordat”, utan fortsätter doktrinen med mässoffret.

    Han kan inte svara på frågan!

    Om du förstår engelska kan jag verkligen rekommendera denna respektfullt sammansatta film med gedigna förklaringar och svar.

    /Kjell

        (Reply)

  40. Kjell,

    Kan du inte flytta den här bloggposten nu så att man slipper se bilderna på de där ledande katolikerna som använder sina händer för att göra satanstecken.

    /Ulrika

        (Reply)

  41. Ulrika,

    När jag skriver nya bloggposter flyttar den sig nedåt.

    Om det kan vara till någon tröst kan jag berätta att även bloggtrollet Anders Gunnarsson irriterar sig på bilden.

    /Kjell

        (Reply)

  42. Kjell,

    “Om det kan vara till någon tröst kan jag berätta att även bloggtrollet Anders Gunnarsson irriterar sig på bilden.”

    Det är gott! Tänk om han kunde börja ta ställning utifrån sina sunda irritationer också.

    🙂

    /Ulrika

        (Reply)

  43. Andreas Frost,

    Det vet jag faktiskt inte. Reaktionen torde vara förvirring när den man som tituleras “Helige Fader”, och som man måste tro att han är ofelbar, gör detta tecken.

    Det blir nog kortslutning i hjärnan på något vis.

    Du lär inte få något användbart svar från katoliker om du skulle fråga dem.

    Total denial!

    /Kjell

        (Reply)

  44. Om jag förstått det rätt så finns 2 varianter av fingertecknet… med utfälld tumme eller med infälld. Är inte själv insatt i skillnaden.

    Länken ger en förklaring till fingertecknet:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Sign_of_the_horns

    Det som jag tycker är viktigt är vad användaren av tecknet har för avsikt.
    Tecknet kan ju formas av misstag.

    MVH
    Broder

        (Reply)

  45. Broder,

    Naturligtvis spelar sammanhang och avsikt en viktig roll.

    Det skulle ju till exempel kunna handla om en person som gör det polska handalfabetets tecken för bokstaven Y.

    Det amerikanska handalfabetets upphovsmän (och kvinnor) har ändrat tecknet för Y så att det inte kan missförstås som ett djävulstecken.

    Själv kände jag inte till djävulstecknet tills en gång min 4 åriga systerdotter tittade på TV och kommenterade: “nu gjorde han djävulstecknet”. Jag var då någonstans mellan 40 och 50.

    Om ett litet barn känner igen detta tecken så borde världskända ledare vara tillräckligt “insiktsfulla” så att de inte använder det.

    Skulle du själv knyta näven och sticka upp långfingret i publika sammanhang?

    Hur ovetande och dum får man vara om man är en “ofelbar världsledare”?

    /Kjell

        (Reply)

  46. Den person som accepterar titlen “Helige Fader”, och accepterar att kallas “Kristi ställföreträdare”, samt annonserar sitt besök till Afrika med att låta sig kallas “Fridsfurste” och vill förena “kristna” med “muslimer” kommer till Kenya 25 November och reser vidare 27 November.

    Man bygger ett slags “open air temple” åt honom för 50 miljoner Kenya Shillings. Det motsvarar 140.000 månadslöner för väl betalda oskolade arbetare på lokal nivå.

    Jag hittar tyvärr ingen bild av “skrytbygget” på nätet. I vår dagliga tidning finns den. I stället visar jag följande bild. Courtesy Nation Media Group Kenya.

    Och jag lägger till några texter från Guds fullkomliga, perfekta, eviga, oföränderliga ord!

    Joh. 17:11 Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett.

    Till vem hör titlen “Helige Fader”? Vem hädas om en dödlig människa accepterar denna titel?

    Matt. 23:9 Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen.

    Vem sade detta? Var det Herren Jesus själv, eller var det en ställföreträdare?

    Gal. 1:3 Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus,

    Vem månde denne Fader vara?

    En dödlig villolärare som bor i Vatikanen?

    Svaret vet både katoliker och protestanter, men inte alla törs erkänna det.

    /Kjell

        (Reply)

  47. Mikael Karlendal må ha och som du skriver en stark ställning i bloggvärlden, och säkert kommer han att likt UlfEkman, m.fl att få med sig fler i sitt fall. Men, det är väldig stor skilnad på att utgöra ett inflytande och att påverka många som i det här faller folk i fel och destruktiv riktning, vilket är nog så illa, mot att ha Herrens välbehag för det man skriver och vilken väg man har slagit in på.. Själv tar jag inte Mikael Karlendal på något större allvar, märk väl trots allt var han pastor för en mindre församling, tack o lov.

        (Reply)

  48. Tony Malmqvist,

    Du skall nog inte underskatta Mikael. Han är en betydligt duktigare debattör än Ekman.

    Jag vet inte hur många läsare han har kvar på bloggen men en del av de som är kvar löper risken att köpa hans argument ett för ett.

    Jag erkänner fullt ut varje bloggägares rätt och plikt att moderera kommentarer, så följande är inte ett klagomål. Jag bara vill visa att redliga argument mot RKK’s läror inte släpps in.


    Kjell den 2 november, 2015 kl. 09:29 skrev:

    Din kommentar inväntar granskning.

    Anders G skrev: ”Jag har inga problem att sakligen gå igenom era lögner. Häv din censur först.” (Se ovan 2 november, 2015 kl. 08:34)

    Jag kör med 100% moderation och släpper bara in sakliga svar.

    Skriv en saklig kommentar så kommer den in.

    Svar här är också helt i sin ordning. Kanske till och med bättre.

    Fråga: Är det sant att Pius IX 1854 den 8 december proklamerade dogmen om Jungfru Marias obefläckade avlelse?

    Det borde till och med du kunna svara på, utan om och men.

    Svars-alternativen är:

    1. Ja.
    2. Nej.
    3. Korrekta data är …….

    /Kjell

    Den utmaningen var tydligen alltför svår att bemöta. Och då tog jag bara en av dogmerna från listan ovan.

    Anklagelsen var att listan inte är ärlig.

    /Kjell

        (Reply)

  49. Vad det gäller och beträffade M K intellektuella skärpa så finns det inte så mycket att tillägga gällande att han är onekligen skärpt där, Ulf Ekman är och ligger dock inte långt efter där. Intelligens ska vi dock inte koppla ihop med med att vara ödmjuk, därför ingen garanti att man håller sig till den sunda läran Men som jag skrev innan är jag övertygad om att även M K kommer att få en svans efter sig, kanske rentav från den församling som han nu lämnade som pastor. Men skärpt eller ej så Har M K aldrig imponerat på mig. Vid flertal har han visat prov på en arrogans som stundals fick mig att rygga tillbaka. Nu har jag inte läst hans senaste inlägg på sin blogg, det finns inget som är så intressant att man vill följa hans hans alster och numera villoläror, dessutom har jag blockat honom i mitt flöde på Twitter, vägrar konsekvent att ge honomdet minsta utrymme i socila medier.

        (Reply)

  50. Kjell,

    Du skrev:
    “Skulle du själv knyta näven och sticka upp långfingret i publika sammanhang?”
    Jag noterar att du inte beskriver corna-tecknet du beskriver utan ett kanske mer välkännt fingertecken. Var det meningen?

    Jag skulle inte göra corna publikt eller privat. “Långfingret” har jag tyvärr kännt mig frestad till någon gång i trafiksammanhang.

    Mvh
    Broder

        (Reply)

  51. Broder,

    Ja, det var avsikten. Långfingret är ju betydligt mindre “laddat” än djävulstecknet.

    Ärlighet varar längst! Jag fick mej ett gott skratt av ditt ärliga svar.

    Trafiken lockar fram aggressivitet hos de flesta.

    /Kjell

        (Reply)

  52. Först; Delar inte katolska kyrkans teser i något! Men har svårt att förstå när man plockar fram sådant som skrevs på 300-talet.! Vad hittar vi vid samma analys i våra egna rörelser? Alla rörelser har utfört, just en rörelse… Alla har förändrats i åsikter och bud genom tiderna. Viktigt är var vi står idag, det är idag du och jag lever, idag kan vi hjälpa människor in genom den trånga porten. Det är idag vi kan evangelisera, idag vi kan i bön förändra, “förflytta bergen”.

        (Reply)

  53. Studde skrev: “Viktigt är var vi står idag, det är idag du och jag lever, idag kan vi hjälpa människor in genom den trånga porten. Det är idag vi kan evangelisera, idag vi kan i bön förändra, ‘förflytta bergen’.”

    Okay, var tycker du att “vi” står i dag?

    Anser du att de som i dag är villolärare kan “evangelisera”?

    Den som predikar en annan Kristus, predikar ett annat evangelium, och ett annat evangelium kan inte frälsa.

    RKK har samlat villor och lagt till mer och mer sedan år 300.

    Andra har hoppat in, valt och vrakat, och tyvärr gjort ungefär samma sak.

    Protestantismen i dag, Word of Faith, Name it and Clame it, Prosperity, sataniska tecken som kallas karismatik, är minst lika avfallna som RKK var i sina värsta dagar.

    Men inte kan det bli bra “automagiskt” bara för att felen är gamla.

    Berätta gärna vad ditt råd är. Rent praktiskt.

    /Kjell

        (Reply)

  54. Tony Malmqvist,

    Detta är inget klagomål mot din kommentar, men jag känner att jag vill meddela tydligt och klart att jag inte har några ambitioner att spela rollen som Mikaels törntagg.

    Han har valt och det får man i länder med religionsfrihet.

    Det är helt tydligt och klart att RKK och jag själv tror på olika “kristusar”. Det kan låta megalomaniskt att tillägga: En av oss har fel.

    Jag har inget att göra på MK’s blogg och tänker inte göra det heller. Men kommer nu och då ändå att sakligt rapportera genom att citera det MK skriver.

    Därför citerar jag nu hans (i skrivande stund) mest påfallande uttalande:

    Så när blev kyrkan katolsk? Svar: Den blev katolsk redan i Apostlagärningarna 2 när Anden föll över de församlade. Och den har förblivit det sedan dess.

    Detta enligt Mikael Karlendal….. Den som inte förstummad tar sig för pannan bör söka pastoral vägledning.

    Hur blind kan man bli?

    /Kjell

        (Reply)

  55. Och i tidningen Dagen berättar Ulf och Birgitta Ekman om sin nya bok, d.v.s. varför de blev katoliker !
    Vilket andligt mörker de två befinner sig i !
    Ulf har valt påven Johannes Paulus II till sitt skyddshelgon, och Birgitta har valt Maria till sitt skyddshelgon.
    Och katolikerna BER till sina helgon !
    Och i varje mässa offras JESUS om och om igen !
    JESU offerdöd på Golgata räcker inte för katolikerna!
    “Han gick med sitt eget blod, en gång för alla, in i det allra heligaste och vann en evig förlossning.”

    Påven Johannes Paulus II var en stor Maria dyrkare, t.ex. boken “Helt din Maria” har han skrivit och på hans kista fanns inristat bokstaevn “M” – han lämnade sin ande i Marias händer. Fruktansvärt !
    Han var även en stor förespråkare för ekumeniken, bl.a. skrev han boken “Att de blir ett” (Ut Unum Sint).

    Men JESUS sade inte att vi skall bli ett – utan vi skall vara ett !
    “EN HERRE, EN TRO, ETT DOP, EN GUD”.

    Vi ser idag ett enormt avfall ifrån GUDS ORD!

    Men det är ju också ett stort tidstecken på JESU tillkommelse !

    SHALOM !

        (Reply)

  56. Kjell,

    Nej, och det har inte jag heller. Märk väl mina ord. Jag tillhör inte dem som villigt upplåter och ger extra utrymme åt de eller den som förfalligt till falska läror beträffade kristen tro och lära. Så detta att jag medvetet undviker som i det här fallet M K, det innebär inte jag för den skull har en törntagg emot honom. Däremot när det gäller dessa som ger en näring åt och till honom genom långa,utdragna meningslösa, fruktlösa diskussioner,det förundrar jag mig över.

        (Reply)

  57. Tony Malmqvist,

    Helt ärligt måste jag då tyvärr säga att jag anser att du har handlat fel i din kommentar hos MK och att det är ett dåligt vittnesbörd som säkerligen inte leder till förtroende för protestanter.

    Sådant skadar anseendet för evangelisk tro.

    Ytterligare kommentarer från dej om MK kommer jag inte släppa in.

    Sakliga kommentarer angående RKK kommer jag däremot att släppa in.

    /Kjell

        (Reply)

  58. Kjell,

    Jag vet inte om du missförstår mej… Jag menar att det är viktigare att kritiskt granska tidsläget idag på den andliga fronten än analys av den ena påven efter den andra vad dom tyckte för många hundra år sen. Och “vad att göra?” Jag måste få berätta ur vårt praktiska liv, just nu…
    Min hustru o jag åkte, tillsammans med en norsk evangelist, från mellan-norrland upp till nordligaste Norge. Vi har möten på vägen… Uppe i Laxälva sitter vi med en Pk-grupp och samtalar efter mötet. Nån föreslår ett möte med invandrarna inbjudna. Kl 21.15 rings ett till prästen, han lovar ge besked när han kollat möjligheterna. Nästa dag har invandrare inbjudits, och mötet startar kl 19. Vi kör en engelsk konsert blandat med tal, bjuder sen på kaffe, te, våfflor och bröd. Många vittnar om stark beröring, “något skönt kändes i hjärtat”. Vår grupp samlades efteråt i P-kyrkan för stark tacksägelse & bön!
    Vi tvekade inte att använda uttrycket “Vi känner väckelsens vindar”.
    De vi mötte hos denna norska grupp är vad vi längtat efter i många år i Sverige!

        (Reply)

  59. Studde skrev: “Jag vet inte om du missförstår mej…”

    Jo, det gjorde jag nog. Och om jag inte hade frågat dej skulle jag fortfarande missförstå dej.

    Kommunikation är inte lätt och skriftlig kommunikation är ännu “svårare”. Den som inte verifierar vad den andre säger löper risken att fastna i sina missförstånd.

    Du har helt rätt att en “församling” som inte evangeliserar, saknar något mycket väsentligt.

    Jag förmodar att du håller med mej att det budskap man predikar är viktigt, för tron kommer ju av predikan. Där kan man på personlig nivå få vara till stor välsignelse om man har kärlek till sanningen.

    Det behövs sannerligen Kristustrogna evangelister, och det behövs även herdar, lärare, församlingstjänare och äldste.

    Vi behöver varandra för att förstå bredden och längden och höjden och djupet av det som har med vår tro att göra. (Ef. 3:18)

    /Kjell

    1 Kor. 12:14-27

    Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många. Om foten sade: “Eftersom jag inte är hand, hör jag inte till kroppen”, så hör den ändå till kroppen. Och om örat sade: “Eftersom jag inte är öga, hör jag inte till kroppen”, så hör det ändå till kroppen. Om hela kroppen vore öga, hur skulle den då kunna höra? Om hela kroppen vore öra, hur skulle den då kunna känna lukt?

    Men nu har Gud satt lemmarna i kroppen, var och en av dem som han har velat. Om alltsammans vore en enda lem, var vore då kroppen? Men nu är lemmarna många och kroppen en.

    Ögat kan inte säga till handen: “Jag behöver dig inte”, inte heller huvudet till fötterna: “Jag behöver er inte.” Nej, tvärtom är de av kroppens lemmar som vi anser svagast så mycket mer nödvändiga. Och de lemmar i kroppen som vi anser värda mindre heder, klär vi med så mycket större heder, och dem som vi blygs för, skyler vi med så mycket större anständighet, något som de andra inte behöver.

    Men Gud har fogat samman kroppen och gett den oansenligare lemmen större heder, för att det inte skall uppstå splittring i kroppen, utan lemmarna ha samma omsorg om varandra. Om en lem lider, så lider alla lemmarna med den. Och om en lem hedras, gläder sig alla lemmarna med den. Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar.

        (Reply)

  60. Medan den andliga striden fortsätter måste var och en ställa sig själv frågan om Bibeln (Guds perfekta oföränderliga ord) ger oss rätten till, ja kanske till och med uppmanar oss att, använda vårt förstånd. Och, ja, det gör den.

    “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”

    Den som fastnade i Ulf Ekmans ockulta träsk använde varken förståndet eller “kärleken till Gud” (Gud = Sanningen).

    Den som inte redan från början såg att det handlade om en charlatan, ville inte se det!

    Läs gärna: Minglarna i templet: Katolik kommenterar paret Ekmans nya roadshow.

    Jag återger bilden….

    What Would Jesus Do…. och What Would You Do?

    Hos Mikael Karlendal är sakerna betydligt mindre tydliga. Visserligen vittnar han om sin katolska tro från ungdomen. Jag citerar. Det blir ett långt citat!

    Det är för mig uppenbart att det råder en kontinuitet både när det gäller kyrkans ledare i apostolisk succession och när det gäller kyrkan som institution. Det finns inget avbrott eller avfall från detta i historien, utan både den Katolska kyrkan ledd av påven i Rom och de ortodoxa kyrkorna i öst har ända fram till vår tid bevarat denna apostoliska succession. I denna mening erkänner båda dessa kyrkor varandra. De ortodoxa erkänner dock inte påvens ledarskap över dem själva, blott hans hedersposition. Och det är ett problem för dem, som jag inte fördjupar mig i nu.

    Protestantismen på 1500-talet innebar dock ett brott mot detta. Successionen bröts, den institutionella enheten bröts. Och hur märkligt det än kan låta för många av denna bloggs gamla läsare, så har jag alltid varit medveten om denna kontinuitet, ända sedan jag läste min första rejäla bok om kyrkohistoria skriven av professionella historiker (i detta fallet solida evangelikala sådana). Men jag har förut inte menat att det var fel med detta historiska brott. Jag har ju förut trott att kyrkan med tiden blev så avfallen, att brottet var oundvikligt och nödvändigt. Det betyder att jag vetat om kontinuiteten, men inte sett brottet mot den som en synd.

    När jag läste just den boken i min ungdom, så förstod jag redan av den att vördnaden för reliker kan beläggas redan från 300-talet (egentligen ännu tidigare, men detta är vad jag minns från min läsning i tonåren av just den boken), då man murade in reliker i kyrkornas altaren. Redan då ”kröp avfallet in”! Samtidigt blev jag av samma bok lika övertygad om att samma kyrka var helt korrekt ledd av Guds Ande när det gäller utvecklingen och definitionen av treenighetsläran och kristologin, samt avslutandet av Nya testamentets kanonutveckling. Man var alltså avfallen på vissa sätt, men korrekt på andra. Utifrån vilken grund man objektivt kunde fälla den domen, tänkte jag inte på då.

    Men jag har alltså ända sedan min ungdom trott att Guds Ande klarade av att leda kyrkan helt rätt i frågorna om treenighetsläran, kristologin, den nicenska trosbekännelsen och Nya testamentets kanon. Jag har alltid trott att Guds Ande klarade av att leda kyrkan fram till ofelbara och auktoritativa beslut i just dessa frågor, på samma sätt som han klarade av att inspirera dem som skrev de olika skrifterna som ingår i Bibeln till att skriva skrifter som är ofelbara och auktoritativa i allt vad de lär om tro och liv. Att detta är ett katolskt sätt att tänka och att jag då som varande protestant i princip egentligen måste hålla allt sådant som omförhandlingsbart, var inte något jag insåg förut.

    Har nu Gud utvalt Ulf och Mikael och några flera att rädda massorna i “Det Stora Avfallets” tid? Eller är de sända så att “Det Stora Avfallet” skall få så många som möjligt att “välja fel Ark till frälsning”?

    Ulvar i fårakläder eller sanningens evangelister i avfallets tid?

    Nya konvertiter är alltid de mest fanatiska. Förälskelse i läror eller kärlek till Sanningen?

    Vattendelaren är, har alltid, kommer alltid att vara, Guds eviga fullkomliga ord.

    /Kjell

    PS. För tydlighetens skull vill jag explicit tillfoga att det är min övertygelse att både Ulf och Mikael numera representerar en svår villolära.

        (Reply)

  61. I Mexiko menar man allvar med “extra ecclesiam nulla salus”. Förföljelse av icke katoliker ökar!

    Dagen har publicerat en artikel som heter Protestanter fängslades – vägrade bli katoliker

    Sju evangelikala kristna i den mexikanska delstaten­ Chiapas fängslades den 15 december sedan­ de vägrat att bli katoliker. Det uppger en kristen människorättsorganisa- tion i USA.

    Charisma News skriver att fängslandena är ett resultat av det ultimatum som lokala myndighetsföreträdare i Leyva Velazques ska ha ställt till ortens evangelikala: bli katoliker, lämna byn eller fängslas.

    Charisma News skriver att fängslandet den 15 december dels är ett exempel på den allt mer utbredda religiösa förföljelsen på landsbygden i Mexiko, dels ett exempel på motviljan från myndigheterna att skydda religiösa minoriteter.

    I juni uppskattade ICC att det fanns minst 70 fall av religiös förföljelse mot kristna minoritetsgrupper i fem delstater, där­ibland Chiapas. Varje fall berörde mellan 20 och 100 personer.

    I dag är hundratals män, kvinnor och barn hemlösa i Mexiko på grund av att de har valt att stå fast i sin tro och på grund av att deras regering inte har agerat.

    Tro inte att RKK i Sverige är representativ för Romersk Katolicism!

    Den är bara representativ för den situation där RKK är en liten minoritet.

    I länder där RKK är i majoritet ändras bilden drastskt och i områden där det nästan bara finns katoliker blir RKK ett tyranniskt monster.

    /Kjell

        (Reply)

  62. Jag blev påmind av en attent syster att religionsförföljelse av liknande typ som nu RKK utför i Mexiko, förekom i Sverige för inte så länge sedan.

    Citerar här från en artikel i Midnattsropet!

    Artikeln är lättläst och mycket läsvärd. Jag citerar här bara början!

    /Kjell


    “O hur saligt att få vandra” – Vilhelm Moberg skriver väckelsefolkets historia

    Av Lars Bygdås

    På midsommaraftonen 1850 stävar briggen ”Charlotta” in i New Yorks hamn.
    Ombord fanns en dyrbar last, pilgrimmer från Sverige.
    Andlöst blickar de ut över det nya landet. För dem var det Löfteslandet; Frihetslandet.
    De allra flesta var baptister som flytt sitt fosterland jagade av polis och en statskontrollerad kyrka – därför att de tillhörde den förbjudna frikyrkorörelsen som samlades utanför kyrkan.
    Det var en tid när svenskar tvingades lämna Sverige. De kom till ett jungfruligt land. De fick muta in så mycket mark de mäktade med. Och när de körde spaden i jorden sjönk den ned till skaftet i svart, fet mylla. Ja, även de svenska äppelträden trivdes och bar rik frukt i det nya landet.
    De prisade sin Gud och bröt brödet i hemmen i full frihet utan präster o länsmän. Och det stod inte på förrän den första baptistförsamlingen var grundad.
    Men vad många inte känner till är att grunden till hela invandrarsviten var dagböckerna från en baptist från Östergötland, Andrew Petterson.
    Mobergs utvandrarepos är aktuellare än någonsin just i vår kaotiska värld.
    Och i detta drama har vi som väckelsefolk våra rötter.

    ”Fly för ditt livs skull!” Ett rop som går genom hela den heliga historien. Skall Guds barn behöva fly? Ja, Jesus flydde. Han gick på hemliga vägar undan, inte främst från de välrustade romerska soldaterna, det fanns en annan fiende på ett annat plan – prästerskapet. Han som kom med frälsningens evangelium, den kristna nådens tidsålder, fick fly från ett prästerskap som aldrig förstått Guds rådslut men väl hade makten att döda Honom.

    De fattiga bönderna från Småland fick fly för sanningens ords skull. Sanningen om det bibliska dopet. De flydde över havet till friheten i Amerika, till det nya landet som ännu inte orenats av det falska prästerskapet. Och baptismen – den växte till en mäktig väckelserörelse över hela Amerika. Ära vare Gud!


    Läs resten här!

        (Reply)

  63. Jag vill uppmana alla här att lyssna på följande videoklipp som Franciskus har publicerat.

    https://www.youtube.com/watch?v=Nq7us5Lf5IU

    Läs sedan debatten om detta hos Berndt Isaksson som gör allt för att försvara sina katolska rötter.

    http://berndtisaksson.dinstudio.se/guest_336.html

    Se framför allt hur Berndt skymfar signaturen Janne2, slingar sig för Frank och portar “Vän av ordning”. (Bekännelse: Jag skulle nog också nu och då vägra kommentarer av Frank och “Vän av ordning”.)

    Läs sedan hos Karlendal hur han svarar mycket förutspåbart.

    http://www.mikaelkarlendal.se/2016/01/04/religionsfrihet-en-medborgerlig-rattighet-enligt-katekesen/#comment-18189

    Jag har skrivit respons både hos Karlendal och Berndt och kommer att publicera min respons här om någon av dem vägrar publicera.

    Av nåd allena ligger jag i moderation hos båda dessa “publicister”. (Och de hos mej 🙂 …)

    /Kjell

        (Reply)

  64. Kjell,

    Jag väntar några timmar med att publicera mina kommentarer hos Karlendal och Berndt.

    Kolla igen klockan 16:00 svensk tid.

    Min respons kommer att bero på deras respons.

    /Kjell

        (Reply)

  65. Kjell,

    Vill även meddela att Mikael Karlendal tog in kommentaren.

    Vidare diskussioner hos honom kommer jag inte att meddela här och nu.

    Samma gäller vidare diskussioner hos Berndt.

    Om du är intresserad kan du följa diskussioner på deras egna bloggar.

    http://www.mikaelkarlendal.se/2016/01/04/religionsfrihet-en-medborgerlig-rattighet-enligt-katekesen/

    och (tyvärr försvinner den ju när den arkiveras…)

    http://berndtisaksson.dinstudio.se/guest_336.html

    /Kjell

        (Reply)

  66. Kjell,

    det går inte att misstolka påvens budskap i videon: att alla vägar bär till Gud. Han säger klart och tydligt att “vi är alla Guds barn”. Vilken Gud då, frågar jag mig. Mikael Karlendal jobbar på bra för att bortförklara vad videon visar på.

    Det är fortfarande lika obegripligt för mig att någon som tidigare bekänt sig som bibeltroende kristen kan vilja ansluta sig till kyrka som bygger på en utombiblisk lära, som ju katolska kyrkan är.

    Må Herren leda oss rätt!

        (Reply)

  67. Majlis Seppänen,

    Maximen blir således:

    1. Påven har alltid rätt. Om man tror att han har fel så har man misstolkat honom.

    2. I de sällsynta fall påven skulle ha fel gäller punkt 1.

    Nu vet vi ju redan sedan JP2’s synkretiska bönemöte att RKK är ute efter intra-denominational ekumenik.

    Det är mycket möjligt att den helige Franciskus skulle förklara sig på liknande sätt som Karlendal försvarade honom.

    Men faktum är att hans vädjan om bön leder till just denna ekumenik över religionsgränserna.

    Det kan vara av intresse att en buddhist (enda kvinnan) var med i gruppen av jude, “kristen”, muslim.

    En rättrogen buddhist är humanist och tror inte på Gud eller gudar. Tankegodset kommer dock från hinduismen.

    Kan man vara “en guds barn” om man inte tror på någon gud?

    Hur som helst vet vi nu turordningen i den planerade ekumeniken.

    /Kjell

        (Reply)

  68. Kjell,

    “Men faktum är att hans vädjan om bön leder till just denna ekumenik över religionsgränserna.”

    Jag skulle vilja tacka S-E Sköld för att han så enträget tjatat om “Synd, rättfärdighet och dom” under så lång tid.

    Synden för att påminna om vårt uppror mot Gud.

    Rättfärdigheten för att påminna om genom vem och i vilken tro på vem som vi blir rättfärdigförklarade.

    Domen för att påminna om att den väntar de som inte är rättfärdiga genom tron på Herren Jesus Kristus.

    Tack S-E, Hoppas att du läser detta så att jag får önska dig en trevlig söndag.

    /Ulrika

        (Reply)

  69. För en månad sedan fanns det en artikel i Dagen som handlar om konverterande till RKK.

    Kommuniteten på Berget blev katolsk i påsk

    På påskaftonskvällen inleddes påskvakan i katolska domkyrkan i Stockholm. Då upptogs också sex av medlemmarna i kommuniteten på Berget i katolska kyrkan.

    För Bergets föreståndare, som är uppvuxen inom pingströrelsen, slöts cirkeln denna natt.

    Jag kommer ihåg när äldstebröderna la sina händer på mig när jag var ung och bad att jag skulle fyllas av helig Ande. Nu var det biskop Anders som la sina händer på oss och bad om Andens sju gåvor, säger Peder Bergqvist till Dagen.

    I likhet med Ekman och Karlendal och flera hade dessa människor gått och blivit skåp-katoliker och när de berättade att de hade för avsikten att konvertera ledde detta till stor uppståndelse och irritation hos många som menade att det var en stöld av Svenska kyrkans egendom.

    Det uppges inte vilka men en del av dem ”avkragades” av domkapitlet.

    För Peder Bergqvist stundar diakonvigning den 26 maj och prästvigning den 11 juni – en ovanligt snabb process.

    Själv säger han att: “Nu, när jag är tillbaka på Berget, fortsätter livet som vanligt.”

    Det är sannerligen inte bara radikaliserade muslimer som arbetar som termiter i de sammanhang de finns.

    /Kjell

        (Reply)

  70. Citat från Dagen:


    Påven: Jag skulle hellre dö än upphäva celibatet
     
    Påven bekräftar celibatkravet i romersk-katolska kyrkan och avvisar tanken på att celibatet skulle kunna bli valfritt.
     
    Celibatet är en gåva till kyrkan, sa påven Franciskus när han under flygresan hem från Världsungdomsdagarna i Panama fick en fråga om detta från en journalist.
     

    Slut citat. Läs hela Dagenartikeln här.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *