Hebreerbrevets tro på Jesus

För att kunna uttrycka det jag vill säga är är det nödvändigt att först ta upp de olika sätt på vilka vi använder ordet “tro”. Jag skall ge ett antal exempel på ordets användande:

• Jag tror att det kommer att regna i morgon.
• Det tror du bara, du kan inte veta det.
• Man skall veta, inte (bara) tro.
• Jag vill tro att han kommer att bli frisk.
• Tror du verkligen det eller hoppas du bara?
• Jag tror att det finns en gud.
• Jag tror på Guds löfte(n).
• Trohet och förtroende kan inte bestå utan varandra.

Om vi bara talar om ett intellektuellt för-sant-hållande så stämmer det att vetande på ett sätt ersätter tron. Man brukar påskina att vetande och tro är motsatser, men detta ger en felaktig bild av verkligheten. Vetandet är en slags uppfyllelse av tron, i betydelsen försanthållande. Man litar ju inte mindre på att något är sant efter att det har bevisats.

🙂	😉	😀	🙁	😐	😮	😛
😕	😳	🙄	💡	❗	❓	➡	😎

Ovanstående figurer får representera dagens alla förvillelser.

Hebreerbrevets elfte kapitel brukar kallas “Trons Epistel”. Jag skall citera dess första vers ur ett antal översättningar.

1917:	Men tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting som man icke ser.
SFB:	Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.
B2K:	Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se.
Refo:	Men tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om det man inte ser.
Levande Ordet:	Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.

Och om du nu tror 😎 att du vet 😕 vad Hebr. 11 precis säger så vill jag försöka få dej att tvivla, innan vi går vidare.

Det finns nämligen en annan “epistel” som ofta brukar citeras. Jag tänker givetvis på “Kärlekens Epistel” i Första Korinterbrevets trettonde kapitel. Jag skall citera kapitlets sista vers ur samma översättningar som ovan. Nya Testamentets sjunde boks trettonde kapitel och trettonde vers. (Det lät väl pampigt och ödesmättat )

1917:	Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.
SFB:	Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.
B2K:	Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Refo:	Men nu förblir tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst bland dem är kärleken.
Levande Ordet:	När allt annat går under finns tre saker ändå kvar – tron, hoppet och kärleken – men störst av dem är kärleken.

Det finns något som man kan se i 1917 års översättning (och faktiskt även i Levande Ordets parafras) och som inte är lika tydligt i de andra översättningarna. Därför skall jag citera sammanhanget ur 1917. 1 Kor. 13:8-13

Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna. Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var. Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd. Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.

Låt oss summera påståendena i texten:

• Kärleken förgår aldrig. Det kan vi ju förstå, för en Himmel utan kärlek vore en Himmel utan Gud och således ett helvete.
• Vår kunskap är ett styckverk. Vi ser verkligheten otydligt som att spegla sig i en polerad metallplatta (den tidens speglar). Men allteftersom vi mognar byts barnsliga tolkningar bort mot mognare tolkningar.
• När det fullkomliga kommer skall jag “känna till fullo” alltså ha full vetskap och förståelse.
• Och även då består både tron, hoppet och kärleken.

Ja, att kärleken består, alltså fortsätter, hela evigheten i Guds närvaro är ju självklart, men vad i hela evigheten finns det att tro, om kunskapen är fullkomlig, alltså att man vet allt? Och vad finns det att hoppas på när allt redan har blivit fullkomligt? Dock står det faktiskt att dessa tre är eviga.

Nu hoppas jag att alla som har läst ovanstående och begrundat det inser att:

1. Tro, i betydelsen försanthållande, är som ett glas. När glaset sedan fylls med en god dryck finns det fortfarande kvar och har en viktig funktion.
2. Tro, i betydelsen förtroende, börjar med ett val och kan sedan visa sig vara hållbart eller skändas.
3. Tro, i betydelsen trohet, börjar med ett val och bevisar sin äkthet bara genom en livslång livsstil.

Blir det man trodde mindre sant när det har bevisats? NEJ!

Blir den man hade förtroende för mindre trovärdig om han är trogen? NEJ!

Blir den trogne mindre genuint trogen om han är trogen intill döden? NEJ!

En sista fråga, som kanske kan verka lite dum….

Tänk dej att en ärlig person ställer upp så många regler han kan tänka ut som krav för att ha en relation med en annan person. Och tänk dej att denne andre person vill visa sin trohet genom att vara lydig, ja kanske till och med lyckas lyda alla dessa bud. Nu kommer frågan: Tror du att resultatet blir kärlek mellan den lydige och den som kräver?

Mitt svar skulle bli: Risken är inte stor att det leder till kärlek.

Detta var inledningen 🙄 nu kommer jag till Trons Epistel. Nej, förresten, jag tror att vi först behöver göra ytterligare några ord tydliga. Jag kommer att förklara ordet “helig” och ordet “övernaturlig”.

Jag börjar med ordet “helig” för man brukar ju använda det ordet för att anklaga varandra. Det låter då ungefär så här: “Du glömmer ju att Gud är HELIG!“; och betydelsen blir att den anklagade inte hajjar vad som är rätt eller fel, gott eller ont och bara är en mask som krälar i mörkret och smörjan och hajjar noll.

Det finns några ord som klassar för top 10 på listan av ord som har ändrat betydelse så att nästan ingen förstår dem. Ordet “helig” är ett av dessa. Andra är tro, sanning, hopp, kärlek, bud, lag, nåd, …. med flera.

Ordet “helig” heter “kodesh” (beroende på fonetik och transkribering) קדשׁ, Strong H6944, i den hebreiska grundtexten. Jag skall citera (och översätta) från följande sajt som heter Ancient Hebrew Word Meanings:

When we use the word holy, as in a holy person, we usually associate this with a righteous or pious person. If we use this concept when interpreting the word holy in the Hebrew Bible then we are misreading the text as this is not the meaning of the Hebrew word qadosh. Qadosh literally means “to be set apart for a special purpose”.

Översättning (fri, icke ordagrann): “När vi använder ordet ‘helig’ och refererar till en ‘helig person’, brukar vi mena en person som är from och rättfärdig. Men om vi tolkar ordet helig i Bibeln på detta sätt kommer vi att missa texternas betydelse helt och hållet. Ordet “kodesh” (eller “kadosh”) betyder inget annat än att vara något helt annat än majoriteten, eller massan.”

I praktiken betyder det att inget i skapelsen eller våra tankar kan beskriva eller förstå den Gud som är utanför och helt annorlunda än hela skapelsen.

I vår text i Hebr. 11 vers 3 omskrivs detta som: Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

Vakna alla som tror sig kunna kombinera tro på Gud och Hans eviga Ord med den heretiska, ateistiska, humanistiska evolutionsteorin. Den läran är inget annat än en demonisk villolära. En religion som har blivit “statsreligion” och regerar över skolor och universitet, forskare och politiskt korrekta.

Så tar vi ordet “övernaturlig”.

Många tror att andar och änglar och kanske något mer hör till den “övernaturliga världen”. Sanningen är den att det bara finns en absolut gräns. Nämligen gränsen mellan den “helige och helt annorlunda” Skaparen och hans skapelse.

Änglar och andar är skapade, precis som du och jag. Men de har andra egenskaper än du och jag. För allt skapat gäller att skapelsen kan hörsamma Skaparen eller rebellera.

Mycket förenklat består skapelsen av elementärpartiklar ➡ atomer och molekyler ➡ mineral ➡ encelliga organismer ➡ flercelliga organismer ➡ vegetativt liv ➡ simpelt biologiskt liv ➡ djur ➡ människor ➡ änglar.

Materien upphör med människan i denna serie. Det andliga börjar med människan i denna serie. Det själsliga börjar med djuren i denna serie.

Ovanstående är ett av bevisen för Guds existens. Gud finns “utanför” hela serien av fysiskt, psykiskt, andligt och därför skapat.

Människan befinner sig i det unika (unik är ett annat ord för helig) läget att ha både kropp, själ och ande. Djuren har kropp och själ. Änglarna har själ och ande.

Och så hände det omöjliga och oförklarbara att Skaparen beslutade att presentera sig själv med själ, kropp och ande, inuti skapelsen. På ett sådant sätt att alla som har själ, kropp och ande kan känna igen honom om de väljer att göra det.

Detta är så fullständigt chockerande och mot alla regler som vi skulle kunna tänka ut att hela skapelsen blir tagen med “knock out”.

När skapelsen sedan yrvakent blir medveten igen ser en del av skapelsen “med utsträckt hals” (ἀποκαραδοκία Rom. 8:19) fram mot nästa steg i Guds plan. Rom 8:19 Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras.; ordagrannt “Hela skapelsen sträcker på halsen för att spana och utgrunda vad nästa steg blir i Guds agerande.”

Okay, nu återgår vi till Hebreerbrevet, för om ovanstående inte får dej att sträcka på halsen hjälper ingenting.

Reality check: Du bor i ett land som är ateistiskt och humanistiskt där man förlöjligar tron på en Allsmäktig, Allvetande, Allsmäktig Skapare.

Det är din utgångspunkt om du vågar evangelisera. Men det var inte Paulus, Barnabas och Lukas (med medhjälpares) utgångspunkt.

Om du vill berätta om Kristi Evangelium måste du först se till att dina lyssnare tror att det finns en “gud”. Sedan måste du visa på att det faktiskt bara finns en “Gud”. Och till sist kan du berätta för dem vad denne Gud har gjort för dem.

Paulus och Barnabas “problem” såg helt annorlunda ut.

De gick till människor som visste att Gud, Skaparen är Helig i ordets bokstavliga betydelse.

Hur i hela världen skulle de kunna berätta för folk att en historisk person var Gud???

Jesus Kristus som avrättades för det som översteprästen dömde som värsta hädelse.

Deras påstående var skandal, oerhört och blasfemiskt!

Låt oss nu läsa hur de försökte presentera denna “tro” för synagogornas misstänksamma lyssnare.

För enkelhetens skull citerar jag texten ur Svenska Folkbibeln. Jag tror att de flesta av läsarna har just denna översättning och känner den bäst.

Jag tar det vers för vers ur kapitel 11 i Hebreerbrevet.

Heb. 11:2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd.

Visst! Det trodde alla på fastän de kanske inte hade gjort det konkret för sig.

Heb. 11:3 Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

Vänta nu! Betyder detta att alla former av evolutionism och människors förbättrande av skapelsen är falska och dömda att misslyckas? … Svar JA!

Heb. 11:4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död.

Men snälla nå’n! Abel var ju herde. Han offrade ett får. Kanin var jordbrukare och offrade kanske ett kålhuvud. Visst vill jag hellre ha en grillad fårkotlett än ett vidbränt kolhuvud. Kanske du har annan smak? Men vad har Abels agerande att göra med tro, eller Kains agerande med otro?

Heb. 11:5 Genom tron togs Hanok bort utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud.

Vad gjorde då Hanok (eller Enok) som var Gud välbehagligt? Satte han sig ner på sin sten och uppammade “tro” att han skulle ryckas bort?

Heb. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

Ja, där har vi då beviset att tro är något man måste prestera och bekänna mot bättre vetande för att Gud skall bli något så när vänligt stämd.

Vi skulle kunna fortsätta med dem som torterades, mördades, sågades itu etc., men låt oss hoppa till kapitlets slut.

Heb. 11:13 I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.

De som presenterar sig som troshjältar i dag får personliga jet-flygplan och lyxhotell och audiens med påven.

Heb 11:32-40

Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap, släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten. Kvinnor fick tillbaka sina döda genom uppståndelse. Andra torterades, och de vägrade att låta sig befrias för att få en bättre uppståndelse. Andra utstod hån och gisselslag, ja, även bojor och fängelse. De blev stenade, söndersågade eller dödade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, led brist, blev plågade och misshandlade. Världen förtjänade inte att hysa dem. De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor. Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet.

Om du fortfarande inte förstår varför alla dessa hebreer i förskingringen, som verkligen gjorde allt för att uppfylla Guds bud och alla extra bud i rättfärdighetskatalogerna och avhålla sig från allt i syndakatalogerna, blev rosenrasande. Ja, då måste du faktiskt läsa igen.

Och samma evangelium angående “tron” gäller för oss, men vi ligger i andra diket.

Vår kultur tycker liksom att en allsmäktig, allvetande och god gud borde ha som första prioritet att göra oss glad och lyckliga varje dag. Ungefär som vid utspisandet av de 5000. Nästa dag ville de ha pyttipanna med lingonsylt. 😳 Men då backade Jesus ut.

Skär sig din “tro” med något du läser i “Trons Epistel”? Då har du möjligheten att hitta sanningen i Guds ord, någonstans mellan judaismen och den billiga nådens evangelium som predikas i dag.

Hebreerbrevet är den “felande länken” som kan förena GT-troende med NT-troende.

I Hebreerbrevet finner du alla nödvändiga argument för att övertyga ny-judaister (om de vill) och alla nödvändiga argument för att tacksamt vara inympad i det äkta olivträdet.

Kasta inte bort denna möjlighet!

/Kjell

PS. I nästa artikel vill jag försöka behandla Jesus som Gud och människa. Inte lätt att förklara för “judaister”.