Vem skrev Hebreerbrevet?

Har du lagt märke till att det vi kallar “Brevet till Hebreerna” inte börjar med en hälsning som anger vem som skrev det eller till vilka det skrevs.

Det finns bibelöversättningar som har lagt till en rubrik som lyder “Brevet till Hebreerna”, ja i vissa fall till och med “Paulus brev till Hebreerna”.

Men detta kan man inte härleda från brevets text.

Det är min avsikt att skriva två artiklar om Hebreerbrevet. Denna första artikel skall handla om textkritik och brevets ursprung. I nästa artikel vill jag titta närmare på ett antal texter i Hebreerbrevet.

Innan jag börjar analysera hebreerbrevets mysterier vill jag nämna tre saker.

  1. Det har alltid funnits meningsskillnader angående personer, skriverier och uttalanden i fråga om värdet av, eller faran av deras påståenden.
     
    Vad gäller bibeln brukar man tala om kanoniska skrifter och apokryfa skrifter, men det finns även det man kallar “antilegomena skrifter”. Ordet kommer av grekiskans αντιλεγόμενα som betyder emotsagd.
     
    De nytestamentliga antilegomena skrifterna är: Andra Petrusbrevet, Andra Johannesbrevet, Tredje Johannesbrevet, Jakobs brev, Judas brev, Hebreerbrevet (av RKK) och Uppenbarelseboken (av östkyrkan).
     
    Luther tvivlade på Jakobs brev, Judas brev, Hebreerbrevet och Uppenbarelseboken.
     
    I våra dagar håller en del teologer på att “omvärdera Paulus”. Mycket av det han skrev anses inte vara sökarvänligt och man föredrar därför att grunda teologin på en förvriden bild av evangeliernans Jesus, en tandlös snäll-jesus. Jonas Gardell fick ett teologiskt äredoktorat för sina lögner om Jesus Kristus.
     
  2. För att man rätt skall förstå ett brev, eller en bok, eller ett meddelande är det av vikt att man vet något om budskapets upphovsman, vem eller vilka som var mottagarna och i vilken tidsperiod meddelandet skrevs.
     
  3. Det finns många nytestamentliga apokryfa skrifter. Som exempel kan nämnas tre så kallade evangelier som utger sig för att vara:
     

    • Evangelium enligt Judas Iskariot
    • Evangelium enligt Maria Magdalena
    • Evangelium enligt Thomas

     
    Med dessa och tiotals andra arkeologiska fynd försöker “vetenspasmän” att påvisa att den Bibel vi har nu kom till stånd genom kyrklig censur och saknar information om viktiga sanningar.

Här följer några stycken pusselbitar som kan ge oss insikt i frågan om vem som skrev Hebreerbrevet och till vilka det var riktat.

Paulus inleder sitt brev till församlingen i Galatien med följande ord: Paulus, apostel, inte från människor, inte heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och Gud Fadern, som har uppväckt honom från de döda, och alla bröder, som är med mig till församlingarna i Galatien.

Han kallar sig apostel och säger att han är insatt i den tjänsten av Jesus Kristus och Gud Fadern. Vi läser vidare i Gal. 1:11-2:9

Men det skall ni veta, bröder, att det evangelium som blivit predikat av mig, inte är något mänskligt. Ty jag har inte heller fått det eller lärt mig det av någon människa, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.

Ni har ju hört om mitt liv förut i judendomen, att jag då oerhört mycket förföljde Guds församling och försökte utrota den. Och jag gick längre i judendomen än många av mina samtida i mitt folk och ivrade ännu mer än de för mina fäders stadgar.

Men då det behagade Gud, som från min moders liv avskilde mig och kallade mig genom sin nåd, att han ville uppenbara sin Son genom mig, för att jag skulle predika evangelium om honom bland hedningarna. Jag rådgjorde då inte genast med kött och blod, inte heller for jag upp till Jerusalem till dem som var apostlar före mig, utan jag for bort till Arabien och vände sedan tillbaka till Damaskus.

Sedan, efter tre år, for jag upp till Jerusalem för att lära känna Petrus, och jag stannade hos honom i femton dagar. Men av de andra apostlarna såg jag ingen, utom Jakob, Herrens broder. Och det jag skriver till er – se, Gud vet, att jag inte ljuger. Därefter for jag till Syriens och Ciliciens trakter.

Men jag var till ansiktet okänd för de kristna församlingarna i Judéen. Det enda de hörde var: Han som förut förföljde oss, han predikar nu den tro som han förut försökte utrota. Och de prisade Gud för min skull.

Sedan, efter fjorton år, for jag åter upp till Jerusalem tillsammans med Barnabas, och tog då också Titus med mig. Och jag for dit upp efter en uppenbarelse och lade fram för dem det evangelium, som jag förkunnar bland hedningarna, särskilt för de mera ansedda, så att jag inte skulle löpa eller ha löpt förgäves. Men inte ens Titus, som var med mig och som var grek, blev tvungen att låta omskära sig.

Ty några falska bröder hade smugit sig in och kommit med för att spionera på vår frihet som vi har i Kristus Jesus, för att de skulle föra oss till slaveri. Men inte ens ett ögonblick gav vi vika för dem genom en sådan underkastelse, för att evangeliets sanning skulle bli bestående hos er.

Men vad angår dem som ansågs vara något – hurdana de tidigare varit, gör ingen skillnad för mig, Gud har inte anseende till person – så hade dessa, som ansågs vara något, inget att meddela mig. Tvärtom, då de såg att evangelium för de oomskurna var betrott åt mig, liksom åt Petrus för de omskurna – ty han, som hade gett Petrus kraft till att vara apostel bland de omskurna, han hade också gett mig kraft bland hedningarna.

Och när Jakob och Kefas och Johannes som ansågs vara pelare, erfor den nåd, som jag hade fått, räckte de mig och Barnabas handen till gemenskap, så att vi skulle predika ibland hedningarna och de bland de omskurna.

Sammanhanget är viktigt här, därför citerade jag ett längre stycke. Vi får reda på ett aantal saker angående Paulus och Petrus.

Paulus säger att han fick sin kunskap om evangelium direkt från Jesus Kristus och att detta gör att han kvalificerar som apostel. Han säger att evangelium för de oomskurna, alltså icke-judar eller det som kallas “hedningar” blev betrott åt honom. Och han berättar genast därefter att Petrus var de omskurnas, alltså judarnas, eller om man vill, hebreernas apostel.

Paulus var en välutbildad “teolog” som säkerligen kunde den största delen av det vi kallar Gamla Testamentet, och andra skrifter, utantill på hebreiska och arameiska. På Jesu tid var arameiska det gängse språket men många förstod nog hebreiska och grekiska.

Barnabas och Paulus samarbetade. Det är inte oviktigt för Barnabas var en Levit, alltså av prästerlig släkt. När Paulus och Barnabas reste runt gick de alltid först till synagogorna för att predika evangelium för judarna. Vi vet att det ofta ledde till att det blev stridigheter. Apg.13:46 Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: “Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna.

Paulus och Barnabas fick välsignelsen av Jakob, Kefas och Johannes att predika evangelium för både hedningar och omskurna.

Angående den Jakob som nämns i texten handlar det om Jesu bror. Det finns ju en hel del personer med namnet Jakob så det är viktigt att skilja på dessa. Matt.13:55 Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Intressant att Jakobs brev och Judas korta brev hör till de omtvistade breven.

Jakob, Herrens bror, hade en viktig uppgift i församlingen i Jerusalem. I uppräkningen nämns han före Kefas. Lägg även märke till att Johannes nämns. Hans evangelium brukar ju också dras i tvivel eftersom det inte går att koppla stora stycken av det till de så kallade synoptiska evangeierna.

Petrus inleder sitt andra brev med: Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi.

Sitt första brev inledde han med: Petrus, Jesu Kristi apostel, till de främlingar, som bor kringspridda i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien, utvalda enligt Guds, Faderns, förutseende genom Andens helgelse till lydnad och till bestänkelse med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid föröka sig hos er.

Kom nu ihåg att Petrus skriver till de utvalda, alltså till hebreer. I slutet av brevet skrev han (2 Petr. 3:14-17):

Därför, mina älskade, medan ni väntar på detta, så gör ert yttersta för att ni skall visa er vara obesmittade och ostraffliga inför honom i frid, och räkna vår Herre Jesu Kristi tålamod till er frälsning, som också vår käre bror Paulus har skrivit till er efter den vishet som han har fått. Så gör han i alla sina brev, när han talar om dessa ting. Där det finns en del som är svårt att förstå, och som de okunniga och obefästa förvränger, som de också gör med de andra skrifterna, till sitt eget fördärv. Men ni, mina älskade, eftersom ni vet detta i förväg, så tag er till vara så att ni inte förleds av de ogudaktigas villfarelse och så förlorar ert fäste.

Detta kan förstås som att Petrus säger att Paulus har skrivit till hebreer, men låt oss pussla vidare för Petrus talar om att förvränga det Paulus har skrivit och de andra skrifterna. Vilka andra skrifter kan Petrus ha syftat på?

På Jesu och Paulus tid fanns Tanak givetvis på hebreiska. Mycket precision lades ner på att kopiera texten så noggrannt att inte en enda prick gick förlorad. Det fanns även översättningar, parafraser, tolkningar och texutläggningar från Tanak på arameiska. Och till sist fanns den så kallade Septuaginta tillgänglig. Det är en översättning till grekiska och Moseböckerna var översatta redan 300 år f.Kr.

Judar som inte bodde i Israel behärskade i allmänhet inte hebreiskan väl. Däremot talade de den tidens världsspråk, grekiskan, flytande.

Nu hör det till saken att just Hebreerbrevets grekiska grundtext är den språkligt bästa grekiska texten i Nya Testamentet. Och det tillkommer att citaten från Gamla Testamentet är tagna ur Septuaginta.

Låt mej nu försöka avrunda detta.

På vilket språk Paulus skrev till Hebreer vet vi inte. Men sannolikt var det på arameiska eller grekiska.

Om Hebreerbrevet är i originalform, författat av Paulus på grekiska, är det lite egendomligt att han inte börjar med den inledning som han använder i alla andra brev han skrev.

Om Hebreerbrevet däremot är en sammanställning av flera dokument och kanske delvis en översättning från arameiska till grekiska kan detta förklaras med att någon som var väl utbildad och kunnig på grekiska gjorde denna översättning. Lukas hör till dem som behärskade grekiska tillräckligt bra för att klara jobbet.

Lukas, evangelisten, hörde till dem som Paulus kallade sina medarbetare.

Filemon 1:23-24 Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig, och Markus, Aristarkus, Demas, Lukas, mina medarbetare. Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er ande. Amen.

Kol. 4:14 Lukas, läkaren, den älskade, hälsar er, likaså Demas.

2 Tim. 4:8-12 Nu ligger rättfärdighetens krona i förvar åt mig, som Herren den rättfärdige domaren skall ge mig på den dagen, och inte endast mig, utan även alla dem som älskar hans uppenbarelse. Skynda dig att snart komma till mig. Ty Demas har av kärlek till denna världen övergett mig och rest till Thessalonike, Krescens till Galatien, Titus till Dalmatien. Endast Lukas är hos mig. Tag Markus med dig och för honom hit, för han är till stor nytta i min tjänst. Tykikus har jag sänt till Efesus.

Nu skall jag summera min teori om detta.

  • Lukas var en lärd grekisk jude som tyckte om att dokumentera fakta. grekiska var hans modersmål men han förstod säkert arameiska och kanske även en del hebreiska, men sin bibelkunskap hade han troligtvis från Septuaginta.
  • Barnabas var en skriftlärd Levit som troligen behärskade både hebreiska och arameiska och förmodligen kunde rädda sig bra på grekiska.
  • Paulus var Romersk medborgare så han talade troligen latin, men han var studerad i teologi och kände judarnas heliga skrifter väl. Han var nog en baddare på arameiska, duktig på grekiska och bevandrad i hebreiska.
  • Dessa tre fick öva sig i apologetik när de gick till synagogorna för att övertyga judarna i diasporan angående Jesu Kristi Evangelium.
  • Paulus och Barnabas förde diskussionerna och Lukas notulerade.
  • När Paulus missionsresor var avslutade samlade Lukas ihop det han hade skrivit och tillsammans med Paulus, och kanske Barnabas, blev det världens första “Handbook of Christian Apologetics”, senare kallad “Brevet till Hebreerna” eftersom innehållet i första hand är avsett att göra evangelium begripligt för judar.

Jag slutar här, men det är min avsikt att i en uppföljare ta upp ett antal viktiga texter ur Hebreerbrevet. Jag kommer då att utgå från att det skrevs av Paulus evangelist-team och är avsett i första hand för judar.

För, som sagt, vill man förstå en text är det bra att veta vem som är upphovsman, vem som är avsedd mottagare och under vilka omständgheter texten skrevs.

/Kjell

Views: 332

32 thoughts on “Vem skrev Hebreerbrevet?”

  1. Ett trovärdigt resonemang. Väntar på fortsättning.
    För övrigt har jag en annorlunda luddig idé kring skribenten av Jakobs brev. Får se om jag hinner med det någongång.

        (Reply)

  2. Vem skulle överhuvudtaget ha en chans att bli hörd i en predikan om det nya förbundets Överstepräst inför de som alltid levt under det gamla förbundets prästerskap?Det måste ha krävts en levit för att så stora förändringar kring prästerskapet skulle tas på allvar.

    Det här kanske är irrelevant men författaren benämner Timoteus som en broder. Paulus kallade Timoteus för sitt barn. Förutom att jag upplever olika “skrivstilar” mellan detta brev och de som Paulus skrev.

    Ur Heb:”Jag kan berätta för er att vår broder Timoteus har blivit frisläppt.”

    (Paulus hade skrivit ungefär: Och nu kan jag med största glädje och innerliga tacksamhet till vår Herre Jesus Kristus berätta för er att mitt älskade barn och er värdefulle broder snart kommer till oss igen. Se till att han har mat och husrum när han kommer till er och hälsa honom att jag kommer efter så snart jag bara kan.)

    /Ulrika

        (Reply)

  3. Nu har jag läst i en bok att leviterna var mer av förvaltare och ordningsmän av templets egendom och inte präster men det förminskar inte en judes, omvänd eller inte, förtroende för dem. Det var exempelvis leviterna som hade hand om tabernaklet i öknen.

    /Ulrika

        (Reply)

  4. Nu har jag läst 5 Mos 18 “De levitiska prästerna, hela Levi stam, skall inte ha någon lott eller arvedel tillsammans med Israel. Av Herrens eldsoffer och hans arvedel skall de äta. De skall inte ha någon arvedel bland sina bröder. Herren är deras arvedel, som han har lovat dem.”

    Så då var leviterna präster åtminstone vid denna tidpunkt.

    /Ulrika

        (Reply)

  5. Ulrika skrev: “Det här kanske är irrelevant men författaren benämner Timoteus som en broder.”

    Som du kanske förstod tror jag alltså att Hebreerbrevet inte har någon författare utan är en apologetisk samling av det som utspelade sig när Paulus och Barnabas diskuterade evangelium i synagogorna i diasporan.

    Om så är fallet har således Paulus inte skrivit det, men säkerligen har både Paulus och Barnabas läst korrektur.

    /Kjell

        (Reply)

  6. Kjell,

    “apologetisk samling av det som utspelade sig när Paulus och Barnabas diskuterade evangelium”

    För den omvände juden måste dessa “diskussioner” varit av största värde när man skulle få del av evangeliet och hur man som tidigare jude skulle förhålla sig till den nya tron i ett övergångsskede. Och vi som hednakristna får en massa underbar undervisning när vi sitter vid sidan av och smygläser:)

    Har nyjudaismen slagit rot i Kenya?

    Om någon trodde att nyjudaismen var en ytlig trend som skulle komma och gå kan jag bekräfta att så inte är fallet. Bekantas bekanta som under större delen av sitt liv varit hederliga frikyrkomänniskor har börjat viga sig på judiskt vis. Huruvida de anser sig vara vigda under Moses eller under Ketriel Blad som huvud vet jag inte. Men det är iaf pga den sistnämndes åverkan som det sker. (Vi kan inte anklaga Moses iaf)

    /Ulrika

        (Reply)

  7. Ulrika skrev: “Har nyjudaismen slagit rot i Kenya?”

    Nej, här är det (O)-trosförkunnelsens framgångsteologi som gäller för hela slanten.

    Morris Cerullo introducerade den och alla stora namn som Benny Hinn och Reinhard Bonnke har passerat revy.

    Det kryllar av giriga charlataner som kallar sig apostlar och profeter.

    /Kjell

        (Reply)

  8. För min del är jag sedan länge övertygad om att Jakob, Yeshua broder (i köttet och i Anden), skrev Brevet till Hebréerna. Ett jämförande studium mellan Jakobs brev och Brevet till Hebréerna kan ge en del klarhet.

    Angående avvikelsen mellan Johannesevangeliet och de andra tre är min förklaring följande:

    NT innehåller vad man skulle kunna kalla två originalevangelier, apostlarnas berättelser d v s Matteus och Johannes. Markus och Lukas innehåller mycket av det som står i Matteus. Lukas har forskat ivrigare och intevjuvat fler ögonvittnen och har på så sätt samlat en mängd mycket värdefullt material om t ex liknelser och liknande berättelser. Men även Lukas har hämtat sitt grundmaterial från Matteus.

    Att Matteus och Johannes skiljer sig åt är naturligt då de var mycket olika som personer. Johannes stod närmare sin Mästare då han var en av de tre i apostlarnas “presidium” (Petrus, Jakob och Johannes) och gav därmed en mera nära och personlig skildring av sin Herre. Matteus ägnade sig mer åt rena fakta (som den räkenskapsman han var) vilket inte är så lite viktigt det.

        (Reply)

  9. Lars W,

    Jag hoppas att det framgår av artikeln att jag inte “påstår fakta” utan bara presenterar en möjlighet.

    En tid tänkte jag som du angående författaren, nämligen att Jakob spelade en roll i brevets författande. Och på grund av hans ställning och erfarenhet är detta givetvis både möjligt och troligt.

    Huvudsaken, tror jag, är att brevet är skrivet som apologetik riktad till hebreer, judar, och är skrivet eller sammanställt av personer som hade grundlig erfarenhet och kunskap angående både det gamla och det nya förbundet, samt personen Jesus Kristus.

    Med det som bakgrund kan man förstå brevets text i sitt sammanhang.

    /Kjell

        (Reply)

  10. Lars W skrev: “Hur kan dessa s k teloger vrida till det så?”

    När arbetet bedöms i termer av “friskt, nytt, vågat” i stället för “sant, gott” kan man göra sin akademiska karriär på vilka teorier som helst.

    /Kjell

        (Reply)

  11. Tror du att Gud har allt under kontroll?

    Tror du att Gud uppenbarade allt, ja ALLT, som vi behöver veta om det som kommer att ske innan Jesu återkomst?

    Och, tror du likasom jag, att det finns fakta i Guds Ord, Skriften, Sola Scriptura, som vi fortfarande, inte har personligen tagit till oss? Som vi kan få uppenbarelse om utan hjälp av RKK’s lärosäte? Och utan andra lärosäten också.

    Tror du att Gud handlar med dej som om du vore unik och får all hans tid och ledning? (Om inte, det behöver du erfara!)

    Varför är då just Hebreerbrevet viktigt?

    Jo, för att det innehåller uppenbarelser först och främst riktade till Guds egendomsfolk som vill erkänna Herren Jesus Kristus, Yeshua Ha-Mashiach.

    Hans folk som kommer att de upp till den de har stungit.

    Och nu är det vår möjlighet att få vara lite i förväg. Att välja medan tid är.

    Det är inget krav. Det är inget tvång. Det är inget hot. Det är inget upprop till gärningslära. Det är inget nytt förbundsavtal met massor av lagbud. Det är inget försök från min sida att få dej att tvivla.

    Vi befinner oss mitt i ändetidens malström.

    Bara Herren Jesus Kristus, Räddaren och Smorde (betyder det), kan ge dej och mej personlig ledning för resten av “resan”.

    Låt ingen människa ta Hans plats!

    Har du nyss börjat resan och har långt kvar (mänskligt mätt), eller är du gammal och trött och undrar hur länge det ännu måste dröja?

    Ge aldrig upp om du har börjat och börja nu om du ännu inte har börjat!

    Slutstriden står för dörren!

    /Kjell

        (Reply)

  12. “De nytestamentliga antilegomena skrifterna är: Andra Petrusbrevet, Andra Johannesbrevet, Tredje Johannesbrevet, Jakobs brev, Judas brev, Hebreerbrevet (av RKK) och Uppenbarelseboken (av östkyrkan).”

    1. Vad är östkyrkan?
    2. Är även de för RKK antilegomena skrifterna antilegomena för östkyrkan eller menas att enbart Uppenbarelseboken är antilegomen för östkyrkan?

        (Reply)

  13. Till er alla som orkar läsa här, inklusive Kjell.
    Jag fann en hänvisning till denna sida på Apg29 och det är inte meriterande att få länkar därifrån. Ledsen att behöva säga det , men den sidan är inget att rekommendera för en Kristen. Där råder inte frihet. Kunskap skaffar man sig inte. Det är en del av nåden och och inget ordbajseri. Här på denna sida som jag i bland läser är grunden skakig, men trots allt känns den relativt fri. Btw. Lukas var med på många resor som Paul reste på. Så förhärdade viljor är av ondo.
    anonym

        (Reply)

  14. Mikael W,

    Det är ju inte frälsningasvgörande vem man tror skrev Hebreerbrevet. Viktigast är att det är Guds ord.

    Men i uppföljaren förklarar jag varför det är viktigt att förstå saker i sina sammanhang.

    Tyvärr finns det väldigt många missförstånd om vad tro är för någonting. Humanister, ateister och ockultister gör allt för att om möjligt så tvivel och missbruk i troendes liv.

    Eftersom den så kallade “Trons Epistel” faktiskt står i Hebreerbrevet blir det därför väsentligt att försöka förstå vad brevets författare ville meddela brevets mottagare.

    Brevet är adresserat till “Hebreerna” vilket måste förstås som ortodoxt praktiserande judar.

    Det finns många hinder på vägen om man försöker bringa evangelium till ortodoxa judar.

        (Reply)

  15. anders n skrev: Kunskap skaffar man sig inte. Det är en del av nåden och och inget ordbajseri. Här på denna sida som jag i bland läser är grunden skakig, men trots allt känns den relativt fri.

    Paulus skrev i 1 Kor. 13:11 När jag var barn talade jag som ett barn, tänkte som ett barn och förstod som ett barn. Men sedan jag blivit vuxen har jag lagt bort det barnsliga.

    Johannes skrev i 1 Joh. 2:12-14 Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er unga: ni har besegrat den onde. Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er unga: ni är starka, och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.

    Jesus godkände den laglärdes svar i Lukas 10:27 Han svarade: ” Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”

    Paulus skrev till Timoteus i 1 Tim. 4:6-8 När du lägger fram detta för bröderna, så blir du en god Jesu Kristi tjänare, som får sin näring av trons och den goda lärans ord som du troget har följt. Men världsliga och gamla kvinnors myter ska du avvisa. Öva dig själv i stället i gudsfruktan. För kroppslig övning är till liten nytta, men gudsfruktan är nyttig till allt och har löfte med sig för detta livet och för det kommande. 

    Guds ord kan du väl knappast kalla “ordbajseri”.

    Var så god! Fyra texter på raken som tydligt manar oss att växa upp, använda vår kraft och vårt förstånd, öva oss så att vi kan bli vuxna och lägga av det barnsliga.

    Visst är det nåd att vi får den möjligheten men inte kommer mognaden som stekta sparvar som flyger rakt in i munnen på oss. 


    PS. Jag släppte in din kommentar, men ytterligare kritik av Apg29 får du lämna där. Inte här.

        (Reply)

  16. Mikael W skrev annorstädes: Men vem skrev egentligen Moseböckerna? Det är nog inte så viktigt.

    I en artikel jag inte skulle rekommendera för “anders nordin” har jag tagit upp den frågan. Artikeln är nämligen lång (många ord) och även kommentarerna är av intresse.

    Historiskt och vetenskapligt korrekt

    Moses fick ju växa upp och utbildas som en “kungason”. Vi tänker lätt på dessa gamla “kulturer” som primitiva och okunniga. Det har vi fått lära oss av evolutionisterna.

    Sanningen är den att Neandertalare och mellansteg från apa till människa aldrig har funnits. Teckningar med stenåldersmänniskor är artistiska fantasier.

    Faraos hov kan säkert klassas som ett “världscentrum” men lärda på universitetsnivå. Där fick Moses växa upp och lära sig läsa och skriva och ha tillgång till historiska arkiv.

    Jesus understryker Moseböckernas betydelse med följande varning Joh. 5:46-47 Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit. Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro mina ord?

    I Moseböckerna står det “Och Mose skrev ner alla HERRENS ord.” (2 Mos. 24:4), “HERREN sade till Mose: “Skriv upp åt dig dessa ord,” (2 Mos. 34:7), “På HERRENS befallning upptecknade Mose” (4 Mos. 33:2), “alldeles så som HERREN hade befallt honom att tala till dem” (5 Mos. 1:3).

    Både i Gamla Testamentet och Nya Testamentet refereras det till Mose böcker.

    Som du förstår tror jag således att det är väldigt viktigt.

        (Reply)

  17. Kjell,

    Hej Kjell
    Återigen, tack för den intressanta artikeln om Hebreebrevet. Jag ska med glädje, och spänning, läsa ”uppföljaren”.

    Jag ber dig att se lite mellan fingrarna för hur jag uttryckte mig angående vem som var författaren/författarna till Moseböckerna. Förlåt min okunskap, men vad jag menade var att det viktiga är att det ju är Guds ord, och inte vem/vilka som höll i pennan.

    Jag önskar dig god nytt år och Guds rika välsignelse (och tack för att du för 4 år sedan gav mig så många goda råd)

        (Reply)

  18. Mikael W,

    Du har helt rätt att det viktigaste är att det är Guds ord.

    Men jag antar att du vet att det har skrivits åtskilliga avhandlingar av “lärda teologer” som vill bevisa att Moses inte var böckernas författare.

    Om de har rätt så hade Jesus fel.

    Det finns många sätt att så tvivel om Herren Jesus.

    Det har inte du gjort. Din kommentar var rätt och mitt i prick där du skrev den.

    Trevligt att du tittade in igen.

    /Kjell

        (Reply)

  19. Bästa Kjell
    Jag håller med dig i varje bokstav du skrev här ovan. Det trista är att de som kallar sig “kristnas” första åtgärd är att komma med en Bibelhänvisning. Man blir sällan så utskälld med fina ord på en “världslig sida” som hos flertalet av de så kallade “Kristna”.
    Dock jag brukar sällan hänvisa till skriften men nu är det befogat.
    Det ordet du och många andra hänger upp sig på är “ordbajseri”. Det finns en låt som de flesta känner igen och där finns en synonym. Okay då, du går i försvar och undervisar mig så därför… vill jag att du begrundar det som följer och om du vill får du radera mina kommentarer. Du vet uppenbarligen ej vad du talar om eller så talar vi förbi varandra. Om Paulus talar om att han önskade att man skar av allt ända in…… :-)) så är väl det ett ganska komprometterande yttrande eller….. ?
    Här kommer något att tänka på:
    11 Då skall den ene medborgaren aldrig behöva undervisa den andre, icke den ene brodern den andre och säga: ’Lär känna Herren’; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste. 12 Ty jag skall i nåd förlåta deras missgärningar, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg.” 13 När han säger ”ett nytt förbund”, har han därmed givit till känna att det förra är föråldrat; men det som föråldras och bliver gammalt, det är nära att försvinna.
    Kanske jag är på väg att försvinna eller….. ?
    Jo visst finns det andra synpunkter.
    Anders

        (Reply)

  20. anders n,

    Nej, varför skulle jag radera din kommentar. Det enda jag opponerade mej mot var klagomålen riktade mot en annan sajt. De bör tas upp där. Fast visst vet jag att kritik censureras där.

    Fast sedan tycker jag väl också att uttrycket “ordbajseri” är en dålig klassifikation för “apologetik”. För mej betyder det tanklöst pratande, eller manipulativt svammel. Men kanske du har en annan mening om ordets betydelse.

    Fil. 4:8 För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant.

    Tillåt mej att citera din text ur Reformationsbibeln.

    Hebr. 8:10-11 För detta är det förbund som jag ska sluta med Israels hus efter dessa dagar, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan, och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. Då ska ingen längre lära sin nästa* eller sin broder och säga: Lär känna Herren, eftersom alla ska känna mig, från den minste bland dem till den störste.

    Så vitt jag förstår den texten rätt handlar den om Jakobs ättlingar och deras position i det vi kallar tusenårsriket. Alltså efter Herrens återkomst.

    Det finns en liknande text i Romarbrevet.

    Rom. 11:25-29 Bröder, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet så att ni inte har för höga tankar om er själva: förhärdelse har drabbat en del av Israel, och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob. Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder. När det gäller evangeliet är de fiender för er skull, men när det gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull, för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse.

    Timoteus fick följande uppdrag av Paulus. 1Tim. 4:13 Var nitisk i att föreläsa skriften och i att förmana och undervisa, till dess jag kommer. Och i 2Tim. 2:24 Och en Herrens tjänare bör icke strida, utan vara mild mot alla, väl skickad att undervisa, tålig när han får lida. 

    Att undervisning hör hemma i vår tid anser jag därmed vara bevisat.

        (Reply)

  21. Bästa Kjell
    Åter med denna kommentar visar du att du har det jag sökte.
    Ödmjukhet inför en medmänniska. Jag är inte stor i orden, (men rakt på sak ibland)
    jag läser av och till Jesaja 53. Då får man perspektiv.
    För mig som har arbetat med sjuka och missanpassade ett liv finns inga dåliga ord. Det finns ingen “korrekthet” bland knarkare och fylla. Där finns “raka rör” och då får man se till det bästa.
    Jag går dig till mötes med din synpunkt. Gnäll på Christer :-))
    Fria fåglar flyger…..
    Tack Kjell
    GB

        (Reply)

  22. Kjell
    När jag läser ditt sista inlägg till mig igen så upptäcker jag en hänvisning som du kallar “bevis.” Samt en rekommendation till mig om att undvika långa texter :-)) Så här säger du i din inlaga
    “Artikeln är nämligen lång (många ord) och även kommentarerna är av intresse.”

    Bäste Kjell.
    Om du till händelsevis orkar läsa vad jag skriver med många ord så vill jag säga dig att så mycket “utbildning” och kunskap inom olika samhällsgrenar som jag har papper på det kan du aldrig i ditt liv komma i närheten av. Det är tyvärr en belastning i mitt liv som människa, och jag brukar aldrig framhålla det, men om man är så fördomsfull att man inte tror om en medmänniska att hon kan besitta kunskap, då skall man genast ta intryck och fundera på vad man sysslar med. Jag råkar vara både äldre än dig, och saknar det som du enligt vad du själv säger tror “dig” besitta.

    Fortsättningen av texten i Timoteus som du hänvisar till är följande:
    1 Tim. 4:14 Försumma icke att vårda den nådegåva som finnes i dig (Jo den finns troligen hos dig hoppas jag), och “som gavs dig i kraft av profet ord, under handpåläggning av de äldste”. 15 Tänk på detta, lev i detta, så att din förkovran bliver uppenbar för alla. ( När fick du handpåläggning med profet ord och när tänkte du på detta ?

    Du säger vidare:
    “Att undervisning hör hemma i vår tid anser “jag” därmed vara
    bevisat.”,

    Nummer 1. Här skulle du om du vill vara en Kristen skrivit: “Som troende finner jag denna vers i ämnet undervisning 1 Tim. 4:13 ? ”
    Då ger du möjlighet för en “mjölkberoende baby” som mig att undersöka själv vad du säger. Du visar många fina egenskaper i det du framför, men var försiktig med dina omdömen. Du kan sparka dig själv på ett ömt ställe säger jag, för du vill ju inte vet av världsliga ord.
    2. Timoteus fick följande uppdrag av Paulus. 1 Tim. 4:13 Var nitisk i att föreläsa skriften och i att förmana och undervisa, till dess jag kommer. (Stämmer allt detta in på dig personligen Kjell. Är du i Timoteus ställe tycker du ? Paulus menade att Timoteus som var ung, i första hand skulle föreläsa och förmana troende, men även för alla människor och här behövs en viss ut skiljning som Paulus skriver längre fram.)

    Nu skall jag för en gångs skull kläda av en människa kläderna,
    och därför kommer det många ord, som du bad mig undvika enligt din inlaga. Jag skall inte krångla till det för att du skall förstå.

    Vad är sanning sade Pilatus…. Jesus Kristus var i Judarnas ögon den störste syndaren av dem alla för Han bröt mot Mose Lagar som Herren skrev med sitt finger på sten, och här är resultatet.

    Joh 9:34
    De svarade och sade till honom: ”Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!” Och så drevo de ut honom.

    Nu hoppar jag lite grand i tanken, till det du skriver om, ditt fina arbete om the Hebrew letter. Om du kan visa eller bevisa, som du gillar, att någon annan än den troliga författaren till Hebreerbrevet enligt experterna är den egentliga författaren vad har du bevisat med det ?? Att du är en riktig baddare…. eller att någon har ljugit ?
    Nej du skriver om mysterier i början av denna sida, kan du skilja på en hemlighet och ett mysterium ? Det finns en gräns där, så var försiktig min vän.

    För det första så Kan du inte bevisa något. Då är du en hädare. (Obs jag påstår inte att du är en hädare) Den ende som “kan” bevisa något är Herren och det gör han med sin skrift Bibeln. Den är visserligen under attack numera, men du kan aldrig bevisa något som person. Herren Jesus Kristus kan bevisa det genom sin egen vistelse på jorden och med den Heliga Skrift, som du mycket riktigt konstaterar. Alternativt, genom någon som Han kallar till en uppgift. Att “jag” bevisat något i Bibeln är ett kategoriskt imperativ som du inte har mandat att uttala. Dock förstår du inte vad ordet betyder eller så uttrycker du dig tveksamt i frågan. Kristus bevisar inte att Han har rätt, det ingår inte i Hans vokabulär. Han lär oss hur vi skall leva som Hans redskap och visar oss vägen. ( Jag ser att du läser en Bibel som inte är totalkorrumperad )

    Anvisningar till Timotheos
    6 Om du framhåller detta för bröderna tjänar du Kristus Jesus på rätt sätt, styrkt av den goda troslära som du troget har följt. 7 Men befatta dig inte med de gudlösa amsagorna. Öva dig i gudsfruktan. 8 Kroppsövningar är nyttiga på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna tiden och den kommande. 9 Detta är ett ord att lita på och värt att ta till sig. 10 Det är därför vi strävar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är en frälsare för alla människor, särskilt för dem som tror.

    11 Inskärp detta i din undervisning. 12 Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet. 13 Läs högt ur skrifterna, förmana och undervisa, tills jag kommer. 14 Ta vara på den nådegåva du har, den som du fick när profetior utpekade dig och de äldstes råd lade sina händer på dig. 15 Tänk på detta, lev i detta, så att alla ser dina framsteg. 16. “Ge akt på dig själv och din undervisning. Stå fast vid detta, ty gör du det räddar du både dig själv och dem som lyssnar på dig.”51 Mot en äldre man skall du inte använda hårda ord. Vädja till honom som till en far, till yngre män som till bröder,.

    Fortsättningsvis vill jag säga dig Kjell, att du avslöjar en brist på förståelse när du skriver följande:
    “Så vitt jag förstår den texten rätt handlar den om Jakobs ättlingar och deras position i det vi kallar tusenårsriket. Alltså efter Herrens återkomst.”

    Menar du då att vi inte har fått den Helige ande och Lagen skriven i våra hjärtan än ?? Juda hus, och Israels hus är ett nu ?? Skall vi inte förenas ? Är vi hedningar enligt Mosaisk lag eller…??

    Jo det finns mycket att säga och du gillar mycket text så därför breder jag ut mig en aning, och ber dig läsa om den Hebreeiska bokstaven TAV som ser ut ungefär så här —> + . Den står som symbolen för synd enligt judisk tro och där fann Jesus Kristus vår försoning då han enligt Paulus gick “den vägen”.
    in i det allra Heligaste för vår skull.
    Många vänlig hälsningar
    Anders
    GB

        (Reply)

  23. anders n,

    Jag svarar med en allegori.

    Det var en gång en sköldpadda djupt inne i en skog som klättrade upp i ett träd med mycket möda och besvär. När han kommit till den högsta grenen på trädet kastade han sig ut från grenen för att sedan hårt dunsa i marken. Han kvicknar snart till och börjar sakta klättra upp i trädet igen. Och så håller det på i flera timmar. I ett annat träd sitter ett fågelpar och ser på den lilles misslyckanden. Efter ett tag säger honan till hanen:
    – Du älskling? Jag tror att vi snart måste berätta att han är adopterad.

    Adopterad eller inympad, en sak förblir sanning.

    En pärongren inympad i ett äppleträd blir aldrig en äppelgren och kommer aldrig att producera äpplen.

    Du och jag blir aldrig Jakobs ättlingar och Herrens specifika löften till Jakob gäller bara Jakob och hans ättlingar.

    En jude (eller annan ättling till Jakob) blir aldrig en hedning och en hedning blir aldrig en jude (eller annan ättling till Jakob).

    /Kjell

        (Reply)

  24. Jo Kjell visst är det som du säger.
    Min far som var en försupen kommunist, han var en vis man.
    Han sade så här : “Om du inte kan svara på en fråga. Ställ en motfråga.”
    Inför vår Herre behöver vi inte ställa någon fråga. Han svarar innan vi vet frågan.
    Du svarade inte på min personliga provocation till dig och det hedrar dig. Jag hoppas det var positivt och övertänkt.

    Allegorier är vår gåva för att kunna belysa det vi tror är viktigt.
    Ett neutralt sätt att tala om en åsikt, utan att fråntaga motparten ansiktet. Kineserna är ju mästare i den konsten. Vi Svenskar missar detta i bland.
    Ett annat exempel är ju den Engelska frasen Gentlemen’s agreement :
    Som är en överenskommelse utan skriftlig bekräftelse och som bygger på ömsesidigt förtroende mellan två eller flera parter. Kärnan i en informell överenskommelse är att det bygger på parternas heder och skiljer sig från ett juridiskt bindande avtal eller kontrakt. Wikipedia

    Jo sammanfattningsvis.
    Bättre att vara en duva med en kvist än en korp. Du vet sitta i ett träd är väl okay, men att vara del i ett träd är bättre. Ympad eller Stam, bara man växer där.

    Slutligen om ditt fina arbete med Hebreerbrevet.
    Jag vill ge dig en motfråga.
    Nya Testamentet är ju en avslutning av det gamla, och en inledning till något nytt. Det nya Kan dokumenteras genom original handskrifter, och även om de endast är ett fåtal så finns det dock sådana. När det gäller Gamla Testamentet så måste vi acceptera att där finns inga original bevarade. Konstigt men märkligt ? Då det finns ett förborgat svar på denna fråga vill jag inte gå in på detta faktum, men i den allmänna exegetiken finns ju dokumentation.
    Se för enkelhetens skull Wikipedia Citat :

    Skrifternas ålder
    Gamla testamentet är ingen enhetlig, sammanhängande bok utan en samling enskilda skrifter. Skrifterna har bevarats genom både muntlig tradition och genom att texten kopierades gång efter gång, till en början, först endast i form av bokrullar. Något original finns inte. De flesta anser att ned tecknandet har ägt rum i flera olika versioner under tiden från cirka mitten av första årtusendet och fram till cirka år 160 f.Kr. De muntliga traditionerna berättar om judiska folkets öden från tiden före bosättningen i Kanaans land och till återkomsten från babyloniska fångenskapen.

    För mig framstår då hela hela gamla testamentet som en manipulationsmöjlighet liksom Koranen, för att tala världsligt språk. Det är ju ett faktum att den mesta forskning om Bibelns utsagor som bedrivs är ju att Nya Testamentet är tvivelaktigt i stora stycken. Men verkligheten är ju motsatsen. Till nya testamentet finns ju dock bevarat originalhandlingar, och har därmed högre bevisvärde som helhet för att använda dina ord.

    En tanke till dig.
    Hebrew är för mig en nyckel till vissa kunskaper oavsett vem som skrev det. Det som framstår som en portal i brevet är ju trots allt språket som det är skrivet på i ursprungshandlingen. Inte handlingen i sig själv. Det finns saker i sammanhanget som inte är meningsfulla att framföra i en kommentarsruta och det tror jag vi är överens om.
    Jag slutar här och hoppas du får en bra fortsättning på det du skriver och att det ger dig och andra glädje.
    Anders
    Gvd

        (Reply)

  25. anders n,

    Kopierandet av Thoran respektive Tanak anses av troende judar vara ett heligt arbete som måste utföras minutiöst.

    Och så har vi Jesu egna ord angående detta i Matt. 5:18 Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.

    Jag utgår från att Gud bevarar sitt ord så att vi kan lita på det även fast det är uppenbart att dokument från Mose tid saknas.

    הֲלוֹא אִם תֵּיטִיב שְׂאֵת וְאִם לֹא תֵיטִיב לַפֶּתַח חַטָּאת רֹבֵץ וְאֵלֶיךָ תְּשׁוּקָתוֹ וְאַתָּה תִּמְשָׁל בּוֹ:

    Jag vet inte om denna text kommer att visas som den verkligen ser ut.

    Herren har all makt och kan säkert bevara “prickarna”.

     

        (Reply)

  26. Tack Kjell
    Vi är nog ense i det stora… Tyvärr så är ju ofta inte forskning och Guds ord parallella. Du vet lagen kan ju inte förgås för den är skriven i våra hjärtan …. :-)) Den är redan fullkomnad. Förstår dina synpunkter så stannar jag här.
    Lev väl.
    Anders

        (Reply)

  27. anders n,

    “För mig som har arbetat med sjuka och missanpassade ett liv finns inga dåliga ord. Det finns ingen “korrekthet” bland knarkare och fylla. Där finns “raka rör” och då får man se till det bästa.”

    Hej Anders n,

    Skriver till dej med anledning av att du har arbetat med sjuka och missanpassade ett liv. Eventuellt har jag kommit på ett sätt att hjälpa sådana människor och vill höra med dej vad du tror om den hjälpen. Om den kan hjälpa eller om den kanske inte alls är rätt utifrån vad du vet.

    Som du vet har de människor vi talar om ofta från barnsben av viktiga identitetspersoner fått lära sej att man knappt är någonting värd och av det byggs en dålig självrespekt upp. Samtidigt fylls ofta den människan av en stor kärlek till Jesus när han dragit henne till sej.

    Då blir “dilemmat” (?) att en människa med låg självrespekt och samtidigt en stor kärlek till Jesus ska börja vandra på den smala stigen. Den låga självrespekten kan lätt leda till att man helt enkelt inte tror sej vara värd att ens få gå på vägen. Så hur gör man då?

    Jo, då tänker jag att man kanske hellre skulle påminna den människan om att Jesus vill bo i henne. Att flytta fokus från att “bli en lyckad och syndfri person” till fokus på att Jesus ser människan som sitt tempel och vill bo i henne. Då använder man människans kärlek till Jesus som motivering och då flyttas fokus från människans låga självkänsla och låga självrespekt till att göra något för den hon älskar i stället: Jesus.

    Kan en formulering till en sjuk och missanpassad som yttrar att ge upp sitt liv kan få höra “Jag vet att du fått lära dej att du inte skulle vara värd samma respekt som alla andra men kan du tro att Jesus menar det han säger att våra kroppar är hans tempel? Att han vill bo i dej och hjälpa dej att hålla rent därinne? Att han sätter värdet på din kropp så högt att han vill bo där.”

    Vad tror du om det här Anders n?

        (Reply)

  28. Hej Ulrika 4
    Om någon som du nu gör, frågar mig på ett levande och öppet sätt om en av det viktigaste samhällsfrågorna i vår tid så ger jag inga råd. Det är för mig det som är uppenbart som är svaret.
    Det förmedlar jag gärna: Din frågeställning är delad, och därför tar jag mig friheten att precisera det du säger. För de flesta företeelser i livet finns två delar. Samma här. Identitets personer 1. är den första delen i din fråga. Den drabbade är del två. 2. Sedan kommer det vi ofta glömmer, 3. “de agerande” som påverkar skeendet.

    Vi talar här om tredje person.
    A. Du som vill höra vad jag tror. B. Anders som delar sin erfarenhet. C. Och tredje part de vi talar om. :-)), och de är det viktiga.

    A. Identitetspersoner undervisar inte någon person till att få dålig självrespekt medvetet. Den vanligaste anledningen till att barn får dålig självrespekt är, att identitets personen själv har låg självkänsla, och av någon anledning vill förändra eller bryta ned motpartens egenvärde.
    Detta behöver inte leda till att det drabbade barnet får dålig självkänsla, men oftast blir det tyvärr så. Dessutom medför det ofta utanförskap, och andra sociala problem som kan belasta den drabbade hela livet.

    B. Den erfarenhet som finns i min upplevelse, av den närhet till Jesus som du tar upp är en komplex fråga. För att rätt veta hur man närmar sig en sådan person som du exemplifierar antydningsvis, vill jag först veta när tidpunkten för kärleken till Jesus inträdde, och när den drabbade själv började uppleva sig som mindervärdig. Dessa nämnda fakta är inte av religiös natur. Det är tidpunkterna som är det viktigaste för att kunna hjälpa. Regeln för vård, är att inte tala om religionen i sig själv utan hur den kan påverka någons liv och varför. Det är inte min uppfattning i detaljerna om vårdens innehåll förstås men vi följer lagen vi lever under i samhället.
    Här följer nu nästa aspekt på din fråga,och den är av Kristen natur och inte min personliga uppfattning, utan det som vi har fått lära. Det är inte vår uppgift att ge någon människa vi inte känner, någon form av moralpredikan, utan vi skall ge möjlighet till den drabbade att välja andra tankebanor för den drabbade i första hand. Vilka möjligheter som står till buds, var hjälpen finns och så vidare. Där ger du själv det BÄSTA svar som finns. Det är en biblisk utsaga i högsta grad, men tyvärr ofta totalt misstolkad. ” Att flytta focus”. Det svaret skall man inte ge den lidande direkt, för då sparkar man sig själv. Erfarenheten är att inte säga till en alkoholist att sluta supa. Att han skall sluta supa begriper han själv om huvudet finns kvar. Det finns ingen synd i att supa, bara dåliga vanor.
    Samma sak är det med Evangeliet. Det finns ingen synd i det, och inte i Kristus heller. Det är inte vi som bestämmer oss för Jesus, det är Han som köper oss och ger oss en gåva. Vi är försäkrade i befintligt skick. Hur dåliga vi än är (nu, eller tidigare, och i framtiden på jorden) så tar Han emot oss. Så när när någon människa säger sig “ej vara värd” att få gå på “den vägen” då håller Jesus henne i handen, och talar om Att Han har tagit ALL världens synd och skam i sin kropp och går före på vägen. Det finns INGA krav från Honom om “att du skall göra något för den hon älskar som motprestation för denna gåva Jesus gav. Den drabbade skall ALLTID veta att :
    ” Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att VAR OCH EN som tror på Honom SKALL ICKE FÖRGÅS, utan hava evigt liv.
    Efter detta skall tillfogas att de flesta Kristna vet oftast ej vad som finns i Bibeln under begreppet synd.
    C.
    Då världen är full med experter, forskare, doktorander, eller vad du vill som har högre kunskaper än mig i dessa generella frågor, så skall jag inte beröra gruppen låg självkänsla, eller missanpassade i detta sammanhang. De är ju att betrakta som tredje person i dessa sammanhang som nämndes i början, och då måste en precisering till för att undvika missförstånd.
    Hälsning
    Anders
    GB

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *