2B || !2B

Om du inte är programmör så undrar du kanske vad denna egendomliga rubrik betyder. Men de som programmerar i C, C++, C# eller andra “språk” som är avledda av C vet precis vad rubriken betyder.

Och för dej som inte vet så skall jag berätta det. Rubriken läses ut som: “To be or not to be”; du inser genast att det är ett citat från Shakespeares Hamlet.

Prins Hamlet övervägde självmord och yttrade dessa berömda ord: “Att vara eller icke vara, det är frågan: Månn’ ädlare att lida och fördraga ett bittert ödes styng och pilar eller att ta till vapen mot ett hav av kval och göra slut på dem med ens.” et cetera.

Efter denna knepiga och dramatiska inledning undrar du kanske vad detta kommer att handla om. Det blir betydligt mindre dramatiskt än inledningen. Jag tänker bara göra en sammanfattning av mina erfarenheter i “bloggvärlden” de gångna 6 åren.


Innan jag gör det vill jag berätta att den typ av diskussioner som förekommer på bloggarna fanns långt innan bloggarna kom till. Innan internet blev allemans egendom fanns något som kallades “Fidonet”. Där fanns det temaområden och diskussionstrådar. Man laddade hem dem via telefonlinje och modem. Man skrev och läste utan att vara uppkopplad och om man ville läsa mer eller svara så tog man igen kontakt via modem.

Det närmar sig 30 år sedan jag började deltaga i Fidonet. När Internet blev allt vanligare förlorade Fidonet sina deltagare. Man försökte att implementera liknande funktionalitet på Internet, men det lyckades inte att få tillbaka deltagarna.

Jag hittade bloggarna av en slump.

Jag sökte efter något på Google. En av träffarna gick till Aletheia. Det inlägg jag fick upp var skrivet av en person som kallade sig “Haggaj”. Med stigande förvåning och misstänksamhet läste jag kommentarerna. De allra flesta kommentarerna var skrivna av mer eller mindre anonyma personer under pseudonym.

Detta både förvånade och oroade mej, inte minst eftersom många kommentarer presenterade minst sagt “exotiska” tolkningar och åsikter. Jag skrev ett mejl till “Haggaj” och frågade hur detta hängde ihop.

Han svarade och bad mej att inte tillräkna Aletheia kommentatorernas synpunkter.

Hur som helst började jag försiktigt att själv skriva kommentarer och reagera på andra kommentarer. Ofta bad jag någon att berätta hur han/hon hade kommit fram till sin tolkning/åsikt.

  • Somliga svarade vänligt och motiverade.
  • Andra svarade vänligt med kilometerlånga reaktioner.
  • Några bet genast ifrån sig och kände sig anfallna.

Några exempel på detta:

Jag hade aldrig hört talas om “Hebrew Roots” eller dess ledarfigurer, så när en kommentator anföll mej med att jag skrev som jag skrev för att jag hatade “Ketriel”, stod jag fullständigt frågande till vad hon menade.

Det fanns olika läger och de som hade varit med längre visste vilka som tillhörde vilket läger. När man då höll med om något som någon hade sagt blev man överfallen av hans/hennes motståndare.

Polariseringen var och är lika stor som i politiken där man inte får hålla med någon från fel parti hur bra hans förslag än må vara. Därför hände det lustiga att jag blev beskylld för att vara “judaist’ samtidigt som jag blev beskylld för att vara “katolik”. En ganska omöjlig kombination.

Efter en kort tid som kommentator blev jag tillfrågad om jag hade lust att skriva en “gästblogg”. Eftersom jag tycker om att skriva svarade jag ja på frågan, efter några dagars funderande.

Det ena ledde till det andra och det dröjde inte länge innan jag inbjöds att vara en av Aletheias team. För att göra en lång historia kort så uppstod splittringar i teamet och de extrema ny-judaisterna drog vidare till andra bloggar. Aletheia valde en mindre extrem HRM-linje och hade i princip fyra temaområden kvar. Det var “HRM-light”, “Livets Ord”, “Konspirationsteorier” och “Betraktelser”.

Jag kände mej ensam i kategorin “betraktelser” och eftersom jag inte vill bidraga till “HRM-light” och “Konspiratiosnteorier” valde jag att sluta vara deltagare på Aletheia. Jag hade då ingen tanke på att starta en egen blogg.

Men eftersom jag fortsatte att läsa och kommentera på vissa bloggar hände det sig att jag nu och då ville skriva mer än bara en kort kommentar. Resultatet blev att jag startade denna blogg.

Om du vill skaffa dej ovänner kan jag råda dej att starta en blogg 🙂 Jag skulle kunna publicera en hel del från email och andra media, men det får vara.

Förändringar

Hur som helst, under de snart 6 år som jag har deltagit i bloggarna kan jag se en tydlig förändring. Antalet deltagare har minskat. De bloggar som får mest besökare har karaktären av nyhets-sajter. Betraktelser är inte värst populära och diskussioner kör raka spåret off topic om man inte modererar hårt.

Du kan vara nästan helt säker på att kommentarerna, oavsett bloggpostens tema, kommer att handla om “Jesu Gudom”, “Pre-trib”, “Lag-Nåd”, “Dop”, “Väktare” eller något annat där hard core representanter vill marknadsföra sina egna läror, käpphästar och tolkningar.

Kort och gott…. Jag tycker fortfarande om att skriva, men har i princip redan delgett mina tankar i de bloggposter som finns på bloggen. Repetition har jag aldrig varit värst förtjust i.

De flesta uppslagen till artiklar fick jag genom att läsa på några stycken andra bloggar, men även där blir det rundgång, käpphästar och repetition så jag har i stort sett slutat läsa där.

Någon gång kommer det en fråga per email och då svarar jag gärna på den.

Givetvis kommer det även att hända saker som jag vill skriva om, men i mellantiden blir det nog glest mellan bloggposterna.

Jag avslutar med ännu ett citat ur Hamlet: “Ur led är tiden; ve, att jag är den, som föddes att vrida den rätt igen.”

Nog är det sant att tiden är ordentligt ur led, men lyckligtvis är inte jag den som föddes att vrida den rätt igen.

Mitt uppdrag är bara att vara ett vittne.

/Kjell

25 thoughts on “2B || !2B”

  1. Kjell!

    För några år sedan var det intressant att läsa på olika bloggar, men inte idag.
    Det är som du skriver, bara rundgång i ämnena och kommentarerna.

    Att folk biter ifrån sig ( även du och jag ibland ) beror väl på att de/vi inte är trygga i sin/vår ståndpunkt, eller i det de/vi tror på.

    Det finns ju så många sk kristna läror som är så cementerade och hårt fastslagna, att gud nåde den som kommer med en annan syn, eller tolkning.

    Jag vet själv resultatet av att säga till en församlingsmedlem att tiondet inte tillhör det nya förbundet. Ja du, det dröjde inte länge, en eller två dagar, så ville pastorn prata med mig och gissa vad det gällde? Precis, tiondet, att jag inte fick säga så till medlemmar, huja.

    Nej samtalsklimatet är inte bra om man har en annan syn, eller åsikt i de fastslagna och cementerade lärorna.

    Bb

        (Reply)

  2. Björn bloggaren skrev: “Att folk biter ifrån sig (även du och jag ibland) beror väl på att de/vi inte är trygga i sin/vår ståndpunkt, eller i det de/vi tror på.”

    Det kan nog ha flera orsaker än denna du nämner.

    I mitt fall har jag ingen önskan att debattera. Jag presenterar min utgångspunkt och min tolkning. That’s it!

    Sedan får man tycka vad man vill. Ingen anledning att bli ovänner om det.

    Problem uppstår när man vill diktera, vara diktator, och bestämma vad andra får skriva. Eller tvinga andra att formulera precis som man själv skulle formulera.

    Förra veckan fick jag ett budskap från en okänd:

    Läste på din sida, men kunde inte hitta något slutgiltigt uttalande från dig om Jesus natur.

    Du erkänner att Jesus är Guds son. Men anser du att Jesus ENDAST är Guds son eller tror du att han är både Guds son och Marias son, efter köttet, som de flesta kristna gör.

    Tanken är att Jesus är “Sann Gud, sann människa”, och att det mänskliga har Jesus fått från Maria. Jesus är alltså människa efter Maria; Marias biologiska son.

    Vad är din syn på saken?

    Jag svarade (skall inte ta med allt):

    Ja jag tror på uppfyllelsen av profetian när Pilatus sade “ecce homo” på latin, på grekiska “ιδε ο ανθρωπος”:

    (SFB) Joh 19:5 Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och purpurmanteln. Pilatus sade till dem: “Se människan!”

    Ja, jag tror att Jesus är sann Gud och sann människa.

    Ja, jag tror att Jesus föddes av Maria genom ett under och att Maria var jungfru fram till dess. Däremot tror jag inte att hon förblev jungfru efter födelsen. Matt. 1:25 Och han rörde henne inte, förrän hon hade fött sin förste son, och han gav honom namnet Jesus.

    Jag tror att Gud är Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Trefaldighet eller tre-enhet, beroende på hur man vill kalla det.

    Detta resulterade i ett frontalt anfall med grundlösa beskyllningar:

    Din ovilja att ta ställning för vem Jesus är i köttet är synnerligen intressant. I 1 Joh. 4:2-3 och 2 Joh. 1:7 får vi veta att det är Antikrists ande som inte bekänner Jesus Kristus, Guds son, vara kommen i köttet. Här kan vi jämföra Joh. 1:14 som säger att “Ordet vart kött”. Det betyder att Jesus kropp/kött också var Gud, andlig, helig och rättfärdig.

    Du tycker att vi ska hålla oss till det som står i Bibeln? I Bibeln står det inte att Jesus var “sann Gud, sann människa”. Detta är en katolsk lära som kommer från inställningen att Jesus är Marias biologiska son.

    Katolikerna är uppriktiga med sin antikristliga tro, men många evangeliska kristna mörkar och bedriver falskspel för att inte avslöja sin antikristliga tro.

    Du är ett synnerligen ovanligt exempel på en falskspelande Antikristande. Tycker du jag är hård? Du kan ju inte bekänna att Jesus Kristus är kommen i köttet. Om du kunde säga att Jesus är enbart Guds son till kroppen, då visade du att du har Gud Ande.

    Nu slingrar du dig som en orm för att du inte kan detta. Jag tar ditt “sann människa” som att du tror att Jesus till köttet är en avkomling till Maria.

    Nu har jag förklarat varför jag frågade dig om Jesus natur. Du varnar på din sida för villolärare men du borde även varna för dig själv.

    Och eftersom jag inte ville föra diskussionen vidare med en okänd person svarade jag bara att jag ville stanna där.

    Detta utlockade följande:

    Jag vill sannerligen inte påtvinga någon min tro. Men jag har sett och ser hur tron på en jordklumpsjesus – vilket en biologisk son till Maria är – är mycket skadligt för den troende. Det finns ingen frälsning för den som tror så och Antikrists ande motverkar ett levande förhållande med Gud.

    Min tro är bygger på mitt levande möte med Jesus och genom att öppensinnat läsa Bibeln. Jesus är Människosonen som kom ner från himmelen och åter steg ditupp. Jesus är det himmelska brödet som kom ner från himmelen och som ger människan liv och det brödet är Jesus köttsliga kropp. Jesus är begynnelsen och slutet, som dog för oss och återuppstod.

    Ditt tal om “sann Gud och sann människa” och att Gud är en treenighet är obibliskt. Gud är en och Jesus är Guds son.

    Att jag inte vill spilla dyrbar tid på sådana “diskussioner” må Herren förlåta mej.

    Jag tror jag har bättre att göra de få år som kvartstår innan jag möter Herren.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,

    Du skriver angående “mötet” som du beskriver intill “Jag tror jag har bättre att göra de få år som kvarstår innan jag möter Herren.”

    Ja, bättre att lägga tid på de som vill söka det rätta och inte att primärt ha eller få rätt.

    Kjell,

    Vi blir nog fler o fler som lämnat boxningsringen för att “göra någonting bättre” de år som vi har kvar. Har just läst om förvaltningen av de pund vi fått och vet du vad, jag har en fråga om det…!:) Men jag sparar frågan då den kanske blir utanför temat..

    Kjell,
    Vad tror du om någon form av “Fråge-låda” på din sajt?
    Dina svar om Bibeltexterna som du ger via e-post tror jag ibland borde synas för fler att läsa.

        (Reply)

  4. Ulrika skrev: “Vad tror du om någon form av “Fråge-låda” på din sajt?”

    Ja, det är en bra idé. Jag har försökt det tidigare, men kanske är tiden mogen nu.

    För övrigt tänker jag inte klassa kommentarer i denna tråd som off topic 🙂

    /Kjell

        (Reply)

  5. Kjell säger:”…men kanske är tiden mogen nu.”

    Ja, jag hoppas ju på att Herren säger ja!:)

    Själv kan jag nästan lova att komma med en fråga varje dag;) Om det behövs kan jag lova att inte ställa fler frågor än så per dag osså=D

        (Reply)

  6. Blev till en början orolig att tänkte sluta blogga, när jag läste texten. Jag är glad att du fortsätter att skriva. Det finns inte så många bloggar som är läsvärda.

    Det är ganska intressant att det blir sura/syrliga/arga kommentarer till allt. Jag tror att det till viss del beror på samhällsklimatet. Det egna “jaget” är viktigare än att lyssna till andra. Vi lever i en stressad tillvaror där vi själva vill stå i centrum, hela tiden.

    Den som mår bra i kropp och själ har lättare att vara generös och lyssna på andra. När jag inte mår bra blir jag mindre förlåtande. Då brukar jag tänkta; vad skulle Jesus säga om mina destruktiva tankar.

    Tack broder att du fortsätter att skriva.
    Fredrik

        (Reply)

  7. “Sicken” bra idé…med frågelåda!

    Detta är en blogg som jag läser med STOR behållning. När man ser att du Kjell skrivit en ny bloggpost, känns det som att sitta ned och lyssna till en matnyttig predikan. Jag deltar väldigt sällan med kommentarer eftersom jag inte är så bevandrad i teologin, men jag läser väldigt gärna och hoppas ständigt på nya inlägg.

    Tack för den tid du tar med att dela med dig av dina tankar och reflektioner!! Välsignelser!!!!!!

        (Reply)

  8. Hej Kjell,

    Tänkte också lite som Fredrik i kommentaren innan, att du tänke sluta blogga.
    Fortsätt blogga!

    Jag uppskattar att du är stabil i dina uppfattningar och ändå ödmjuk, eller med andra ord rakryggad och lyssnande.

    Minns ditt intressanta inslag med diagrammet (koordintasytemet) där man kunde pricka in sig angående lag – nåd…

    Jag tycker det skulle vara roligt om fler som skrev på denna bloggen även skrev på Berndt Isakssons blogg och vise versa.
    (Antar att Fredrik som skrivit ovan är samma Fredrik som ibland skriver på Berndts blogg?)

    Mvh
    A.J.

        (Reply)

  9. Tack Kjell för att du är trofast och bidrar till att stärka och bygga upp Kristi kropp! Även jag läser dina poster med stor behållning och är tacksam för den undervisning och uppbyggelse jag får, både genom bloggposterna och kommentarerna.

        (Reply)

  10. Ulrika skrev: “Själv kan jag nästan lova att komma med en fråga varje dag;)”

    Det kanske blir något i överkant 🙂

    Oftast är det så att svar på viktiga spörsmål kostar tid. Och ofta är det så att jag själv upptäcker “nya” saker medan jag skriver svaret. Vanligtvis behöver jag läsa ett antal bibeltexter på nytt och inte sällan låta tankarna mogna minst en natt, ofta längre.

    Fredrik skrev: “Blev till en början orolig att tänkte sluta blogga, när jag läste texten.”

    Ja, det kanske var i överkant med Hamlet…, men citatet är ju “hans”.

    Fast inte skulle det väl vara någon katastrof om jag slutade blogga. Det vore inte bra om man läser det jag skriver utan att pröva det.

    Rolle skrev: “’Sicken’ bra idé…med frågelåda!”

    Ja, det är alltid mer inspirerande att skriva om man vet att det kan vara till nytta.

    Men lika viktigt är det med sund kritik och sunt ifrågasättande.

    A.J.,

    Det är nog bra att var och en kan välja var han/hon läser och skriver.

    Jag tror inte att man blir till någon välsignelse om man skriver på bloggar med tolkningar och läror som man inte kan skriva under på.

    Inte måste det vara 100% överenstämmande, men när det blir strider om saker som inte är frälsningsavgörande tror jag man gör bäst i att lämna fältet.

    Majlis,

    Det är ju välsignat om det kan vara någon till nytta och glädje.

    /Kjell

        (Reply)

  11. A.J.,

    Hej AJ!
    Fredrik på Berndts blogg är inte jag. Om jag skriver där så skriver jag “Fredrik L”. Annars har jag och Fredrik oftast samma åsikter, så det kunde ha varit en person ;).

        (Reply)

  12. Hej Kjell,

    Jag respekterar din åsikt. Man bör undvika onödiga strider.
    Undrar bara var man drar “gränsen”… Det kan ju som en ytterlighet bli bloggar där det bara är “samma två personer med samma uppfattning” som skriver inlägg.

    Mvh
    A.J.

        (Reply)

  13. A.J. skrev: “Det kan ju som en ytterlighet bli bloggar där det bara är “samma två personer med samma uppfattning” som skriver inlägg.”

    Det finns till och med bloggar där bara en person (med samma uppfattning :-)) skriver. Lennart Jareteg har en sådan blogg.

    Men vi är tydligen ense om att det finns en gräns. Må då var och en själv bedöma var gränsen bör läggas.

    Här ovan skrev jag:

    Det fanns olika läger och de som hade varit med längre visste vilka som tillhörde vilket läger. När man då höll med om något som någon hade sagt blev man överfallen av hans/hennes motståndare.

    I bloggar och samtalsfora händer det även att kommentatorer uppträder som hjälp-moderatorer. Och om man uttryckligen inte håller med en person som de flesta gillar så blir man på olika sätt uppmärksammad på att man har fel och borde skämmas för att man inte höll med denne.

    Sedan kommer anhängarkören igång med hur mycket de tycker om den personen.

    Kort och gott, det finns tabun. Det finns “orörbara”.

    Detta är minst lika skadligt som bloggar utan kommentatorer.

    Kanske bör jag tillägga att ingen som kommenterar här måste ha samma åsikt som jag eller andra kommentatorer.

    Gränsen drar jag där argumentation blir en sorts proselyterande mission.

    /Kjell

        (Reply)

  14. Det vore intressant att höra era reaktioner på en artikel i Dagen.

    Tungotalet handlar inte om andliga kickar

    Rubriken låter ju bra och balancerad. Men i artikeln skriver Daniel Alm, pastor i Västerås pingstförsamling, som under flera år har velat lyfta fram andedopets betydelse:

    Har inte alla kristna del av den helige Ande, finns det egentligen någon skillnad mellan den som är andedöpt och den som inte är det?

    Skillnaden är kanske att man inte öppnat sig och tagit emot det som finns att ta emot som en gåva. Det är uppenbart när man läser Apostlagärningarna att de första apostlarna var väldigt noga med att fråga de som kommit till tro om de också tagit emot Anden. Det är en sorts andra steg, en ny fas att gå vidare in i.

    Jag skall tillägga vad Paulus skrev om detta till Korint där man hade stora disciplinära problem. (1 Kor. 12:27-31) Citatet tar jag ur Reformationsbibeln:

    Men ni är Kristi kropp och lemmar, var och en efter sin del. Och Gud har i församlingen satt för det första apostlar, för det andra profeter, för det tredje lärare, vidare kraftgärningar, sedan helandets nådegåvor, att hjälpa, att styra, och att tala olika slags tungomål.

    Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helandets nådegåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?

    Men sträva efter de bästa nådegåvorna. Och nu skall jag visa er en ännu mer dyrbar väg.

    Följande uttalande av Daniel Alm finner jag mycket märkligt. Men jag har hört det förr i sammanhang där man uppmanar folk att repetera något man själv kallar tungotal.

    Daniel Alm vill avdramatisera mottagandet av tungotalet.

    Det handlar inte om att det ska smälla till och så tappar man kontrollen och plötsligt kommer det ett språk. Språket finns där redan, det är upp till mig om jag vill tala det och lita på att orden kommer från Anden.

    Min fetstil!

    Något stämmer inte här! Endera får vi hålla oss till Daniel Alm, eller till Paulus av Tarsus.

    /Kjell

        (Reply)

  15. Ja, Kjell, det är nåt som inte stämmer.

    I söndags hörde jag nåt annat som jag inte tyckte stämde riktigt heller. Ungefär att ‘det som hindrar vår tillbedjan är rädslan att förlora kontrollen’.
    Eller jo, det stämde med mycket av vad som verkar predikas idag. Nämligen att man måste ‘våga ge sig hän åt Anden’, ‘våga ge Anden/Gud utrymme att agera (även på okonventionella sätt)’. Ja, resonemangen känns säkert igen.
    (Fast Daniel Alm verkar då mena att det är VI som har kontrollen?)

    Det hänger samman med tankegångar om att man måste ‘släppa det kritiska tänkandet’, och ‘om jag upplever något måste jag kunna lita på att det är Gud’. Hänger samman med undervisning om att ‘när du går in i meditation, så ska du inte tänka på Gud, utan bara nollställa dig helt – så att du kan uppleva Gud’!

    En stor suck över i vilken riktning vår ‘västerländska (österländska?) kristenhet’ rör sig…

    ‘Sola Sisters’ skrev nyligen en artikel med rubriken ‘Sola Experiencia?’. Tycker det var en talande rubrik.

        (Reply)

  16. Kjell citerar:”Men sträva efter de bästa nådegåvorna. Och nu skall jag visa er en ännu mer dyrbar väg.”

    1 Kor 13
    Kärlekens väg
    1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,
    vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*
    2 Och om jag ägde profetisk gåva
    och kände alla hemligheter
    och hade all kunskap,
    och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg
    men inte hade kärlek,
    så vore jag ingenting.
    3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde
    och om jag offrade min kropp till att brännas,*
    men inte hade kärlek,
    så skulle jag ingenting vinna.

    4 Kärleken är tålig och mild,
    kärleken avundas inte,
    den skryter inte,
    den är inte uppblåst,
    5 den uppför sig inte illa,
    den söker inte sitt,
    den brusar inte upp,
    den tillräknar inte det onda.
    6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
    men har sin glädje i sanningen.
    7 Den fördrar allting,
    den tror allting,
    den hoppas allting,
    den uthärdar allting.
    8 Kärleken upphör aldrig.
    Men profetiorna skall upphöra
    och tungomålstalen skall tystna
    och kunskapen skall förgå.
    9 Ty vi förstår till en del
    och profeterar till en del,
    10 men när det fullkomliga kommer,
    skall det förgå som är till en del.

    11 När jag var barn,
    talade jag som ett barn,
    tänkte jag som ett barn,
    och förstod jag som ett barn.
    Men sedan jag blivit man,
    har jag lagt bort det barnsliga.
    12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,*
    men då skall vi se ansikte mot ansikte.
    Nu förstår jag endast till en del,
    men då skall jag känna fullkomligt,
    liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

    13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
    men störst av dem är kärleken.
    Fotnot
    1. en ljudande malm eller en skrällande cymbal Dessa slaginstrument kunde endast ge ett oartikulerat, kraftigt ljud ifrån sig.”Slutcitat

    Har inte läst artikeln ännu men tänker att när man gör det kan det vara bra att ha läst ovanstående väg först för att jämföra med artikeln.

    Om man som jag inte har möjlighet att prenumerera på Dagen kan man genom att klicka sig fram o tillbaka mellan Kjells länk och “Pärleporten” hinna kopiera texten bit för bit till eget ark för att kunna läsa. Krångligt men det funkar.

        (Reply)

  17. Ingela skrev: “Daniel Alm verkar då mena att det är VI som har kontrollen”

    Just den biten reagerar även jag emot. Oförtjänta gåvor som ges av nåd är ju raka motsatsen till krav och egna gärningar.

    För säkerhets skull vill jag dock tillägga att jag på intet sätt tvivlar på att Andens gåvor ges och behövs i vår tid.

    Alla olika gåvorna har sina egna funktioner. Så även tungotalet. Fastän just tungotalet tyvärr har presenterats fel och positionerats fel under hela pingströrelsens historia. Kanske kommer så kallad profetia (oftast siande) på andra plats och helbrägdagörelsens gåvor på tredje plats vad gäller missbruk.

    Men det är inte abstinens som är motsatsen till missbruk, utan det är just det rätta bruket som är motsatsen till missbruk.

    Allt missbruk av Andens gåvor tror jag bedrövar Den Helige Ande.

    De som har vuxna barn har säkert någon gång under barnens uppväxt erfarit hur goda gåvor har missbrukats. Och då minns man ju hur man blev bedrövad på grund av detta. Så inte behöver man ha mycket fantasi för att förstå att givare blir bedrövade när goda gåvor missbrukas.

    /Kjell

        (Reply)

  18. Ping.

    Jag märker att jag kommenterat för lite här eftersom tankegångarna börjar leda på nedtrappning.

    Jag vill passa på att tacka dig Kjell för de många kloka och utmanande blogginläggen av dig. En mogen man med mogna tankar som genomgått livets prövningar gör skillnad.

    Keep up the good work!

    // Rolf

        (Reply)

  19. Jag hade tänkt skriva något med anledning av Luleå stifts hädiska kondom-förpackningar. Se artikel i Dagen Kritik mot kyrkans kondomutdelande.

    Men Mikael Karlendal har redan skrivit en sådan artikel och jag instämmer med hans åsikt om detta

    Därför detta citat från Karlendals artikel:

    Dags att börja larma, sluta sitta still i båten!

    Svenska kyrkan i Luleå tänker dela ut kondomer under helgens pride-festival. Detta för att visa att man värnar livet och inte väjer för att tala om det svåra. På kondomförpackningarna står bibelordet “Störst av allt är kärleken”, från 1 Kor 13. Annika Nordkvist från Svenska kyrkans stiftskansli i Luleå, har inte uppfattat att det finns kritik mot detta. Hon säger till Dagen:

    – Kärleken är ju det största och det viktigaste. Gud är i kärleken och vill dela, både det som är djupast, och det som finns på ytan.

    Vad ska man då säga om detta? Ja, egentligen finns det inga ord – inga bra ord. Det är så dumt, galet och dåraktigt, ointelligent, bisarrt och djävulskt, att man snarare blir mållös. Finns det ingen däruppe i urskogarna som är kristen? Är ingen av prästerna i Luleå troende på Jesus Kristus? Är det ingen på stiftskansliet eller i Luleå församling som har det minsta självrespekt och ett minsta uns av medvetande om att de antas tjäna Herren Jesus Kristus?

    Jag stämmer in:

    Det är så dumt, galet och dåraktigt, ointelligent, bisarrt och djävulskt, att man snarare blir mållös.

    Det enda jag kanske skulle tillägga som stort frågetecken är varför man vill ha “ekumenik” med en sådan organisation som SveK.

    Mikael Karlendals blogg har ju på senare tid varit en förespråkare för bred ekumenik med epsikopala kyrkor.

    /Kjell

        (Reply)

  20. Kjell, ett sådant här tilltag kan dessvärre leda till en “flykt” till katolska kyrkan, där man än så länge inte promotar denna form av uppror mot Herren. Ekumeniken verkar ha som mål att få människor att komma tillbaka till “moderkyrkan”, dvs. romerskkatolska kyrkan. De inom svenska kyrkan som inte konverterar fortsätter sin irrfärd, som så småningom leder till fördärv, om de inte omvänder sig.

    Det är bedrövligt!

        (Reply)

  21. Kjell skriver: “Det enda jag kanske skulle tillägga som stort frågetecken är varför man vill ha “ekumenik” med en sådan organisation som SveK.”

    Valet är kanske mer om man vill vara kvar inom organisationens väggar och stötta de friska delar som är kvar eller om man vill lämna lokalerna pga allt sjukt som tagit sig in i dem. Jag har klivit ur både Svk och EFS som medlem men slutar för den skull inte att leva med de människor som rör sig i dessa sammanhang och givetvis finns det en massa Kristustroende inom dessa organisationer som mår lika illa som jag av denna humanistiska kondomkampanj.

    Problemet med kondomkampanjen är som jag ser det att någon människa inte förstått Guds syn på kärlek i tillräcklig grad.

    Exempelvis: Hur kärleksfullt är det att ligga med någon som man inte har gift sig med? Resultatet kan aldrig bli kärlek hur kära man än var när det sker.

    Exempelvis 2: Om det är gifta som kyrkan vill ge kondomer kan jag tycka att det är något av en överslagshandling.

        (Reply)

  22. Exempelvis 3, Man kan fundera över varför det alltid är vers 13 i 1 Kor 13 som lyfts fram medan man sällan (aldrig) talar om vers 1-12.

    Att förstöra Guds Agape genom att dra ner och smutskasta den till en mänskligt eros är ett effektivt sätt att dra oss bort från Guds kärlek.

        (Reply)

  23. KYRKA I ANDNÖD
    Kjell,

    Karlendahl skrev

    “Finns det ingen däruppe i urskogarna som är kristen? “

    Jodå. Men leta inte i kyrkan.

    Vad beträffar Annika Nordkvists, Svenska kyrkans stiftskansli i Luleå uttalande i Dagen att:

    – Kärleken är ju det största och det viktigaste. Gud är i kärleken och vill dela, både det som är djupast, och det som finns på ytan.

    … så är väl även där bara att säga: Jodå, han dog för sina vänner, och för sina ovänner. Det är Jesu kärlek. Men har vi sådan Jesu kärlek?

    Joh 15:13 Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.

    Är det sådan kärlek de framhåller på Pridefestivalerna? Hm.

    Låt oss inte vara otydliga: Svenska kyrkan mfl avfallna institutioner har blivit andliga gaskammare.

    Redan Uppenbarelseboken talade i överförd mening om giftig rök som vällde ut från avgrunden. Sådant ger andnöd, om det inte dödar direkt. Ungefär som giftgasen i Auschwitz, Buchenwald och Treblinka, som dock var ett än mer påtagligt yttre förebud antydande vad som snart skulle ske i den andliga världen. Och nu sker det. Och de andliga likhögarna växer.

    Men vem kan stänga de andliga gaskamrarna? Vet inte heller vad man skall göra med de levande döda hantlangare som arbetar inom dessa ohyggliga andliga slakthus.

    // Rolf Lampa

        (Reply)

  24. Majlis skriver”ett sådant här tilltag kan dessvärre leda till en “flykt” till katolska kyrkan”

    Precis, många ser inte att man i ett sådant val går från en humanistisk egenupphöjelse till en annan. Man lämnar mänskliga begär (som mänsklig eros) för att gå till ett annat mänskligt begär i form av egenmakt och tro på en egen gudom.

    En man som jag inte känner vittnar i den lokala dagspressen i Norrland;) följande:

    “Såsom Gud kallade Petrus och Andreas, så kallar jag dig.”

    Detta var vad mannen fick höra i sin ungdom av en människa i en bönegrupp för 40 år sedan. Mot alla odds blev och förblev mannen sedan präst inom Svk under hela sitt liv. Präst (och människofiskare som jag tolkar budskapet han fick.)

    Mannen kallar tilltalet för både tungotal och profetia. I den norrländska pressen alltså:)

    Det som de som vandrar tvärs över vägen ner i det andra diket inte ser är att sådana tilltal som denne man fick inte blir godkända i det nya lägret. I det läger som tror sig ha patent på Petrus-uppgifterna.

    För mig räcker 40 års tjänstgöring som människofiskare, i synnerhet när det för mannen var helt oväntat och otippat och omedgörligt, som bevis på att tilltalet var sant.

    Mannen berättar hur detta tilltal sedan låg som en grund att tänka tillbaka på under sin tjänstgöring.

    En annan sak som denne man vittnar om och som inte skulle tas emot inom KK är hans berättelse om sin skilsmässa. Trots att mannen idag är lyckligt gift berättar han självmant och ärligt om sin skilsmässa. Detta för att berätta om det som ett misslyckande med alla verkliga konsekvenser det får. Han stoppar inte sina misslyckanden och konsekvenser av sin synd under mattan utan talar om dem med sann sorg och närvaro.

    Och nu har genast någon läsare dömt mannen?

    Här skulle KK aldrig kunna tro att Gud känner mannen bättre än KK.

    Kort sagt,

    Om du tänker gå till KK så se till att du tror minst lika mycket på människan som på Gud och att du sitter säkert i ditt äktenskap.

    Som en början alltså.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *