Psalmer

I denna korta bloggpost citerar jag fem “psalmer”. De tre första kommer ur Bibeln. De två sista är från vår egen tid.

Enligt “de lärda” skrevs psalmerna under en tidsperiod av mer än 200 år. Denna period innefattade tiden för Israels barns exil i Babylonien.

Det är osäkert vilka författarna var även om många psalmer tillskrivs David och Salomo.

Psalm nummer 1, som jag citerar här, skulle mycket möjligen kunna vara författad av “Predikaren”, son till konung David. Den rättframma och raka stilen liknar hans stil. Jag älskar denna psalm just för dess tydlighet och dess position i Psaltaren.

Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare utan har sin glädje i HERRENS undervisning och begrundar hans ord dag och natt.
Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör lyckas väl.
Så är det inte med de ogudaktiga, de är som agnar som vinden för bort.
Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling.
Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.

Psalm 73, som meddelar Asaf som författare, har ett budskap som förblir aktuellt.

Just det så kallade teodiceproblemet: “Om Gud är både god och allsmäktig, varför finns det då lidande?”; är ju ett problem som vi alla någon gång har brottats med.

Asaf delar här sina visdomsord om detta problem:

Gud är i sanning god mot Israel, mot dem som har rena hjärtan.
Men jag var nära att stappla med mina fötter, mina steg var nära att slinta, ty jag avundades de övermodiga, när jag såg att det gick de ogudaktiga väl.
Fria från lidanden är de till sin död, och deras kropp är vid gott hull.
De kommer inte i olycka som andra dödliga, de plågas inte som andra människor.
Därför är högmod deras halsprydnad och våld de kläder de bär.
Ur deras feta ansikten tittar ögonen fram, deras hjärtans inbillningar har ingen gräns.
De hånar och talar om förtryck i sin ondska, överlägset talar de.
Med sin mun stiger de upp i himlen och deras tunga far fram på jorden.
Därför vänder sig folket till dem. Vatten i mängd suger de i sig.
De säger: “Hur skulle Gud kunna veta det? Skulle den Högste ha sådan kunskap?”
Så är det med de ogudaktiga, det går alltid väl för dem och deras rikedom växer.
Men förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde i oskuld mina händer.
Jag blev plågad hela dagen, var morgon blev jag tuktad.
Om jag hade sagt: “Så vill jag tala”, då hade jag svikit dina barns släkte.
När jag försökte förstå detta, då tycktes det mig alltför svårt, till dess att jag gick in i Guds helgedom och insåg hur det går dem till slut.
På hal mark ställer du dem, du störtar ner dem i fördärvet.
Hur plötsligt går de inte under! De förgås och får en ände med förskräckelse.
Liksom drömmen är borta när man vaknar, skall du, Herre, förakta dem som skuggbilder, när du griper in.
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre, då var jag oförnuftig och förstod ingenting, som ett djur var jag inför dig.
Men jag är alltid hos dig, du håller mig i min högra hand.
Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära.
Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig frågar jag inte efter något på jorden.
Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Ty de som är fjärran från dig går under, du förgör alla som trolöst sviker dig.
Att vara i Guds närhet är lycka för mig. Jag tar min tillflykt till Herren, HERREN, för att kunna tala om alla dina gärningar.

En psalm med otroligt djupt och aktuellt innehåll är psalm 139. Den tillskrivs David som författare.

I denna psalm får vi inblick i det löfte som Jesus uttalade: “Jag är med er alla dagar intill tidens ände”. Och psalmen understryker att detta börjar från och med befruktningen. Gud skapar inte “foster”! Han skapar människor och ger varenda en speciell och personlig omsorg.

Ofattbara sanning!


HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
Om jag sitter eller står, vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Om jag går eller ligger, utforskar du det, med alla mina vägar är du förtrogen.
Innan ett ord är på min tunga, vet du, HERRE, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den.
Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte?
Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet,
skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Om jag säger: “Må mörker falla över mig och ljuset bli natt omkring mig”,
så är inte mörkret mörkt för dig, natten skall lysa som dagen och mörkret vara som ljuset.
Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.
Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.
Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud, hur stor är inte deras mångfald!
Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag ännu hos dig.
Gud, om du ändå ville döda de ogudaktiga! Låt de blodtörstiga vika ifrån mig,
de som talar om dig med svek i sinnet, de som har fört dina städer i fördärv.
Skulle jag inte hata dem som hatar dig, HERRE? Skulle jag inte känna leda vid dem som står dig emot?
Jag hatar dem med starkaste hat, mina fiender har de blivit.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar.
Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.

Sedan hoppar jag till en psalm som skrevs av Lydia Lithell. Alltså inte en psalm i Bibeln, men med ett djupt förankrat evangeliskt budskap.

Ett budskap som stämmer både till eftertanke och tacksamhet:


Det enda som bär när allting annat vacklar, det är Guds nåd och hans barmhärtighet.
All jordisk berömmelse och glans den slocknar när sist jag står hos Gud i härlighet.

Det enda jag vet det är att nåden räcker, att Kristi blod min synd, min skuld betäcker.
Det enda jag har att lita till en gång, det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd.

Det enda som står igenom alla tider, är Kristi kors och blodets säkra grund.
Ty allt vad jag byggt av hö och strå det faller. Det varar blott en kort, en flyktig stund.

Det enda jag har inför den vita tronen, det är en frälsad själ. Halleluja!
Och detta är nog ty all min synd blev sonad när Jesus dog för mig på Golgata.

Och så avslutar jag med en psalm av Kaj Avila. Inte heller den finns med i Bibeln, men innehållet är helt i linje med bibelns texter.

Speciellt i vår tid när nådegåvorna har råkat i vanrykte på grund av missbruk och falskhet är det viktigt att komma ihåg att ordet “nådegåva” lika korrekt kan översättas med “tacksamhetsgåva”.


♫ En tacksam människa behöver inte instrueras till goda gärningar
♫ En tacksam människa är givande och inte tagande
♫ En tacksam människa kan gå 2 mil med den som behöver hjälp med 1 mil
♫ En tacksam människa kan även ge bort jackan om någon vill ta hans skjorta
♫ En tacksam människa kan ge upp sitt eget liv för någon annans räkning utan att för den skull vara en dörrmatta
♫ En tacksam människa ser insidan på människor och struntar i deras yttre
♫ En tacksam människa vet att tacksamheten har ett bäst-före datum och ber därför om mer tacksamhet
♫ En tacksam människa vet att det han har kunskap om är så litet jämfört med det som han inte vet
♫ En tacksam människa ber om förlåtelse istället för att skylla ifrån sig när han klantat sig
♫ En tacksam människa har slutat överskatta sig själv
♫ En tacksam människa söker inte sin egen ära, makt och härlighet utan Guds
♫ En tacksam människa ber om nåd istället för att kräva sina rättigheter
♫ En tacksam människa ser alltid till sina medmänniskors bästa
♫ En tacksam människa blir alltid utnyttjad av falska människor
♫ En tacksam människa har slutat beundra människor för han vet att alla är vi begränsade
♫ En tacksam människa har slutat söka livets mening i en ideologi eller en lära
♫ En tacksam människa finner sin rätta identitet tillsammans med Gud och sina medmänniskor
♫ En tacksam människa kan lida brist men ändå inte ha självömkan
♫ En tacksam människa kan vara förnöjsam i både fattigdom och rikedom

Som avslutning citerar jag Paulus berömda lektion om förnöjsamhet.

Du finner den i 1 Tim. 6:3-12:

Om någon ger en falsk undervisning och inte håller sig till vår Herre Jesu Kristi sunda ord och till den lära som hör till gudsfruktan, så är han högmodig och begriper ingenting. Han har bara en sjuklig lust att diskutera och strida om ord.

Sådant väcker avund, kiv, smädelser och misstankar och leder till ständiga tvister mellan människor som är fördärvade i sitt sinne och har vänt sig bort från sanningen, och som menar att gudsfruktan är en god affär.

Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det.

Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.

Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att inför många vittnen avlägga den goda bekännelsen.

Bara att tillägga “Sela”!

/Kjell

Views: 67

15 thoughts on “Psalmer”

  1. “♫ En tacksam människa kan lida brist men ändå inte ha självömkan.”

    När min och min bättres hälfts tacksamhet pga situationer med tiden övergick till bitterhet, klagande och självömkan fick vi till slut medvetet bestämma oss för att tacka Gud för 3 saker varje dag. Det….var bra.

        (Reply)

  2. Ulrika,

    Får man ge ett svar med glimten i ögonvrån trots hårda anfall och lögner från vissa hemsidors makthungriga deltagare?

    Detta är “glimten”!

    “Räkna inte till 490!”

    “Räkna i stället Guds välsignelser, både små och stora!”

    Matt 10:28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.

    Kanske kan man även tolka “dem som dödar kroppen” som “de makthungriga som spyr lögnaktig galla i bloggarna”.

    Som man säger på swengelska: “It’s up to the Lord!”

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,

    förstår vilken blogg du menar och har slutat ge inlägg där. Det blir väl snart bara tre aktiva där med det tonläge som råder där. Du har åtminstånde något vettigt att läsa.

    Med vänlig hälsning, Michael

        (Reply)

  4. Michael,

    Vill då tillägga att Antonia fick meddela ett ord direkt från Herren där.

    /Kjell

    PS. Måste tyvärr korrigera mej. Antonia menade inte den bibeltext hon citerade som tröst, utan som anklagelse.

        (Reply)

  5. Kjell,

    När du skriver så ovan så förstår jag dina svar på bloggen. Gud välsigne dig och bevara ordet i ditt hjärta.

    Michael

        (Reply)

  6. Michael,

    Jag vill lägga till ännu en psalm som bubblade upp i mitt inre. Nils Frykmans vackra sång.

    Hoppas att du (och andra läsare) känner till melodin.

    /Kjell

    1. Glad som fågeln på sin gren i lunden, är jag nu av inga sorger bunden.
      Jesus är min vän, så Anden säger, Guds nåd jag äger alla da’r.
    2. Han har frälst min själ ur otrosnatten, givit sämsta sonen bästa skatten.
      Jag är barn i himlafadershuset, där nådeljuset lyser klart.
    3. Därför vill jag nu lovsjunga Herran, mina synder har han burit fjärran.
      Aldrig, aldrig mer de komma åter, fastän det låter så ibland.
    4. Om än dystra moln bortskymma solen, vägen är ej lång till nådastolen.
      Lätt som dimman där all nöd försvinner, och hjärtat finner frid igen.
    5. Nöjd som barnet uti modersfamnen, trygg som seglaren i lugna hamnen.
      Så vid Jesu kärleksfulla hjärta från nöd och smärta vilar jag.
    6. Jesus är mig alla dagar nära, mig och mina bördor vill han bära.
      O, det är så gott att allt få taga, båd’ nåd och aga av hans hand!
    7. Honom vill jag älska, honom tjäna, Han skall ha mitt hjärta, han allena.
      Jesu bud de äro mig så kära, Hans ok att bära ljuvligt är.
    8. Vid din faders bord i syskonringen, huru väl jag mår, det fattar ingen,
      Nådevindens ljuva, milda susning, med stor förtjusning älskar jag.
    9. Ringa är min lott på denna jorden. Här är jag en gäst och främling vorden.
      Men jag har ett hem på himlastranden, dit fadershanden leder mig.
    10. Snart är prövotiden här förliden. Jesus kommer snart, då slutar striden.
      Fröjd, som ej på jorden sett sin like, uti Guds rike väntar jag.

        (Reply)

  7. Psalm 73 läste jag nyligen, och den blev mig till stor tröst. Ibland halkar jag in i negativa tankegångar, särskilt när jag är trött, och då är den psalmen en påminnelse om att Herren är rättfärdig. Det kan se ut som att den ogudaktige klarar sig bra, men slutet kan bli förskräckligt, om han eller hon inte vänder om.

        (Reply)

  8. Majlis,

    Det är ingen tillfällighet att många psalmer tröstar dem som är bedrövade.

    De flesta skrevs under den stora bedrövelsen i Babylon.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Majlis skriver “..då är den psalmen en påminnelse om att Herren är rättfärdig. Det kan se ut som att den ogudaktige klarar sig bra,…”

    Tack,
    Du avsåg Psalm 73 men jag råkade “felaktigt” först gå in på Psalm 72 (www.svenskafolkbibeln.se) och såg då att David, som skrev 72:an, kallar sina Psalmer för böner! Hade jag fattat det? Nä! Han talar även om den enda sanna upprättelsen som skall komma! Hade jag fattat det? Nä! Han talar direkt till Gud som en psalmförfattare, en bönemänniska och en Profet i samma andetag.

    Så vad hade jag för bild av Psalmerna? Jamen…mer som personliga vittnesbörd för författarens egen skull. För oss att plocka ur som en köttslig terapeutiskt diktbok. Men det är ju böner, profetior och Guds Heliga Ord som vi kan be med i! När vi läser psalmerna är de en gemensam bön för den enda sanna upprättelsen och det enda sanna Helande som Bibeln talar om!

    När jag sedan läser 73:an som är av en annan författare är det slående hur dennes text samstämmer med Davids. Det är 2 vittnen om samma definition av upprättelse, tröst och helande! Hur endast Gud kan göra rättfärdighet. Hur vi aldrig blir rättfärdiga utan bara kan förklaras som sådana när vi tror på Guds egen rättfärdighet.

        (Reply)

  10. Salme 139 vers 1-2 : ” Herre, du ransaker meg og kjenner meg.
    Om jeg sitter eller står , så vet du det, langt bortefra merker du mine tanker”

    Jeg hadde en lærer som leste hele Salme 139 da jeg gikk i 4-5 klasse på folkeskolen
    ( Ja , det var vel rundt 1960 tallet) Det gikk rett inn i hjertet mitt . Det var til trøst samtidig som det er/ var “for underfullt til å skjønne ”

    Så da jeg igjenn leste denne salmen i din blogg-post kjendte jeg tårene kom…..

    Takk for alle ord til oppbyggelse og trøst ! Gamle , gode salmer er fantastisk å lese/ synge … Må du bare fortsette å skrive, Kjell !!
    Guds fred og velsignelse, broder .

    Vennlig hilsen Tone.

        (Reply)

  11. Tone skrev: “Jeg hadde en lærer som leste hele Salme 139 da jeg gikk i 4-5 klasse på folkeskolen
    ( Ja , det var vel rundt 1960 tallet) Det gikk rett inn i hjertet mitt .”

    Ja, det är verkligen en mäktig och märklig psalm. Ingen människa skulle ha kunnat hitta på detta. Det är djup uppenbarelsekunskap.

    Och eftersom Gud räknar oss som människor ända från befruktelsen finns det heller ingen anledning att tro att Han slutar väva i och med födelsen.

    Om en lärare skulle läsa den psalmen i dag, för sin klass, skulle han troligen bli avskedad.

    /Kjell

        (Reply)

  12. Kjell,

    Hej Kjell
    Jag både älskar och sjunger Frykmansånger till min gamla gitarrluta.
    Den här har jag aldrig hört talas om.
    Vet du någon inspelning med denna sång och/ eller noter?

        (Reply)

  13. Ps. Jag är lika lycklig när jag hittat en “ny” frykmansång som när jag funnit en ny kurvig MC-väg…

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *