Himmel? Ett så’nt helvete

Om du tror att detta kommer att handla om himmel och helvete så tror du rätt. Det har skrivits en hel del om helvetet. Åsikterna varierar ordentligt. Detta blir en mycket allvarlig bloggpost!

• Somliga menar att helvetet inte finns i verkligheten utan bara är en andlig metafor.
• Andra menar att evigt straff betyder att man upphör att existera när straffet avklarat.
• Ytterligare några menar att man blir frälst efter utsuttet straff.
• Och någrar tolkar det så att helvetet faktiskt pågår medvetet i alla evigheter.

Jag kommer inte att analysera dessa alternativ utan i stället försöka visa på hur man kan öppna en dörr till helvetet redan här och nu. Jag vill poängtera att det handlar om en dörr, för det finns flera.

(Liten kommentar till bilden: Visste du att så gott som alla religioner har en gemensam bild av helvetet? Något att fundera på, för inga religioner har en gemensam bild av frälsningen och himmelen!)

Liknelsen om “den förlorade sonen” tar jag som utgångspunkt. Du finner den i Lukas evangelium, kapitel 15. Läs den själv, jag kommer bara att citera en liten del. Den börjar i vers 11 där Jesus säger: “En man hade två söner.“; och fortsätter till slutet på kapitlet.

Nu undrar du kanske vad detta har att göra med himmel och helvete. Jo, jag skall citera verserna 25-28:

Men hans äldre son hade varit ute på ägorna. När han kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans. Han kallade då till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda. Tjänaren svarade: Din bror har kommit hem, och din far har slaktat den gödda kalven, eftersom han har fått honom välbehållen tillbaka. Då blev han förargad och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte övertala honom,

Inne i stugans värme pågick återföreningens och gemenskapens fest, en bild på himmelen. Och där ute stod hemmasonen surmulen och ville inte festa med de dömande, orättvisa hycklarna där inne.

Känns tongångarna igen? Jag tror nog det. Visst har vi alla varit med om en situation där någon surmulet inte ville vara med. Kanske var det någon annan. Kanske var det vi själva.

En himmel som inte blir som jag själv vill? En himmel där man måste hänga med hela gänget? Nej, då väljer jag hellre att vara ensam!

Att stå där i en oräknelig skara på gator av guld, iklädd en vit nattskjorta och sjunga psalmer i miljoner år? Det låter verkligen inte roligt!

Att gå till “kyrkan”? Näää, vet du vad! Kasta bort den tiden på att bara vara uttråkad och känna sig främmande. Nej låt mej då hellre själv göra något roligt.

Fast om det vore en församling med håll-i-gång, häftig musik, spirituella erfarenheter och yttringar, färgrika talare som inte är rädda för att använda modernt språk och tidsenliga krafttermer, en församling där man kan flumma runt i sin egen spiritualitet utan att någon gnäller om skriftenlighet och andra gamla normer som inte tillhör vår tid….. Där skulle jag kunna tänka mej att bygga min egen himmel!

Frestelsen att vilja bygga sin egen himmel finns nerlagd i oss alla. Den tar sig uttryck i många olika former, både till synes respektabla mål och i andra fall synnerligen dekadenta mål.

Någon jobbar hårt, satsar all sin tid och energi, och bygger sin egen framtid. Kanske ett företag som är framgångsrikt och anställer personal. Han blir mer och mer beroende av sina väl förtjänta rikedomar och sin makt. Det håller att leva på, men håller det verkligen att dö på? Ja, si det beror på hans personliga val.

Notera att jag inte på något sätt vill påstå att det är fel att använda våra gåvor och vara idoga och välsignas med success. Inte alls! Men visst kan man bli frestad och missa målet även då. Lovvärda strävanden garanterar inte att man hittar rätt ur evighetens perspektiv.

En annan, på den dekadenta sidan, använder sina rikedomar till att åka till tropiska länder med många fattiga och njuta sin version av himlen genom att missbruka de fattigas barn sexuellt.

Ytterligare en vanlig variant, som varken är lovvärd eller dekadent, kommer jag att beskriva i resten av denna artikel. Det handlar om att bygga sin himmel med så kallad spiritualitet, ofta bestående av mysticism och ockultism.

Jag fick nämligen en kommentar på bloggen, som jag inte släppte in. Kommentaren länkade till en sida som på ett fruktansvärt realistiskt sätt beskriver vad som händer om man öppnar dörren för demoner.

Här följer valda korta citat från den bloggen. Ett nödrop! En bekännelse! Ett vittnesbörd! Varning! Läs bara om du redan är stadigt förankrad i Guds Ord!

Citat nummer 1:

En gång hade jag inte den kunskapen jag har nu. Vad mycket roligare livet var då… Att söka kunskapen kan plötsligt öppna en dörr. Den är omöjlig att stänga sen, helt omöjlig

Citat nummer 2:

Jag önskar varje dag att jag var normal. Fast jag vet inte längre vad normal är…. Är det kanske normalt att ha en massa personligheter runt sig hela tiden dygnet runt? Personligheter som vill lägga sig i allt du gör, tycker och tänker… Inte bara att dom berättar – de har förmågan att gå in i hjärnan och påverka mina tankar och känslor också, fast jag har försökt sätta stopp på det många gånger.

Citat nummer 3:

Undra om det kanske är så att det är så normalt att det händer nästan alla fast vi tror att det är fantasin som försöker prata med oss. Kanske det har varit elaka personligheter som knarkare att börja knarka, eller mördare att mörda. Eller kloka personligheter som får barn att upplysa sina föräldrar vad som egentligen är bäst i skilsmässan. Eller stora personligheter som får talare att tala så att folket ställer sig upp och jublar. Ja hur skall jag helt enkelt veta att du verkligen är du? Du kanske bara är ett tomt skal som styrs av en massa olika personligheter från en annan värld.

Citat nummer 4:

Normalt är livet väldigt enkelt. man går upp på morgonen, äter frukost, pussar på hustrun och går sen till jobbet. Men om livet inte är normalt, som jag har det, då börjar morgonen med att det står ett tiotal personligheter runt sängen och tycker att det är dags att vakna nu för du har en massa att göra idag.

Citat nummer 5:

Alla jag möter tycker jag har massor med energi och har en massa kul idéer. Nu är det faktiskt så att all den energin inte är min, likaså är inte alla idéerna mina. Dom liksom bara kommer genom en massa röster som planterar en massa kul idéer i huvudet på mig, och tänk dig själv om du har ett hundratals personers energi i din lilla kropp – det är klart att jag har överskottsenergi.

Citat nummer 6:

Tänk dig själv, alla dessa personligheter från en annan dimension har en kunskap som vida, och då menar jag V I D A, överstiger vår lilla sandlådenivå. Hade det inte varit smart att ta till vara den då? Jag vet att dom har kunskap om sådana saker som att bota all cancer. De har också kunskapen om vem som skapade universum, eller skall jag säga alla dessa miljarders miljaders miljaders miljaders……… universum som finns.

Citat nummer 7:

Oj så många ord det blev på en gång, men det är väl för att det är det mest spännande jag vet. Hur Universum är uppbyggt och hur allt egentligen funkar. jag har aldrig trott på kyrkans löjliga skapelseberättelse, men väl på alla moraliska tankar dom har – nu för tiden.

Citat nummer 8:

Vi människor är en tillflyktsort för dessa hårt arbetande själar, en tillflyktsort att hämta insepartion från. Vad då för inspiration frågar sig någon? Jo inspirationen att tala med varandra och utföra tjänster åt varandra. Det är nämligen så att i det land där själarna bor finns inte möjligheten att utbyta erfarenheter med varandra på något sätt. det låter för människans öron väldigt konstigt, men det är i alla fall just så det fungerar. I själarnas land, låt oss kalla det för Kärlekens land, där arbetar varje själ i en egen bubbla, utan någon som helst möjlighet att kommunicera genom den till de andra.

Citat nummer 9:

Vi människor finns för att vi är helt perfekta som fysiska varelser. Genom oss kan alla själar och deras personligheter utvecklas genom samarbete. Ja det är faktiskt just därför, och enbart därför, som vi människor finns – för att samarbeta med varandra på exakt lika villkor.

Citat nummer 10:

Ibland undrar jag själv vem som egentligen skriver och berättar allt. Jag vet att det inte är bara jag utan att det är många av alla de här kloka personligheterna som skriver. För hur skulle jag någonsin veta var en själ bor, om det inte var själen själv som skrev det? För ungefär tvåtusen år sedan levde tolv lärjungar med en person som de kallade Mästare. Nu var det så att han egentligen inte var någon mästare, utan han var bara en vanlig människa som börjat bli väldigt medial.

Citat nummer 11:

Ärligt talat, vad skall vi med alla flummiga medium till när vi alla egentligen är våra egna Mästare, det gäller bara att lyssna till sin intuition i varje ögonblick och vara lite smart för att inte låta sig luras av andras habegär.

Orkade du läsa alla dessa citat.

Om du inte trodde på helvetet innan du läste detta så förmodar jag att du nu, efteråt, åtminstone vill överväga att det finns ett helvete.

Den som refererade oftast till helvetet, i Bibeln, var Jesus. Kanske något att ta med i beräkningen.

Mitt allvarliga budskap till dej som orkat läsa allt detta är följande:

Läs Biblen och tillbringa den tid du kan i bön varje dag om, och bara om du är villig att ge ditt liv åt Jesus och lägga ner dina egna planer för den himmel du själv ville bygga.

Gå inte dit där det är “häftigt”! Gå dit där du leds in i en personlig relation med Herren Jesus Kristus.

Gå inte dit där man talar om psykiska krafter, meditation och visualiserningar! Gå dit där du leds in i en personlig relation med Herren Jesus Kristus.

Gå inte dit där skarorna samlas runt fantastiska apostlar! Gå dit där du leds in i en personlig relation med Herren Jesus Kristus.

Och om det inte finns någon annan stans att gå!!! Gå dit där du leds in i en personlig relation med Herren Jesus Kristus.

Det skulle kunna vara din bönevrå.

Bed där till universums Skapare, Herren, och Han kommer att sända en trogen lärjunge i din väg som kan hjälpa dej vidare.

Glöm inte att be! Varje ärligt menad bön i nöd blir hörd.

/Kjell

Views: 243