Frälsning

Jag vill citera en sång.

1.
Från Frälsaren på korsets stam
ljus faller på min dräkt.
Då träder syndens fläckar fram,
jag blir med rövarn släkt.
Men han som var mot rövarn god,
han tvår mig snövit i sitt blod.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

2.
Min synd låg mellan mig och Gud,
så hög som bergets kam,
och hindrade mitt böneljud
att nå till Herren fram.
Då kastar Gud bakom sin rygg
all synden min, nu är jag trygg.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

3.
I havets djup min synd blev sänkt,
o evangelium!
Det är som hade Herren tänkt:
Jag vill se ut ett rum,
där synd kan stängas in så väl
att aldrig mer den når din själ.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

4.
Mitt hjärtas svåra plågoris,
som tuktade så hårt,
min synd, som jag på intet vis
själv kunde driva bort,
så fjärran är, så Skriften lär,
som öster ifrån väster är.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

5.
Som molnen flyr för solens sken
och ej en sky blir kvar
och himlen strålar klar och ren,
där nyss blott töcken var,
så plånar Gud all synden ut
och gör på alla sorger slut.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

All ära åt Honom!

Inget att tillägga, kommentarer här!

/Kjell

Visits: 41

14 thoughts on “Frälsning”

  1. TACK käre Frälsare på korsets stam för att du lät dig offras också för mina synders skull !
    Vilken kärlek så stor , så rik !
    “Två mig i det dyrbara blodet att vitare jag bliver än snö….”

        (Reply)

  2. Gunnevi Karvonen,

    Kanske passar följande gamla berättelsesång i sammanhanget. Min mormor brukade sjunga den för oss barn.

    Varför bygger du Noa en båt?

    • Varför bygger du Noa en båt? Som en galning du bär dig ju åt. Bygga båt uppå land, långt från närmaste strand, ingen av oss ju det kan förstå.
    • Jo se Herren har talat och sagt, att han snart ämnar visa sin makt. Ingen bättra sig vill eller ens lyssna till, och nu måste ni alla förgås.
    • Sinsemellan de rådslå så smått: Har därhän det då verkligen gått? Nej,det är nog ej så, ingen det kan förstå, därför fortsätta vi liksom förr.
    • Tiden ilar och Noa har brått, att fullborda det uppdrag han fått. Under tiden man ler och på byggnaden ser: Stackars Noa har mist sitt förstånd.
    • Han har sagt att en dom förestår. Nu i över etthundrande år. Allting är ju sig likt, landet bördigt och rikt, allesamman av oss mår ju bra.
    • Men en dag börjar stormvindar gny, uti väster vid mörknande sky. Nu ses Noa gå in uti byggnade sin, och Jehova slöt dörren själv till.
    • Likväl skämtas och les det som förr, och man rycker i gudsmannens dörr: Noa, kom till oss ut, detta regn tar snart slut, ingen segeltur får du ännu!
    • Himlens fönster dock öppnas alltmer, regnet strömmar från skyarna ner. Månne Noa haft rätt, är väl detta det sätt var uppå vi nu måste förgås?
    • Svaret kommer från allmaktens Gud: Jag har sänt eder Noa med bud, men ni ville ej då, gamle Noa förstå, och nu har ni ert syndamått fyllt.
    • Arken seglar så mäktig och trygg uppå vredgade vågornas rygg. Den som bor däruti, trygg och säker kan bli, tills den stannar på Ararats berg.
    • Men en ark utav helt annat slag, Herren Jesus ses bygga i dag. Tvivlar du eller tror, på dig själv det beror, om du hamnar i djupet en dag.
    • Än är dörren till arken ej stängd, för den larmande, tanklösa mängd. Men en dag blir för sent, fastän du det ej ment, dörren stänges för evigt av Gud.

     
    Jag minns när jag var nästan 14 år och en sorglig händelse fick mej att förstå att jag inte kunde uppskjuta min omvändelse.

    Det såg ut som en oöverstiglig mur att böja knä och be om frälsning.

    Men det fantastiska är att efteråt, från andra sidan, när friden har fyllt hjärtat, ser man att det inte var någon mur, bara en liten tröskel.

    Visserligen leder vägen på andra sidan till dagliga val. Vägen är inte bred, men den leder hem.

    Och sedan minns jag värmen av Herrens närvaro några veckor senare när jag fick vittna om detta genom att stiga ner i dopets grav och bli döpt.

    Det är gott med sådana minnen när frestelser och prövningar kantar den smala vägen.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Ja, GUD vare tack för mormor och mor som sjöng och talade om JESUS !
    Det som såddes i barnahjärtat bar frukt, och bär frukt än idag !
    Och “NOA-sången” har ett budskap som är lika aktuellt också idag som när mormor sjöng den !
    Den sången minns jag att vår äldre dotter och jag sjöng på en mötesserie för rätt så många år sedan. Vi hade besök av Jozsef Lado och han talade om händelserna i den yttersta tiden och om JESU tillkommelse.
    En mötesserie man minns med tacksamhet och glädje.

        (Reply)

  4. Någon anonym envisas med att prenumerera på EFS tidning BUDBÄRAREN åt mig och i natt ögnade jag igenom senaste numret.

    Tidningen frågar Lars 61 år “Vad tänker du om Guds plan med ditt liv”?

    Lars som hela sitt vuxenliv levt med skador och funktionshinder i sin kropp svarar:
    -Att jag är utvald. Inte för att jag är speciell, men många har bett för mig att jag ska ha en tro. Några år på jorden är nästan ingenting i ett evighetsperspektiv.Vi ser inte speciellt långt, men Gud gör det. Han vill att vi ska komma hem.

    Därför känner Lars sig utvald.
    -Jag kan ta det här nu, och sedan får jag komma hem till Jesus. Det är jobbigt nu, visst. Men en dag är kampen över. Det vore värre om det var tvärtom.

    Lars påpekar hur många som lever bekymmersfritt här, men går bort från Gud.
    -Om människor går på en brygga och närmar sig kanten, då ropar vi ju varningar. “Akta dig, du kan ramla i.” Men människor går mot förtappelse. Det är värre.

    Säger Lars.

    I Matt 9:6 botar Jesus en lam man och säger samtidigt:”Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp” — sade han nu till den lame — “och tag din säng och gå hem.”

    Den lame behövde bli botad för att förstå Jesu makt att förlåta synder. Lars vet om Jesu makt utan att ha blivit botad. Lars talar om tro och inte kroppslig läkning eller en bekymmersfri tillvaro.

    En stark villfarelse idag är fokus på kroppsligt helande och under. Ett fokus som vrider oss ifrån att inse den verkliga frälsningen, den som renar oss från våra synder.

        (Reply)

  5. Har läst boken “Den hårda vägen” om Kyösti.

    “Men han som var mot rövarn god,
    han tvår mig snövit i sitt blod.
    Så helt förlåter Gud.”

    Yrkeskriminelle Kyösti från Finland ville vara helt säker på detta så när chansen kom klev han fram till Pastor Raimo i Finska pingstförsamlingen i Stockholm och sa:

    – Hör du, predikantsnubben, du yrade nånting om att det skulle gå för sig att få förlåtelse. Är det sant?”

    Sedan berättade Kyösti för Pastor Raimo om sitt röveri, grep tag i hans kavajuppslag och frågade igen:

    -Kan en sån som jag få förlåtelse för allt? Är det sant, det där som du snackar om? Stå upp, snubbe, och svara för vad du sagt!

    -Det är sant. Gud själv har lovat det, svarar Raimo.

    -Lyssna noga nu, grabben, fortsätter Kyösti. Du ska veta vad det är för typer du har att göra med.Om din historia inte är sann och om det inte funkar för oss, så är det ute med dig. Du förstår, jag är ingen söndagsskolgrabb. Jag är förbrytare. Jag har rånat, slagits, stulit, sålt knark, kvinnor och stöldgods.Till och med nu har jag ett gevär i kassen och stulna pengar i fickan. Törs du stå för vad du har sagt?

    Raimo slog upp Bibeln och läste högt “Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren.Om era synder än är blodröda, så kan de bli snövita, och om de är röda som scharlakan, så kan de bli som vit ull.”

    Så hur hamnade Kyösti hos denne församling överhuvudtaget? Ja, innan han gick dit och för övrigt hamnade mitt i en fortbildningskurs för söndagsskolelärare hade han suttit ensam ute i ösregnet och var “färdig” med sitt gamla liv. Någonting nytt behövde ske. En gammal man hade tidigare givit honom en lapp som det stod “Om nu Sonen gör er fria, så blir ni verkligen fria” på. Och adressen till församlingen.

        (Reply)

  6. Idag skriver Micael Grenholm på sin sajt:”Grejen är ju att när jag ser på Jesus så ser jag en i högsta grad politisk kung som proklamerar sitt valmanifest för Guds Rike och som hjälper folket i praktisk handling med den Helige Andes kraft.”

    Nej, nej och nej!!!

    Jesus är i högsta grad en icke-politisk Kung som Frälser var och en som tar emot Honom. Villfarelsetron att vi skulle bygga ett Guds rike åt Jesus är som jag ser det en antikrist-tro där människan tror att Guds rike skall byggas av människor.

    När vi ber “Tillkomme ditt rike” tror jag att vi ber en bön om Guds rike och inte om ett politiskt människobygge. En bön brukar handla om någonting som Gud ska ge och inte om någonting som vi själva ska uppfylla.

    Du har så fel Grenholm. Och Stefan Swärd. Och S-E Sköld och alla ni som tror att det är människor som ska göra ett Guds-rike. Ni har så fel.

        (Reply)

  7. Ulrika,

    När Jesus kommer tillbaka är det nog ändå så att han kommer att regera som “politisk” Kung över världen med huvudsäte i Jerusalem. Denna period brukar vi kalla tusenårsriket.

    En viktig anledning till att judarna inte kände igen Jesus som Messias var just att han inte kom som en krigarkung i stil med David. Även lärjungarna förväntade sig att Jesus “skulle uprätta riket” och därför blev de helt bestörta när han avrättades och dog.

    Men du har rätt att det är Herren själv som kommer att upprätta riket.

    Det finns inget bibelstöd för herraväldesläran som säger att vi skall upprätta det riket så att Jesus kan komma tillbaka.

    Micael Grenholm, som ofta får positiv kritik i Dagen har nyligen nominerats för Uppsala Fredspris med stipendium på grund av hans humanitära insatser. Hans mor är ju biskop (eller något dylikt) i SvK.

    Micael predikar en “Jesus OCH lära”, mirakelfixerad och humanitärfixerad.

    När man gör det blir Jesus efter en tid “andra hand” medan det man lägger till tar första plats.

    Det kvittar om det handlar om Jesus OCH pacifism, Jesus OCH veganism, Jesus OCH manifestationer, Jesus OCH politik, etc.

    Ganska snart blir Jesus bara en slags promotor för våra handlingar. Människan blir huvudrollspelaren.

    /Kjell

        (Reply)

  8. Kjell,

    Du skriver:”När Jesus kommer tillbaka är det nog ändå så att han kommer att regera som “politisk” Kung över världen med huvudsäte i Jerusalem. Denna period brukar vi kalla tusenårsriket.”

    “politisk”?

    Är det inte slut med politiken när han kommer?

        (Reply)

  9. Ulrika,

    Med din denotation av politik är det slut på politiken.

    Men med ordets konnotation är teokrati ett politiskt system.

    /Kjell

    PS. Ett ords konnotation är dess betydelse eller dess abstrakta definition. Motsatsen, denotationen, är alla de föremål som ordet syftar på. Konnotationen till ordet flicka är ung kvinna, denotationen är alla flickor, d.v.s. alla de miljontals människor som kan åsyftas när man säger ordet flicka.

        (Reply)

  10. Ja, och i en teokrati behöver vi lära känna Kungen o Kungens vilja. Det måste vara någonting helt annat än att försöka förstå svenska eller alla andra länders partiprogram o dess ledare.

    Är det bara jag som får en väldans avsmak när de kristna bloggarna förvandlas till valkampanjer?

    Så, nu ska jag plocka fram mitt RÖSTKORT och ta mig iväg till vallokalen. Jag har funnit ett par människor på valsedlarna som verkar kompetenta för uppgifterna. Kristna eller inte står de för en sund demokrati. Som någon sa “demokrati är den minst dåliga styrelseformen.”

        (Reply)

  11. Ulrika,

    Försök nu att bortse från din egen denotation av ordet politik.

    teokrati = gudsvälde, statsskick där gudomen har den högsta makten och där den eller de styrande har sin makt från honom eller är hans ställföreträdare.

    Om man sedan vill kalla detta för ett politiskt system är irrelevant.

    /Kjell

        (Reply)

  12. Kjell,

    Du skriver:”Försök nu att bortse från din egen denotation av ordet politik.”

    Okej då, men du måste förstå att jag blir lite chockad när jag inte alls fattat det där med teokrati innan. Det har varit en enda stor blind fläck. Hade hoppats att Jesus som Kung skulle innebära att man äntligen slapp en massa maktmänniskor. För hur ska någonsin någon enda människa kunna förvalta Guds makt helt och fullt riktigt jämt?

    Om jag ska vara med i tusenårsriket vill jag vara nattstäderska där jag inte möter någon utan bara uppsöker Kungen ibland för att fråga om han är nöjd med min insats. Ni får ursäkta mig men jag hade hoppats på att slippa mellanhänder mellan mig och Jesus.

        (Reply)

  13. Ulrika skrev: “Om jag ska vara med i tusenårsriket”

    Om du här och nu tillhör Herren Jesus så slipper du vara med i tusenårsriket.

    Låt inte vilsna HRM-are skrämma dej med att uppryckelsen bara är ett snedhopp till Jerusalem, och att du måste öva dej att fira lövhyddohögtid och lagenlig sabbat för att klassa.

    Destinationen för Kristustrogna, levande och döda, är Himmelen.

    Först efter tusenårsriket kommer vi att förenas med dem som fick domen “frälst” i den yttersta domen.

    Detta sker på en ny jord i ett nytt universum som Gud kommer att skapa för alla som tillhör honom.

    Men, som exempel, finns det då inga hierarkiska relationer i en sund familj?

    /Kjell

    PS. Lugn, bara lugn, maktmänniskor kommer inte in i himmelen och överlever inte tusenårsriket.

        (Reply)

  14. Ulrika,

    Skriven kommunikation har ju nackdelen att man inte kan avstämma saker med varandra medan den ene “kommunicerar”. Därför är det nödvändigt att tolka allt enligt ordens konnotationer. Annars kan man vara säker på att missförstånd uppstår.

    Exemplet med familjen tog jag bara för att påvisa att det faktiskt inte är något som helst problem med “hierarki” om den inte missbrukas. En familj utan hierarki är en katastrof!

    Och, eftersom missbruk inte kommer att förekomma i Himmelen är det inget att oroa sig för att det kommer att finnas hierarki där. Det kommer att vara en njutbar hierarki till allas väl.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *