Tunnor, soppor och spiritualitet

Tomma tunnor skramlar mest och det finns gott om galna tunnor man kan hoppa både från och i.

Vilken soppa!

Sök på ordet “spiritualitet” så kommer du att få massor av hänvisningar till ockulta företeelser och avgudadyrkan. Jag lyckades inte hitta någon hänvisning till Jesus som den enda Vägen, den enda Sanningen och Livet, utan vilken ingen frälsning finns.

Det man finner handlar huvudsakligen om egocentriska upplevelser och ritual som skall leda till att man blir “upplyst”.

Visste du att det finns “spiritualitetsforskning”? Jag citerar från allas vår Wikipedia.

Spiritualitet rör religionens innersta väsen, dess betydelse för det personliga livet, för människors erfarenhet och andliga utveckling, både individuellt och i olika gemenskapsformer. I kristendomen är spiritualiteten en beskrivbar del av teologin.

Den ledande svenske spiritualitetsforskaren Alf Härdelin har formulerat kristendomens spiritualitet som “det av teologiskt lärande, kyrklig praxis och historisk och social situation bestämda andliga liv, i vilket de kristna existentiellt gestaltar sin kristna tro. Till skillnad från äldre fromhetsforskning handlar det inte om att biografiskt eller psykologiskt undersöka den personliga egenskapen ‘fromhet’ hos bestämda individer, utan om att förstå det teologiska kyrkliga och historisk-sociala kraftspel som gemensamt utgör drivkrafterna och motiven, när det gäller att leva i och ur den kristna tron.” Det är kan därför sägas vara fråga om “det existentiella livet i Anden, som levs i, av och ur den kyrkligt sakramentala gemenskapen.” Spiritualitet omfattar ett didaktiskt moment, en undervisning om det kristna livet, som kommer till uttryck i en andlig teologi, “en teologi om och för det praktiska kristna livet.”

Hängde du med?

Om inte, välkommen i klubben!

Det finns en liten rolig historia om professorn som skulle hålla en föreläsning och började med: “Ni tror kanske att detta är enkelt, men vänta bara tills jag har förklarat det för er.”

Jag tänker nu citera valda stycken från målsättningen för den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby.

Den spiritualitet som format kommuniteten har sina viktigaste källor i Bibeln och i den odelade kyrkans tro och liv. Kommuniteten har funnit inspiration i såväl öst som den väst i den kristna traditionen, dess teologi, spiritualitet och monastiska liv. Med övertygelsen att traditionen är förnyelsens källa vill vi andas med kyrkans bägge ”lungor” och samtidigt forma vårt liv i lyhördhet för vår egen samtid.

Hjärtat i Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby och dess spiritualitet är det eukaristiska livet. I gudstjänstlivet på Nya Slottet Bjärka-Säby firas eukaristin alltid två gånger i veckan. Samtliga medlemmar i kommuniteten avger ett löfte att så långt möjligt delta i en eukaristisk gudstjänst varje vecka på den plats där man bor eller för tillfället befinner sig. Genom att iaktta ett mått av fasta innan vi tar emot de heliga gåvorna får vi hjälp att förstå vad det innebär att människan inte endast lever av bröd.

En kontemplativ livshållning, formad av eukaristin, de gemensamma tidebönerna, Jesusbönen och den inre kammarens stilla bön, är ryggraden i kommunitetens spiritualitet. Den regelbundna personliga retreaten är därför ett av kommunitetens viktigaste särmärken. Samtidigt är vi en karismatisk kommunitet som under Andens ledning vill uppmuntra personlig frihet i bönen och ett ivrigt sökande av de andliga gåvorna.

Om du inte ser att detta handlar om katolicism, mysticism och ekumenism så ber jag dej att läsa och begrunda ännu en gång.

Varför inte en enhet med tron på Jesus som förenar?

Den direkta anledningen till att jag skriver denna bloggpost är två artiklar i Dagen där Mikael Stenhammar uttalar sig om trosförkunnelse och framgångsteologi.

Jag har länkat till båda dessa artiklar för även jag anser att trosförkunnesen, med sin framgångsteologi, är en villolära som har lyckats invadera evangelii sanningar med så otroligt mycket otro och vanföreställningar. Till stor skada för dem som faller för denna lära.

För mej, personligen, är det även extra intressant eftersom Mikael Stenhammar har verksamhet i Kenya.

Men nu blir det knepigt, för det visar sig nämligen att han även hör till det fasta teamet bibellärare på Bibelskolan Bjärka-Säby, kort citat:

Skolans lärare består av en fast stab och ett flertal tillfälliga gästlärare. Bland skolans fasta lärare finns Anette Fredriksson, Marcus Sönnerbrandt, Mattias Sennehed, Björne Erixon, Birgitta Wallhagen, Mikael Stenhammar och Peter Halldorf.

Hur mycket samröre bibelskolan har med kommuniteten vet jag inte. Men om jag inte misstar mej så är i alla fall Peter Halldorf medlem i kommuniteten och lärare på bibelskolan.

Nu skulle jag kanske inte fundera så värst länge på detta om det inte vore så att modercancern, Livets Ord, hade sått ut så många metastaser.

Från den helgalna tunnan – Livets Ord – har en hel del ambitiösa personer hoppat i andra tunnor eller konstruerat sina egna som de nu sitter i.

Att man förr eller senare vill lämna trosförkunnelsens högborgar är ganska självklart om man är ambitiös och siktar mot toppen av pyramidspelet. Det finns helt enkelt inte plats för ett helt team av ledare i toppstyrda organisationer. Man måste välja mellan att stanna på en säker nivå eller helt enkelt trilla ur organisationen.

Jag vill i detta samband påpeka att även vanliga människor har lämnat trosförkunnelsens villa utan att de hade maktbegär. En känd “desertör” är Sven Reichmann som sedan dokumenterade sina erfarenheter i boken “Allt är inte Gud som glimmar”. Boken finns både som gratis PDF på nätet och som nytryck för en tia hos Bibelfokus. Har du inte läst den så är mitt råd: LÄS DEN!

En kort sammanfattning finner du här.

Sven Reichmann blev “excommunicerad” av Ulf Ekman på grund av denna bok. Livets Ords medlemmar och framför allt bibelskoleelever blev strängeligen förbjudna att läsa sådan satanisk litteratur skriven av människor med “en kritisk ande”.

På grund av detta missade många LO-are även den gedigna undervisning som Sven har publicerat i bokform och predikningar om den hebreiska bakgrund och tradition som vi behöver för att rätt kunna förstå stora delar av även Nya Testamentet.

Jag vill nämna två ledande LO-avhoppare vid namn och i korthet belysa deras nya tunnor.

Det handlar om Stefan Blad, numera omskuren och kallad “Ketriel”, samt Lars Enarson med sina villor om “Kingdom Dominion” och “Joels Armé” etc.

Dessa båda har, såvitt jag kan se, aldrig tagit radikalt avstånd från trosförkunnelsen. De har bara gömt den under en judaistisk sås.

Stefan Ketriel Blads viktigaste bud och bekännelse är: “Jesus är inte Gud!” Detta vill han påtvinga alla sina diciplar.

Även Lars Enarson hängde med i detta koncept ett tag. Men när det visade sig att han därmed förlorade massor av anhang konverterade han tillbaka och säger i alla fall nominellt i Sverige (obs inte internationellt) att han tror att Jesus är Gud.

Dock binder båda dessa ex-LO-are sina följeslagare i judaistisk gärningslära.

Sedan kom svängen!

Livets Ords tåg ändrade kurs mot Rom. Det blev tydligt genom en hel del händelser.

Den akademiskt orienterade tidskriften “Keryx” var kanske först med att antyda kursen.

Ekmans son har offentligt konverterat. Innan dess konverterade(?) teologen Henrik Engholm och i bloggarna har den mystikomspunne “Inhopparen” rumsterat friskt de senaste åren. Han bekände sig vara en “pingstvän” men har nu för några dagar sedan skrivit: “Jag har själv varit framgångsteolog och har även raljerat över hur andra pastorer verkade undervisa utifrån vad jag kallade ”besvikelseteologi”. Lyckligtvis blev jag förödmjukad av Gud mitt i mitt högmod.

Pastor Mikael Karlendal har skrivit en bloggpost om Henrik Engholm Leder vägen till Jerusalem även till Rom?.

I den bloggposten ges följande svar på frågan:

Svaret är ja, i alla fall om man får tro på teologen Henrik Engholm som just nu själv är stadd i en process av att konvertera till den Katolska kyrkan. Han menar att om man verkligen vill söka efter den kristna trons judiska rötter, så kommer man att finna de judiska bakgrunden och de många judiska pusselbitarna i vår tro mest tillfredsställande förklarade i den Katolska kyrkan. I motsats till den s k hebreiska rörelsen, som enligt Engholm är en sorts udda blandning av rabbinska källor, heresier och liberalteologi, utfört med radikalprotestantiska verktyg.

Inte mycket gemensamt mellan de olika tunnorna där inte!

Vi får väl se om Inhopparen nu kommer att våga bli ärlig om vem han är när flera av hans likasinnade kollegor kommer ut ur garderoben, så att säga. Säkerligen förr eller senare. Det gäller väl bara att (för?)leda så många som möjligt först.

Och nu kommer jag till anledningen att jag nödgades skriva denna bloggpost.

Vi har nu Mikael Stenhammar som skriver två jättebra artiklar på Dagen. (Även om man kan undra över ett par saker….)

Och sedan kommer det fram att det är en före detta framgångspredikat som flera år har misslett människor på sin bibelskola i Kenya och samtidigt hör till en fast stab av lärare på Bjärka Säbys Bibelskola.

Bjärka Säby som utan minsta tvekan har starka tros-band med RKK! Låt mej även nämna namnet Anders Gerdmar i sammanhanget med “retreater” på Bjärka-Säby.

Följande fanns att läsa:

Bjärka Säby köper loss Heliga Birgittas reliker från Vadstena kloster – mha ekonomisk gåva från Uppsala!

Bjärka Säby har länge velat förverkliga visionen om att ha ett separat kapell för svenska helgon. På önskelistan har även funnits att kunna ge sina besökare en extra andlig dimension genom att förvara äkta reliker i kapellet.

Kan du låta bli att tänka på texten i 2 Kor. 6:14-18?

Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker? Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror? Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? Vi äro ju ett den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: »Jag skall bo i dem och vandra ibland dem; jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.» Alltså: »Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.»

Kan man verkligen bedriva en evangeliskt bibeltrogen undervisning i ett komplex där det finns åtminstone en inflytelserik grupp som sysslar med ockult, katolsk mysticism?

Hur stor risk finns det att bibelskolans elever smittas av denna kontemplativa mysticism?

Jag vill påpeka att jag inte har någon som helst kunskap om var de andra lärarna står, läromässigt. Och jag ämnar inte söka efter det heller.

Mikael Stenhammar har även en kenyansk sajt som heter “Logos”. Jag lyckas inte se hur de profilerar sig. Men det finns ett kontaktformulär och jag har ställt en fråga där. Får se om det kommer något svar.

Det blir ingen fantastisk slutledning på denna bloggpost!

Jag, likasom du, bor mitt i denna soppa med förvirring från alla håll och kanter.

Det enda jag kan konstatera är att det är andligen livsfarligt att haka på någon människa som man sedan har 100% (eller mer) förtroende för.

Detta betyder inte att det kvittar vem man lyssnar till. Men det betyder att alla måste kunna applådera att deras budskap blir prövat.

De som inte vill det utan kommer med hotelser om motarbetande av Guds Helige Ande, och anser sig så in i vassen smorda att man inte får “röra” dem, kan du sluta lyssna på omedelbums.

Men, det betyder inte att resten är “ofarliga”. Vi vet det helt enkelt inte.

Därför finns det bara ett uppdrag som håller. Nämligen:

Pröva allt (mot Guds Ord) och behåll bara det goda!

Det tycks finnas massor av olika modeller av fårpälsar!

Och glöm nu inte att pröva allt det jag har skrivit. Du är även välkommen att förkasta alltihopa.

Har du viktiga saker att tillägga ber jag dej att göra det.

/Kjell

11 thoughts on “Tunnor, soppor och spiritualitet”

  1. Jag gick Bjärka-Säbys Bibelskola för drygt 10 år sedan. Då var det varken katolskt, ortodoxt eller trosrörelse-inspirerat så vitt jag förstod. Vanlig hederlig pingst-bibelskola. Vi tyckte visserligen att Halldorf hade lite skumma saker för sig på kommuniteten men vi som gick på Bibelskolan hade inget samröre med dem. Hur det är idag vet jag inte, men åtminstone på min tid var det väldigt stor skillnad på bibelskolan och kommuniteten.

        (Reply)

  2. Christian Mölk skrev: “Jag gick Bjärka-Säbys Bibelskola för drygt 10 år sedan. Då var det varken katolskt, ortodoxt eller trosrörelse-inspirerat så vitt jag förstod. Vanlig hederlig pingst-bibelskola.”

    Tack för din kommentar.

    Hoppas att du förstår av textens ton att det är min önskan att det skall stå väl till med bibelskolan och dess lärare.

    Huruvida det finns någon “hederlig” pingst-teologi är en annan fråga, och något som Mikael Karlendal brukar ta upp på olika sätt.

    Ännu större fråga är det om det finns någon kvar i Sverige som inte på något sätt, i viss grad, har blivit påverkad av trosförkunnelsen.

    Enligt rapport på egen blogg gick Stefan Swärd fram för att få förbön av Benny Hinn när denne var en av huvudtalarna på Världspingstkonferensen. Jag nämner detta som exempel på hur stor acceptans trosförkunnelsens “fantastiska apostlar” har fått långt utanför det som ni i Sverige, något snävt, kallar “Trosrörelsen”.

    Församlingen Arken förnekar att de tillhör Trosrörelsen. Därför brukar jag själv använda det mer exakta ordet “trosförkunnelse”.

    Jag vet inte något om deltagarna på Världspingstkonferensen. Finns det “pingst-ledare” som tar avstånd från detta evenement?

    Om icke, tolkar jag det så att alla dessa är mer eller mindre trosförkunnelse-inspirerade.

    Lägg till detta det uttalande som de allra flesta av dem som har en bakgrund i Ulf Ekmans församling och bibelskola brukar komma med.

    De talar om “det goda som Trosrörelsen hade med sig”!

    Man brukar tala om tiden före, och efter, vissa händelser eller personers närvaro. Det man glömmer är att Trosrörelsen är grundad på villolära och har sina rötter i villolära och aldrig har förkunnat ett sunt evangelium.

    Nostalgi efter samvaron med likasinnade finner man i alla sammanhang där ungdomar aktiveras av sektliknande, toppstyrda organisationer.

    Detta som bakgrund, nu tillbaka till din kommentar.

    Jag kan förstå att slottet måste hyras ut för att man skall ha råd med det. Liknande situation har uppstått med Filadelfia på Rörstrandsgatan. Den blomstrande, expansiva församlingen har krympt så att medlen inte längre räcker. Det var annat när jag var ung 🙂 då var Sankt Eriksplans tunnelbanestation till 99% befolkad av pingstvänner på söndagarnas förmiddagar.

    Det fanns en hel del debatt i bloggarna när Filadelfia uthyrdes till både profana och sataniska grupper som höll sina föreställningar där. Därav min frågeställning: “Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?”

    Skulle Linköpings pingstförsamling hyra ut en del av slottet till Buddister? Skulle de hyra ut det till Sturmark och hans ateistiska humanister? Jag inser att frågan är hypotetisk.

    Skulle de hyra ut en del av slottet till en inflytelserik grupp som sysslar med ockult, katolsk mysticism?

    Ja, bevisligen skulle de det för det är ju vad de gör. Det måste väl ändå säga något om församlingens inställning till just ockult, katolsk mysticism?

    Okay, gränsdragning är alltid svårt, men medan det bara finns en enda Väg som leder till frälsning, så finns det legio vägar som leder till fördärvet. Och den säkraste vägen bort från tron är en långsam sluttning. Ju långsammare man kokar grodan, desto mindre risk att den blir skrämd och hoppar ur grytan.

    Förstår du den farhåga jag presenterar?

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,

    Du skrev:” Okay, gränsdragning är alltid svårt, men medan det bara finns en enda Väg som leder till frälsning, så finns det legio vägar som leder till fördärvet.”

    Det är just det som är den stora problematiken, det verkar inte finnas några klart definierade gränser längre. Alla äter vid samma bord.

    Att det finns risk för [andlig] besmittelse, enligt Ordet borde vara skäl nog, att undvika sådana sammanhang som inte är ‘rena’ – om man själv vill bevara sig ren.

    Att ex-vis Stenhammar ingår i samma lärarkår som Peter Halldorf är därför inget man kan negligera. Det ger tydliga signaler om att man i den ‘heliga ekumenikens’ namn kan samarbeta med allt/alla oavsett om dessa ex-vis skulle råka vara katoliker eller muslimer.

    So det står skrivet: “Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?” (2 Kor. 6:14).

    Och vilka signaler ger man dessa ungdomar som sökt sig till bibelskolan; att det (e.g.) inte spelar så stor roll vad/vem man tror på, eftersom alla vägar ändå leder till samma mål?

    Saxat citat: “När ska våra ledande pastorer och präster offentligt våga säga att påven är en villolärare ? Eller ska vi böja knä för en falsk lära? Den gode Peter Halldorf berättar i Nya Dagen 2004-04-08 att graven inte längre är tom. I kapellet i Bjärka -Säby har han iordningställt “en Kristusikon insvept i en duk” att meditera inför! Vart är kristenheten på väg?”
    (www.tidenstecken.se/kkpraestmoder.htm)

    (Så här talade och bad påven den 12 maj 1991 i Fatima, Portugal:)

    Citat: “Ännu en gång har jag kommit hit för att böja mina knän inför vår kära himmelska Moder i Fatima, för att tacka för hennes omsorg över människor och länder och för alla under och välsignelser som den Allsmäktige genom hennes böner har givit oss.

    Hell dig, heliga Moder, du har fött konungen som regerar i evighet. Du skänkte oss den stora nåden att själv besöka oss i St Peterskyrkan den minnesvärda dagen 24 mars 1984, då vi genom en vigningsakt överlämnade hela mänskligheten och alla världens länder i ditt beskydd.???

    Idag har jag tillsammans med otaliga bröder och systrar åter kommit till Dig för att ropa till dig: Var hälsad, heliga Moder. Var hälsad, du säkra hopp, som aldrig sviker! Jag tillhör dig helt, o Moder! Vi tackar Dig, himmelska Moder, för att du med moderlig ömhet har fört ditt folk ut i frihet. Vi hälsar Dig Maria, du som är helt beroende av Gud och av Din Son, vi hälsar Dig som den mest fullkomliga bild av frihet och befrielse för mänskligheten och Kosmos.” Slut citat!

    Bertil Lundberg: “Efter denna bön och knäfall av påven är det väl bevisat en gång för alla att katoliker tillber Maria. För romerska katoliker är Maria inte bara Jesu jordiska moder utan också enligt nutida påvar Universums drottning, Himmelens drottning och till och med den Helige Andes brud ” (enligt påven Pius XII den 13 maj 1946).

    Att Bjärka Säbys kommunitet är katolskt, ortodoxt och även ‘trosrörelse’ -inspirerat är uppenbart och borde därför avhålla alla med andlig urskiljning, från att besöka denna plats.

    Pingstkyrkan i Linköping verkar inte se några problem med detta, oavsett nu om de ingår i denna kommunitet eller inte! (Vilket vi förmodligen aldrig får veta?) Eftersom allt ändå är en enda soppa, och hur drar man upp gränser i en sådan?

    /Antonia

        (Reply)

  4. Kjell,

    Kjell: “Vi har nu Mikael Stenhammar som skriver två jättebra artiklar på Dagen. (Även om man kan undra över ett par saker”….)

    Vad är det du undrar över, får jag ställa dig den frågan?

    Att Stenhammar, efter ett x-antal år, till slut insåg att att ‘prosperity förkunnelsen’ inte var hållbar/realistisk i längden, gör honom väl därför inte mindre ‘immun’ mot andra villfarelser?

    Ock om man kan ingå i samma lärarstab som Halldorf själv, som uppenbarligen är helt ute och cyklar, då måste man väl ändå ha rätt att ifrågasätta hans andliga klarsynthet på övriga områden, utan att därför anses vara särskilt konspiratoriskt lagd/dömande?

    Man kan likaväl komma till ett uppvaknande, när det man satsat hela sitt liv på inte visade sig hålla i verkligheten, inte gav vad utlovat var s.a.s ! (En omvändelse ‘ under galgen’ finns ju också, som du vet)

    Detta verkar LO i stort även ha insett, därför sneglar man nu åt Romhållet istället!

    ‘Lönsamhets aspekten’ bör därför inte underskattas, den är en stark drivfjäder för den som söker sitt eget, och kan därför ‘ömsa skinn’ om det skulle visa sig vara nödvändigt, kanske för att få en ännu ‘bättre utdelning’ ?

    Säger inte att detta gäller alla, men är nog inte lika lättövertygad så fort någon byter inriktning/fot i läran.

    Om Stenhammar (med flera) , fortf. kan medverka till att Ekman är inbjuden att hålla föredrag för bibelskolan på Bjärka Säby, så reser det åtminstone vissa frågetecken för min del? Han var ju/är den som först introducerade ‘Prosperity läran’ här i Sverige !

    /Antonia

        (Reply)

  5. Tack Kjell för länkarna till Mikael Stenhammars publikationer. Mycket värdefullt. Stärker min övertygelse att denne man ändå kommer få tjäna som en ögonöppnare så att många fler ser hur både farlig och fattig framgångsteologin är. Låt oss samtidigt be för Mikael att han inte dras in i något dike utan att han med sitt liv och sin förkunnelse får visa på den väg som Är Sanningen – Jesus vår Förlossare.

    Berndt

        (Reply)

  6. Antonia skrev: “Vad är det du undrar över, får jag ställa dig den frågan?”

    Tja, det jag nog mest funderade på var hur det känns, och hur man bör agera, om man efter flera år av spridande av villolära kommer till insikt om sanningen och vill tjäna Herren.

    Saul, sedermera Paulus, hade väl någon liknande erfarenhet kan jag tänka.

    Han tog ordentligt avstånd från det förflutna.

    /Kjell

        (Reply)

  7. Antonia,

    Ett litet tillägg.

    Jag tror att jag har påpekat riskerna ganska tydligt i bloggposten och understrukit dem i svaret till Christian.

    De som läser här har således tillräckligt med info att börja med.

    Jag räknar med att mer info kommer att komma och tänker då givetvis uppdatera och lägga till.

    Det har alltid varit min princip att grunda uttalanden på fakta och jag vet ur egen erfarenhet att det är svårt att veta precis när det är dags att “lämna” ett visst sammanhang.

    Om någon har en uppgift att vara “ett salt i förruttnelsen” funkar det inte om saltet inte når förruttnelsen.

    Låt oss avvakta och se hur fortsättningen blir.

    Själv är jag ganska nyfiken på hur Dagen kommer att fortsätta detta. Jag menar, Dagens riktning är knappast tydlig i lärofrågor.

    /Kjell

        (Reply)

  8. Berndt Isaksson,

    Ja, låt oss använda principen av “the benefit of the doubt”.

    Som jag redan skrev är det faktiskt inte så att de flesta val i livet handlar om valet mellan något tydligt gott och något tydligt ont.

    Ofta handlar det om dåligt och värre, och i lyx-situationer om bra och bättre.

    Sedan är det alltid svårt att veta var man är ett salt i förruttnelsen och när man blir en slags lockbete.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Berndt Isaksson,

    Kanske ytterligare ett intressant citat från Stenhammars “Logos Kenya” sajt:

    LOGOS is an inter-denominational academic institution offering quality and affordable theological education for church leaders and believers in Kenya. LOGOS is rooted in the evangelical tradition, i.e. the Bible is believed to be the inspired Word of God and hence the infallible authority for faith and practice. LOGOS welcomes men and women from any Christian tradition, background and confession. LOGOS is founded and run by the Swedish theologian and educator Mikael Stenhammar. His ten years of theological studies has resulted in the following academic degrees B.A., M.A., M.Th. Mikael has previously taught four years in Kenyan Bible schools. Lazarus Banzi is the regional director.

    Precis hur man bör tolka: “LOGOS is an inter-denominational academic institution”; vet jag inte.

    Att man kan ta emot “studenter” oavsett var de kommer från anser jag vara helt korrekt.

    Sedan kvarstår frågan om undervisningen begränsar sig till minsta gemensamma nämnaren eller tar upp kontroversiella ämnen där “the denominations” har motsatta åsikter.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *