Jag minns en barnramsa: “Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.”
I denna bloggpost tänker jag försöka låta zebran hjälpa mej att förklara något som tycks vara otroligt svårt att kommunicera.
Har du någon gång funderat på om zebrorna är svarta djur med vita ränder, eller vita djur med svarta ränder?
Följande står att läsa på Wikipedia och eftersom jag ser dessa djur längs vägen varje gång vi är ute och åker, kan jag bekräfta att Wikipedia har rätt på den punkten.
Zebror (Hippotigris) är en släktgrupp eller ett undersläkte i familjen hästdjur som omfattar fyra arter och ett flertal underarter, som alla kännetecknas av att de har kroppar med tydligt markerade ljusa strimmor mot en mörkare bakgrund.
Låt oss nu fantisera att det skulle hända att någon upptäcktsresande skulle hitta en zebrasort som var vit med svarta ränder.
Det skulle bli “Breaking News” i de flesta nyhetsmedia. Fastän man på lite avstånd knappast skulle se skillnaden när man iakttar den betande hjorden.
Nu undrar du kanske på vilket sätt detta passar i bloggens tema “vad är sanning”. Läs vidare så får du svaret.
Jag vill ta zebran som bild på läror och samfund, och för att inte blanda ihop begreppen låter jag svart beteckna villolära och vitt beteckna evangelisk sund lära.
En villolära liknar jag då vid en svart zebra med vita ränder och en sund lära liknar jag vid en vit sebra med svarta ränder.
Eller om du hellre vill tänka på människor så blir en villolärare en svart zebra med vita ränder och en Kristustrogen lärare en vit zebra med svarta ränder.
Hälften av denna bild visar ett zebramönster med vit bakgrund och svarta ränder. Den andra hälften visar exakt samma mönster men då med svart bakgrund och vita ränder. Kan du se vilket som är vilket?
Det kan vara svårt att se skillnaden mellan en villolära och en evangeliskt sund lära.
Det är ju därför som vargar i fårakläder kan smyga sig in. Dessa “svarta zebror” visar stolt på sina vita ränder för att legitimera sig.
De vita zebrorna sörjer oftast över de svarta ränderna men bekänner i tro att de är frälsta av nåd och att de därför en gång i härligheten kommer att bli befriade från de svarta ränderna. De kommer att bli helvita som snö.
Även de svarta zebrorna kommer en vacker dag att förlora sina ränder. Och vad blir det då kvar? Jo, helsvarta djur.
Detta är bara en bild och den skall inte tolkas till något mera än vad jag redan skrivit.
Det jag ville illustrera är att det är stor skillnad på:
1. En villolära, eller villolärare, som försöker legitimera villoläran och den onda agendan genom att kamouflera den med vita ränder, alltså sund lära.
Och:
2. En sund evangelisk lära, eller Kristustrogen evangelisk lärare som har ett antal felaktiga tolkningar, och kanske personliga svagheter i karaktären.
Jag påstår inte att jag nu skulle ha förklarat detta så att alla förstår.
Men jag påstår att den som inte förstår denna skillnad löper stor risk att skadas svårt av ulvarna i fårakläder, de svarta zebrorna med vita ränder.
Guds Ord, Bibeln, varnar oss att det behövs vaksamhet för att känna igen de svarta zebrorna med vita ränder.
I massmedia och en hel del bloggar väljer man tolerans och synkretism och politisk korrekthet. Man visar på att det inte finns några helvita zebror och att därför bör de som inbillar sig att det är skillnad på vita och svarta zebror tiga.
I Bibeln står det att ett dåligt träd inte kan bära bra frukt. I min bild med zebrorna skulle man kunna uttrycka det att det inte ens hjälper att vitkalka en svart zebra. Det förblir en svart zebra.
Jag skall nämna ett litet antal svarta zebror:
Mormonismen, Jehovas Vittnen, Humanismen, Scientologin, Spiritismen, Animismen, Baalsdyrkan, Erosdyrkan, Trosförkunnelsen, Lagiskheten.
Puh! Det får räcka.
/Kjell
Views: 67
Bra liknelse Kjell!
Däremot är frågan vad du egentligen menar med att trosförkunnelse skulle vara en falsk lära. I mina öron låter det lite oklart.
Jag är själv en trons förkunnare enligt (Rom 10), även om i en mycket liten omfattning. Betyder det då att jag också är en svart zebra enligt dig, jag som i drygt 20 års tid trott och har vittnat om att Jesus frälste mig, har jag levt i en falsk förvissning under alla dessa år och dessutom då vittnat falskt? Det är kanske bäst att lämna tronsförkunnelsen och återvända till det gamla livet igen.
Jag tycker att anklagelsen är flummigt riktad i detta fall.
Kanske som du beskriver att vissa i din kamratkrets förstår vilka ulvar som menas, men denna titel är inte bra över en falsk lära som du menar.
Tronsförkunnelse är ju bra enligt Guds eget ord har jag fått för mig, du får det att låta tvärtom.
Mvh “broder” Leif….
Leif Boman (Reply)
Leif Boman skrev: “Däremot är frågan vad du egentligen menar med att trosförkunnelse skulle vara en falsk lära.”
Nej “trosförkunnelsen” har inget med evangelisk kristen tro att göra. Det är en benämning på en ockult villolära som har William Essek Kenyon som grundare och Kenneth Hagin som första stora “profet”.
Jag hänvisar dej till denna information Trosförkunnelsens rötter.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Du förstod inte riktigt vad jag menade, tronsförkunnelsen för dig är en men för mig en annan, men det är ok!
Leif Boman (Reply)
Leif Boman,
Ja, varför skulle vi hänga upp oss på fakta?
Länge leve subjektivismen!
/Kjell
Kjell (Reply)
Vad anser du bland kristna vara dåliga träd, bortsett från sekterna du nämnt?
Agnes (Reply)
Agnes,
Vi skulle ju kunna lägga till den Romersk Katolska Kyrkan. Världens största sekt. Men jag tror inte att vi kan göra någon slags lista som täcker allt.
Jag känner ett antal äldre svenska syskon som har varit med i Pingst sedan tonåren och är trötta på trycket hos pingst och därför väljer att deltaga i SvK’s gudstjänster.
Alltså inte på något sätt för att de vill lämna tron, utan bara ha det lite lugnare än i karismatiska församlingar med högtryck.
Jag har förståelse för det.
Jag är helt övertygad att det finns Kristustrogna syskon även i församlingar som präglats av trosförkunnelsen.
Vi får inte glömma att Gud frälser individer, inte församlingar. Och löftet gäller att den sökande finner.
Vill inte spekulera över var “frälsta” kan finnas, så när vi letar efter “svarta zebror” bör vi nog begränsa oss till lärosystem och lärare/förkunnare.
Eftersom jag inte har bott i Sverige på 40 år gör jag nog bäst i att inte tala om församlingar i Sverige.
Det jag ser här i Kenya är att framgångsteologi och shakrande med evangelium (handel med evangelium) började hos pingst och full gospel, men har spridit sig i stort sett till alla samfund.
Jag förstår att du troligen inte tycker att detta var ett bra svar på din fråga, men mycket mer kan jag nog inte prestera.
Bloggpostens avsikt är att göra skillnaden tydlig mellan “sunda sammanhang med ett antal felaktiga läror” och “osunda sammanhang med ett antal korrekta läror”.
/Kjell
Kjell (Reply)
Tycker att din kommentar var bra. Känns bra att du inte drar alla över en kam. Du som jag verkar förstå att många kristna människor i många olika församlingar är frälsta och troende. Tron blir då också personlig som den skall vara. Men naturligtvis finns det sammanhang som inte är bra. Det ser många av oss.
zebrabilden var bra
Agnes (Reply)
Kjell,
Ja, varför skulle vi hänga upp oss på fakta säger du Kjell?
Fakta för mig är att vi skall “förkunna tro”, det gjorde min Herre, Frälsare och förebild!
Jesus sa: Den som “tror” på mig skall leva om han än dör. Han sa också! “Tro” på Mig och “tro” på Gud.
Detta är några exempel på trons förkunnelse för mig. Skulle denna trons förkunnelse vara en villolära undrar jag?
Varför jag reagerar över benämningen”trosförkunnelse” är att!
Det du kallar för trosförkunnelse är ju egentligen i grund och botten en bra benämning som blivit förvandlat till att vara något smutsigt. Jesus själv var ju den störste av alla trosförkunnare, (Trons upphovsman och fullkomnare), Han förkunnade tro, skulle Han då också vara en falsk profet undrar jag?
Det du och andra menar är sektliknande läror, borde hellre istället börja kallas för “falsk trosförkunnelse”, det finns både äkta, sann trosförkunnelse, men också falsk.
Problemet med denna slarviga och felaktiga benämning på falska förkunnare och läror blir till förvirring för många stackare utanför lägret. Var inte Jesus en som förkunnade tro undrar man? Jo visst gjorde Han ju det, men! Nu, under senare år kallas helt plötsligt trosförkunnelse av de som säger sig tillhöra Honom för att vara en villolära.
Hur skall de ha det egentligen?
Det blir lite snurrigt det här för många!
Börja med att kalla det falska du anser med sitt rätta namn, “falsk trosförkunnelse”.
Hoppas att du förstår mig bättre den här gången?
Mvh Leif….
Leif Boman (Reply)
Leif Boman skrev:
Om jag kunde ändra på accepterad terminologi skulle jag gärna kalla det “falsk trosförkunnelse” eller “o-trosförkunnelse”.
Men nu är det så att Kenyon – Hagin – Copelands villolära kallas “trosförkunnelse”.
Jag kan inte ändra på det. Och det kan inte du heller.
Vi får leva med att denna villolära marknadsförs under ett falskt namn och därmed ytterligare virrar till det.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Jo då, man kan i alla fall ändra på sitt eget felaktiga tal, det påverkar på sikt, men! Jag skall inte fortsätta med detta för jag anar att du tycker att detta inte är så mycket att lägga krutpå, /Leif…
Leif Boman (Reply)
Leif Boman,
Nej det handlar inte om “krut” det handlar bara om något som heter “ekvivokation*” och som du nästan alltid praktiserar i dina argument.
/Kjell
* Ekvivokation är ett felslut som innebär att man använder ett ord i mer än en betydelse i samma argument.
Kjell (Reply)
Kjell,
Det låter ju fint med sådana ord som ekvavitation, men! För mig är det viktigaste trots allt Jesu egna enkla ord, de räcker gott.
Vackra ord som inte existerar i Skriften lägger jag inte så mycket energi på att diskutera.
Tack ändå för att du förklarar lite hurdan jag är med en högre utvecklad språkkunskap, där vinner du över mig.
För mig som sagt räcker trots allt Bibelns enklare språk gott och väl.
/Leif
Leif Boman (Reply)
Leif Boman skrev: “För mig som sagt räcker trots allt Bibelns enklare språk gott och väl.”
Ja det låter ju fromt och bra, men Guds Ord (med sitt enkla språk) uppmanar oss faktiskt att använda vårt förstånd och inte förbli barn till förståndet.
Det är avsikten att vi skall gå från andligt barnastadium, över ungdomsstadiet till att bli mogna andliga fäder (föräldrar).
Lukas 10:27 “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”
1 Kor. 14:20 Bröder, var inte barn till förståndet. Var i stället barn i fråga om ondskan och vuxna till förståndet.
1 Joh. 2:14 Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.
Med lika enkla ord som Bibeln kan jag säga att du misstolkar ganska mycket bara för att du ofta använder ett och samma ord i mer än en betydelse i samma argument.
Detta återkommer i alla diskussioner med dej.
Vill du svara får du göra det i Off Topic.
/Kjell
Kjell (Reply)
Detta är undervisning som alla kan förstå som vill förstå.
Olyckligt att kristna inte förstår att förmågan att plocka och citera bibelord här och där inte automatiskt betyder att det är sund kristen lära. En sanning i sitt sammanhang kan bli en ren lögn i fel sammanhang.
För att inte tala om ord med dubbla betydelser (t.ex. hela evolutionsfrågan “överlever” endast på grund av detta fula trick som även kallas “bait and switch”, dvs ett ord i “rätt” betydelse läggs ut som lockbete, sedan övergår man till evolution i helt annan betydelse och fortsätter resonemangen. Nästan ingen upptäcker att detta sker överhuvudtaget).
Hursomhelst, de svarta zebrorna är många, och flitiga med att säga Herre Herre är de också. Och de har med hjälp av Jesu namn gjort märkliga ting. Många vita ränder således. Men Jesus känner dem icke, varnar han.
Vita zebror imponeras inte så snabbt av überandligt ståhej men finner den djupa glädjen i att namnet är skrivet i livets bok.
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Rolf Lampa skrev: “den djupa glädjen i att namnet är skrivet i livets bok.”
Tilläggas kan kanske att egocentriska och etnocentriska vinklingar an evangeliet får oss att tro att vår egen navel är viktigare än färgen på zebrorna.
Eller, i kanske begripligare termer. Vi behöver “ögonsalva” och öppnade sinnen så att vi kan se vad som står skrivet om Jesus hos Moses och profeterna, ja i hela Skriften.
Lukas 24:44-45 Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses’ lag och hos profeterna och i psalmerna.» Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
Det är inte jag, min församling och Sverige som står i centrum i profetiorna och löftena. Det är Jesus det handlar om.
Men som den lilla flicka sade när hon gjorde en egen tolkning av Psalm 23:
“Herren är min herde. Jag skall inte fattas!”
/Kjell
Kjell (Reply)
Den lilla flickans tolkning var kanske inte så tokig ändå. 🙂
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Agnes säger:”zebrabilden var bra”
Ju mer jag tänker på Zebrabilden desto mer förvirrad blir jag. Vad är det som är bra med den? Är den ens verklig? Ur ett bibliskt perspektiv?
Känner Gud oss? Det är hela pointen! Att snacka ränder på bakgrunder är att ära system. Du får bli hur sur o arg du vill nu Kjell men du som kritiserar andra för att lyda system och olika läror håller på att bygga upp egna med dina obibliska liknelser. Zebror, färgspektra o annat….är du mystiker?
Dina liknelser och tankegångar ger ett sådant huvudbry att den oinvidge torde tro att tron inte är en enkel sak mellan individen och Gud utan en plats för evig filosofi? Ja, du är en filosof? Som gillar att bygga upp liknelser och system?
Ulrika (Reply)
Ulrika skrev: “du som kritiserar andra för att lyda system”
Anklagelser utan fakta (citat) tar jag inte emot. Så bevisa nu ditt uttalande med minst 2, gärna 3 citat.
Sedan är det ju fullt fritt att inte läsa denna blogg. Det är ditt eget ansvar. Inte mitt.
Den bibliska motsvarigheten till svarta zebror med vita ränder är ulvar i fårakläder.
Den bibliska motsvarigheten till vita zebror med svarta ränder är alla vi som är frälsta av nåd. Som har tillräknats rättfärdighet trots att vi har både feltolkningar och karaktärsbrister.
/Kjell
Kjell (Reply)
Ulrika! Detta var en mycket märklig kommentar. Vad är syftet med den? Tycker du att du bidrar till uppbyggelse av Kristi kropp? Om du anser det får du väldigt gärna berätta hur du tänker.
MS (Reply)
Nej Kjell, nu måste jag protestera mot det du säger. Det bibliska i att berätta liknelser är ju att… um, berätta saker i form av liknelser! 🙂
För den som missade poängen: Jesus gjorde knappt annat än förklarade svåra saker i form av liknelser. Han visade alltså precis hur Kjell skulle göra, och nu gör han precis så. Dessutom mycket bättre än alla vi andra. 🙂
Keep up the good work.
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Utmärkt exempel, Kjell.
Utifrån är skillnaden nästintill obemärklig – precis som med vete och ogräset ‘darnel’ – går knappt att skilja åt förrän axen mognar. En biblisk liknelse om någon.
Ingela (Reply)
Bra liknelse Kjell. Helt i linje med det Ingela nämner. Även anledningen det blivit en hjärtesak för mig att mana alla enmanslärosäten (två i något fall) att vara försiktiga i sin framfart och lyda Guds Ord;
Mt 13:27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”
Några tar idag på sig att försöka hjälpa Gud och rycka ogräs. Denna post förtydligar kanske ytterligare varför Jesus ombad oss att inte göra det.
mvh
Daniel
MyTwoCents – Aletheia (Reply)
P.s. Detta bakbinder givetvis ingen i att ifrågasätta eller kraftigt ifrågasätta. En helt annan sak.
MyTwoCents – Aletheia (Reply)
MyTwoCents – Aletheia,
Jo, avsikten med zebra-historien är ju just att försöka visa på varför det kan finnas olika meningar om vem som är villolärare och vem som “bara” har ett antal saker om bakfoten.
Bäst är att se på “lärarens” frukt för att verifiera saken.
/Kjell
Kjell (Reply)
Rolf Lampa,
Du vet väl varför Gud skapade abborren?
Svar: Han kunde inte göra alla till lax.
/Kjell
Kjell (Reply)
RÖVARKULA
1. Rycka upp (= med rötterna)
2. Avslöja, identifiera det som är falskt.
Vad är likheterna, och olikheterna, mellan 1 och 2 ovan?
Faktum är att när Jesus säger att inte rensa bort ogräset (punkt 1) så avslöjar han samtidigt hur man identifierar ogräset, dvs det falska vetet (punkt 2). Ogräset som nämns är ju som Ingela redan påpekade Darnel (“falskt vete”) och kan tydligt kännas igen (det skall ju samlas in först, och brännas upp), även om det falska är lättare att känna igen först i ett senare skede (“på frukten”, dvs resultatet, dvs i form av en senare yttring).
Det är alltså inte prövning och avslöjanden som är fel. Det är inte att någon talar sanning som är fel. Men det orsakade både Jesus och de flesta apostlars död. Det är alltså inte vaksamheten (1) som är fel, för vi uppmanas ju till det. Alltför tidiga och slutgiltiga domar däremot (och deras verkställande) riskerar att ske på felaktig grund (punkt 1) om vi fäller domen för tidigt. För tidigt. Och i fel sammanhang.
Men Paulus fällde mer än en dom. Inte för tidigt dock, och inte utan giltiga skäl, och i rätt sammanhang (Guds hus, som inte fick tillåtas bli en rövarkula). Både Jesus och andra apostlar uppmanade andra med målande liknelser att använda sin vaksamhet och urskillning för att som herdar för hjorden varna varna andra mot vilddjur som man menade att inte kommer att skona hjorden.
Men sedan en tid bedrivs närmast en hetsjakt på sådana som betraktar sin omgivning med vaksamhet och skärpa.
Bait and switch
Vaksamhet är alltså inte samma sak som att “rycka upp med rötterna”. Man kan inte ena stunden tala om “rycka upp” för att i nästa stund angripa vaksamt beteende utan att vara ärlig om att man har bytt ämne.
Kort sagt: Instruktionerna om att inte rensa används som “bete” för att sedan omärkligt glida över till en helt annan tanke, nämligen att man inte ens får vara öppet vaksam och varna för faror INNAN VILDDJUREN HINNER DRÄPA fåren.
(Att framhålla sanningar ur Guds ord kan dock medföra att bluffar avslöjas och bedragare känner sig attackerade, vilket de naturligtvis gör helt rätt i när de på grund av Guds ord känner en dom i sina samveten. Men ve den som uttalat det avslöjande orden… 🙂 ).
Gråtfärdiga köpmän
Guds hus skulle inte vara en rövarkula. Men där bedriver numera andliga ockrare sin köpenskap minst lika skamlöst som på Jesu tid. Det är kanske inte “köpman” som kommer att vara den mest eftersträvansvärda titeln då röken börjar stiga upp från vår tids religiösa “förvirringens stad” (Ord_31:14, Upp 18:3, Upp 18:11 och).
För att inte tala om Matt 13:45: “Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman…” Oh well.
Rövarkula var det. Vår tids andliga rövarkula står redan i brand.
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Rolf Lampa,
Mycket tänkvärda tankar.
Det är ju stor skillnad på att känna igen ogräs och att röja det.
Hoppas att väktar-väktarna fick sig en tankeställare!
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Kjell,
“Hoppas att väktar-väktarna fick sig en tankeställare!”
Men vem skall vakta på väktar-väktarna i sin tur, de kan ju OCKSÅ ha fel lära/motiv? Kanske det är just det som är problemet ?
För vem kan ha något emot att man försöker varna för det falska ? Det kan ju handla om eviga konsekvenser, om man inte ser faran i tid!
‘Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.'(Ords. 27:12)
‘Vargar’ är ju inte att leka med , enligt skriftens vittnesbörd!
/Antonia
Antonia (Reply)
Antonia skrev: “vem skall vakta på väktar-väktarna”
Jo, broder Ludvig var ju en av de få som förstod den bloggposten.
Det var ju liksom meningen att visa på det absurda i att blunda för den iterativa serien:
väktare
väktar-väktare
väktar-väktar-väktare
väktar-väktar-väktar-väktare
ad infinituum……
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Vilken bloggpost syftar du på? Har jag missat något?
Kan man inte kalla dessa väktar -väktare för ‘självutnämnda’ förresten? Kan inte se något underlag för denna ‘tjänst’ i skriften! Men däremot finns det ju ett imperativ att vi skall pröva allt!
/Antonia
Antonia (Reply)
Antonia skrev: “Kan man inte kalla dessa väktar -väktare för ‘självutnämnda’ förresten?”
Skulle Gud göra vävnadsfel? (Psalm 139)
Slutar Gud att väva så fort vi kommer ur livmodern?
Skulle Gud låta någon bli tondöv och sedan kalla honom att bli ledare för strängmusiken?
När Gud är med samverkar allt till det bästa.
Bara belackare talar om “sjävutnämnda”. Och dessutom gäller rådet (budet?) om vaksamhet oss alla.
Om inte annat så till vårt eget skydd.
/Kjell
PS. Klicka på länken i min förra kommentar så vet du vilken bloggpost jag syftar på.
Kjell (Reply)
Kjell,
Kjell,
Sorry såg den inte i hastigheten! ´(Har grus i ögonen) Läste den nu och den var närmast profetisk!
Vi är nästan där nu, som du skrev: ” Nu satan slutat rasa för alla hjälper till” 🙁
/Antonia
Antonia (Reply)
De flesta troende är väl i princip ense med att troheten mot Guds Ord och den allmänna kunskapen om vad Gud har sagt inte står värst högt i kurs i dagens läge.
Tyvärr verkar det inte ha någon större effekt på resultatet. Integral bibelkunskap är en bristvara. Menyläsande av Bibeln är mer regel än undantag.
Låt oss plocka allt som kan tolkas till vår vinst som russin ur kakan.
Då är det kanske inte så konstigt att detta “smittar” av sig på vår samvaro och vårt umgänge med varandra.
Men budskapet till Laodicea, budskapet till just vår tid av subjektivism, relativism och liberalteologi är:
Man kan inte vara ljum utan konsekvenser.
Vårt JA skall vara ett JA och vårt NEJ skall vara ett NEJ för annars kan det bli lite irritant? NEJ det blir till ondo om vi får tro Guds Ord.
Det handlar naturligtvis om dessa båda ord, men inte bara. Det handlar just om att vi skall vara tydliga i våra vittnesbörd.
Motsatsen kallas skrymtande eller hyckleri.
Även i GT finns det många texter som talar om hur Gud vill att vi skall vara “genuina”, “helgjutna”, “rena från slagg” och dylikt.
Kjell
Kjell (Reply)
Hur har det kunna gå så långt att bekännande atiester har bättre klarsyn och begreppslig urskillning än många kristna och enormt mycket bättre än Svenska kyrkans högsta ledare. Se senaste ledarkolumnen av Lena Andersson i DN:
http://www.dn.se/ledare/kolumner/med-gud-in-i-tankelattjan/
Här brakar till och med zebra-liknelser ihop och man vet inte längre vad som är ränder och vad som är bakgrund…
Lena for archbishop! 🙂
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Rolf Lampa,
Det finns många olika “trosriktningar” inom Ateismen.
Det finns “sekulära” ateister som bara hänger med trenden.
Men det finns även väl orienterade ateister som åtminstone teoretiskt känner till olika tros-läror.
Och så finns det ett icke ringa antal ateister som själva har erfarenhet av kristen gemenskap men som av olika anledningar har valt att lämna “tron”.
Därför kan en ateist ha bättre teoretisk kunskap om evangelium än en teolog.
Ateisten har ju förkastat rubbet och behöver inte förneka vissa bitar och bortförklara andra.
Två huvudorsaker till att några väljer att bli ateister är:
1. Man anser Guds moral omoralisk. Ofta grundat på GT’s lagar och den dubbla utgången.
2. Man tycker illa om högmodiga och hycklande kristna. Tyvärr inte så svårt att hitta
Att sedan deras slutsats inte är bra, det är en annan sak.
/Kjell
Kjell (Reply)
DEN TRON
Ja Kjell, ateister är väldigt olika och som du säger, de har ofta både olika och djupa skäl för sitt avståndstagande för den kristna tron.
Och jag har också lärt mig mycket genom samtal och debatter med ateister (ibland väldigt arga sådana). Men ateister kan ofta bibeln bättre än många kristna. Och det har medfört att även jag lagt märke till hur noga Jesus och apostlarna är med läran och undervisningen om tron.
Och ateister sägs sakna tro. Men med tanke på att både Jesus och apostlarna är noga med att inte bara tala om tro i allmänhet, utan om “Den tron” (i bestämd form) så har jag mer än en gång tänkt att det inte alltid är så stor skillnad mellan kristna och ateister. Dvs om det är Den tron (en bestämd form av tro) man skall ha för att bli frälst.
Skall avrunda nu, men vi kanske bör sträva efter att återupptäcka och tydliggöra för oss själva idag (inklusive mig själv) vad exakt som avses med och avgränsar “Den tron.” En kort formulering (läran finns ju i bibeltexten). En viss tro verkar vara helt avgörande, eftersom Jesus refererade till just “den tron” när han frågade sig; “Skall väl människosonen, när han kommer [tillbaka], finna [den] tro[n] här på jorden?”
Ateister har ofta fått nog av religiösa flummare, vilket också är en av deras bästa egenskaper. Lenas artikel verkar också, förutom hennes negativa syn på läran om synd, grunda sig på en avsky för flum och otydlighet om ordens rätta betydelser. Intressant med tanke på Jesus som själv kallas Ordet.
Seriösa ateister har med sina utmaningar “tvingat” mig att upptäcka massor om bibelns tillförlitlighet som jag antagligen inte ens skulle ha tänkt på utan dem. 🙂
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)