De flesta vill nog helst slippa gå på begravningar, men vad menade Jesus med följande uttalande?
Matt. 8:18-22
Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden. Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: »Mästare, jag vill följa dig varthelst du går.» Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.» Och en annan av hans lärjungar sade till honom: »Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.» Då svarade Jesus honom: »Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda.»
I vår tid har det blivit vanligare och vanligare att man försöker göra församlingar “sökarvänliga”. Man tar bort alla trösklar. Talar inte om saker som skulle kunna leda till att de “sökande” hakar av.
Det finns flera texter som citerar Jesus när han tycks göra precis raka motsatsen. Höja trösklarna till verkligen onödiga höjder och göra uttalanden som skulle kunna kallas stötande.
Nu tror jag nog att förklaringen ligger på ett annat plan. Jesus visste ju vad som fanns i hjärtat hos de människor som han samtalade med. Och det finns all anledning att tro att hans ord var direkta budskap till deras hjärtan.
Vi får inte veta hur det gick med de två personerna som figurerar i citatet ovan, men vi kan veta att en “skriftlärd” var en person med en högre utbildning. Han siktade på en ledarställning i samhället. Givetvis med tillhörande status och belöning. Fina kläder, ståtligt hus och anseende.
Jag tror att det var därför som Jesus gav honom en “kalldush” av det han borde förvänta sig om han verkligen ville följa Mästaren varthelst han gick.
Den andra personen som figurerar i texten verkar ha tagit till sig svaret till den skriftlärde. Precis vad det innebär att han var en av Jesu lärjungar vet jag inte. Men tydligen hade han redan vandrat en tid med Jesus.
Nu ville han först gå och begrava sin far. Det låter väl som en rimlig önskan?
Och på det svarar Jesus med ett av sina, till synes, gåtfulla uttalanden: “låt de döda begrava sina döda”.
Han kan ju knappast ha syftat på att lekamligen döda skulle begrava andra lekamligen döda. Så tydligen ansåg han att de som sysslar med att begrava lekamligen döda är andligen döda människor.
Det går liksom inte ihop här!
Låt oss därför fundera lite på “lärjungens” begäran. Hade hans far dött? Var det nu hans plikt att ta hand om saken?
Nej, troligen hade hans begäran ett helt annat innehåll. Troligen ville “lärjungen” vänta med att ta det definitiva steget tills hans far hade blivit gammal och dött och han själv hade fått ut sitt arv.
När han sedan hade fått sin materiella del och säkerhet ville han komma och följa Jesus.
Nog finns det både sökande och “lärjungar” även i dag som gärna vill ha de tänkta fördelarna av att tillhöra en Guds församling, men som inte har tänkt igenom, eller vill acceptera, kostnaden av att vara en lärjunge.
Några vill kanske göra karriär i församlingen. Få uppgifter och tjänster som ger anseende och kanske även materiella fördelar. Några kanske har sitt hjärta i denna världens ordningar men vill ändå bli ansedda som lärjungar. Det finns säkert många varianter och många grader av allt detta.
Själv har jag inga svårigheter att känna igen det i mitt eget liv.
I Lukas 14:28-30 poängterar Jesus att det är viktigt att beräkna kostnaden av lärjungaskap:
Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt? Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom och säga: ‘Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.’
Nu vill jag försöka förhindra att någon läser detta och tolkar det som prestationslära. Av nåd får vi bli Kristi lärjungar och av nåd får vi ledas och helgas.
Men vår vilja att följa Herren förblir vår vilja. Även om den får hjälp på alla sätt och vis från Herren själv.
Och nog är det en stor fördel att Guds eget Ord är tydligt att det ofta handlar om kostnader här och nu för trogna lärjungar.
Den som lockas in med sökarvänliga budskap och kanske förespeglas framgång och vinst här och nu, löper stora risker att förkasta evangelium tillsammans med de lögner han fick höra.
Jag avslutar här. Det blir ingen generaliserande slutsats. Bara ett konstaterande att det som behövs mer än någonsin i dag är trogna Herrens vittnen. Vittnen som törs stå för det fulla evangeliet och inte fabricerar lockande avarter för att nå målet att värva medlemmar till ett eget förfalskat evangelium.
/Kjell
Views: 44
Ja,
Jag brukar ibland tänka på det här med att Jesus inte kommit för att skapa fred utan för att skilja mor o dotter osv åt Att han å andra sidan kallar sina lärjungar för mor, dotter o så. Det är heller inte ett aktuellt tema i kyrkorna idag. Alla ska vara ett o hålla fred. Kosta vad det kosta vill, som lärjungaskap tex.
Ulrika (Reply)
Intressant tolkning av den där versen om att de döda ska begrava sina döda, det är en sån där vers som man hoppar över för att man inte förstår. Som det översatts kan man dock utan större svårighet förledas att tro att det är ett redan inträffat dödsfall som ska åtgärdas – varvid det måste ha inträffat precis omedelbart, för judarna begravde väl sina döda inom mycket kort tid (inga fem veckor i kylrum)?
wildwest (Reply)
Tack Kjell
Detta är så otroligt viktigt. Det sökarvänliga evangeliet är verkligen vad som predikas på bred front i Sverige idag. Men det är inget verkligt Evangelium, och skadan blir bara större och större. Så många unga har aldrig hört något annat än det falska sökarvänliga evangeliet och det har ingen erfarenhet eller kunskap om verkligt Evangelium till omvändelse och frälsning och efterföljelse.
Berndt
Berndt Isaksson (Reply)
Ulrika skrev: “Jag brukar ibland tänka på det här med att Jesus inte kommit för att skapa fred utan för att skilja mor o dotter osv åt”
Även detta tror jag att man måste läsa på rätt sätt.
Om man läser det som att det var Jesu målsättning att förorsaka menings-skillnader, då tror jag att man läser fel.
Men Jesus visste ju att det skulle bli många som skulle sätta allt emot evangelium. Och då kan konflikter inte undvikas med dem som anammar Guds Ord.
Målsättningen är således det eviga fridsriket, men bara för dem som själva vill det.
/Kjell
Kjell (Reply)
wildwest skrev: “Intressant tolkning av den där versen om att de döda ska begrava sina döda, det är en sån där vers som man hoppar över för att man inte förstår.”
Luther lär ha sagt att när han inte förstod en vers i Skriften så lyfte han på hatten och gick vördnadsfullt vidare.
Sven Reichmann har replikerat med att när han inte förstår en text så drar han ner mössan över öronen och stannar där tills han förstår den.
Den tolkning jag presenterade är jag inte ensam om. Nämligen att det handlade om att “lärjungen” först ville bli ekonomiskt oberoende. Innan han riskerade att följa denne “annorlunda” Mästare.
/Kjell
Kjell (Reply)
Berndt Isaksson,
Guds Ord antyder väl att “fel tro” blir frukten av “fel predikan”.
“Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.”
Troheten mot Guds Ord synes mej bli mindre och mindre. Både bland dem som kallas lärare och bland lärjungarna.
Och detta är just “laglöshetens” ande.
/Kjell
Kjell (Reply)
Ja Kjell,
Uppfattar det som så allmänt sökarvänligt idag att som ett självändamål hålla fred o frid med alla. För att gå till mig själv kan jag nog ibland peta lite extra på människor för att se om det är en tom fredsbubbla eller en fred som håller utifrån ett trosperspektiv. Som att kolla om en människa ser det mer värt att hålla med mig o hålla fred mellan oss än att tillsammans eventuellt behöva bryta ihop o komma någon vart för en mer sann fred o frid. Inte så genomtänkt men ganska ärligt tror jag.
Ulrika (Reply)
Parallellställe till det där med att Jesus inte kommit med fred utan med svärd:
Luk 12:51
“Menar ni att jag har kommit med fred till jorden? Nej, säger jag er,inte fred utan splittring.”
Att tala om splittring är inte heller rumsrent/sökarvänligt allmänt sätt, fastän jag personligen tror att det är precis det som behövs för att…se den rena läran står det väl?
Paradoxen är att det som man (vilka nu det är) anser som sökarvänligt motar idag bort troende, jag vet själv om ett tiotal som lämnar pga det sökarvänliga…
Ulrika (Reply)
Jag funderade precis på det där, Kjell. Jesus var aldrig någon publikfriare. När skarorna samlades runt honom kunde han säga att de kom bara för att han hade gett dem bröd.
Senare, när han erbjöd sig själv, sitt eget kött och blod, var det många som blev stötta och gick sin väg.
Jag läser hur vissa (unga bloggare) efterlyser mer under och tecken som ett säkert kort för väclkelse. Men Jesus själv verkar inte ha valt den vägen – Han ville att människor skulle respondera på budskapet, möta Sanningen, och bli förvandlade.
Korsets budskap är fortfarande en stötesten, som till och med (somliga) kristna vill hålla lite i bakgrunden: ‘sänka trösklarna’.
Men för dem som blir räddade innebär korsets anstötlighet Liv.
Ingela (Reply)
Tänkvärd reflektion Ingela!
Fick mig att spontant tänka på hur Jesus gjorde med andra saker, som att gå undan för sig själv vid bön och direkt beordra människor att “ligga väldigt lågt” eller konkret vara tysta för tider hade inte riktigt kommit ännu. Det var viktigare att det blev rätt än snabbt o stort på mänskligt vis.
Ulrika (Reply)
Kanske Han ville lära oss att ‘vandra i takt med Gud’? Att vänta på ett genuint gudsingripande.
Att inte fara fram ‘på hästar och vagnar från Egypten: alltså i egen kraft, och med mänskliga startegier.
Som det är nu, har Salomo stallet fullt med hästar och vagnar. Och hans många hustrur har förlett honom in i synkretistisk avgudadyrkan… (Kittlade de hans öron, tro…?)
Ingela (Reply)
Ingela!
Har också tangerat mina tankar vid “Egypten”, den tid som det tog innan folket fick ur sig tillräckligt av det, och hur de verkligen fick vandra i takt med Gud. Vem är beredd en sådan vandring idag? Vem inser behovet av det?
Ulrika (Reply)