Carpe diem är latin och betyder fånga dagen men bör snarare tolkas ta vara på dagen, njut av dagen eller njut av den flyende dagen.
Det är ett motiv i konst och litteratur, som innebär att uttrycka en maning till att snabbt börja ägna sig åt jordisk njutning.
Det är till skillnad från det kristna vanitasmotivet, som också påminner om den stundande döden och jordelivets förgänglighet, ett epikureiskt och hedniskt motto.
Inte att förväxlas med den “snarlika” uppmaningen i Guds Ord som vi läser i Matt. 6:34:
Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.»
Vi tar ytterligare några citat ur Bibeln.
Rom. 1:24:
Därför prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.
Rom. 6:12:
Låten därför icke synden hava väldet i edra dödliga kroppar, så att I lyden deras begärelser.
Gal. 5:24:
Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser.
2 Tim. 2:22:
Fly ungdomens onda begärelser, och far efter rättfärdighet, tro och kärlek, och frid med dem som av rent hjärta åkalla Herren.
2 Tim. 4:3:
Ty den tid kommer, då de icke längre skola fördraga den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals, alltefter som det kliar dem i öronen,
1 Petrus 2:11:
Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen.
Självtillfredställelsens evangelium predikas av New Age och liberalteologer, men inte av Guds Ord.
Skymningen verkar falla fortare och fortare i alla led av kristenheten. Aftonen är nu mycket nära.
Men för dem som står fast i tron, alltså förtroendet för och troheten till Den Ende Sanne Guden, finns löftet att det kommer att bli ljust när aftonen kommer. (Sakarja 14:7)
Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer.
Det är något att se fram emot för de ståndaktiga!
/Kjell
Views: 44
Glädje ger 250 träffar i Bibeln.online
Ett är:” Matt 3:17
“Och en röst från himlen sade: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.”
I barnmusikalen om Andens frukter som jag såg och börjat skriva lite om var texten:”Jag vill smitta dig med MIN glädje”, I linje med att vara trofasta varandra (medan Gud tittar på.)
Undrar hur det barnet i musikalen tänker som inte kände sig så glad den där dagen. Är säker på att det fanns. Blev det tröstat när de andra sjöng och smittade honom/henne med sin glädje? Ja, kanske för stunden men vi vet att det inte är någon evig lösning.
“Gud, vi ber om Din Andes glädje” är min text.
Tror vi verkligen att våra egenhändiga frukter är desamma som Andens?
Tror jag verkligen att det är jag som är Anden? Tror jag verkligen att Andens trofasthetsfrukt går att jämföra med vänskap mellan människor?
Ett tag trodde jag det var jämförbart. Att det genom oss människor fanns något slags “Guds rike” på jorden. Det finns inte. Det finns inom oss säger Gud, och jag tror Honom.
Jag födde barn med smärta (förstår Jobs önskan att aldrig blivit till), jag har begär till mannen som jag ska gifta mig med (är det ett straff?) och jag är en totalt värdelös nolla utan Gud. Jag arbetar och får ibland förtjänst, ibland har jag bara trampat vatten. Men vi arbetar så som Gud sade att vi skulle göra efter syndafallet. Då gjorde Gud själv kläder åt Adam o Eva. Varje dag har han fyllt mitt matbord och min garderob är välfylld, ja den har varit överfylld så att andra i samma sits fått ta emot. Och här kan jag sitta och skriva trots att jag inte vet vad morgondagen innebär. Jag tog emot dopet och inledde en relation med Gud. Trassligt, men finns det mycket att göra sig av med och att lära tar det sin tid. “Jag ska undervisa dig…”, sade Jesus tidigt. Ibland, eller ofta, genom egna erfarenheter. En av de senaste: det går inte att förlita/förtrösta sig på människor. Inte på mig själv, inte på någon här i bloggarna, inte på bloggägare inte ens helt på min blivande. Vi vet varför.
Vem fyller ditt matbord?
/Ulrika
Ulrika (Reply)