Lervälling

Det finns sannerligen ingen brist på “trosriktningar” och i vår tid gäller som aldrig förr “tron” på att var och en blir salig på sin tro.

Visst! det finns folk som, skall vi säga “krånglar”. De tycks dissa allt och alla. Deras motsatser tycker att man inte skall vara alltför fjäskig. Man kan ju, så att säga, behålla det goda.

Nu är det då bara frågan hur verkligheten ser ut.

  • Har vi hamnat på en väg som har minst två diken och som består av lervälling?
  • Gäller inte löftet längre att “den sökande finner”?
  • Har natten slutgiltigen inträtt så att ingen kan verka?
  • Är Gud mäktig att frälsa oss ut ur de lervällingar vi befinner oss i?

På diverse bloggar strider bekännande kristna just om dessa saker. Därför vill jag bidra med min, mycket subjektiva, syn på saken.

Mina föräldrar kom med i Pingströrelsen när de var ungdomar. Det var i Örebro, där det kanske var lite mindre strid med Baptisterna än på vissa andra håll.

Efter en hel del runtflyttande i Sverige blev jag tonåring i Stockholm och var således del av Filadelfia Stockholm. Först som Guds barnbarn och senare på egen begäran som Guds barn.

Pingströrelsen hade starka sektariska drag. Vi visste att bara vi hade hela “sanningen” efter att den hade blivit återupptäckt på Azusa Street och efter att Gud hade fått hanka sig fram i 1800 år utan någon pingströrelse.

Brist på ödmjukhet fanns det gott om i pingst och irrläror saknades inte.

Då uppstår frågan om jag som nyfrälst kom med i en lervälling som jag helst hade bordat undvika.

Eller kunde Gud acceptera min bön om frälsning mitt i all min okunskap, skeva tankar, klentro och brist på alla egna kvaliteter.

Och jag finner bara ett svar på den frågan. Svaret är JA! Ingen av oss kan kvalificera för frälsningen. Utan nåden är det kört.

Kanske finns det någon, i denna bloggs läsarkrets, som vuxit upp utan irräror och blivit frälsta med full insikt om sanningen och sedan blivit medlemmar i en församling helt fri från villor.

Om du läser här, meddela dej gärna så att vi kan få lära oss av dina erfarenheter.

Innan du meddelar dej här får resten av oss dras med vetskapen att vi alla har lervälling på fötter och kläder, ja kanske till och med på händer och i hår. Men det är just där som nåden verkar och det glada budskapet är att vi räknas som rättfärdiga ändå.

Jag menar, om vi verkligen vore rättfärdiga, ja då kunde vi ju inte räknas som rättfärdiga.

Tänk dej nu att människor med stora skillnader i bakgrunden kommer tillsammans för att tala om tro och förkunnelse.

Där finns de som har vuxit upp i lagiskhet, de som vuxit upp i liberalism. En del kommer från ritualistiska församlingar och andra från flum-karismatiska sammanhang. Några blev “barndöpta” och andra blev döpta på grund av egen begäran och bekännelse av sin tro på Gud. Några är nya på vägen. Några kom med som barn. Andra kom med efter ett “liv i världen”.

När Jesus såg folkskarorna hände följande (Matt 9:36-38):

När han såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem, eftersom de var rivna och slagna, som får utan herde. Och han sade till sina lärjungar: “Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

Så vitt jag förstår handlar Lukas 10 om samma tillfälle, det börjar så här:

Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem två och två framför sig till varje stad och plats dit han själv skulle komma. Han sade till dem: “Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Gå ut! Se, jag sänder er …..

Först uppmanar Jesus sina följeslagare att be “skördens Herre” att sända ut arbetare. Och i samma sammanhang gör han, skördens Herre, det.

Vad har nu dessa texter att göra med historien om lervälling?

Jo, de folkskaror som Jesus såg var ju Israels folk och de var rivna och slagna, eller “de voro så illa medfarna och uppgivna” som det står i 1917.

Och precis detta tror jag att vi kan se, om vi vill, när vi ser skarorna av församlingsmedlemmar från olika samfund och sekter!

Det behövs vaksamhet och trohet för att känna igen vilka det är som river och slår, samt vad det är som river och slår.

Men det skördens Herre tydligen ansåg vara högsta prioriteten var att sända arbetare till sin skörd.

Det saknas trogna herdar som i ordets faktiska betydelse ger fåren sund mat i rätt mängd och i rättan tid.

“Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

/Kjell

18 thoughts on “Lervälling”

  1. Innan Jesus sänder ut de sjuttio har han under samma anvisningar utsett och sänt ut de 12 Apostlarna och Petrus har fått uttala den bekännelse som Jesus bygger Sin församling på “Du är Messias, den Levande Gudens Son”
    (Dock tror vi utifrån tidigare dialoger att Petrus inte är omvänd vid detta tillfälle)
    Där, i bekännelsen, får vi den grund som kontrar lervällingen.

    Luk 9:23ff Sedan sade han till alla: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.”

    Jesus och Ordet (så starkt sammankopplat att det går att säga “samma sak”) är Klippan kontra lervällingen.

    Sedan sänder han ut de 70 och det skulle vara intressant att veta mer om dem men utifrån kap10 tycks de vara “olärda och små” och när en lärd försöker snärja Jesus med frågan:”Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?” svarar Jesus: “Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?” Han svarade: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv”. * Jesus sade till honom: “Du svarade rätt. Gör det, så får du leva.”

    Om den sanna kärleken till Gud, varandra och oss själva finner vi i Guds Ord.

    Klippan kontra lervällingen.

    Det finns falsk kärlek i lervällingen. En sådan är att vara mer trofasta varandra än till Gud. Ett växande problem som leder oss in i den där natten tror jag.Såg en barnmusikal nyligen om Andens frukter. Där trofastheten gick ut på att vara trofast mot sina vänner, Gud nämnes icke.

    Går det att älska varandra utan att först älska Gud och därmed Guds Ord?
    Nej, då hamnar vi i lervällingen och den är inte kärleksfull.

        (Reply)

  2. Ulrika

    “att vara mer trofasta varandra än Gud”

    Hej Ulrika

    Jag tycker..vad tycker jag? Både du och Jag , med flera får på nöten ibland i vårt skrivande. Och det ska vi väl ha ibland. Men det finns en trofasthet, bland vissa skribenter särskild den inre kärnan. Den inre kärnan som håller uppe bloggarna, försöker man vara försiktig med att kritisera varandra, fast man sitter inne med saker och ting man skulle vilja ta upp, med varandra. Jag tror att skulle man gå in ibland som jag gör så är risken att den inre kärnan splittras. Då tror ja att det finns tillfällen där kärnans betydelse och samhörighet och trygghet får första plats, än Gud.

    Om en grupp blir hotad på något vis, visar sig det ganska snart vilka som är med i den inre kärnan. Ibland kan hoten vara riktigt, och ibland ett paranoia hot.

    mvh B-O

        (Reply)

  3. Hej Bengt-Olof! Jag förstår det du säger. Vi kristna borde bli bättre på att acceptera och ta emot varandra även fast vi inte säger ja och amen till allt som en grupp eller sammanhang tycker och tänker i olika frågor. Jag anser också verkligen att vi bör respektera varandra när den andre ifrågasätter och ställer ärliga, uppriktiga frågor.

    Önskar dig en dag i Jesu närhet!

    Birgit

        (Reply)

  4. Hej B-O,

    Ditt citat från min text tappade ett ord, “till”
    Jag skrev:”Det finns falsk kärlek i lervällingen. En sådan är att vara mer trofasta varandra än till Gud.”

    Du ser skillnaden.
    Har svårt att förstå vad du vill säga men vill verkligen veta det så snälla, gör ett omtag.

    /Ulrika

        (Reply)

  5. Bengt-Olof lindskog skrev: “Den inre kärnan som håller uppe bloggarna”

    Har du lyssnat till Lennart Jaretegs undervisning om “Det stora avfallet” på den senaste temadagen i Alingsås?

    Om inte gör det!

    Jag vet inte riktigt vad du syftar på med din kommentar. Det låter som om du tror att det finns någon slags blogg-konspiration.

    Du får bli besviken. Någon sådan konspiration finns inte. Du slåss mot väderkvarnar.

    Kanske skulle du må bättre utan bloggarna?

    Just det faktum att du tycker att andra dominerar vissa bloggar tyder på att du själv skulle vilja vara den som dominerar.

    Gör det gärna, men gör det då med Guds Ord. Åsikter väger lätt mot Guds eget Ord.

    /Kjell

        (Reply)

  6. Vill bara förtydliga min kommentar med att tillägga att den öppna, ärliga och respektfulla kommunikationen som jag önskar, det gäller all!! kommunikation människor och kristna emellan, inte bara inom bloggvärlden.

    Birgit

        (Reply)

  7. Kjell
    Hej Kjell

    Birgit Hedström uttrycker det bra, vad jag försökte säga.
    Var det en liten ömtålig tå…….Kjell. ?Den väckte en del känslor?

    B-O

        (Reply)

  8. B-O,
    Ska jag ställa mina följdfrågor till dig via Birgit?
    Förstår fortfarande inte vad Du vill att jag ska förstå.
    /Ulrika

        (Reply)

  9. Ja du Ulrika

    Vi får be Birgit förklara, hur hon uppfattade mitt inlägg.

    Hon gjorde det.

    B-O

        (Reply)

  10. Bengt-Olof, jag vill bara tala om att jag INTE! tänker gå in här som någon typ av tolk för hur jag uppfattar dina inlägg. Både Ulrika och Kjell undrar över vad du menar, det är enbart ditt eget ansvar att förklara detta! Sen tyckte jag det lät lite respektlöst “Var det en liten ömtålig tå….Kjell? Den väckte en del känslor? Även om du tänkte så tycker jag det är viktigt att vi tilltalar varandra på ett schysst sätt. Vad skulle Kjell svara på en sådan fråga? Skulle han tex sagt; jaa, visst var det en ömtålig tå och jaa, visst väckte det en del känslor (ifall han nu skulle tyckt så förstås). Sådana frågor ställda i ett bloggforum öppet inför allt och alla befrämjar inte det goda samtalet. Hoppas du inte känner dig nedslagen Bengt-Olof av det jag nu skrivit här. Vill bara utifrån sann syskonkärlek “korrigera” lite. Du är mig en dyrbar “broder” och jag brukar för det mesta uppskatta dina ärliga kommentarer och frågor. Du är mycket älskad av Jesus, Bengt-Olof!

    Allt gott!

    Birgit

        (Reply)

  11. Bengt-Olof lindskog undrade: “Var det en liten ömtålig tå…….Kjell. ?Den väckte en del känslor?”

    Nej inte alls. Herren har tränat bort mina tår genom årens lopp.

    Jag bara svarade för att jag tycker illa om falska teorier.

    /Kjell

        (Reply)

  12. Birgitta Hedström

    Lämnar denna tråd för tillfället.

    mvh B-O

        (Reply)

  13. Kära Bengt-Olof! Du känner ju själv om du inte vill fortsätta samtalet. Vill bara säga att jag tror du kan känna dig trygg med både Ulrika och Kjell att de ska kunna ta det på ett bra sätt om du förklarar hur du tänker. Det är tråkigt tycker jag om inte människor har den tryggheten!! Har förstått att du farit illa i kristna sammanhang och bränt barn skyr ju som bekant elden. Men! önskar så att du ska få uppleva trygghet bland oss trossyskon! Du har så mycket gott och klokt att dela med dig av!

    Jesus omfamnar dig och bär dig Bengt-Olof i Sin kärleksfulla, trygga herdefamn!

    Sov så gott i den famnen!

    Birgit

        (Reply)

  14. Bengt-Olof,

    Anledningen till att jag efterlyste ett omtag, dvs ett nytt försök från din sida att få mig förstå vad du vill är att jag vill veta vad Du vill att Jag ska förstå. Utgår ifrån att det du skriver är viktigt och då vill jag ju förstå vad du vill, inte hur andra tolkar det.Om du vill kan vi droppa det men då får du leva med att jag blir tveksam att följa upp dina brev till mig (du skrev till Ulrika), som du själv tar initiativ till. Du kan väl berätta hur du vill göra så att jag vet.

    /Ulrika

        (Reply)

  15. Hej Ulrika

    Återkommer senare med att förklara.

    Vill läsa, inlägget om igen..fundera.. ta bort..skriva om.. tiga..vet ej.

    mvh B-O

        (Reply)

  16. Kan vi köra “on topic” igen?

    Privata skiljaktligheter kan man försöka lösa via email.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *