Va’då kraft?

I 2 Tim. 3:5 står det följande. Jag citerar det ur 1917 års text för den är starkare och färgrikare:

de skola hava ett sken av gudsfruktan, men skola icke vilja veta av dess kraft. Vänd dig bort ifrån sådana.

Frågan är då: Vad är det för slags folk som Paulus syftar på?

Först skall jag citera hela den text där detta uttalande förekommer. Jag citerar ur Reformationsbibeln eftersom jag har förstått att en del tycker att 1917 har ett jobbigt språk.

2 Tim. 2:14 – 3:5

Påminn om detta och förmana dem inför Herren att inte strida om ord till ingen nytta. Det tjänar endast till fördärv för dem som hör på. Gör allt du kan för att kunna träda fram inför Gud som en som håller provet, som en arbetare som inte behöver skämmas, utan rätt delar sanningens ord. Men håll dig ifrån oandliga och tomma ord, för det leder bara till mer ogudaktighet, och deras tal skall sprida sig som en cancertumör.

Till dem hör Hymeneus och Filetus, som har kommit bort från sanningen, när de säger att uppståndelsen redan har skett och så förvänder tron hos somliga. Men Guds fasta grund består och har detta insegel: Herren känner de sina, och: Var och en som åkallar Kristi namn, han skall hålla sig borta från orättfärdigheten.

Men i ett stort hus finns kärl inte endast av guld och silver, utan också av trä och lera. Somliga tjänar till heder, andra till vanheder. Om nu någon renar sig från dessa människor, så blir han ett kärl till heder, helgat och användbart för husets herre, och redo till allt gott verk. Fly ungdomens lustar, sök istället ivrigt efter rättfärdighet, tro, kärlek, frid med dem som av rent hjärta åkallar Herren.

Avvisa dåraktiga och oförståndiga frågor. Du vet att de föder strider. Men en Herrens tjänare skall inte strida, utan vara mild mot alla, skicklig att undervisa, tålig när han får lida. Han bör med saktmodighet tillrättavisa dem som säger emot, i hopp om att Gud en gång skall ge dem omvändelse* till att förstå sanningen.

Not: *KXII: bättring. Alt. övers: sinnesändring, ånger. och att de nyktrar till och befrias ur djävulens snara, ty av honom är de fångade till att göra hans vilja.

Men detta ska du veta, att i de sista dagarna, skall det komma mycket svåra tider. Ty människorna skall då vara egenkära, giriga, skrytsamma, högfärdiga, hädiska, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, kärlekslösa, oförsonliga, förtalare, oåterhållsamma, obehärskade, de skall hata det goda, förrädiska, besinningslösa, uppblåsta, de skall älska njutning mer än Gud.

De skall ha ett sken av gudsfruktan, men förneka dess kraft. Vänd dig bort från sådana.

Ja, det var inte lite det. Men jag tror att man kan se fyra huvudpunkter:

  1. Man bör: Avvisa dåraktiga och oförståndiga frågor och inte strida om ord till ingen nytta. För det tjänar till fördärv för dem som hör på och föder strider.
     
  2. Man bör: Avvisa villolärare som förvränger Guds Ord. Exemplet med Hymeneus och Filetus visar på ett tidigt fall av den villa som heter http://en.wikipedia.org/wiki/Preterism preterism. Jag återkommer till detta som PS till texten.
     
  3. Paulus presenterar en diger lista med egenskaper som han säger att vi kommer att få se i de sista dagarna. Kanske känner du igen något av detta?
     
  4. Till sist varnar Paulus för skenbar fromhet utan gudsfruktans kraft.

Men vad är då “gudsfruktans kraft”?

Jag skall försöka belysa det med ett antal korta citat. Om du tycker att jag citerar dessa “out of context” ur sina sammanhang får du läsa sammanhangen själv. Det blir på tok för långt om jag skulle ta med alla sammanhangen. Jag skriver en kort “not” till varje citat.

Rom. 1:16 Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Not: Evangelium är en Guds kraft.

1 Kor. 1:18 Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Not: Budskapet om korset är en Guds kraft.

1 Kor. 1:24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Not: Kristus är Guds kraft.

2 Petr. 1:1-3 Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi. Må nåd och frid i ännu rikare mått komma er till del genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus. Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. Not: Allt som hör till liv och gudsfruktan handlar om kunskapen om, eller rättare att känna (kännas av), Gud och vår Herre Jesus.

Matt. 7:21-23 Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa! Not: Hur mycket kraft man än må ha, och hur from man än är, och hur laglydigt man än må leva… Det nyttar inget för evigheten om man inte känner Herren och är känd av Honom.

John 17:3 Och detta är evigt liv, att de känna dig, den enda sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus. Not: Inte mycket att tillfoga där…..

1 Joh. 5:18-21 Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom. Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet. Kära barn, var på er vakt mot avgudarna.

En lite längre not:

Texten i det första Johannesbrevets tredje, fjärde och femte kapitel kan tolkas som en sammanfattning av skillnaderna mellan Kristus och Antikrist. Johannes skissar ett sorts signalement på både Kristus och Antikrist.

Man fastnar mycket lätt i självfördömelse när man kommer till verserna 7 till och med 10 i tredje kapitlet. Men försök att inte läsa dessa tre kapitel som om det handlar om “lilla mej” utan om Gudomens huvudagent och satans huvudagent. Då skall du se att innehållet blir synnerligen intressant och aktuellt.

Hela listan ur 2 Tim. 3:2-4 blir konkret!

Johannes nämner en hel del möjliga missförstånd angående Kristus. Och således hur man kan bekänna att man känner Kristus utan att man verkligen gör det.

Låt oss ta ytterligare två citat:

Matt. 11:27 Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Ännu en lite längre not:

Hur mycket kan vi känna Fadern om Sonen inte uppenbarar Honom för oss?

De flesta av oss kan säkert citera denna text. Men läs den nu noggrannt och analytiskt.

  • 1917: Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.
  • Refo: Och ingen känner Sonen utom Fadern, och ingen känner heller Fadern utom Sonen, och den som Sonen vill uppenbara det för.
  • MKJV: And no one knows the Son except the Father. Nor does anyone know the Father except the Son, and the one to whom the Son will reveal Him.
  • Elbe 1871: und niemand erkennt den Sohn, als nur der Vater, noch erkennt jemand den Vater, als nur der Sohn, und wem irgend der Sohn ihn offenbaren will.

Det kan vara värt att notera att ordet “känna” i grundtexten är “epiginosko” [επιγινωσκο] som betyder: att känna igen på grund av utseende eller något synligt märke.

Men det betyder också att känna igen på grund av slutledning, att bli introducerad till och erkänna och uppleva.

Fundera lite på detta. För just i vår tid finns det så otroligt många som på olika sätt försöker påtvinga oss, introducera oss, till en falsk bild av Kristus.

Falska gudsbilder är mycket nära besläktade med avgudar. Därför varnar Johannes “Kära barn, var på er vakt mot avgudarna.” (1 Joh. 5:21)

Men titta nu igen på texten i Matt. 11:27. Det är ju Sonen som talar och han säger faktiskt: “Och ingen känner Sonen utom Fadern.”

Har du orkat läsa alla strider i bloggarna om vem som känner Sonen bäst?

Vem tror du har rätt?

1 Joh. 2:23 Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern.

Då blir ju frågan: Kan man förneka någon genom att tillskriva denne fel egenskaper?

Notera att jag inte kommer att skissa någon gudsbild i denna bloggpost. Vare sig av Gudomen, Fadern, Sonen eller Anden. (se bilden.)

Tills sist vill jag fråga dej om du har sett att det finns en koppling mellan att strida om ords betydelser och presenterandet av Sonen på ett sätt som ger dej både tvivel och bryderier?

För ser du, när ordet “Gud” inte längre betyder “Gud, och ordet “Son” inte längre betyder “Son”, och ordet “Fader” inte längre betyder “Fader”, och ordet “Enfödd” inte längre betyder “Enfödd”, och så vidare ad nauseum! Ja, då blir det dags att dra öronen åt sig och själv läsa Bibeln tills Sonen genom Den Helige Ande ger oss den uppenbarelse av Fadern som bara Sonen kan ge.

När Sonen återkommer blir det en annan sak. Då kommer vi att känna även honom från ansikte till ansikte.

Men nu gäller det att vara vaksam.

/Kjell

PS. Hymeneus och Filetus predikade att uppståndelsen redan hade skett. Och vi skall nog inte alltför snabbt tro att denna lögn är avskaffad från själafiendens meny.

I våra dagar finns det nämligen möjligheten att två grupper kommer att kunna luras av denna lögn igen.

1. De som tror på ett uppryckande innan Antikrists framträdande, och samtidigt inte förkastar texten i 1 Tess. 4, löper risken att tro att uppståndelsen skedde omärkligt.

2. De som inte längre tror på ett “uppryckande” men istället predikar en “sidleds-förflyttning” löper samma risk.

5 thoughts on “Va’då kraft?”

  1. Kjell!

    Och ingen känner Sonen utom Fadern står det, men det stod ju också: Och detta är evigt liv, att de känna dig, den enda sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus.
    Och Paulus säger ju: Jag vill lära känna Jesus och hans uppståndelsekraft.

    Så frågan blir om Jesus talade om att ingen känner honom, till folket i det gamla förbundet? För visst är det väl så, att vi är kallade till gemenskap med Jesus och har man gemenskap med honom så borde man ju lära känna honom, eller?

    Men faktum är väl, att Anden pekar på Jesus och Jesus för oss till Fadern?

    Bb

        (Reply)

  2. Björn bloggaren skrev: “Och Paulus säger ju: Jag vill lära känna Jesus och hans uppståndelsekraft.”

    Jag är inte säker på vilken text du “citerar”. Handlar det kanske om Fil. 3:7-12?

    Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus.

    Vidare skrev du: “Men faktum är väl, att Anden pekar på Jesus och Jesus för oss till Fadern?”

    Hur bra stämmer denna din reduktionism med Joh. 6:44? “Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom”.

    Med risk för att bli missförstådd skulle jag vilja påstå att lika lite som du kan splittra dej själv i de tre delarna ande, själ och kropp, lika lite kan vi splittra Gud i Fadern, Sonen och Den Helige Ande.

    Alla försök leder till missförstånd. Det kan tendera åt polyteism, modalism eller unitarism. Och alla deklarerar att de bara bekänner det som Guds eget Ord säger.

    Precis vilka teologiska modeller som håller sig inom gränserna för det tillåtna är det inte min sak att avgöra. Men att det finns avarter som har gått för långt både i polyteism och unitarism tycker jag är tydligt.

    Igen vill jag understryka att jag inte kommer att skissa någon gudsbild i denna bloggpost. Vare sig av Gudomen, Fadern, Sonen eller Anden. (se bilden.)

    /Kjell

    PS. Angående bilden. Om man kombinerar ett cyan-filter och ett magenta-filter blir resultatet ett blå-filter. 🙂

        (Reply)

  3. Kjell,

    1917: Fil 3:10 Ty jag vill lära känna honom och hans uppståndelses kraft och få känna delaktighet i hans lidanden, i det jag bliver honom lik genom en död sådan som hans.

    Folkbibeln Fil 3:10 Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom,

    Nu skiljer sig översättningarna så mycket att det blir något helt annat.

    Bb

        (Reply)

  4. Björn bloggaren skrev: “Nu skiljer sig översättningarna så mycket att det blir något helt annat.”

    Kanske kan vers 13 ge förklaringen?

    12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus.

    12 Icke som om jag redan hade vunnit det eller redan hade blivit fullkomlig, men jag far efter att vinna det, eftersom jag själv har blivit vunnen av Kristus Jesus.

    Det är således inget fel att vilja känna Sonen. Men kolla i texten vad Paulus menar med det.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *