Bible light or Bible right

Inte sällan uppstår det diskussioner angående olika översättningar av Bibeln.

Det finns numera hela skalan från så kallade linjära, ord för ord översättningar, över standard-översättningar till mer eller mindre parafraserade “översättninger”.


På bilden herrarna Erasmus, Luther, Calvin, Gustav Vasa och Karl XII

Jag skall citera några rader ur en tidigare bloggpost som handlar om läror som bygger på specifika betydelser av ord. Bloggposten heter Goda tarmar.

När du läser i Bibeln att Jesus ömkade sig, eller förbarmade sig står det bokstavligen att han var full av goda tarmar, eller goda inälvor, eller en god lever.

Vi brukar säga att man har ett gott hjärta. Vi är inte främmande för bildlikt tal. De förekommer talrikt i alla språk.

När engelsktaliga tycker att “det regnar katter och hundar” (it rains cats and dogs) tycker vi att det spöregnar och holländare att det regnar “rör-skaft” (pijpenstelen).

Personer med fysiskt dåligt hjärta kan ha ett mycket gott hjärta, bildlikt talat. Och den som säger att solen gick upp 05:10 i morse behöver inte ha dålig kunskap i astronomi för det.

Nu är det faktiskt så att man kan bygga falsk teologi både på ordagranna översättningar och på parafraser.

Det finns ytterligare komplikationer, nämligen vilken av grundtexterna man använder. Det finns nämligen små avvikelser mellan grundtexterna.

Dels beror dessa avvikelser på hur man har selekterat gamla textfragment. Här finns således en möjlighet till subjektiv och personlig manipulation av den totala texten.

För att gå ännu längre tillbaka är det givetvis så att även de gamla textfragmenten kan innehålla personliga och subjektiva vinklingar av den genuint ursprungliga texten.

Nu skall men emellertid inte överdriva detta för det finns stora mängder textfragment som kan jämföras med varandra och många seriösa troende har gjort det.

Så vitt jag har förstått anser evangeliskt-reformert troende (och kunniga?) att Textus Receptus är den mest autentiska grundtexten. En annan samling grundtexter, som ofta används, är sammanställd av Nestle & Aland. Den innehåller emellertid texter som har manipulerats av villolärare. Kort citat:

Det var efter år 1881 som den svenska bibeln började avvika från de biblar som användes under reformationen. Orsaken var att professorerna Westcott och Hort hade tagit fram en ny grekisk grundtext det året. Om man vill veta mer om vad de trodde på kan man läsa artikeln Vilken Bibel?. Men eftersom båda förnekade att Kristi död hade någon försonande faktor för syndare, så kan vi konstatera att de inte var kristna. Det finns mer än 1 200 skillnader mellan den nya och den gamla grundtexten.

Nu skulle man kanske kunna tänka att saken därmed är avklarad. Men riktigt så lätt är det inte. En av huvudpersonerna bakom Textus Receptus är nämligen Erasmus, den Holländske humanisten som menade att reformationen gjorde fel genom att avsplittra sig. Han menade att man borde ha stannat och ändrat katolska kyrkan inifrån.

Så dilemmat blir följande: Kunde Westcott & Hort, som inte trodde på försoningen, korrigera humanisten Erasmus eventuella misstag så att deras samlade grundtexter blev mer pålitliga än Desiderius Erasmus samlade grundtexter?

Nog om detta. Det finns massor av bra artiklar och vederhäftig information om dessa saker på Reformationsbibelns hemsida.

Om du vill fördjupa dej i dessa saker har du gott om material att läsa de kommande 10 åren. Men det jag här tänkte skriva om är ingen vetenskaplig utredning utan mer ett personligt vittnesbörd.

Jesus varnade fariséerna i Joh. 5:39-40 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Vi kan aldrig vinna evigt liv genom att teoretiskt förstå de allra bästa översättningarna av de allra mest tillförlitliga grundtexterna!

Omvänt betyder det att var och en som av hjärtat vill lära känna Herren kan läsa i princip vilken bibelöversättning, eller parafras som helst.

Till en tid…….

1 Joh. 2:12-13

Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde.

Hebr. 5:11-14

Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Det finns således en andlig mognad som Herren förväntar sig.

När vi är barn kan det hända att mjölkmat är tillräcklig. Det betyder i detta fall att även en parafras duger.

Men parafrasen räcker nog inte för att vägleda oss så att vi verkligen lär känna Herren. Då behöver vi en översättning.

Jag tror att det går bra med nästan vilken översättning som helst. Man bör då läsa den tills man mer eller mindre vet vad som står i den.

Nästa steg blir att man läser en annan översättning. För dem som har förmånen att behärska ett annat språk är det mycket välgörande att läsa Bibeln på ett annat språk.

För dem som vill begränsa sig till svenska språket kan jag ge rådet att försöka få tag på Gustav Vasas Kyrkobibel 1526 eller Karl XII:s Kyrkobibel 1703. Gärna med en bra ordbok som hjälp att förstå gammal svenska.

Till sist kan det hända att du själv vill försöka bedöma vilken översättning som är bäst vad gäller specifika texter. Då måste du vända dej till en så kallad linjär översättning, om du inte först vill bli en expert på grundspråken.

Alla dessa stadia finns och behövs i en kristen gemenskap.

Receptet blir således följande:

För att lära känna Bibeln kan en parafras vara tillräcklig. Men allt eftersom du börjar fundera djupare på vissa saker, behöver du en äkta översättning.

Läs den översättning du “fastnar för” om och om igen tills du känner den. Låt oss anta att du väljer en av de modernare översättningarna.

När du tycker att du nu har förstått budskapet, välj då en radikalt annan översättning. Om du då verkligen har memorerat viktiga bitar av din “första” översättning kommer du att nu och då fundera: “Va? Står det så?”

Då kollar du hur det står i de båda översättningarna du har. Och gärna i flera. Det är enkelt och billigt numera med många översättningar tillgängliga on-line.

Om det handlar om en text som du tycker är av stor vikt kan det bli nödvändigt att konsultera grundtexten via linjära översättningar och ett eller annat lexikon.

Mitt vittnesbörd blir följande:

När jag var ett barn tyckte jag mej “kunna” Bibeln. Jag kände dess hjältehistorier och “behövde” inte mer än illustrationerna av G. Doré i den stora illustrerade familjebibel vi hade hemma.

Den första “bibel” jag började söka efter texter i var Hedegårds lilla röda, som vi kallade den. Bara Nya Testamentet. I den sökte jag alla texter som handlade om nåd och frälsningsvisshet. Ett kärt syskon som hade vuxit upp i en tungt religiös familj var frälst, döpt och talade i tungor, men hade ingen frälsningsvisshet.

Influerad av tidens högmod och tron på att allt blir bättre trodde jag att Hedegårds lilla röda var exakt i översättningen av grundtexten.

När jag bodde i Holland påpekade en pastor i den församling jag besökte att ingen översättning var exakt i den betydelsen. Han berättade för mej om linjära översättningar.

Här började min upptäcktsfärd i Bibeln. Huvud-versionen var svenska 1917-års översättning. Hedegård tog jag bara som referens någon gång. Samtidigt hade jag den holländska NBG och en Nestlé-Aland linjär med KJV parallellt.

Jag läste 1917 tills jag kände den och när jag sedan läste NBG eller KJV hände det sig att jag funderade “står det verkligen så”.

I predikningar av Sven Reichmann hörde jag om Bo Giertz’ Nya Testamente. Mycket trevligt och lättläst, men i viss utsträckning en parafras. Dock mycket intressant att läsa för att få mera upplevelser av “står det verkligen så”. (Och ofta stod det alltså inte så!!!)

En Evangelie-synops fick jag som present. Mycket intressant och med en del jämförelser med NT apokryfa. Där kunde man lätt känna igen den kanoniska textens mycket annorlunda “smak”. Apokryfa har mera smaken av “tusen och en natt” eller “Sindbad sjöfararens resor”.

De versioner jag har läst flera gånger är bara 1917, NBG och Bo Giertz. KJV har jag mestadels bara använt som referens. Alltså aldrig läst regelbundet.

Och nu har jag lyxen av massor av översättningar on-line och i bibelprogram. Olika grundtexter och olika språk.

Min rekommendation blir:

Läs den översättning eller parafras som fångar ditt intresse. Förr eller senare kommer du att gå över till en äkta översättning. Och kanske, efter ytterligare år av studium, kommer du att vilja jämföra översättningar.

Men alltihopa handlar om att komma till Herren för att få liv, och därefter mogna i gemenskapen med Honom.

/Kjell

Visits: 47

9 thoughts on “Bible light or Bible right”

  1. Kjell!

    Din slutkläm var bra! 😉

    Men alltihopa handlar om att komma till Herren för att få liv, och därefter mogna i gemenskapen med Honom.

    Bb

        (Reply)

  2. Björn bloggaren skrev: “Din slutkläm var bra!”

    Så länge man repeterar Herrens ord brukar det gå bra 🙂 till och med när man parafraserar.

    Lars W skrev: “Du har glömt Åkesson.”

    Sanningen är nog att jag inte vet något om Åkesson.

    Det är ju nästan 40 år sedan jag flyttade från Sverige.

    Finns han på nätet?

    /Kjell

        (Reply)

  3. “Det är ju nästan 40 år sedan jag flyttade från Sverige.”

    Det är ingen ursäkt.. översättningen kom ut 1911 🙂
    Här finns en del:

    http://sv.wikisource.org/wiki/Bibeln_(%C3%85kesons_%C3%B6vers%C3%A4ttning)/Moses_f%C3%B6rsta_bok

    Det som stör mig är synen på eviga straff som lyser igenom i översättningen. Allmänt är det också lite dåligt flyt i denna typen av översättningar.

    Hela översättningen finns nog tillgänglig på antikvariat, second hand..om inte annat. HF gav ut en nytryckning 1993. Du får leta när du besöker Svedala.

    (Guds barnbarn slänger det mesta av värde från föräldrarnas bokhyllor nu för tiden)

        (Reply)

  4. Norton stoppar dina “pop-up” annonser på min nya dator. Ska jag släppa igenom dem? Vet inte varför de kommer eller om de tjänar ett gott ändamål?

    Har en intressant bok av Åkeson “Om Bibelns profetior” från 1907. Intressant, men man stöter sig på uttrycket “tidsåldrarnas tidsåldrar” som synes utgöra en begränsning av de eviga straffen. Det som är evigt är evigt. Angående Bibelöversättningen gjorde han ett digert och lovvärt arbete med beaktande av detta undantag.

        (Reply)

  5. Lars W,

    Jag flyttar mitt svar, och dina reaktioner på det till Aktuellt-sidan där det hör mer hemma.

    Just nu är det sannerligen aktuellt att tala om bojkotter mot Israel.

    /Kjell

        (Reply)

  6. Jag tycker du gjort en bra sammanfattning. Lite tråkigt att det är så svårt att få tag i Åkesson och framförallt Waldenströms utmärkta översättningar. En överraskande bra översättning är dock GT av Bibel 2000!
    Ö

        (Reply)

  7. En mycket intressant artikel i Dagen.

    Att lära sig språket är att hitta rätt känsla

    Christian Braw illustrerar med några få exempel hur kommunikation helt kan missa målet på grund av hur man uttrycker sig även om man anväder samma ord och samma grammatik.

    Det är just sådana saker som gör det nödvändigt att förstå mer än ords betydelser för att kunna förstå budskapet i en bibeltext.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *