Jag fick följande fråga:
“Vill inte du vandra så som Jesus och apostlarna, i förbundet som är ande och inte bokstav?”
Detta är mitt svar:
Jesus och Apostlarna kunde Guds Ord utantill. Guds Ord var deras fötters lykta och ett ljus på deras stig. Guds Ord utgjorde grunden för deras förståelse av Gud, omvärlden och sig själva.
Med ett sådant fundament blir själen inte en störsändare som överröstar Anden. Man har facit skrivet i sina hjärtan.
I berättelsen om Lasarus och den rike mannen, ber den rike mannen att Abraham skall sända Lasarus med ett färskt andligt budskap till sina bröder. Abraham svarar prompt: “De har Guds nedtecknade Ord, det må de lyssna till.”
Joh. 10:1-6
Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren är fårens herde. För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst.” Denna liknelse framställde Jesus för dem, men de förstod inte vad det var han talade om.
Psalm 1
- Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare
- utan har sin glädje i HERRENS undervisning och begrundar hans ord dag och natt.
- Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör lyckas väl.
- Så är det inte med de ogudaktiga, de är som agnar som vinden för bort.
- Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling.
- Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.
Precis samma princip ser vi i hela vårt liv. Jag skall ta ett exempel.
Vi börjar med att ge namn och ljud åt krumelurer som skrivits, ritats eller trycks på papper. I vår kultur kallar vi dessa krumelurer för bokstäver. Alltså de grundstenar som man stavar böcker med.
När vi kan känna igen dessa krumelurer och vet hur de låter börjar vi pussla ihop ord. Enstaviga, sedan tvåstaviga, till sist hur långa som helst.
Vi är då klara att börja läsa meningar. Enkla meningar med subjekt och predikat. Efter en tid kan vi till och med förstå komplexa meningar med konditioner, bisatser och objekt.
Med lite mer övning kan vi förstå budskapet av texter som består av mer än en enda mening. Och till sist läsa en hel bok och få behållning av bokens budskap.
Den som vill lära känna Herren kan läsa de Skrifter som han själv har inspirerat (givit Ande till). Och allt efter som man begrundar hans Ord, dag och natt, under livets alla förhållanden, lär man känna hans röst bättre och bättre.
Visst kan Gud i speciella fall ge uppenbarelse när det behövs. Men Gud sysslar inte med att ständigt bryta in i den ordning han har gett naturen och oss.
Just i detta har vi fått en mycket värdefull grundprincip att kunna känna igen villoläror och falsk karismatik. I den falska karismatiken är det en ständig soppa av mirakulösa uppenbarelser och så kallade profetior utan verifikation av dem som frambär budskapen, eller koll om budskapet är Skriftenligt.
Detta är inte Guds princip!
1 Joh. 2:12-14
Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde. Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde.
Guds princip är att vi steg för steg skall lära känna Honom.
Hebr. 5:11-14
Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. 1Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.
Pröva nu detta, och behåll det som är gott, om det finns där. Detta är Guds princip för vår vandling med Herren. Då kommer vi att mogna till andlig vuxnad.
I dagens ytliga och humanistisk-värdsliga mirakelhungriga kristendom finns det alltför många andliga barn som vill bli behandlade som om de vore vuxna.
1 Kor. 13:11 När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga.
/Kjell
Views: 41
Kjell!
Kan du förklara vad du menar med det här?
Den som vill lära känna Herren kan läsa de Skrifter som han själv har inspirerat (givit Ande till). Och allt efter som man begrundar hans Ord, dag och natt, under livets alla förhållanden, lär man känna hans röst bättre och bättre.
Fråga: Hur kan man lära känna hans röst genom att begrunda…?
Och det här:
Visst kan Gud i speciella fall ge uppenbarelse när det behövs. Men Gud sysslar inte med att ständigt bryta in i den ordning han har gett naturen och oss.
Fråga: Vad menar du med den ordning han har gett naturen och oss?
Och att Gud inte sysslar med att ständigt bryta in i denna ordning?
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren,
Fråga: Hur kan man lära känna hans röst genom att begrunda…?
Psalm 1 ger svaret:
Fråga: Vad menar du med den ordning han har gett naturen och oss? Och att Gud inte sysslar med att ständigt bryta in i denna ordning?
Gud har skapat naturens ordning. Vi föds utan att kunna klara oss själva.
Avsikten är att vi växer upp under kärleksfull ledning, lär oss förstå vår omgivning och lär oss klara oss själva vad gäller våra naturliga behov.
När vi sedan har nått tillräcklig mognad är vi redo att ta emot nästa generation och ledsaga dem fram mot liknande mognad.
Det hör till undantagen att Herren fixar kvällsmaten för tusentals med några få fiskar och brödkakor.
Det hör till den naturens ordning Han har skapat att vi plöjer, sår och skördar. Tröskar och bakar. Fiskar och fångar. Steker och äter.
Det är samma princip i våra så kallade “andliga” liv.
Det finns en “andliga naturens ordning” som Herren har skapat.
Det går inte att hoppa över barndomen och mirakulöst bli vuxen.
Varken biologiskt eller andligen.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Det verkar som att du missförstått detta med att vandra på samma sätt som Jesus.
Jesus kunde skrifterna utantill, absolut, men han var ändå lyssnande efter Faderns direktiv i varje situation.
Jesus var alltså ledd av Gud i allt och det borde väl vara maximal mognad.
Han hade alltså inbrytning av det övernaturliga hela tiden vilket borde vara självklart och naturligt för en Jesu efterföljare.
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren skrev: “Det verkar som att du missförstått detta med att vandra på samma sätt som Jesus.”
Ja, vi säger väl det då. För givetvis kan det inte vara du som missförstår 🙂
Hebr. 5:8 Så lärde han, fastän han var »Son», lydnad genom sitt lidande;
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Utifrån Jesu egna ord, jag gör inget utan ha sett fadern göra…..och andra bibelpasager, så kan jag inte uppfattade annorlunda. ex, Anden förde honom ut i öknen.
På vilket sätt led Jesus innan getsamene och korsfästelsen och på vilket sätt blev han lydig genom detta lidande?
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren skrev: “På vilket sätt led Jesus innan getsamene och korsfästelsen och på vilket sätt blev han lydig genom detta lidande?”
Hebr. 4:15 Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.
/Kjell
Kjell (Reply)
Björn bloggaren skrev: “Utifrån Jesu egna ord, jag gör inget utan ha sett fadern göra”
Vilket konkret betyder att han höll sig till skapelsens lagar och bud.
Han hade ju kunnat starta eget och göra mirakel som inte stämde med Guds eviga principer.
Om du har läst Sindbad sjöfararen eller dylika fabler vet du vad jag menar.
Moderna “cartoons” är även de fulla av icke naturliga mirakel.
Och församlingar med falsk karismatik kör på samma linje.
Jesus gjorde fler bröd av bröd, tja, vete har fått “kraften” att föröka sig.
Han gjorde fler fiskar av fiskar, tja, fiskarna själva gör det hela tiden.
Okay, den naturliga cykeln är längre, men principen är likadan.
Jesus förvandlade inte stenar till bröd, fastän han tydligen hade kunnat göra det.
Det är nämligen inte nedlagt i skapelsens princip att stenar blir bröd.
/Kjell
Kjell (Reply)
Detta var en riktigt bra bloggpost Kjell. Riktigt bra.
// Rolf Lampa
Rolf Lampa (Reply)
Björn bloggaren,
“Den som vill lära känna Herren kan läsa de Skrifter som han själv har inspirerat (givit Ande till).”
Erkänner du att Han inspirerat också de fem Moseböckerna?
Lars W (Reply)
Rolf Lampa, “Detta var en riktigt bra bloggpost Kjell. Riktigt bra. ” SLUT CITAT
Kjells bloggposter är ALLTID bra. Detta är en av kvalitetsbloggarna bland de svenskspråkiga kristna bloggarna.
Berndt
Berndt Isaksson (Reply)
Lars W undrade: “Erkänner du att Han inspirerat också de fem Moseböckerna?”
Den bit du citerar är mitt uttalande. Björn bara citerade mej. Så jag får väl svara på din fråga.
Ja, jag erkänner att Gud har inspirerat de 5 moseböckerna.
Annars vore en uppmaning som denna nonsens: “De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till.” (Luk. 16:29)
/Kjell
Kjell (Reply)
Visst är det intressant, att vi genom övning kan få sinnet skärpt, till att skilja mellan gott och ont!
Det betyder väl därmed, att man medvetet måste vända tankarna i den riktningen. Och kanske det därmed även innebär, att man kan öva upp sin urskiljningsförmåga – alltså bli ‘känsligare’, eller mer lyhörd, med tiden?
En sak tror jag i alla fall är rätt säker. Den som Inte övar sig i att med vishet använda urskiljning, riskerar nog att blanda ihop vad som är vad, eftersom det är implicit, att man inte automatiskt ‘ser’ skillnaden.
Det måste alltså till vilja, intention och intresse från vår sida.
Ibland kan jag uppleva, att det finns kristna som inte är så intresserade i att ‘öva upp sig’. De verkar vara mer intresserade i att få mjölken serverad, än att lära sig äta med kniv och gaffel själva.
Har vi vandrat på trons väg ett tag, så borde vi själva kunna fungera som lärare för de mer ‘nyfödda’.
Men ibland kan man nästan tro att vissa kristna vill fortsätta med barnmaten för evigt!
Ingela (Reply)
Ingela skrev: “Ibland kan jag uppleva, att det finns kristna som inte är så intresserade i att ‘öva upp sig’.”
Kanske saknas det vuxna / mogna role-models?
Det är inte lätt för barn och ungdomar att veta vad målet är om det inte finns förebilder.
Min avsikt med bilden, med fantomen som representant för tonårstron, är att man inte sällan överskattar sig själv i den viktiga perioden.
När sedan tonårstroende får axla tjänster som “ungdomspastor” eller “äldste” eller någon annan tjänst som borde vara en role-model, då sänks ribban kontinuerligt.
Det funkar inte som det skall när tjänsterna utdelas av människor på organisatoriska grunder. Då blir de inte till nytta.
Församlingen är inte avsedd att vara en organisation med titlar och där man kan göra karriär.
/Kjell
PS. Alla som ännu inte har läst Dagenartikeln Församlingens nya kläder råder jag att göra det.
Kjell (Reply)