Lag och nåd – en recension

På bloggen Vakna Sverige finns en artikel som Andreas har översatt till svenska. Du kan läsa hans översättning här.

Mycket bra att Andreas tar fram denna artikel och har gjort sig mödan att översätta den. Det kan säkert ge upphov till en mer sansad debatt kring lag och nåd.

Men eftersom jag anses vara en lagivrare är jag totalportad på Andreas blogg och kan således inte delta i diskussionen där. Jag vill påpeka att portande av icke önskvärda deltagare är helt korrekt och fullt acceptabelt. Jag tror att det borde praktiseras mer frekvent av bloggägare. Det skulle göra diskussionen betydligt sakligare i många fall.

Hur som helst väljer jag att skriva något om samma artikel här eftersom den innehåller värdefulla konstateranden. Jag väljer att citera från den engelska texten som finns här.

I diskussionen på Vakna Sverige vill jag speciellt peka på ett svar som Andreas gav. Du finner det här.

Jag citerar Andreas svar för det är av fundamentell betydelse:

Andreas Frost 14 september 2012

@ Björn Bloggaren:

Ja, fast det är ju inte förrän man dött med Kristus som man träder in i det Nya Förbundet. Bara för att Jesus dog och uppstod betyder det inte att hela mänskligheten var räddad från den stunden, människan måste ju bli pånyttfödd för att komma in i Guds rike.

Tolkningen av resten beror helt på vad man menar med människan måste ju bli pånyttfödd för att komma in i Guds rike.

Och i detta tror jag att vattendelaren ligger. Det är ett av de områden där det allt sedan Golgata har förekommit “konflikt” mellan olika teologiska perspektiv.

• En del anser att man blir frälst i samma ögonblick som man har uttalat “frälsningsbönen”.
• Andra anser att man blir frälst när man slutligen är hemma hos Herren.
• Någon kallar frälsningen en process.
• En annan säger “en gång frälst, alltid frälst”.
• Det finns samfund som på ett speciellt sätt poängterar helgelsens betydelse.
• Liberalteologer predikar, som motsats till helgelse, syndlöshet och laglöshet och Guds snällhet.
• Inbitna Kalvinister anser att allt ovan är nonsens eftersom Gud redan har bestämt vilka som skall bli frälsta och dessa således varken kan vägra eller förtjäna frälsningen.
• Åge Åleskjaer och Peter Ljunggren, och deras disciplar argumenterar att nåden kan existera utan lagen och att liberalteologerna har rätt i sak för alla som har bett frälsningens bön.
• I HRM-lägret finns alla grader av att vara lydig så att man inte går miste om Guds nåd.

Och detta är bara ett litet axplock.

För att du inte skall behöva fundera och gissa skall jag då börja med att bekänna vad jag tror om detta.

• Jag tror att frälsningens bön är viktig och absolut grundläggande när den uttalas med medvetande att man är helt förlorad utan Guds nåd och Hans frälsning.
• Jag tror att man från och med detta viktiga steg får konkret och specifik ledning och beskydd i den process av helgelse och omvändelse som börjar där.
• Utan denna personliga omsorg skulle vi alla vara “vägkantsmänniskor”.
• Petrus behövde omvända sig efter 3 år med Jesus. Han visste det inte själv innan han hade förnekat Jesus tre gånger.
• Omvändelsens och helgelsens process är olika för oss alla beroende på vår personlighet och det baggage vi hade samlat innan frälsningens bön.
• Man kan förlora sin frälsning. Det finns varningar och exempel på det i Bibeln.
• Under vandringens gång lär man känna Herren bättre. Johannes beskriver processen så här: “Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde.”
• Och till sist, konfliktens kärna. Jag tror att lagens uppfostrande verkan finns kvar för alla som inte ännu har blivit fullkomliga efter tåreströmmar som har helgat dem så att alla deras drömmar i Jesu anda gå.
• Lydnad är inget fult ord. Det beskriver just den överlåtnes insikt att Herren alltid vet bäst och alltid är mer förtroende värd än egna drömmar, ambitioner och önskningar.

Det är viktigt att du vet vad jag tror för jag kommer nu att citera ett antal uttalanden i Aaron Budjens artikel och kort kommentera dessa. Och mina kommentar grundar sig på min tolkning. Det finns ingen annan möjlighet när man läser och kommenterar. Det gäller alla. Inte bara mej.

The Law is still being used to show people their depravity and lead them to Christ. If a person is consumed with their own pride and self righteousness, we should teach them the Law and encourage them more and more to live in obedience to the Law. The hope is that one day they will come to terms with their inability to be obedient, and also recognize that the law does nothing to change their heart or transform who they are.

“Lagens funktion är fortfarande att avslöja hur stort vårt fall är.”

Nu frågar jag dej hur din personliga erfarenhet är med din egen omvändelse och med omvändelsen av nära och kära som du känner väl.

Blev du, och dessa, fullkomligt helgade och omvända direkt och momentant i samband med bönen om frälsning?

Om inte så har lagen fortfarande samma funktion och vi får “hoppas att vi och de, till slut upptäcker vår egen oförmåga att vara fullt lydiga. Och att lagen således inte kan förvandla våra hjärtan.”

If we are totally loved and accepted by our God, we are to live in response to that truth.

Nu frågar jag dej, hur lever man “på grund av att man är totalt accepterad och älskad av Gud” trots att helgelsen och omvändelsen inte ännu är fullbordad?

Visst! Vi kan endast komma till Gud för att Han först har älskat oss, och drar oss till sig. Men betyder det att Hans kärlek inte skall besvaras?

In addition to fulfilling the demands of the Law, there is a third way that Jesus fulfilled the law that should not be overlooked. The Law had several prophetic inferences embedded within it that revealed a foreshadowing of what the Lord Jesus would do. This was described in Colosians 2:16,17 when Paul spoke of the law as a shadow of things that have now been revealed in the reality of Christ Jesus. The Sabbath law for example was a law that required us to rest in our flesh, and the reality that has now been revealed is that we are to rest in our spirits, in our hearts from working to obtain or sustain our right standing with our God. This was described in Hebrews chapter 3 and 4. The Day of Atonement was a foreshadowing of what the Lord Jesus would accomplish for us once for all in the true Tabernacle in Heaven, described in Hebrews 9:8-12. The Law was given by God to Israel to establish the cultural and religious infrastructure for Jesus to accomplish salvation for humanity in the way that He did.

Mycket viktigt påpekande! En vägvisare är inte till mycket nytta när man väl har nått målet. Men att därför skrota den vore brist på tacksamhet och respekt. Och skulle man förirra sig från målet kan vägvisaren ånyo vara till hjälp.

Tilläggas bör även att bildspråk eller “skugga som pekar fram mot något verkligt” inte blir fel bara för att man upptäcker det verkliga.

When Jesus said that He did not come to destroy the Law and that it would not pass away until all things were fulfilled, He asserted that the Law was going to remain in effect for the purpose of showing people their need for salvation.

Jag har ännu inte mött någon som var så helgad att han/hon inte behövde komma ihåg sitt behov av frälsning.

Däremot har jag mött många som i likhet med mej själv trodde att det inte fanns mycket att förlåta i deras liv. Lägg märke till ordet trodde!

För, ser du, om man inte kastar bort nåden kommer man förr eller senare att konfronteras med högmod och egocentricitet så att man förstår det som lagen visar på. Jag citerar igen:

The Law is still being used to show people their depravity and lead them to Christ. If a person is consumed with their own pride and self righteousness, we should teach them the Law and encourage them more and more to live in obedience to the Law. The hope is that one day they will come to terms with their inability to be obedient, and also recognize that the law does nothing to change their heart or transform who they are.

Av bara nåd får vi räknas som rättfärdiga men det är Herrens rättfärdighet som gäller. Någon egen rättfärdighet (self righteousness) har vi inte förrän vi får ta emot “den vita stenen” av Herren själv när vi är hemma hos Honom.

Pride and self righteousness goes before a fall! Högmod och självrättfärdiganden leder till att man faller.

Bra att vägvisaren och uppfostraren då finns kvar.

/Kjell

Views: 46