Tid och evighet

Det påstås att höns kan räkna till 3. Deras räkneprocess blir då: “inget – ett – två – tre – många”. För att lura höns måste man således lämna minst 4 ägg i redet.

Människor kan i allmänhet räkna lite längre än höns, men när det gäller stora tal börjar svårigheterna för oss också. Storfinansen brukar svänga sig med millions, billions and trillions på engelska. (På svenska heter sådant miljoner, miljarder och biljoner.)

En miljon sekunder (1.000.000) är omräknat lite drygt 11 och ett halvt dygn.

En miljard sekunder (1.000.000.000) är omräknat nästan 32 år.

En oerhört stor skillnad alltså! Fastän vi lite halvsovande lyssnar på hur många miljarder stöd som ges hit och dit eller budgeteras till olika saker.

Ännu svårare blir begreppen när man talar om oändlighet. Vi har inga mentala kapaciteter att förstå vad “oändligt” betyder även om vi har vissa möjligheter att manipulera symboler och tankar kring detta.

Det oändliga symboliseras med en liggande åtta:

Då blir det frågan vad svaret blir på: +1.000.000.000=?

Jo, svaret blir faktiskt: +1.000.000.000=

Tycker du att det ser tokigt och ologiskt ut så har du helt rätt. Det beror på att plus och minus och gånger och delat blir nonsens när man talar om oändligheten.

Ge inte upp nu med att läsa resten. Det kommer inte att handla om matematik. Det kommer faktiskt att handla om skillnaden mellan tid och evighet. Skillnaden mellan Himmelen och Tusenårsriket.

När det handlar om tid blir det ännu svårare att förstå oändligheten. Och dels beror det på att vi inte ens har ord som täcker begreppen.

Gud är evig, men har en frälst människa evigt liv?

Så vitt jag förstår det rätt har Gud varken början eller slut. Men en människa har en början även om hon blir frälst och därefter får leva i evigheten.

Guds liv är alltså evigt medan en frälst människas liv är oändligt.

Eftersom vi saknar ord blir nästa dilemma följande fundering: Vad fanns det innan Gud skapade Himmel och Jord i Begynnelsen?

Frågan förutsätter att “tiden” alltid har funnits som en slags rät linje och att det fanns en tidpunkt när Gud skapade universum. Men! Detta tänkande beror just på att vi inte kan förstå existens i andra termer än just tid.

Vi är vana att beskriva processer genom att tala om en början som har förorsakats av något, ett förlopp, och till sist ett slut. Hela vår tidsdimension, tidslinjen, kan fyllas genom att pricka in dessa tidpunkter.

Försök nu att föreställa dej tiden som en process med en början och ett slut. Det är inget “dumt” tanke-experiment. Till och med vetenskapen talar om det som kallas “time, space, matter continuum”. Och det betyder på vanligt språk att tid och rymd och materia bara kan existera tillsammans. Alltså inte kan förekomma separat från varandra i det universum vi känner till.

Det fanns således en början när alla tre skapades. Och Bibeln formulerar detta:
I begynnelsen (tid) skapade Gud himmel (rymd) och jord (materia).

Biblen talar även om att det kommer att ske att Gud en gång avslutar processen. Himmel och jord skall förgå. Universum skall rullas ihop i en Big Bang. Precis motsatta händelse-förloppet till skapelsen. Historiens Gud har då fullbordat processen. (Upp. 6:14, 2 Petr. 3:10, Lukas 21:33, Hebr. 1:10-12, 2 Petr. 3:7) Man bör nog stå ordentligt stadigt i beredvillighetens skor innan man förnekar alla dessa texter.

Tiden hade sin början och den kommer att ha sitt slut. Den bild vi tecknar med historien som ett litet stycke på en oändlig tidslinje är missvisande. Glöm den.

Ingen bild är bra, men en betydligt bättre bild vore att tänka på historien som en liten pinne som flyter någonstans i djupen av en oändligt stor ocean. Pinnen representerar tiden. Hela historen från skapelsen till dess upphävande. Oceanen kan däremot inte beskrivas med pinnen som utgångspunkt.

Ja, ja, jag vet att det ser ut som en liten pöl, men hur ritar man en oändlig ocean? 🙂

Och nu har jag kommit fram till början på det jag vill skriva om. För att kunna skriva om det måste vi nämligen förstå att evigheten inte kan beskrivas med tidsbegrepp. Och detta är ett stort dilemma för vårt språk kryllar av ord som har med tid att göra. Och jag kan inte skriva utan att använda dessa ord. All vår erfarenhet hänger ihop med tid. Allt vi registrerar och upplever kan placeras någonstans på tidsskalan mellan vår födelse och vår död.

1 Kor. 2:9 »vad intet öga har sett och intet öra har hört, och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom».

Texten kommer förmodligen från profetian i Jesaja. Mycket rörande profetia! Högaktuell!

Jesaja 64:1-5

O att du läte himmelen rämna och fore hitned, så att bergen skälvde inför dig, likasom när ris antändes av eld och vatten genom eld bliver sjudande, så att du gjorde ditt namn kunnigt bland dina ovänner och folken darrade för dig! O att du fore hitned med underbara gärningar som vi icke kunde vänta, så att bergen skälvde inför dig! Aldrig någonsin har man ju hört, aldrig har något öra förnummit, aldrig har något öga sett en annan Gud än dig handla så mot dem som vänta efter honom. Du kom dem till mötes, som övade rättfärdighet med fröjd, dem som på dina vägar tänkte på dig.

Det handlar således om oerhörda saker som vårt förstånd inte kan föreställa sig.

Vi vet egentligen inte vad existens betyder om inte tiden finns. Därför finns det så många teorier som har med evighet och oändlighet att göra.

Här börjar artikeln, och den kommer att handla om Himmelen i relation till Tusenårsriket.

I min Faderes hus är många boningar, sade Jesus. Guds Ord säger att Jesus sitter på Faderns högra sida. Markus 16:19 Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.

1 Tess. 4:16-17 Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun. Och först skola de i Kristus döda uppstå; sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes; och så skola vi alltid få vara hos Herren.

Ingen tvekan om att Faderns hus är Himmelen!

Nu har det de senaste 40 åren uppstått en lära som säger att när vi rycks bort så är det visserligen Herren till mötes, men sedan lodsar han oss till Jerusalem. Och man motiverar detta med att Jesus kommer att vara Judarnas Konung på plats i Jerusalem och om vi skall vara tillsammans med honom så måste vi också vara där.

Man kan då i och för sig undra hur de som tror detta tolkar Matt. 18:20 Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.

Om detta är en bokstavlig text betyder det ju att Jesus kan vara mitt ibland oss, på flera platser samtidigt, fastän han sitter på Faderns högra sida i Himmelen.

Nu är det ju faktiskt så att de som får vara med i den första uppståndelsen kommer att förvandlas. 1 Kor. 15:51-53 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade, och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade. Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.

Alla som blir bortryckta på skyarna kommer att få “härlighetskroppar”. Alltså kroppar som passar för evigheten. Kroppar som är oberoende av tid och rum och materia. (Jag säger inte att det inte kommer att finnas materia! Bara att dessa kroppar, i likhet med Jesus efter uppståndelsen, kan gå genom stängda dörrar och plötsligt vara närvarande var som helst.)

Jag skall citera ytterligare några verser ur första Korinterbrevets femtonde kapitel, för sammanhangets skull, verserna 35-38, 42-44 och 50-53:

Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?» Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött. Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat. Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
 
Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt; vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft; här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
 
Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel. Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade, och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade. Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.

Innan jag går vidare vill jag berätta hur jag tror att tiden, historien, ser ut och kommer att se ut. Det finns en början och det finns ett slut.

Jag plockar ut tidslinjen från bilden ovan.

Alla dessa sju punkter beskriver engångsföreteelser.

  • Skapelsen var/är unik.
  • Gud lovade att det inte skulle bli ännu en syndaflod.
  • Gud steg ned i skapelsen och presenterade sig som HERREN, Sonen, Den Enfödde. Han fullbordade sin gärning och återvände till Himmelen.
  • Upproret kommer att kulminera i och med komsten av Antikrist.
  • Jesus kommer tillbaka och tar hand om saken. Han kommer en enda gång. Inte flera, som pretribbarna påstår.
  • Tusenårsriket börjar.
  • Historien avslutas med en Big Bang

Men det finns information i Bibeln, om än svårtolkad, att efter avslutningens fyrverkeri kommer det en ny början av annat slag.

Kanske man helst skulle kalla denna nya början, bröllopet mellan Himmelen och det nya, eviga, universum som Gud kommer att skapa.

Det finns en likhet här med det som hände när Jesus kom till jorden.

Det nya Jerusalem dalar ned från Himmelen till den nya jorden i det nya universum som har skapats för evigheten.

Nu kommer jag till kärnfrågan i allt detta. Är Tusenårsriket:

  1. Slutfasen av historien?
  2. Början på evigheten?

Som du förstår av ovanstående tror jag personligen att det handlar om slutfasen på historien.

Jag tror att de som “upprycks” har destinationen Himmelen och att de har en (inte två) Guds-dagar (1000 år) att installera sig i de boningar, i Det Nya Jerusalem, som Herren har berett åt dem.

Och jag tror att de sedan kommer att “nederdala” på Den Nya Jorden, i detta nya Jerusalem som “är smyckat som en brud”. (Hur mycket “brud” är en folktom stad egentligen?)

Jag tror att Den Yttersta Domen sker i mellanfasen mellan förintandet av det nuvarande universum och skapandet av det eviga universum. De som får del av evigt liv vid Den Ytterta Domen får kanske nöja sig att bli tärnor. Vad vet jag?

Men jag vet att bröllopsfesten kommer att ske och att Gud kommer att bli allt i alla. Så det är bara att vara trogen i väntan på allt detta.

Nu skall jag till sist lista ett antal invändningar jag har fått från dem som har fallit för läran att de frälsta inte kommer att tas upp till Himmelen utan förpassas till Jerusalem i Tusenårsriket. (Jag vill påpeka att invändningarna kommer från flera olika personer.)

Invändning nummer 1: Jag tror för min del att Jesus bara kommer tillbaka en enda gång!

Svar: Ja det tror jag också. På vilket sätt bevisar detta att vi inte skall till Himmelen?

Invändning nummer 2: Det står ju att vi “skall vara med Herren alltid” efter att vi har ryckts upp. Om han är i Jerusalem så måste det betyda att vi också måste vara i Jerusalem.

Svar nummer 1: Skulle det kunna vara så att det står att vi “skall vara tillsammans med Herren för alltid“? Det betyder då i all evighet. (Glöm inte att evigheten betyder att det inte finns tid. Så vad spelar då 1000 år för roll? Oändlighet plus eller minus tusen är fortfarande inget annat än oändlighet.)

Svar nummer 2: Tror du att Jesus kan vara mitt ibland oss (tillsammans med oss) när vi är församlade i Hans Namn? Eller tror du att detta bara är poetiskt bildspråk?

Svar nummer 3: Det jordiska Jerusalem på denna planet, i detta universum, är inte tillräckligt stort för att rymma alla som kommer att “uppryckas”. Och även om det skulle vara det, hur är man tillsammans med Jesus i en grupp med en miljard människor? Eller är de i centrum mera tillsammans än de i periferin?

Alla frälsta är lika frälsta men den del frälsta är frälstare än andra!

Invändning nummer 3: Vi kommer inte att ryckas bort någonstans långt bort i rymden på en främmande planet av något slag.

Svar: Nej givetvis inte, vem har sagt det? Är detta ett seriöst argument?

Invändning nummer 4: Jag tror att Darby hade helt fel och att han var en villolärare.

Svar: Ja det tror jag också. Varför tar du upp Darby? Vad har han med saken att göra? Det var inte Darby som uppfann Himmelen. Låt oss glömma detta argument som bara leder till sidospårande av sakdebatten.

Invändning nummer 5: Den klassiska ersättningsteologiska tolkningen var ju att A-klass kristna skulle sitta i Himlen och ha det trevligt och regera medan Judarna och B-klass kristna torteras på jorden.

Svar: Denna tolkning är så genom, och genom, galen att jag inte ens går in på den. Alla som hör Herren till kommer att vara med i den första uppståndelsen. Judar och Hedningar finns med, bara av nåd. Och man kan inte vara lite grand frälst. Lika lite som man kan vara lite grand gravid. Det finns inga gråzoner.

Invändning nummer 6: Det finns en ganska kontroversiell fråga; – Kommer det finnas otroende eller ”ofrälsta” i tusenårsriket? Alltså människor som INTE gjort Jesus till Herre innan han kom men som gör det under tusenårsriket?

Svar: Personligen tror jag det. Det finns en ursprunglig och latent anklagelse mot Gud. Den uttalades av satan i dispyten om Job. “Det är inte underligt om Job är from och bra, så väl som du tar hand om honom!”

Samma lögn ligger i grunden för humanismen och socialismen. Om man bara fixar allt bra i samhället så försvinner kriminaliteten av sig självt.

Jag tror således att tusenårsriket handlar om att ge “moraliskt skötsamma” människor ett perfekt regulerat paradis att leva i. Det kommer då till slut att visa sig att detta inte hjälper. En del av paradisets invånare kommer att välja att vara sig själva nog. Men troligen kommer en del att inse att Synden (singularis bestämd form) inte kan reformeras bort och inte är ett informationsproblem. Dessa kan då i tusenårsriket välja att ta emot Konungens frälsning högst personligen.

Tusenårsriket blir sista spiken i självrättfärdighetens lik-kista.

Ovanstående är givetvis spekulation, tolkning och fantasi. Men vad i hela friden har annars tusenårsriket för nytta? 1000 år i fred och fröjd och sedan släppa loss hela den demoniska härskaran, verkar annars minst sagt vara ett både meningslöst och sadistiskt experiment.

Invändning nummer 7: Det verkar ju finns olika grader i himlen (tusenårsriket?). Alltså – Jesus talar ju om en brud men även om bröllopsgäster. Vi har ju även dem som predikar mot lagens giltighet där Jesus ger ett allvarsord;

Matt 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket.

Svar: Det finns ganska många texter i NT som handlar just om olika grader och belöningar. Och man måste inse att en världsvid administration bara kan funka om det finns en hierarkisk struktur med olika befattningar.

Så, i tusenårsriket måste det helt enkelt finnas en maktstruktur med “olika grader” som du uttrycker det.

Men eftersom du skriver både Himmelen och Tusenårsriket måste jag kommentera lite grand om det.

I mina diskussioner med Lars Enarson har det kommit fram att en av de väsentliga skillnaderna ligger i tusenårsrikets “karaktär”.

Är tusenårsriket en mjukstartande Himmel? Eller, är tusenårsriket en avslutning på det nuvarande universum.

Enarson anser att Tusenårsriket är en mjukstartande Himmel och måste således även predika att himmel och jord inte skall förgås utan kommer att restaureras till att bli en Himmel.

Det finns fler exempel på, skall vi säga exotiska, läror som har sin grund i tanken att vår destination inte är Himmelen.

Så anser t.ex. Eddy Chumney att omskärelse blir nödvändig för att delta i Lövhyddo-högtiden och offren.

Omskärelse av perfekta uppståndelsekroppar, härlighetskroppar?

Firande av högtider och utförande av ritualer som pekade fram mot det som redan har kommit?

Ursäkta mitt något trubbiga påpekande att detta är totalt urspårat.

Det finns mycket mer att säga om detta.

För det första måste frågan besvaras om “Himmelriket” är samma som “Himmelen”. Matteus är den ende som använder uttrycket “Himmelriket” (basileia ton ouranon). Men Matteus använder även “basileia tou theou” ett par gånger när han citerar Jesus. Resten av evangelisterna använder “basileia tou theou” i samma sammanhang som Matteus talar om “Himmelriket”.

Jag anser således att Himmelen och Himmelriket = Guds Rike inte är liktydiga begrepp. Guds Rike kan lika väl översättas “Guds Regering”. Himmelriket = Guds Rike syftar säkerligen på tusenårsriket med Jesus som Israels Konung. (Men kanske även på de välsignelser vi redan nu kan ta emot om vi låter Jesus vara Kung i våra liv.)

Jag tror således att jorden kommer att restaureras/förnyas i början på tusenårsriket och återställas till paradis-lika förhållanden. Men att den likväl kommer att upphävas i slutet av tusenårsriket och ersättas med en ny jord.

Invändning nummer 8: finns i en kommentar av Lars Enarson på Aletheia min fetstil:

Visst är det underbart att det inte är långt kvar tills “Brudgummen Jesus” kommer åter. Det allvarliga för många kristna är att han kommer inte som “Jesus Kristus” utan som Israels Messias. Det som i första hand förlorades när kyrkan kapade de judiska rötterna var just det bibliska framtidshoppet.

Det är som Walid Shoebat har uttryckt det: “Alla kristna tror att Jesus kommer tillbaka. Men de flesta har ingen aning om vad han kommer att göra när han kommer.” Detta är oerhört smärtsamt och allvarligt.

Det är bråttom att hitta tillbaka till rötterna för att vara redo för Brudgummens ankomst!

Allt gott!

Svar:

Jesus gav råd i stil med “Samla inte skatter på jorden”, “Samla er skatter i himlen”. Kombinera detta med hans uttalanden om att vilja bli ärad av människor och att skylta med gärningar och fromhet. Den störste är den som tjänar. Makt i Guds Rike är att ge sitt liv, inte att ta andras liv och egendomar.

Nu har det uppstått läror, det senaste halvseklet, där man satsar på rikedom och makt här på jorden.

Det finns de som gör det på ett sätt som varje kristustroende borde kunna känna igen som rikedomsdyrkan. De flyger omkring i sina privata jetplan och uppträder med pompa och ståt i sina vita kostymer.

Bara djupt förvirrade troende kan bli anhängare till dessa lögnens profeter. Och tyvärr finns det många sådana anhängare.

Men det har, ur denna rikedomskult, uppstått läror som inte lika tydligt “samlar skatter på jorden”. Man förlägger en del av vinsten från “här och nu” till en senare tidpunkt, men dock på denna samma jord.

Enligt dessa läror gäller det att kvalificera för att få regera tillsammans med den återkomne Messias, här på jorden, utifrån Jerusalem, i tusen jordeår. Och även fast det säkert blir tusen fantastiska år med Kungarnas Kung som regent, så handlar det faktiskt om samma jord där ondskans makter ännu inte har förpassats till evigt straff och där döden fortfarande finns.

För att få denna lära att gå ihop har man avskaffat Himmelen som de kristustrognas destination när Jesus kommer tillbaka. I stället blir Jerusalem destinationen. Och man predikar att uppryckelsen handlar om ett skutt till Jerusalem. De kristustrogna kommer då att vara närvarande med sina förvandlade kroppar.

Men det egendomliga är att fastän Jesus finns där i all fullkomlighet, och de troende förvandlade till fullkomlighet, så skall det firas högtider och utföras offer som pekade fram mot just detta.

En annan viktig lära som man predikar är att det kommer att bli en hejdundrans väckelse innan Jesus kommer tillbaka. Detta alltmedan Skriftens profetior talar om det fortskridande stora avfallet som kulminerar med Antikrists framträdande och avslutas med Herrens återkomst.

Och som tredje och sista punkt vill jag nämna att man förnekar att det gamla (nuvarande) universum kommer att rullas ihop och med dunder och brak förintas, innan Gud skapar en ny jord som duger för att förenas med Guds Himmel när Det Nya Jerusalem dalar ned. I ställer predikar man att den jord vi nu lever på kommer att restaureras och förnyas.

Finns det då faror, eller risker, med dessa läror?

Det beror nog starkt på den enskildes relation med Herren. Men en uppenbar fara torde vara att man faktiskt tror att Antikrist är Jesus. Han kommer ju att imitera en teokratisk världsregering.

Vidare ser vi hur den ena gruppen efter den andra attraheras av mosaisk lag för att kvalificera. Ja en del säljer sina hemman och sticker till Israel för att ha en bättre utgångsposition. (En del behåller sina hemman i smyg. Just in case…)

Det skulle gå att räkna upp flera saker, men detta får räcka. Det blev ju för långt ändå….

/Kjell

22 thoughts on “Tid och evighet”

  1. Intressant artikel. Har dock några frågor?

    Du nämner inget angående stycket i uppenbarelseboken 20 (kan ha missat det?)
    angående martyrernas roll i tusenårsriket? Du nämner inget om att evangelierna skriver att lärjungarna skall styra Israels tolv stammar.

    1. Uppenbarligen finns det kristustrogna som efter själva uppryckandet skall bege sig/återvända till jorden för att ingå i någon slags styrelseform där. Eller?
    I sådana fall blir det en uppdelning, när sker den? I skyn?

    2. Är inte de tolv lärjungarna med Jesus under tusenårsiket?

    3. Vilka enligt dig styr jorden med Jesus under tusenårsriket?

    4. Det står i GT att alla folk skall fira lövhyddohögtiden, och om de inte tar sig till Jerusalem skall inget regn falla ner över deras länder. När sker detta enligt dig?

    MVH

        (Reply)

  2. Azaryahu,

    I princip nämner du ju minst 5 punkter fast du bara numrerar de sista 4.

    Skulle du vilja vara snäll och nämna de texter du kopplar till dina frågor?

    Du behöver inte citera, bara ge referenser.

    Jag väntar med svar tills jag har fått dessa, så att vi slipper missförstå varandra.

    Skulle även vara intresserad av din tolkning av lövhyddohögtidens betydelse när Jesus är Kung och regerar här på jorden.

    /Kjell

        (Reply)

  3. Hej!

    1. Upp.20:4-6. (Vi har ju haft en dialog om denna vers förut bl a.)

    2. Matt. 19:28
    Luk 22:28-30
    1 kor. 6:2

    3. Sak. 14:16-18

    Du får gärna nämna hur du uppfattar dessa verser och var i tidlinjen du tror att de är.

    MVH

        (Reply)

  4. Azaryahu,

    Då skall jag försöka reagera på dina frågetecken. Märk att jag inte skriver “svara”.

    Du nämner inget angående stycket i uppenbarelseboken 20 (kan ha missat det?) angående martyrernas roll i tusenårsriket? Du nämner inget om att evangelierna skriver att lärjungarna skall styra Israels tolv stammar.

    Avsikten med artikeln är inte att försöka sig på någon job-description för de olika “grupper” som finns med i den första uppståndelsen.

    Som du redan vet från tidigare diskussioner mellan oss tolkar jag det så att det kommer att finnas två (inte flera) tillfällen där man kan tala om “massa-uppståndelse”.

    Den första (logiskt att kalla denna den första uppståndelsen) äger rum när Jesus kommer tillbaka för att hämta hem de sina, både levande och döda. Således innan Tusenårsrikets början.

    Den andra äger rum efter Tusenårsrikets avslutning i samband med den yttersta domen.

    En händelse som jag inte kan placera är uppståndelsen av benknotorna i Hesekiel 27. Detta skulle möjligtvis kunna vara en separat händelse, men i sådana fall i nära anslutning till den första uppståndelsen.

    Uppenbarligen finns det kristustrogna som efter själva uppryckandet skall bege sig/återvända till jorden för att ingå i någon slags styrelseform där. Eller? I sådana fall blir det en uppdelning, när sker den? I skyn?

    Om du kollar i bloggposten så ser du att jag utgår ifrån att de som får “härlighetskroppar” kommer att ha samma möjlighet som Jesus att vara närvarande där det påkallas, oberoende av materia och rum.

    Är inte de tolv lärjungarna med Jesus under tusenårsiket?

    Jo, troligtvis.

    Vilka enligt dig styr jorden med Jesus under tusenårsriket?

    Det finns ju faktiskt ett antal texter som tycks tala om det. Jag tänker t.ex. på liknelsen i Lukas 19 där Kungen uttalar “du få makt och myndighet över tio städer”.

    Det handlar visserligen om liknelser och bör troligen inte tolkas helt bokstavligt. Jag ser i detta en möjlighet att inte bara de uppståndna kommer att medverka.

    Och huruvida alla uppståndna kommer att medverka kan jag givetvis inte heller veta.

    Ett liknande spörsmål skulle kunna ställas angående änglarnas roll i nuläget. Hur många är de och vad sysslar de med?

    Det står i GT att alla folk skall fira lövhyddohögtiden, och om de inte tar sig till Jerusalem skall inget regn falla ner över deras länder. När sker detta enligt dig?

    Jag är benägen att tolka detta bildlikt.

    För det första är ju Sakarjas profetia späckad med saker som inte kan tolkas bokstavligt.

    För det andra har jag svårt att föreställa mej att Jesus kommer att syssla med symbolhandlingar och ritualer när han har återvänt som Israels Kung.

    Precis vilken verklig handling i Tusenårsriket som lövhyddohögtiden symboliserar kan jag inte föreställa mej.

    Och än mindre kunde de som fick ta emot profetian föreställa sig det.

    Jag har påpekat det förr men skall repetera det.

    Tänk dej att du vore en trogen israelit bortförd till fientligt land. Och där sitter du och gråter vid Babels floder och längtar hem till den trygg situation där du igen kan utleva din tro som du var van vid.

    Tänk dej att Gud vill trösta dej i den situationen. Kommer han då att sända dej en profet som säger: “Äsch, strunta i dina traditioner, allt kommer att fixa sig till något mycket bättre.”

    Eller kommer han att säga: “Du skall få återvända till ditt hem och igen få fira dina fester och bekänna din tro så som du var van vid.”

    Jag tror således på det senare alternativet.

    Och framför allt blir det som pekar fram mot något genom ritual eller symbolik, totalt överflödigt när detta något har inträffat.

    Och till sist inser jag mycket väl att du tycker att min reaktion inte duger.

    Men du är ju själv välkommen att presentera dina tolkningar. Det är ibland ett mycket bra alternativ till att ställa frågor.

    /Kjell

        (Reply)

  5. Tack för ditt svar. Angående stycket i Sakarja så tror jag inte det är bildlikt utan att dessa verser är en profetisk beskrivning av vad som gäller vid denna tid.

        (Reply)

  6. Azaryahu,

    Även jag tror att det är profetiskt.

    Enda skillnaden är att jag tror det beskriver något vi ännu inte kan förstå.

    Men vi kommer att kunna känna igen det.

    /Kjell

        (Reply)

  7. Skulle vilja visa på en artikel på Aletheia som talar om just dessa saker.

    Kommer man inte till himlen när man dör?.

    Så vitt jag kan se stämmer Hans P Lindblads artikel mycket väl med det jag skrev i denna bloggpost.

    Men den skillnaden att Hans vet att bringa samma budskap utan komplext teoretiskt och teologiskt krångel.

    Något jag är mindre bra på 🙂

    /Kjell

        (Reply)

  8. Ledsen att jag missade denna när den kom men nu har jag läst…

    En mindre viktig parantes då jag är så trött på samtalen kring vad Chumney tror och inte tror men ändå faktarelaterat.

    Du skrev: “Så anser t.ex. Eddy Chumney att omskärelse blir nödvändig för att delta i Lövhyddo-högtiden och offren.”

    Här blandar du ihop två skilda ting ur Chumneys citat från Sak och Hes. Så skrev han:

    So, whenever we enter the Messianic Era, God will require the nations to keep the Feast of Tabernacles (Zech 14:16) and also require that the stranger to circumcised in heart and in flesh to enter his santuary (Ezek 44:8-9).

    – Alltså 1.) Gud kommer kräva av nationerna att de skickar en delegation till Jerusalem varje Lövhyddohögtid. 2.) Gud kommer att kräva både hjärtats omskärelse och fysisk omskärelse för dem som önskar “komma in i min helgedom” (på svenska).

    Huruvida firande av Lövhyddohögtiden skulle kräva omskärelse anser jag inte vare sig Chumney eller Hes menar.

    Nåväl, en parantes som sagt. Hela DET samtalet blir ju lönlöst om man inte tror att vi kommer vara “på plats” så att säga.

    Sedan säger du att Enarson har följande uppfattning:

    “Enarson anser att Tusenårsriket är en mjukstartande Himmel och måste således även predika att himmel och jord inte skall förgås utan kommer att restaureras till att bli en Himmel.”

    Menar han inte (precis som du och jag?) att den nya himlen och nya jorden kommer först EFTER tusenårsriket och att den restaurerade jorden gäller inledningsvis?

    mvh
    D

        (Reply)

  9. TÄNKVÄRT OM ANTIKRIST

    Kjell,

    Jag tycker de båda blogginläggen tillsammans ger en bra och bibeltrogen sammanfattning av ämnet.

    Din slutkläm om att de som skippar himlen och inriktar sig enbart på jordisk förnyelse riskerar att ansluta sig till Antikrist är djupt tänkvärd.

    Det är fel att ta bort hoppet om en ny och bättre tillvaro för alla dem som lider svårt och som bara har kvar ett enda hopp – det tillkommande.

    Det är kanske bara rika och välmående kristna som gärna skulle se en 2.0 version av vår tids bekvämlighet och överflöd istället för de fattigas enda framtidshopp – en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor (2 Petr 3:13).

    Tanke: Där frånvaron av rättfärdighet inte är den största anledningen till otrivsel, finns inte samma behov av en ny tillvaro där just rättfärdighet bor. Hm.

    // Rolf Lampa

        (Reply)

  10. Rolf Lampa skrev: “Tanke: Där frånvaron av rättfärdighet inte är den största anledningen till otrivsel, finns inte samma behov av en ny tillvaro där just rättfärdighet bor. Hm.”

    Väl formulerat!

    Och kan man kanske tillägga att man inte kan reformera bort orättfärdighet.

    Synden är inget upplysningsproblem och Guds Ord talar aldrig om preskription.

    /Kjell

        (Reply)

  11. MyTwoCents – Aletheia,

    Daniel, inte har du någon anledning att vara ledsen. Ingen har tid att läsa allt som skrivs.

    Trevligt att du publicerade Hans svar till Derek.

    Vad gäller Chumney kan jag givetvis ha missförstått kopplingen mellan omskärelse och lövhyddohögtid.

    Men fanns det inte en koppling mellan omskärelse och offrande å ena sidan, och närvaro vid lövhyddohögtiden och nationens regn å andra sidan?

    Vad gäller Enarsons tolkning känner jag mej nog ganska (om inte helt) säker på att han hävdar att himmel och jord inte skall förgås.

    Men det är min formulering av detta när jag säger att tusenårsriket är en mjukstartande himmel.

    Vad det annars skulle vara om det nuvarande universum bara restaureras, och inte förgår, vet jag inte.

    /Kjell

        (Reply)

  12. Kjell,

    Vi kan lämna “Elia” som jareteg utnämnde honom till att tro sig vara därhädan eftersom hans bibelstudie ändå bygger på tolkning kring Hesekiel och huruvida det blir ett nytt tempel eller ej, samt huruvida vissa offer kommer att återupptas i tusenårsriket eller ej… Jag har sagt förut och säger det igen att stämmer inte tolkningen kring Sak och Hes faller ju resten av hans spekulationer. Jag väntar med omskärelse i alla fall trots att mina amerikanska vänner ser ner på mig för att jag INTE är omskuren 🙂

    Vi kan lämna Enarson där hän också. Har lyssnat på några predikningar från hans senaste konferens som är mer förvirrade än någonsin (dock inte Enarson själv utan andra talare).

    “Vad det annars skulle vara om det nuvarande universum bara restaureras, och inte förgår, vet jag inte.”

    Om jag förstår dig rätt så tror du ju också på någon form av restauration i tusen år innan jord o himmel slutligen förgås, bara att vi inte “får del” av den utan andra.

    Jag uppskattar i alla fall att du tillhör dem som vågar ifrågasätta cementerade uppfattningar v.g. tiden strax före och efter Jesu återkomst. Det är så många som klamrar sig fast vid 70 talets eskatologi och blir ängsliga oavsett hur många motbevisande bibelord man presenterar. Det är viktigt att å ena sidan hålla fast vid centrala sanningar ur Guds Ord men samtidigt inte missa att vissa bibelord blir lättare att förstå ju närmre Jesu återkomst vi kommer.

    mvh
    D

        (Reply)

  13. Tankar:

    Invändning nummer 2: Det står ju att vi “skall vara med Herren alltid” efter att vi har ryckts upp. Om han är i Jerusalem så måste det betyda att vi också måste vara i Jerusalem.

    Jesus är Gud, sitter på Faderns högra sida och är samtidigt mitt ibland oss när vi samlas i hans namn, detta är vi överens om om jag förstått rätt?

    Jesus har ju som du mycket riktigt skriver en annan typ av kropp och vi kommer också få en annan typ av kropp, kanske likadan som Jesus, men inte nödvändigtvis.

    Vad hindrar Jesus att vara på Faderns högra sida och i Jerusalem på samma gång?

    Jag tror Gud (Gudomen) kan vara överallt på samma gång och samtidigt överallt i den dimension som vi kallar tid.

    Det är lätt att begränsa Gud i sitt tänk, vi tänker ju oftast tredimensionellt eller på sin höjd fyrdimensionellt!

        (Reply)

  14. Hans P Lindblad skrev: “Jag tror Gud (Gudomen) kan vara överallt på samma gång och samtidigt överallt i den dimension som vi kallar tid.”

    Ja, det är precis detta som är ett av mina argument.

    Artikeln är ju lång, så kanske missade du att invändningarna inte kommer från mej. Jag försöker bara bemöta dem.

    Just denna invändning nummer 2 som du tar upp anser jag vara ett typexempel på hur man kan fastna i ett tidsbegränsat antropomorfiskt tänkande.

    /Kjell

        (Reply)

  15. MyTwoCents – Aletheia skrev: “Om jag förstår dig rätt så tror du ju också på någon form av restauration i tusen år innan jord o himmel slutligen förgås, bara att vi inte “får del” av den utan andra.”

    Ja det är en av aspekterna. Men kanske såg du att till och med en som var helt övertygad att vanliga människor, och uppståndna med härlighetskroppar, skulle samleva i tusenårsriket har börjat tvivla på det? Kolla denna kommentar om du vill.

    Jag citerar:

    Men Messias församling är en förstlingsfrukt som får det eviga livet i sin fullhet när Messias kommer eller de uppstår som redan dött i Messias. Hur dessa skall kunna leva och fungera i längden tillsammans med de dödliga, vet jag inte. Jeshua gjorde det några veckor.

    Personen i fråga verkar att ha blivit ordentligt moderat på senare tid. Hans HRM-kollega i samma diskussion är betydligt mer radikal.

    Diskussionen mellan dessa två är värd att läsa!

    Vidare skrev du: “Jag uppskattar i alla fall att du tillhör dem som vågar ifrågasätta cementerade uppfattningar v.g. tiden strax före och efter Jesu återkomst. Det är så många som klamrar sig fast vid 70 talets eskatologi och blir ängsliga oavsett hur många motbevisande bibelord man presenterar.”

    Jag var för gammal för att smittas av 70-talets eskatologi och har därför aldrig känt något behov att kontra den med att låta pendeln svänga för långt åt andra hållet.

    Men nog är det, som du skriver, egenartat hur rabiat man försvarar en lära som kan motbevisas med ett par riktade bibelcitat som måste tolkas bokstavligt.

    Som respons producerar man kilometervis med allegoriska tolkningar av mindre bokstavliga texter. Om du har tid och lust kan du kolla denna. Där byggs det en hel teologi på att två olika synonymer för kläder används.

    Jag har upptäckt att en stor del av förvirringen beror på att man tror att vedermödan och vredesdomen är synonyma begrepp. Därför försvarar man sig med näbbar och klor. För inte skall de frälsta drabbas av vredesdomen.

    Problemets kärna ligger i att dessa tror att vi kommer att ryckas upp innan Antikrist framträder. Detta krattar manegen för Antikrist.

    /Kjell

        (Reply)

  16. Kjell,

    Jag har läst och förstått att argumentet inte var ditt, men jag ställer frågor till dig för att säkerställa var du står och den fråga du svarade var egentligen retorisk, för det är ju uppenbart var du tycker där och vi är helt överens.

    Men du svarar inte på min följdfråga:

    Vad hindrar Jesus att vara vid Faderns högra sida och i Jerusalem på samma gång?

        (Reply)

  17. Hans P Lindblad ställde frågan: “Vad hindrar Jesus att vara vid Faderns högra sida och i Jerusalem på samma gång?”

    Troligen inget, ur evighets-perspektiv.

    Orden “samma gång” underförstår space-time-matter. Ungefär det försöker jag påpeka med det jag skrev ovan:

    För att kunna skriva om det måste vi nämligen förstå att evigheten inte kan beskrivas med tidsbegrepp. Och detta är ett stort dilemma för vårt språk kryllar av ord som har med tid att göra. Och jag kan inte skriva utan att använda dessa ord. All vår erfarenhet hänger ihop med tid.

    /Kjell

        (Reply)

  18. Kjell says:

    För att få denna lära att gå ihop har man avskaffat Himmelen som de kristustrognas destination när Jesus kommer tillbaka. I stället blir Jerusalem destinationen. Och man predikar att uppryckelsen handlar om ett skutt till Jerusalem. De kristustrogna kommer då att vara närvarande med sina förvandlade kroppar.

    Kjell, jag är lite osäker på vad du menar, men det kan vi väl bena ut?

    Om jag fattar dig rätt så tror du inte att kristna ska vara med Jesus och styra världen under Tusenårsriket, eller har jag missförstått dig?

    “Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år. 5 Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. 6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.” (Upp 20:4-6)

    Oavsett ditt svar på ovanstående fråga vill jag ställa en fråga för vilken jag själv är osäker på svaret:

    I ovanstående text står det om några som levde och regerade med Messias i tusen år, vilka är de?

        (Reply)

  19. Kjell, “För att kunna skriva om det måste vi nämligen förstå att evigheten inte kan beskrivas med tidsbegrepp. Och detta är ett stort dilemma för vårt språk kryllar av ord som har med tid att göra. Och jag kan inte skriva utan att använda dessa ord. All vår erfarenhet hänger ihop med tid. ” SLUT CITAT

    Så sant och viktigt påpekande. Men just detta att man inte betänker att det förhåller sig så har resultatet blivit läran om att de troende ska tillbringa evigheten på en restaurerad jord och inte i himlen.

    Berndt

        (Reply)

  20. Hans P Lindblad skrev:

    Om jag fattar dig rätt så tror du inte att kristna ska vara med Jesus och styra världen under Tusenårsriket, eller har jag missförstått dig?

    “de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.” (Upp 20:6b)

    I ovanstående text står det om några som levde och regerade med Messias i tusen år, vilka är de?

    Jo jag tror att “kristna ska vara med Jesus och styra världen under Tusenårsriket”. Men riktigt vad det innebär känner jag mej mindre säker på.

    För det första kan det knappast handla om alla frälsta om ordet “regera” skall uppfattas i likhet med det man i vår värld kallar regering (riksdag, cabinet, parliament). Alltså en statsapparat med en kung, i detta fall, och någon slags hierarki av ministar som i sin tur har en hierarki av assistenter etc.

    Proportionen mellan styrande och undersåtar skulle då bli mycket egendomlig om vi tänker på “regera” i ordets nuvarande betydelse.

    Men sedan finns det ett par intressanta iakttagelser. Som du vet betyder ordet “minister” på engelska inte bara titeln på en styrande ämbetsman i regeringen. Det är även ett verb som betyder att tjäna, eller att utöva någon slags tjänst. I NT används ordet “diakon”.

    2 Mos. 28:35a “And it shall be upon Aaron to minister”

    Matthew 8:15 “And he touched her hand, and the fever left her: and she arose, and ministered unto them.”

    Rom. 13:4 “For he is the minister of God to thee for good.”

    Lägg nu till detta att ordet för präster i Upp. 20 är “iereis”. Det ordet finner man bara i evangelierna, Apostlagärningarna, Hebreerbrevet och Uppenbarelseboken.

    Den störste skall vara den andres tjänare. (Matt. 20:26)

    Änglarna benämns med ordet diakon i t.ex. Hebr. 1: 14 “Är inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen?”

    Om det således betyder att vara varandras tjänare går det bra med ett land där alla är med i regeringen.

    Samtidigt behöver det finnas någon slags hierarkisk administration under de tusen åren. Om denna administration består bara av uppståndna kan vi nog inte veta. Jag skulle gissa att den i alla fall till en (stor?) del består av icke uppståndna.

    Och precis vilka uppståndna Jesus väljer som medhjälpare i den jordiska administrationen överlåter jag åt honom.

    Resten av de uppståndna får vara med och tjäna med Herren dessa tusen år. Vad det nu precis kan innebära i praktiken.

    /Kjell

        (Reply)

  21. Kjell

    Om vi backar lite i Uppenbarelseboken och överskådligt titta på händelseförloppet, så tömmer Gud ut sina sju vredesskålar i 16:e kapitlet. Det är en viss likhet med plågorna som drabbade Egypten och i slutet av kapitlet faller en massa städer samman.

    I 17:e kapitlet står det om domen över den stora skökan och vilddjuret. De som inte har sina namn skrivna i Livets bok skall förundras över vilddjuret som var och inte är men skall komma (vers 8).

    I kapitel 18 står det om Babylons fall och Gud uppmanar sitt folk att dra ut från henne, (vers 4) “Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor.” I slutet på kapitlet läser vi att en ängel slänger en kvarnsten i havet och Babylon störtar samman.

    I 19:e kapitlet läser vi om en skara i himlen som jublar Hallaluja och sen läser vi om Lammets bröllop och att bruden gjort sig redo och (vers 8 ) “Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.” Sedan står det vidare om Messias som rider på en vit häst.

    Här mellan det artonde och nittonde kapitlet så verkar det som att Uppryckandet sker, brudeskaran är ju i himlen?

    “Han var klädd i en mantel som hade doppats i blod, och det namn han har fått är “Guds Ord”. 14 De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent linnetyg.” (Upp 19:13-14)

    Brudeskaran kallas här “de himmelska härarna”.

    I kapitel 20 läser vi sedan att Messias binder Satan i tusen år. Och sedan läser vi:

    “Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år.” (Upp 20:4)

    Om vi bara läser vers fyra i sitt sammanhang så kan man tolka att det menas de som dött för Jesus under ändetiden, vedermödan, OCH de som inte tagit vilddjurets märke.

    Men det stämmer inte om vi inkluderar detta bibelord:

    “Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. 17 Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren.” (1 Tess 4:16-17)

    Så det verkar ändå vara alla som “dött i Kristus” under historien samt de som lever kvar och inte tillbett Antikrist och tagit märket. This is the vote from the Lindblad jury! 🙂

    Jag vill gärna hålla mig till bibeltexten. Jag håller helt med dig att det är ett tjänande, inte härskande i världslig mening, som det handlar om.

    Antal bekymrar mig inte, vi har ca 7 miljarder invånare på klotet i dag, vi vet inte hur mycket det kommer reduceras till när vi går in i Tusenårsriket.

    Om det är som jag beskrivit ovan låter det enkelt och klart, men om vi sedan blandar in andra bibelord, så är det så mycket som är svårt att förstå:

    Vi talar ofta om att vi är Kristi brud, men Jesus talar mycket om bröllopsgäster, vilka är de?

    I vers 20:6 står det att det är den första uppståndelsen, och i slutet av kapitlet tror jag vi kan läsa om den slutliga uppståndelsen för alla på Domens dag, HERRENS dag. Men samtidigt så har vi bibelord som:

    När Jesus dör på korset:
    “gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. 53 De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många.” (Matt 27:52-53)

    Det är mycket vi inte förstår!

        (Reply)

  22. Hans P Lindblad skrev:

    Så det verkar ändå vara alla som “dött i Kristus” under historien samt de som lever kvar och inte tillbett Antikrist och tagit märket. This is the vote from the Lindblad jury! 🙂

    Det har alltid varit även min utgångspunkt. Men på senare tid har jag hört invändningar som inte alla kan bemötas.

    Jag förblir dock vid den “Lindbladska juryns” tolkning tills motsatsen bevisas.

    Inte minst eftersom jag har fullt förtroende att Jesus kommer att fixa det på bästa sätt.

    Och jag ser inte på vilket sätt det skulle kunna ha inflytande på vare sig min tro eller mitt handlande om jag antog en annan teori eller tolkning.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *