Argumentationsfel – Så är det ju!

Kanske blir detta den sista delen av artikelserien. Den handlar om om självsäkerhet och fallgropar.

Och som vanligt vill jag varna dem som tycker att det är trögt och irrelevant. Hoppa bara över denna artikelserie!

Eller som någon skrev annorstädes: “På rubbet av andra bloggar och kristna sajter är det bara ytligheter och svammel. Eller så är det bara torr teologi som ingen blir uppbyggd av.”

Än värre då om det är som här. Torr logik och filosofi…. 🙂

Jag skall försöka behandla argumentationsfel, cirkelresonemang, ekvivokationer och epistemologi.

Wikipediacitat:
 
Ekvivokation är ett felslut som innebär att man använder ett ord i mer än en betydelse i samma argument.
Exempel

• Livet är en strid. Striden är en kamp. Kampen är en häst. Hästen är en dragare. Dragaren är ett stadsbud. Stadsbudet är en knöl. Knölen är en potatis. Alltså är livet en potatis.
• Ingen katt har två svansar. En katt har en svans mer än ingen katt. Alltså har katter tre svansar.
• Alla är barn till sina föräldrar. Barn bör inte arbeta. Alltså bör ingen arbeta. (Ordet barn används här i de skilda betydelserna “avkomling” och “omyndig”.)

Jag skrev nyligen om detta i bloggposten Vad betyder ordet nomos?.

Ordet “tro” är ett bra exempel där meningsskiljaktligheter uppstår på grund av att det ordet används i minst tre olika betydelser. Ofta får man höra: “Man skall inte tro, man skall veta!”

I sig själv är detta ett cirkelbevis eller en egen-motsägelse, för den som uttalar det vill att du skall “tro” honom.

Men för att återgripa på första delen av artikelserien består ju den största delen av vårt personliga vetande av information som vi har antagit i “tro” på att de som förmedlade informationen är trovärdiga.

Det är helt omöjligt att föra en vettig diskussion om något viktigt, innan man har gemensamma konnotationer och denotationer av orden man använder.

saxat Wikipediacitat:
 
Cirkelresonemang eller cirkelargumentation är en typ av felaktigt logiskt resonemang. Cirkelresonemang kan leda till argumentationsfel. När argumenten bildar en cirkel är felet i slutsatsen att alla argumenten i cirkeln är sanna. (Den korrekta slutsatsen vore att alla argumenten i cirkeln är ekvivalenta, det vill säga antingen är alla sanna eller så är alla falska.)

• Antag att Gud finns. Någon måste ha skapat alla livsformer, eftersom det är osannolikt att de skapat sig själva, vilket då måste vara Gud. Alltså finns Gud.
• Antag att ingen gud finns. Då måste ha alla livsformer bildats på egen hand, som vetenskapen säger. Alltså finns inte en skapande Gud.
• Jorden kommer gå under år XXXX eftersom det står i den här boken. Den här boken är sann eftersom den korrekt anger jordens undergång till år XXXX.
• Definitionen av Gud är att han är allsmäktig. Man kan bara vara allsmäktig om man existerar. Alltså existerar Gud.

Det kan vara intressant att notera att det ges många exempel som tydligt kan härledas till “religiösa” uttalanden.

Viktigt att kunna känna igen cirkelbevis (avsågade grenar) där bara ett av argumenten uttalas, medan de andra argumenten är underförstådda. Jag skall ge några vanliga exempel, med kommentar inom parentes:

• Det finns inga absoluta sanningar! (Utom kanske just detta uttalande då?)
• Du har ingen rätt att föreskriva mej regler! (Hmmm 🙂 är detta den regel du föreskriver mej?)
• Man måste vara tolerant! (Det enda vi inte kan tolerera är intolerans?)
• Det finns ingen Gud och allt elände i Universum är hans fel! (Ateisternas trosbekännlese?)
• “There is [… ] no design, no purpose, no evil and no good, nothing but blind pitiless indifference.” Enligt R. Dawkins. (What is the purpose of such a blindly designed statement?)

Här följer en lista på några vanliga argumentationsfel.

Ett urval av argumentationsfel saxade från Wikipedia:
 
Önsketänkande Fallasin önsketänkande begås när man hävdar att ett påstående är sant eller falskt därför att det är önskvärt att det är sant eller falskt. Huruvida det är önskvärt att ett påstående är sant eller falskt säger ingenting om huruvida det är sant eller falskt och saknar därför relevans. Detta förutsatt att man anammar en korrespondensteoretisk sanningssyn.
 
Exempel:
 
A: Menar du verkligen att det finns ett liv efter detta?
 
B: Absolut! För endast om det finns ett liv efter detta kan vi se fram emot att onda människor bestraffas och goda människor belönas efter förtjänst.
 
Martyrargument Känslomässiga argument som pekar på det orättvisa i den andres argument och som syftar till att väcka medkänsla och medhåll från andra debattörer mot den gemensamma fienden.
 
Exempel:
 
Jag tänker inte besvara dina argument eftersom jag blir upprörd och nedslagen över ditt sätt att debattera.
 
Ledande fråga/presupposition/komplex fråga. En fråga som innehåller ett antagande som inte nödvändigtvis stämmer.
 
Exempel:

• Har du slutat slå din fru?
• Är du dum eller spelar du?
• Erkänner du att du stal cykeln?

(Kan även definieras som en fråga där, vare sig du svarar ja eller nej, så svarar du “fel” – även känt som en retorisk rävsax.)
 
Frånvaron av bevis Argumentum ad ignorantiam (argument till okunnigheten), att hävda att frånvaron av bevis är ett motbevis.
 
Exempel:
 
Vetenskapen har inte kunnat bevisa att rymdvarelser inte besöker jorden. Alltså lever rymdvarelserna mitt ibland oss.
 
Halmgubbe En halmgubbe (eng. straw man) är en karikatyr av motståndarens ståndpunkt, som det är lättare att angripa än den verkliga ståndpunkten.
 
Exempel:
 
Kristna debattörer är konservativa och vill alltså totalförbjuda abort, binda kvinnor vid spisen och stänga ner hela samhället på söndagarna.
 
Ytterligare om Halmdocka (halmfigur, halmgubbe), engelska “straw man argument”, är ett retoriskt begrepp, och kan vara antingen en medveten taktik eller en form av argumentationsfel. En halmdocka används särskilt i ett läge då en motståndares verkliga argument kan vara svåra att bemöta rationellt.
 
Halmdockan består i att debattören först bygger en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar mot denna nidbild. De förvrängda argumenten framstår på så sätt som absurda och blir lätta att bemöta. De verkliga argumenten låtsas debattören inte ha hört. Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad den egentligen menar, och hamnar därmed i ett defensivt läge. Halmdockor kan leda till att en debatts fokus fjärmar sig från kärnfrågan. Jfr rävsax.
Fler sätt att skapa en halmdocka

• Att in absurdum förenkla en motståndares argument.
• Att citera en motståndares uttalande utanför dess kontext, främst genom att välja citat som inte är representativa för motståndarens åsikter.
• Att inrikta sig enbart på en dålig försvarare av en ståndpunkt, vederlägga just denna debattörs argument och sedan låtsas som om ståndpunkten i sig är vederlagd/motbevisad.
• Att hitta på en fiktiv person som sedan får representera en grupp personer till vilka debattören är kritisk.

Igen vill jag påvisa att väldigt mycket argumentation på Wikipedia är tendetiös och vinklad. Men det är inte artikelns tema.

Jag vill stanna lite grand vid halmgubbarna. För dessa finns det gott om i debatter. Inte minst på bloggarna. Jag skall ta några exempel. (Jag återger med egna ord.)

Exempel nummer 1

En kommentator på denna blogg uttalade sanningen: “Jag tror inte att man kan bli rättfärdigförklarad på grund av gärningar!”

Jag frågade då: “Nämn minst en person, som kallar sig Kristustrogen, och som säger att man kan bli rättfärdigförklarad genom egen prestation, alltså gärningar.”

Den som byggde denna halmdocka vägrade svara med namn!

Exempel nummer 2

På annan blogg skrev bloggägaren: “Vill du få någon pånyttfödd att bli självcentrerad: Predika att vi ska följa Mose lag!”

En relevant fråga skulle vara: “Vem predikar Mose lag? Ge några namn!”

Men bloggägaren är incommunicado! Så hans uttalanden blir bara “kritiserade av hejarklacken”.

Exempel nummer 3

Samme bloggägare skrev: “Att säga att Mose lag gäller med full kraft anser jag är att omintetgöra Jesu verk. För gäller Mose lag har inte heller Jesus dött på korset. Men nu fullbordade Herren lagen och friköpte oss från den. Kristi lag är så mycket kraftfullare än Mose lag.”

Men denna halmgubbe funkar bara eftersom bloggägaren i fråga klassade de dubbla kärleksbudet som “summan av Mose lag”. *

Visserligen har hejarklacken försökt förneka detta, men uttalandet finns i skrift, av honom själv, på två andra bloggar.

Ser du falsariet? Först klassar man det dubbla kärleksbudet som Mose lag. Sedan kallar man alla som anser att Kristi bud = bland annat det dubbla kärleksbudet, gäller för “omintetgörare av Jesu verk”.

* Not: Skulle jag (och andra) ha misuppfattat uttalandet om det dubbla kärleksbudet kan kanske bloggägaren själv entydigt bekänna om han anser detta bud vara giltigt eller avskaffat.

Exempel nummer 4

Men halmgubben var inte färdigbyggd än. Följande lades till som slutkläm på en 10 kilometer lång bloggpost:

“Undersök noga i Skriften när någon hävdar att troende är befallda att hålla Mose lag och som går till Johannes brev för att bevisa sin poäng, därför att oavsett om de vet det eller ej så tvingar de in en innebörd i texten som Johannes aldrig avsett.”

Och igen blir frågan: “Vem predikar Mose lag? Ge några namn!”

Men bloggägaren är incommunicado! Så hans uttalanden blir bara “kritiserade av hejarklacken”.

Detta får räcka som halmgubbe-exempel.

Till sist tar vi ett svårt ord (som man brukar säga):

Wikipediacitat:
 
Epistemologi eller kunskapsteori är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme, “kunskap”, “lärande” och logia, “lära”, av logos, “ord”. Med “kunskap” menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen “A vet att p” där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.

Kanske en text som man behöver läsa ett par gånger innan poletten faller. Men i princip talar den om olika sorters kunskap.

1. Propositionell kunskap som handlar om en personlig övertygelse.
2. Färdighet som t.ex. att kunna simma, eller läsa etc.
3. Erfarenhet i form av att känna en person eller en plats.

Och nu är vi tillbaka vid det som jag tog upp i början på artikelserien, nämligen “kognition”.

Avslutningsvis vill jag berätta en vits:

Besökaren till en inriktning för psykiskt störda hade ett samtal med överläkaren på kliniken.

Överläkaren: Tro mej, bara psykist störda är absolut säkra på sin sak!

Besökaren: Är ni alldeles säker på detta?

Överläkaren: Utan minsta tvivel!

Sela!

Om du är helt säker på att du vet vad du tror, samtidigt som du tror att du vet vad du vet, ja då finns det givetvis ingen anledning att ifrågasätta detta. 🙂 Eller hur?

Då kan du lungt stänga både ögonen och öronen och ägna resten av livet att proklamera:

Så är det ju!

/Kjell

Views: 94