Den femte delan av Sven Reichmanns artikel om “Kyrkan och Torah” finns nu att ladda hem hos Tidskriften Shalom över Israel.
Artikeln heter Efraimiterna.
Ja kära nå’n!
Det blir väl ungefär allt man kan skriva som recension till denna artikel.
Hur kan folk falla för sådana läror?
Jag hajjar noll!
Några citat ur Svens artikel:
Många rotsökare påstår att Israels stammar sökte sig västerut. De förlorade då omskärelsen och allt annat som hör till den hebreiska identiteten.
Till sist skall de ha hamnat i England för att sedan genom det brittiska imperialismen befolka USA, Australien, Kanada, Nya Zeeland, delar av Afrika etc.
Därmed skulle de ändå inte vara helt förlorade. Eftersom deras ättlingar är barn till Abraham påstås de ha en lätthet för att komma till tro på Abrahams Gud som andra folkstammar inte har.
Därför skulle vi västerländska, kristna hedningar vara (eller kunna vara) en ofantlig rest av Nordrikets tio stammar. Olika förkunnare ger givetvis olika bud.
Se upp så att du inte låter dig förföras till en lära som bara är spekulation! Vi kristna är barn till Abraham genom tron på Kristus. Kyrkan är däremot inte Israel i någon som helst etnisk mening
Ja kära nå’n!
Hur kan folk falla för sådana läror?
Jag hajjar noll!
/Kjell
De tidigare delarna finner du här:
Kyrkan och Torah del 4 preview
Views: 48
Det här hörde jag talas om för kanske fem-sex år sedan. Det var i ett sammanhang jag var med i där det fanns en person som då tydligen ägnade sig åt någon typ av forskning i detta. Bl.a. utgick personen från orts- och platsnamn och menade på att namnen kunde härledas till de förlorade stammarnas namn. Det var tydligen känt att denne person höll på med den här forskningen så några som lyssnat på ett föredrag av denne ställde frågor om de förlorade stammarna. Det lät väldigt intressant tyckte jag, och hade inte Herren stoppat mig, hade jag nog själv fördjupat mig i det där vilsna. Det jag minns, och som nu ger mig obehagskänslor, var att frågeställarna hade något lystet över sig. Vad målet var, som i alla fall jag uppfattade, var att vara något, få göra sig ett namn. Och det känner vi igen från Guds Ord, eller hur. Så nej, det är inte konstigt att en del går på detta. För den som ännu inte lagt ner sina egna ambitioner är det här en av alla vägar till att bli något i världens ögon.
När jag idag tänker på den där händelsen är jag så tacksam att Herren stoppade mig. Det behövdes en tvärbromsning som tog rejält ont, men det var absolut nödvändigt!
Jag var engagerad i det sammanhanget under en tid. Nu har jag lämnat det helt. Det jag kan se idag är att den rörelsen är en del av enhetssträvan, och antagligen kommer att knyta an till t.ex. hrm. Tiden får utvisa.
MS (Reply)
MS,
Jag läste något liknande för några år sedan.
En person som utan att rodna menade att Dan’s stam bosatte sig i Dan-mark.
Men jag trodde att det var ett skämt eller något som bara en enstaka person kunde virra ihop.
Jag kände för länge sedan en person som menade att namnet Adam var en för kortning för “Av damm” eftersom Gud skapade honom av jordens stoft.
Och när Av-damm vaknade upp ur sömnen och såg världens vackraste kvinna sade han “Hä! Va?” som sedan blev “Häva” eller numera “Eva”.
/Kjell
Kjell (Reply)
”Jag kände för länge sedan en person som menade att namnet Adam var en för kortning för “Av damm” eftersom Gud skapade honom av jordens stoft.
Och när Av-damm vaknade upp ur sömnen och såg världens vackraste kvinna sade han “Hä! Va?” som sedan blev “Häva” eller numera “Eva”. “
Källan är några hundra år gammal:
Title, Olof von Dalins Vitterhetsarbeten, i bunden och obunden skrif-art, Volume 5 . Author, Olof von Dalin. Publisher, Stolpe, 1767. Length, 524 pages …:
”Själva Adams namn är ren svenska: Adam var ju skapad av jord, av stoft? Det är ju Af dam(m): när man från Afdam tager bort F, så blir det Adam. Eva är ock ren svenska: när mannen vaknade… och fick se sin Skönhet framför sig i all sin fägring… utan så mycket som en solfjäder, är det ju naturligt att han förundrade sig och sade he! vad? Och av de två orden blir ju strax Eva.”
Det var ”Olof von Dalins parodi på Olof Rudbecks och rudbeckianernas försök att förklara gamla utländska ord och namn som förvrängningar av svenska för att därmed stödja sin åsikt att Skandinavien varit mänsklighetens urhem” (Pelle Holm: ”Bevingade ord”).
Tachbulah (Reply)
Tachbulah skrev: “Källan är några hundra år gammal”
Det visste jag inte. Men kanske visste den 50-årige ingenjörn på min första arbetsplats det.
Han presenterade det faktiskt på ett sätt så jag trodde han menade allvar med dessa galenskaper.
/Kjell
Kjell (Reply)
Det mesta av kritiken som Reichmann framför är befogad. Det finns ett virrvarr av olika efraim-utläggningar. Den kanske mest spekulära är är s k British Israelism som menar att engelsmännen är de sanna israeliterna. B´rit ish (hebreiska) = förbunds-människa. 🙂
Men det finns det som är sunt när det gäller Efraim och Juda. Läs Hosea kap 1 och Hesekiel som talar om ett återförenande av de två stavarna. Det kommer nog inte förrän Messias kommer. Paulus skriver också att när hedningarna i fulltalig skara kommit in, så blir hela Israel frälst, Rom 11:25-26. Det kan man fundera över.
Var välsignade kära vänner!
SÅ
SÅ (Reply)
Jag tror inte att vare sig Sven eller de flesta andra har problem med den sunda biten.
Det många av oss, däremot, har problem med är det mer eller mindre subtila tvånget som så gott som alltid finns med i förkunnelsen.
En del gör det mycket subtilt. Andra är öppnare och mera rakt på sak, som till exempel du själv.
Du deklarerar ju öppet din övertygelse att den som inte firar Sabbat och Herrens Moadim är ett olydigt barn.
Andra gör det mer smygande. Men underförstått blir det kännbart att om man inte håller mötestiderna och om man inte fixar sin diet så hamnar man i B-laget och kvalificerar “kanske” inte för frälsningens alla välsignelser.
Och, förstår du, eftersom jag själv var en elitkristen högmodig pingst-farisé, är just detta A-lags, B-lags, koncept något jag skyr som ett bränt barn skyr elden.
Alla frälsta är lika frälsta, men en del frälsta är frälstare än andra frälsta!
Det gäller alla sammanhang som dylikt elit-tänkande finns med i. Och det finns i de allra flesta sammanhang.
/Kjell
Kjell (Reply)