I bloggsfären finns det ett antal personer som säger sig kunna läsa Bibeln utan att tolka den.
De menar att de som tolkar är ute efter att förvränga.
Nu är det faktiskt så att man inte kan förstå någonting, varken text eller data, utan att tolka.
Så även dessa som berömmer sig av att “läsa precis som det står” tolkar faktiskt det de läser.
I bloggarnas kommentarer citerar de ofta en hel radda texter ur Biben, utan att ange precis hur de tolkar dessa verser.
Logiskt, för de inser ju inte att de tolkar.
Men faktum är att vi alla tolkar det vi läser och i våra tolkningar finns det en stor portion egna tankar.
Tack och lov får vi räkna med Den Helige Andes hjälp och ledning vid tolkandet. Om vi har lagt våra liv i Herrens händer.
Annars kan det gå otroligt galet.
För att illustrera detta citerar jag Markus 16:9-20:
Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur. Hon gick och berättade det för dem som hade varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. Men när de hörde att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.
Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.
Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden.
Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.
Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.”
Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida.
Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.
Det finns två anledningar till att jag citerar just detta stycke.
Den första anledningen är Mack Wolford, som kallade sig “pingstpastor” och var världskänd genom media som National Geographic World etc. dog efter att ha blivit biten av en av sina ormar. Dagen rapporterar om detta: “Ormpastorn” dog efter bett .
En engelskspråkig artikel med många bilder finner du här: Serpent-handling pastor dies hours after he’s bitten by a RATTLESNAKE – nearly 30 years after his father died the same way.
Denne “pingstpastor” tolkade “de skall ta ormar i händerna” bokstavligt och i enlighet med den tradition som han fick från sin far. Även fadern dog på detta sätt.
Den typ av “tro” som denne “pingstpastor” predikade är inte den tro som Bibeln talar om. Bibeln talar om förtroende, helst utan tecken, och trohet, även när det tar emot. Mack Wolfords “tro” var en köttslig prestation som yttrade sig i ockult handlande.
Den andra anledningen till att jag citerar just Markusevangeliets avslutande verser är att just dessa är kontroversiella. Många menar att de inte tillhör grundtexten utan är en sorts tillägg som någon har gjort där han sammanfattar sin tolkning av evangeliets budskap.
Jag skall genast bekänna att jag hör till dem som tror att den citerade texten inte tillhör grundtexten.
Anledningaran till att jag tror så är:
- Texten generaliserar specialfall och presenterar det som om det var generella saker.
- Tonen, eller vad man skall kalla det, är mycket lik tonen i vissa apokryfiska nytestamentliga skrifter.
Den som har läst Bibeln om och om igen i några decennia kan troligen förstå vad jag menar med detta.
Nu är det faktiskt så att vi kan få hjälp av varandra att tolka rätt (eller i alla fall rättare).
I efesierbrevets tredje kapitel verserna 14-21 läser vi:
Därför böjer jag mina knän för Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn.
Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken.
Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå.
Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen.
Ser du löftet?
Ser du även att det finns villkor?
Tillsammans kan vi hjälpa varandra att förstå (vilket är synonymt med att tolka) bättre.
Men om vi grips av högmod och i egocentricitet fatsnar i ett sektariskt tänkande finns risken att ormens dödliga gift förr eller senare kommer att ta livet ifrån oss.
/Kjell
Views: 30
Orden ur Efesierbrevet har Herren flera gånger talat till mig om. Tyvärr glömmer jag gång på gång bort det. Alltför ofta har jag kört mitt eget race med haverier till följd.
Tack för denna påminnelse! Måtte jag inte glömma bort hur viktigt det är med syskongemenskapen för att “kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå”.
MS (Reply)