Lagen är god – OM!!!

Denna bloggpost kommer att handla om lag, lydnad och lidande. Och givetvis får även nåden vara med i spelet.

1 Tim 1:8,9a “Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa ….”

Jag råkade snubbla på grundtexten till denna text när jag höll på att leta efter andra saker. Och jag upptäckte att det faktiskt inte står “om man brukar den rätt”.

Som så ofta kommer KJV närmare grundtexten med: “But we know that the law is good if a man uses it lawfully, knowing this, that the law is not made for a righteous one, …”

Tyska 1871: “Wir wissen aber, daß das Gesetz gut ist, wenn jemand es gesetzmäßig gebraucht, 9 indem er dies weiß, daß für einen Gerechten das Gesetz nicht bestimmt ist, …”

Textus Receptus: “οιδαμεν δε οτι καλος ο νομος εαν τις αυτω νομιμως χρηται ειδως τουτο οτι δικαιω νομος ου κειται ανομοις …”

En ordagrann översättning skulle bli: “Vi har insett att lagen är mycket bra under förutsättning att någon tillämpar den lagligt”

Det kan vara värt att fundera lite grand på detta.

Det finns åtskilligt med länder där diktatoriala regeringar missbrukar de lagar de har och förvränger dessa så att icke skyldiga kan åtalas och straffas.

Och alla vet att om man har råd att betala en utstuderat slug advokat, som kan förvränga sanningen på ett sätt som gör lögnen trovärdig, så kan man missbruka lagen. Resultatet blir att skyldiga frikänns och den skadade inte får ut sin rätt. Eller till och med skadas ytterligare.

Just texten i 1 Tim 1:8 brukar användas av dem som förespråkar Torah. Så det är viktigt att vi förstår vad Paulus syftar på.

För att förstå det vill jag försöka förstå sammanhanget. Jag citerar de 17 första verserna [och kommenterar i rött mellan hakar]:

Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp, till Timoteus, hans äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Kristus Jesus, vår Herre.
[Paulus inleder med att verifiera sin auktoritet]
 
Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror och befatta sig med myter och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron.
[Det finns saker som gör att man måste förmana]
 
Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro.
[Förmaning och tröst är nära besläktade ord i grundtexten]
 
Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om.
[Om nu detta har något samband med inledningen så torde det betyda att somliga ville uppträda med auktoritet och vara laglärare. Och att de gjorde anspråk på den auktoriteten på grund av deras härkomst.]
 
Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran –
[Så länge man inte bryter mot lagen har den inget att säga till om]
 
detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig.
[Paulus understryker igen sin auktoritet]
 
Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde.
[Vi älskar därför att han först har älskat oss. (1 Joh. 4:19)]
 
Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare – och bland dem är jag den störste.
[Resultat: förtroende och trohet – kärlek]
 
Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv.
[Nåden uppenbarar sig som barmhärtighet och tålamod, och tar inte slut när vi ber om frälsning]
 
Evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, honom vare ära och pris i evigheters evighet, amen.

Timoteus befann sig i Turkiet, i staden Efesus.

Breven till Timoteus och Titus härrör från den sista perioden i Paulus liv. Första brevet till Timoteus och brevet till Titus är från tiden mellan hans första och andra fångenskap i Rom. Vi har i dessa brev, de s k pastoralbreven, en källa som ger oss kännedom om Paulus sista levnadsår. Första brevet till Timoteus är skrivet från Makedonien (1:3), det andra från fängelset i Rom (2 Tim 1:17). Aposteln, som där behandlas som förbrytare (2 Tim 2:9), väntar sig nu döden (2 Tim 4:6f).

Det är definitivt inte oväsentligt att ta med detta i beräkningen när vi vill förstå kärnan av den citerade texten. Paulus var fånge, enligt den gällande “lagen”, men han var oskyldig. Alltså fel användning av lagen.

Innan jag går vidare vill jag citera ytterligare några texter.

Matteus 26:57-68:

De som hade gripit Jesus, förde honom till översteprästen Kajfas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. Petrus följde Jesus på avstånd fram till översteprästens gård. Där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se hur det skulle sluta.
 
Översteprästerna och hela Stora rådet sökte nu skaffa fram något falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden. Men de fann inget, trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist kom det fram två män som sade: “Han har sagt att han kan bryta ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar.”
 
Då reste sig översteprästen och frågade honom: “Svarar du inget på det som dessa vittnar mot dig?” Men Jesus teg.
 
Då sade översteprästen till honom: “Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.”
 
Jesus sade till honom: “Du själv sade det. Men jag säger er: Härefter skall ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.”
 
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: “Han har hädat. Behöver vi några fler vittnen? Se, ni har nu hört hädelsen.
 
Vad anser ni?” De svarade: “Han är skyldig till döden.”
 

Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra gav honom piskrapp och ropade: “Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?”

Visst ansåg de närvarande att de “stod på lagen”. Men det gjorde de inte! De bokstavligen trampade “lagen” under sina fötter. Detta var inte “ett rätt brukande av lagen” eller ett lagligt brukande av lagen.

De hade på förhand bestämt sig för hur domen skulle se ut.

Hädade Jesus?

Om han talade sanning var det ju ingen hädelse.

Men översteprästen och hans mobb hade redan uttalat en dom i sitt inre. Och vad som än skedde ville de inte tillämpa lagen på ett lagligt sätt.

Nästa text kommer ur Apostlagärningarnas nionde kapitel, verserna 10-16:

I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: “Ananias!” Han svarade: “Här är jag, Herre.” Herren sade till honom: “Bege dig till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas hus efter en man som heter Saulus och är från Tarsus, ty se, han ber. Och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga händerna på honom för att han skall se igen.”
 
Då svarade Ananias: “Herre, jag har hört av många hur mycket ont den mannen har gjort mot dina heliga i Jerusalem. Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn.”
 
Men Herren sade till honom: “Gå! Han är ett redskap som jag utvalt för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och inför Israels barn. Och jag skall själv visa honom, hur mycket han måste lida för mitt namns skull.”

I denna text vill jag framför allt peka på det profetord som uttalas. Herren uppenbarade att Paulus skulle få lida mycket på grund av sin bekännelse, och sitt val att tjäna Herren istället för myndigheterna och sitt eget jag.

Till sist texten ur Hebreerbrevets femte kapitel, verserna 7-14. Den handlar om Jesus:

Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
 
Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom sitt lidande.
 
Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.
 
Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Lägg märke till att det står “Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom sitt lidande“. Det står inte fastän han senare blev upphöjd till att kallas Guds Son.

Och hör (eller läs) och häpna! Han fick lära sig lydnad genom lidandet.

Får jag bli lite spekulativ?

Vi vet inte vem (eller vilka) som författade Hebreerbrevet, men jag skulle inte alls bli förvånad om det är resultatet av ett samarbete mellan Paulus, Jakob, Judas och kanske Petrus. Inte heller skulle jag bli förvånad om det faktiskt skrevs på deras modersmål, och det vi har tillgång till på Koine-grekiska är en översättning.

Brevet innehåller troligen uppenbarelser som ännu inte har blivit synliga och som kommer att bli synliga när Judarna upptäcker vem Jesus är.

Det blir en stor uppenbarelse även för oss hednakristna.

Slut på spekulationen.

Missa nu inte denna väsentliga bit i den citerade texten:

Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek. Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet.

Ja, sannerligen!

Undervisningen om rättfärdighet missförstås och missbrukas på alla sätt och vis. Även idag.

Men nu tillbaka till Paulus skriverier till Timoteus och förståelsen av hans uttalande:

Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa ….

Paulus satt fängslad. Han var anklagad på falska grunder. Lagen var visserligen god, men den tillämpades fel i hans fall.

Om texten tas ur sitt sammanhang för att understödja införandet av lagiskhet, ja, då missbrukas texten.

Vi alla är ense om att “lagiskhet” inte är bra. Men vi har ganska stora meningsskillnader om vad lagiskhet är för något.

Jag tror att lagiskhet står i relation till krav.

I den lilla boken “Childrens Letters to God” finns det ett fantastsikt exempel. En liten pojke som skriver till Gud: “Dear God, O.K. I kept my half of the deal! Were is the bike?” undertecknat Bert.

Med den “definitionen” blir trosrörelsens villoläror att man skall “stå på något av Guds löften och kräva bönesvar” exempel på lagiskhet.

Man kan se det på frukten hos dem som praktiserar denna villa. Förtoendet för Gud utbyts mot förtroende för sig själva och andra människor. Detta är ett typiskt exempel på fel, eller olagligt (felaktigt) tillämpande av lagen.

I Fil. 4:6 står det hur petitiv bön bör se ut: “Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse.”

Inget om krav där inte. “Tacksägelse” handlar inte om munväder och slugt formulerade krav. Tacksägelse är en frukt av tacksamhet. Och tacksamhet kan man inte fejka, vare sig för Gud eller sig själv. Bara för andra, och till en tid.

Men det kan vara mindre tydligt att det handlar om krav. Om man nämligen gör goda gärningar och vinnlägger sig om att sköta sig för att “förtjäna” nåd, förlåtelse, kärlek eller vad det vara månde.

Alla dessa saker som har med Kärleken att göra kan bara tas emot i förtroende. De kan varken förtjänas eller avkrävas.

Men sedan finns det ju inget som hindrar att man besvarar Kärleken med trohet och tacksamhet!

Detta är en rätt användning av lagen.

Summan av detta blir den, att om någon presenterar 1 Tim. 1:8 så att det handlar om krav, finns det anledning att vara försiktig.

Missa nu inte avsikten med denna bloggpost bara för att den är lite lång.

I en följande artikel vill jag försöka visa på texter i NT som handlar om att följa bud.

Här får det vara tillräckligt som avslutning att citera Johannes 14:21 “Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.

Evangelium om lag, lydnad och lidande är sannerligen ingen mjölkmat.

/Kjell

Views: 49

38 thoughts on “Lagen är god – OM!!!”

  1. En kryptisk kommentar eller rättare sagt en gåta:

    ”Crazy grace”- gänget sjunger inte ”Amazing grace”. Vet du varför?

    /Bent

        (Reply)

  2. Kjell
    Du skriver om tydlighet på en annan av dina trådar i disk me MTC. Om jag ska vara ärlig tycker jag inte att du är så tydlig själv i ovanstående inlägg. Kan du för tydlighets skull svara på frågan; menar du att troende kristna ska leva efter lagens bud i nya förbundets tid eller inte, ja eller nej?

    Du citerar 1 Tim 1:7-11 ovan ett antal ggr men du verkar delvis ha missat vad Paulus vill säga:

    De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om. Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran – detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig

    D v s att bruka lagen rätt är att tillämpa den för att överbevisa människor som ännu inte kommit till tro om synd etc, se Rom 3:19-20 men även dess borgerliga funktion att hämma ogudaktigheten i samhället.

    Paulus säger här explicit att lagen inte är till för rättfärdiga enligt det evangelium som anförtrotts honom. Vilka är det som är rättfärdiga enligt evangelium? Jo det som tror på Jesus. M a o är lagen inte till för troende och rättfärdiggjorda.

        (Reply)

  3. Christian,

    Kommer att svara i god email-stil. Citaten från din kommentar kursiverade.

    D v s att bruka lagen rätt är att tillämpa den för att överbevisa människor som ännu inte kommit till tro om synd etc, se Rom 3:19-20 men även dess borgerliga funktion att hämma ogudaktigheten i samhället.

    Ser okay ut, med en reservering. Du skriver: “som ännu inte kommit till tro om synd“.

    Borde det inte stå: “som ännu inte kommit till tro”? Alltså utan tillägget: “om synd”.

    Och en liten fundering.

    Eftersom Guds lag ger kännedom om synden är det väl inte meningen att man skall glömma den kunskapen så fort man blir frälst?

    Paulus säger här explicit att lagen inte är till för rättfärdiga enligt det evangelium som anförtrotts honom. Vilka är det som är rättfärdiga enligt evangelium? Jo det som tror på Jesus. M a o är lagen inte till för troende och rättfärdiggjorda.

    Menar du att den som en gång tagit emot frälsningen är rättfärdig, och förblir rättfärdig, oavset var han tar sig före med?

    Vad gör du då med alla uppmaningar till bättring, omvändelse, sluta ljuga och stjäla, etc?

    Dessa uppmaningar är riktade till dem som tagit emot frälsningen.

    Eller hyllar du läran “en gång frälst alltid frälst”?

    Kan du för tydlighets skull svara på frågan; menar du att troende kristna ska leva efter lagens bud i nya förbundets tid eller inte, ja eller nej?

    Om du med “lagens bud” menar Guds eviga oföränderliga lag så är svaret Ja.

    Men om du inkluderar de avtal, som vanligtvis brukar kallas Mose lag, och är kontraktuella avtal i det gamla förbundet så är svaret Nej.

    Och jag tror på Jeus egna ord att det dubbla kärleksbudet är en bra sammanfattning av Guds lag, eller om du hellre vill kalla den Kristi lag.

    Att “lagen inte gäller för rättfärdiga” anser jag vara en tvetydig formulering. Det är givet att lagen, som handlar om överträdelser, inte kan tillämpas på någon som är rättfärdig, alltså utan överträdelser.

    Men laglydighet kan aldrig utplåna Synden och inte heller sona skulden. Hur många pensionärer måste man hjälpa över gatan för att sona ett snattat äpple? (Eller otukt, eller ett mord.)

    Därför är frälsningens rättfärdiggörelse absolut nödvändig.

    Och sedan, som tydligt anges i den föregående bloggposten:

    Lagen föreskriver ju, att människan skall göra kärlekens gärningar, och hyckleriets gärningar infinner sig automatiskt, när man försöker att göra dessa gärningar utan att ha kärleken som drivfjäder i sitt hjärta.

    Frälsningen, rättfärdiggörelsen, kan bara ske av nåd, utan förtjänst. Och utan hjärtbyte blir goda gärningar hyckleri om de görs för att ge skenet av rättfärdighet.

    1 Joh. 1:6-10

    Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.

    Hur vill du kunna bekänna dina synder om du inte har kännedom om Guds lag?

    /Kjell

        (Reply)

  4. Kjell,

    Det saknades några komma: D v s att bruka lagen rätt är att tillämpa den, för att överbevisa människor, som ännu inte kommit till tro, om synd. Detta lagens syfte beskrivs i Rom 3:19-20 Men vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun skall stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud. Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd. Lagen ger insikt om synd. Människor som ännu inte kommit till tro och förtröstar på sig själva och sig egen förträfflighet överbevisas av lagen om synd. Det framgår även tydligt av 1 Tim 1:7-11 att lagen inte är till för rättfärdiga, d v s genom tro eftersom det inte finns några andra rättfädiga, inte en enda säger bibeln, utan lagen är för laglösa och ogudaktiga, d v s sammanfattningsvis för människor som inte har kommit till tro.

    Ja frälsningen är egentligen inte beroende av våra prestationer. Om vi förblir i tro på Jesus är vi rättfärdiga inför Gud. Däremot leder rättfärdiggörelsen/pånyttfödelsen till ett m e m helgat liv, d v s som en konsekvens av denna och att dHA tagit sin boning i oss. Han gör skillnaden. Se t ex Rom kap 6, Gal kap 5.

    Det är inte lagen som helgar oss utan Anden. Tvärtom säger Paulus:
    Rom 7:4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. Vi har alltså blivit dödade från lagen. Ganska starkt uttryckt om du frågar mig. D v s som jag tolkar det; vi ska inte ha något med den att göra ö h t. Varför har vi då blivit dödade från lagen? Jo för att vi ska bära frukt åt Gud. Lever vi under lagen kan vi alltså inte bära frukt åt Gud. Vi måste bli dödade från den för att kunna det.

    Paulus säger något liknande i Rom 7:6 Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst. Vår tjänst är nu inte bokstavens gamla tjänst, d v s lagens, utan vi står nu i Andens nya tjänst. Vi lever efter Anden och vandrar i Anden. Vi frågar oss inte ängsligt får jag göra det här eller det här, får jag inte göra det här etc utan vi låter oss ledas av Honom. En pånyttfödd kristen behöver alltså inte lagen för att övertygas om att han inte ska mörda, stjäla etc.

    Paulus säger vidare på samma tema: Gal 2:19 Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Vi har dött bort från lagen, för att vi ska leva för Gud. D v s om vi inte där bort från den lever vi inte för Gud och tvärtom först när vi dör bort från lagen kan vi leva för Gud. Den som är död från lagen lever alltså inte för lagen utan för Gud. Han har Gud och hans kärlek i tankarna inte lagens bud och förbud.

        (Reply)

  5. Christian,

    Bra! Då skall jag ta ett par citat ur den bloggposten.

    Däremot så kan man uppenbarligen enligt Bibeln avfalla från tron, t ex om man framhärdar i medveten synd eller om man tar aktivt avstånd från tron.
     
    Tror vi på Jesus, så kan vi alltså vara trygga i vår frälsningsvisshet. Däremot om vi aktivt tar avstånd från tron på Jesus eller om vi inte vill göra upp med medveten synd etc, så kan detta enligt Skriften resultera i ett avfall från tron, som med andra ord kan medföra att vi förlorar frälsningen.

    Jag håller givetvis med om detta, men den senare tiden har det uppstått diskussioner som gör att man måste vara ännu tydligare.

    För att undvika missförstånd måste man konkret kunna definiera följande två begrepp;

    1. synd
    2. tron på Jesus

    Jag har i den senaste tidens bloggposter försökt göra detta.

    Som följd av detta anses jag av somliga “tala med kluven tunga”, “inte vara en broder”, “vara någon man måste ta avstånd ifrån”, etc. ad nauseum.

    Därför vore det intressant att få ta del av dina definitioner av dessa begrepp.

    /Kjell

        (Reply)

  6. Kjell,

    Det är dock inte synden i sig själv som gör att man kan förlora frälsningen. Den är alltid genom tro på Kristus av nåd. Däremot kan synden leda till förhärdelse så att man tappar tron om man framhärdar i medveten och obekänd synd. Det är viktigt att göra denna distinktion. Synderna kan inte skilja oss från Gud däremot otron. Om synderna gjorde det skulle vi ju hela tiden behöva bli frälsta på nytt, om och om igen. Vi ramlar ju inte ur nåden för syndernas skull. Vi är rättfärdiggjorda genom tro genom en endas lydnad. Annars skulle det inte heta:

    Rom 5:1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet.

    Om våra synder gjorde att vi föll ur nåden skulle det inte heta att vi står i nåden. Vi skulle då aldrig kunna ha någon förvissning om frälsningen eftersom vi syndar varje dag. Nej nu heter det 1 Joh 5:14 Detta skriver jag till er för att ni skall veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn. (OBS inte Paulus…) Hur skulle vi ananrs kunna veta att vi har evigt liv?

        (Reply)

  7. Kjell: Ännu en intressant bloggpost, speciellt iaktagelsen om “brukas rätt” och exemplet med stora rådet och det falska vittnesbördet där den inte brukades rätt (tillämpar den lagligt). Tack.

    Christian,

    “Nej jag hyllar givetvis inte läran en gång frälst alltid frälst, tvärtom har jag vid flera tilfällen gått emot den offentligt. ”

    Christian: Jag säger absolut inte detta för att retas utan därför att jag grubblat på det under några dagar nu: Din muns bekännelse är här att du inte tror på läran en gång frälst, alltid frälst.

    Men i nästa stund ger du intrycket av att praktisera detta i din tillämpning av lagen. Jag får känslan av att anledningen till att både Kjell och andra, inklusive undertecknad, går runt i cirklar med dig kring frågan om lagen är att du tillämpar lagen som de gamla engångskamerorna och andra såsom en dyrbar systemkamera.

    Tycker Kjell lyfter fram problematiken med detta resonemang på ett tydligt sätt med;

    “Vad gör du då med alla uppmaningar till bättring, omvändelse, sluta ljuga och stjäla, etc?

    Dessa uppmaningar är riktade till dem som tagit emot frälsningen.”

    Lagen pekar på vår synd och vårt behov av Messias.

    Slutar den göra det efter det att vi börjat vår vandring med Honom?

    mvh
    D

        (Reply)

  8. P.s.

    Kjell:

    Du efterlyste tydlighet i annan post (Christian påminde mig om detta i sin kommentar). Vad gör vi då när vi upptäcker att en fråga är så mycket större än vi ursprungligen fått för oss?

    Sade senast här om dagen till min fru att fraserna “lag och nåd” har för många av oss som vuxit upp i frikyrkan varit något vi egentligen aldrig till fullo förstått.

    Trots att jag varit aktiv i församlingsarbete sedan barnsben, arbetat som allt i från lovsångsledare, ungdomspastor till andrepastor, har jag personligen inte riktigt greppat detta tunga ämne.

    Jag har bråkat med ett antal kommentatorer på aletheia (inklusive Christian) under flera år nu. Kanske skulle nedan bibelord vissa gånger kunnats appliceras på mig:

    “De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om.”

    Jag har sedan några månader tillbaka jobbat mer på denna fråga än under hela min tid som frälst. Vad kommer jag då fram till?

    – Ju mer jag gräver i Ordet – ju mer förstår jag hur LITE jag egentligen fattat och hur många missförstånd jag fått med mig i bagaget genom kyrkotraditioner som inte stämmer med Guds Ord.

    Om du tycker jag i något avseende är otydligt är jag hemskt ledsen men jag kan ju inte vara tydlig i en fråga som jag ännu inte arbetat mig igenom?

    mvh
    D

        (Reply)

  9. MTC
    Jag återkommer även till dina frågor här och på din blogg, har inte tid nu. Någonstans måste man ju börja…

    Delvis får du nog svar om du läser vad jag skrivit här till Kjell på denna och föregående tråd.

    Får dock säga att det är väldigt märkligt att ni som gamla kristna har missat något som Paulus är så tydlig med, att vi inte står under lagen utan under nåden, att vi är dödade från den etc. Citerar mitt en del av mitt svar til Kjell ovan. Om vi är dödade från lagen hur skulle vi då kunna ha något med den att göra?

    Det är inte lagen som helgar oss utan Anden. Tvärtom säger Paulus:
    Rom 7:4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud.
    Vi har alltså blivit dödade från lagen. Ganska starkt uttryckt om du frågar mig. D v s som jag tolkar det; vi ska inte ha något med den att göra ö h t. Varför har vi då blivit dödade från lagen? Jo för att vi ska bära frukt åt Gud. Lever vi under lagen kan vi alltså inte bära frukt åt Gud. Vi måste bli dödade från den för att kunna det.

    Paulus säger något liknande i Rom 7:6
    Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.
    Vår tjänst är nu inte bokstavens gamla tjänst, d v s lagens, utan vi står nu i Andens nya tjänst. Vi lever efter Anden och vandrar i Anden. Vi frågar oss inte ängsligt får jag göra det här eller det här, får jag inte göra det här etc utan vi låter oss ledas av Honom. En pånyttfödd kristen behöver alltså inte lagen för att övertygas om att han inte ska mörda, stjäla etc.

    Paulus säger vidare på samma tema: Gal 2:19
    Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud.
    Vi har dött bort från lagen, för att vi ska leva för Gud. D v s om vi inte där bort från den lever vi inte för Gud och tvärtom först när vi dör bort från lagen kan vi leva för Gud. Den som är död från lagen lever alltså inte för lagen utan för Gud. Han har Gud och hans kärlek i tankarna inte lagens bud och förbud.

    Dessutom om man läser hela sammanhanget i Gal 2 så blir det ännu tydligare vad Paulus menar i 2:19 Men om vi genom att söka rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens tjänst? Nej, och åter nej! Men om jag bygger upp igen det som jag har rivit ner, då står jag där som en överträdare. Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud Vad är det som han har rivit ner och som riskerar att byggas upp igen. Jo livet efter lagen som man riskerade att falla tillbala i efter Petrus snedsprång tidigare i kapitlet. Går vi tillbaka och börjar syssla med lagen och dess bud bygger vi upp den igen och står då som överträdare eftersom lagen överbevisar om synd. Vi blir då syndare och vi gör Kristus till en syndatjänare. Vad är då Paulus svar Nej, och åter nej!… Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud.

        (Reply)

  10. Daniel skrev: “Sade senast här om dagen till min fru att fraserna “lag och nåd” har för många av oss som vuxit upp i frikyrkan varit något vi egentligen aldrig till fullo förstått.”

    Ja det var väl det jag försökte belysa med artikeln Mantror och tomma ord.

    Du skrev: “Ju mer jag gräver i Ordet – ju mer förstår jag hur LITE jag egentligen fattat”.

    Just detta är en gemensam upplevelse för dem som söker och inte vilar på en slags stolthet över vad de redan funnit.

    Helt faktiskt har ju ingen av oss ens en promille kunskap om allt som finns att veta och kunna.

    Jag försökte belysa detta i en bloggpost om Hjärta, Själ, Kraft och Förstånd. Se särsklit bilden under punkt 5.

    Du skrev: “Om du tycker jag i något avseende är otydligt är jag hemskt ledsen men jag kan ju inte vara tydlig i en fråga som jag ännu inte arbetat mig igenom?”

    Om du därmed menar att du inte kan prestera en heltäckande teologiskt förklaring så är allt i sin ordning.

    Men om du därmed menar att du inte kan deklarera det du kommit fram till, eller inte deklarera i vilken riktning du går, håller jag inte med.

    Jag tror att man alltid måste vara villig och beredd att “avlägga räkenskap” för sin tro.

    Och andra måste vara villiga att acceptera ett dylikt vittnesbörd. Villiga att ge sitt bidrag utan att fördöma.

    /Kjell

        (Reply)

  11. Daniel,
    Ödmjuk och hedervärd inställning (låter det som i a f… 🙂 )

    Daniel,
    Förstår inte problemet. Man kan avfalla vilket i så fall förutsätter att man slutar att tro på Jesus: Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Så länge vi tror är vi rättfärdiggjorda och har frid med Gud och evigt liv.
    Rom 5:1-2, Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet.
    Rom 5:9-11 När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade.
    Rom 5:19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.
    1 Joh 5:13, Detta skriver jag till er för att ni skall veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn.
    Etc etc.

    Uppmaningarna siktar på vår helgelse, att vi ska leva värdigt den kallelse till himlen vi fått. Vi lever inte hur vi vill längre. Vi tillhör inte oss själva utan honom som har köpt oss med sitt blod. Vi omformas till hans sons avbilder etc
    Rom 8:29 Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder.

    Helgelsen är dock inte lagens uppgift, den kan f ö inte åstadkomma den utan det är Andens verk: 1 Kor 6:11 …Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande

    Hjärtats omvändelse och lydnad till Gud är alltså något som lagen aldrig kan åstadkomma. Rom 8:2-3 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden

    Rom 2:29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven (LAGEN) En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud Det är alltså Anden som åstadkommer hjärtats omskärelse och inte lagen. Nu lever vi inte för lagen och för att få beröm för våra gärningar d v s egenförtjänst utan för Gud och för att behaga honom. All förtjänst, ära och berömmelse är nu utestängd: Rom 3:27-28 Men vad kan vi då berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken regel? Genom gärningarnas? Nej, genom trons regel. Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.

    Lagen kan alltså inte helga oss. Däremot står nat.vis helgelsen, d v s Andens frukt i överensstämmelse med buden inte i strid med dem. Så lagen kan alltså möjligen tjäna som en koll på helgelsen men notera uttrycket ANDENS frukt! D v s inte lagens resultat eller verka utan Andens frukt. Det är Anden som producerar frukten inte lagen eller vi själva.

    Antar att det är vad Paulus vill söga i Gal 5:22-23 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. D v s Andens frukt står i överensstämmelse med lagen men lagen själv kan aldrig åstadkomma detta. Tvärtom uppväcker lagen synden se Rom 7:7-25.

    Än en gång, Paulus säger alltså i Rom 7:4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud.

    Villkoret för att vi ska bära frukt åt Gud, d v s Andens frukt är alltså att vi är döda i förhållande till lagen, som jag ser det att vi inte har något med den att göra, utan lever i barnslig förtröstan på vår Far, som om ingen lag fanns. Ty utan lagen är synden död.

    Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig.

        (Reply)

  12. Christian,

    Frid,

    “Förstår inte problemet. Man kan avfalla vilket i så fall förutsätter att man slutar att tro på Jesus: Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Så länge vi tror är vi rättfärdiggjorda och har frid med Gud och evigt liv.”

    Daniel: Jag talar inte om att sluta tro på Jesus utan att synda fast och medan jag tror. I det att jag faller i synd dömer mig lagen och pekar på Kristus.

    Vi är ju överrens om att definitionen av synd är att bryta mot lagen:
    1 Joh 3:4 Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

    Vidare säger tex Jakob, Herrens broder;

    Jak 2:9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

    Jag tror att alla bibelord du hänvisar till måste ses i sitt sammanhang. D.v.s. majoriteten av Apgs församling var judar och hade vuxit upp med det tunga oket att inte bara följa den skrivna lagen utan den muntliga. Se tex Apg

    Apg 21:20 När de hörde det prisade de Gud och sade: “Du ser, broder, att det finns tiotusentals judar som har kommit till tro, och alla håller de strängt på lagen.

    När Paulus talar om att dö bort från lagen har det att göra med att genom nya förbundet får Guds folk en helt ny relation till lagen. Den bärs inte längre på deras axlar som ett ständigt ok de inte orkar bära utan skrivs på deras hjärtan.

    Profeten Hesekiel avslöjar vad Anden i nya förbundet har för syfte:

    Hes 36:25-27: ”Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”

    Alltså – relationen till Lagen förändras drastiskt men lagen som vägvisare / riktlinje har kvar sin kraft.

    mvh
    D

        (Reply)

  13. Kjell,

    “Men om du därmed menar att du inte kan deklarera det du kommit fram till, eller inte deklarera i vilken riktning du går, håller jag inte med.

    Jag tror att man alltid måste vara villig och beredd att “avlägga räkenskap” för sin tro.”

    Daniel: Ska försöka att redovisa i den takt myntet faller ner….

    mvh
    D

        (Reply)

  14. Daniel,

    Jaha och…? Se vad jag skrev om synden i : kommentaren till Kjell. Synden är egentligen inget problem längre åtminstone inte v g rättfärdiggörelsen men däremot mår vi inte bra av det. Hursomhelst har Lagen ingen rätt att döma mig, som du påstår, så länge jag lever i tro på och i Jesus. Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus. Lagen får gärna överbevisa oss om synd men det påverkar inte vår ställning i Kristus.
    Med detta sagt så ska man givetvis komma ihåg vad Paulus skriver i Rom 6, t ex Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.

    Självklart ska bibelord läsas i sitt sammanhang och v g Apg 21:20 så var det vad som gällde för judar den första tiden före templets fall och i Jerusalem etc. Det har dock aldrig gällt för hedningar. Att detta var något som inte var idealiskt ens för judar framgår ju av vad Paulus sägre till Petrus i Gal 2:14 Men när jag såg att de inte var på rätt väg och inte följde evangeliets sanning, sade jag till Kefas inför alla: “Om du som är jude lever på hedniskt vis och inte på judiskt, varför tvingar du då hedningarna att leva som judar. Att leva på judiskt vis är att leva efter lagen och på hedniskt m a o utan lagen.

    Det är alltså även i detta sammanhang som Paulus sen skriver de ord jag citerar ovan Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Din tolkning av vad Paulus menar med detta ger jag faktiskt inte mycket för, du får ursäkta. Att vi har dött bort från lagen för att vi ska leva för Gud betyder ju inte att vi nu åter ska leva efter lagen utan snarare att vi inte ska ha något med den att göra.

    V g Hes 36 så är det som sagt Anden som producerar frukt i oss och denna frukt står alltså i överensstämelse med lagen. Det är alltså inte lagen som producerar frukten tvärtom säger ju Paulus: Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. För att vi ska kunna bära frukt (som stämmer med lagen) måste vi alltså ha dött bort från lagen. Det kan jag omöjligt tolka som du gör att det skulle betyda att vi återigen skulle börja leva efter och under lagen. Det är ju lagen som väcker synden till liv sägre Paulus i Rom 7.

        (Reply)

  15. Kanske ska tillägga att det faktum att synden objektivt sett inte längre utgör något problem ger oss naturligtvis ingen rätt att synda.
    Rom 5:19-20
    Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer,

    Nåden är så stor och överflödande att man skulle kunna ställa den frågan som en tänkt motståndare gör i Rom 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Svaret är givetvis Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? Nåden ger oss alltså absolut ingen rätt att fortsätta synda.

    Se f ö vad jag skrev på Aletheia

        (Reply)

  16. Christian skrev: “Kanske ska tillägga att det faktum att synden objektivt sett inte längre utgör något problem ger oss naturligtvis ingen rätt att synda.”

    I sådana fall är det väl bra att veta vad som är synd.

    Så endera vet man då ofelbart via direkt påverkan av Den Helige Ande vad som är synd.

    Eller så verifierar man genom att kolla i facit = Bibeln.

    /Kjell

    PS. 1 Joh. 3:4 skulle kanske ordagrannare kunna översättas:

    “Den som syndar praktiserar laglöshet, och synd är laglöshet.”

        (Reply)

  17. Kjell,

    Ni hänger upp er på 1 Joh 3:4, ge mi något annat ställe och ff a något där Paulus talaå det sättet. Det gåveta vad synd är i a
    Paulus nämner inte lagen i sin uppräkning i Gal 5. Han säger först Galaterbrevet 5:13 SFB

    Ni är kallade till frihet (d v s från lagen), bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek.

    Sen säger han Galaterbrevet 5:16-21 SFB

    Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

    Här nämns alltså inte lagen i uppräkningen av köttets gärningar. Tycker du inte det är märkligt sett ur ert perspektiv?

        (Reply)

  18. Det går alltså att veta vad synd och köttets gärningar är änfå utan att känna till buden i o fs.

        (Reply)

  19. Christian skrev: “Här nämns alltså inte lagen i uppräkningen av köttets gärningar. Tycker du inte det är märkligt sett ur ert perspektiv?”

    Utan att vilja såra vare sig dej eller Daniel måste jag nog påpeka att det inte finns något som du kan generalisera till “ert perspektiv”. Men givetvis kan det finnas saker där han och jag har liknande tolkningar, lika väl som det finns saker där du och jag har liknande tolkningar.

    Daniel får alltså svara för sitt perspektiv så skall jag svara för mitt.

    Du skriver att “lagen” inte nämns i uppräkningen av köttets gärningar.

    Ur mitt perspektiv är uppräkningen en mycket bra konkretisering av synder som bryter mot det dubbla kärleksbudet.

    Ur ert perspektiv 🙂 är “lagen” ett abstrakt och avskyvärt monster som förbjuder dej att äta en räkmacka med sallad och majonäs, och föreskriver att du skall tvinga din dotter att gifta sig med ogärningsmannen om hon blir våldtagen.

    Jag talar över huvud taget inte om de förordningar som är specifika för det gamla förbundet.

    Som vanligt kör alla dessa diskussioner ner i diket bara för att Guds eviga bud, förbunds-förordningarna och jurisprudensen klumpas ihop till en enda röra som man kallar “lagen”.

    Om vi inte skiljer, åtminstone på dessa tre, blir det omöjligt att förstå varandra.

    /Kjell

        (Reply)

  20. Christian skrev:

    Synden är egentligen inget problem längre åtminstone inte v g rättfärdiggörelsen men däremot mår vi inte bra av det. Hursomhelst har Lagen ingen rätt att döma mig, som du påstår, så länge jag lever i tro på och i Jesus.

    Ånyo!

    Vill du vara snäll och definiera vad du menar med “lever i tro på och i Jesus”.

    Jag vet bara tre betydelser av ordet “tro”:

    1. Förtroende
    2. Trohet
    3. Försanthållande*

    Om “isolerat försanthållande” skrev Jakob att “demonerna tror så och de darrar av skräck”.

    Om du tror på Jesus, alltså har förtroende för universums Herre, så kan du inte bara strunta i hans bud!

    Samma gäller om du vill vara Honom trogen.

    /Kjell

    * Egentligen faller väl försanthållande under förtroende.

        (Reply)

  21. Tro=1+2+3 kanske man kan säga. Biblisk tro föder på nytt vilket ej isolerat försanthållande gör. Biblisk tro förenar oss med Kristus, Rom 6:3-5.

        (Reply)

  22. Jag hakar givetvis upp mig lite på Christians kommentar; “Synden är egentligen inget problem längre åtminstone inte v g rättfärdiggörelsen men däremot mår vi inte bra av det. Hursomhelst har Lagen ingen rätt att döma mig, som du påstår, så länge jag lever i tro på och i Jesus.”

    – Det är ju inte jag som påstår utan Guds Ord. Jakob, Jesu broder säger ju bl.a. att det är så…

    Jak 2:9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

    Jag kan bara tala för egen del: I mitt liv ser jag just synden som ett STORT problem.

    Även det populära citatet “Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus.” är villkorat.

    mvh
    D

        (Reply)

  23. Daniel,
    Så vad är problemet? Vi syndar ju dagligen och stundligen, i a f gör jag det. Alla håller inte lagen fullkomligt som du… 😉 Om vi blir överbevisade om synd kan vi bekänna den och göra bättring. Har inget problem med det. Synden påverkar dock inte vår ställning i Kristus som rättfärdiggjorda.

    Jesus har som sagt redan tagit itu med synden. Han är vår lydnad, rättfärdighet och helgelse. Jag har ingen egen. Han är allt. Det beror inte på mig utan på Jesus: Rom 5:19, Joh 1:29 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. Se Guds Lamm som borttager världens synd Synden är inte på mig utan på Jesus. Han har tagit bort den. Synden tillräknas inte längre för dem som tror på Jesus och är i honom. Rom 4:8Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.

    Enda villkoret för Rom 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus är att vi är i Jesus. D v s att vi tror på och lever i honom eller hävdar du något annat villkor? Laggärningar kanske? Gör man något annat än tron som villkor för rättfärdiggörelsen, frikännandet etc hamnar man i gärningslära och träldom och det trodde jag inte var det du ville åstadkomma med ditt vurmande för lagen, eller har jag fel? Verkar nästan så när du säger att frikännandet är villkorligt om du nu menar något annat än tron allena.

    Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, 22 en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad. 23 Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.

    Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.

    Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. 6 Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar

    1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet.

    När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.

    Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.

        (Reply)

  24. Daniel,

    Bäst att åter tillägga, som jag nu poängterar ett antal ggr ger oss nåden dock ingen rätt att synda.

    Rättfärdiggörelsen beror inte på vår laglydnad etc utan på Jesus, Rom 5:19. Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. Vi står nu alltså som rättfärdiga genom hans lydnad.

    Lagen kom in för att visa på synden s a s, vilket är vad Paulus säger i nästa vers, Rom 5:20: Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer,

    Så stor är alltså nåden att man rent hypotetiskt skulle kunna ställa den frågan som Paulus låter en tänkt motståndare göra i Rom 6:1: Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda, för att nåden skall bli större? D v s exakt samma tankegång som Enarsson är inne på i inlägget på Aletheia när han säger

    Den logiska konsekvensen av detta är ju i så fall att vi som kristna ska fortsätta att leva i synd.

    Svaret på invändningen från evangeliets motståndare och Enarsson (MTC…?) ges i det följande i kapitel 6 med början i v2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? En pånyttfödd kristen kan inte fortsätta att leva i synden, d v s permanent förbli i den. Varför? vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? 4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans.

    14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte!

    Just det faktum att vi inte längre står under lagen utan under nåden är det som gör att vi inte längre behöver ha synden som herre.

    Paulus säger om frihetetn från lagen i Gal 5:13-14 Ni är kallade till frihet (från LAGEN), bröder. Använd bara inte friheten (från LAGEN), så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. Lagen uppfylls genom att vi vandrar i kärlek inte om vi håller sabbat, omskär oss eller äter kosher etv. Detta är lackmustestet. Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek D v s det beror inte på om håller lagens bud och förbud utan om vår tro är verksam i kärlek.

    Detta kan sammanfattas i vad han säger i Gal 5:16: Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

        (Reply)

  25. Blev lite fel i hastigheten mot slutet, skulle stått: D v s det beror inte på om vi håller lagens bud och förbud utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. D v s rättfärdiggörelsen är genom tro allena men denna tro är verksam i kärlek. Alltså, inte den genom kärleken formade tron, som katoliker hävdar, men den genom tron färgade kärleken, so Luther formulerade det, om man nu ska vara lite petig. D v s den rättfärdiggörande och pånyttfödande tron är verksam, arbetar eller uttrycker sig genom kärlek.

        (Reply)

  26. Ibland går det fort… den genom tron formade kärleken, var väl vad Luther sa, har jag för mig i a f… 🙂

        (Reply)

  27. Den här eviga frågan om lagen som kristen. Jag tror det mest naturliga sättet att leva som kristen bara är att leva, dvs att inte fundera så mycket på om man får göra det ena eller det andra. Bara njuta av livet helt enkelt. En kristen som hela tiden går och funderar får jag göra si eller göra så tror jag fortfarande lever under lagen.

        (Reply)

  28. Martin,

    Det finns väl mer än en sida av saken. Jag tar några stycken citat ur Bibeln.

    Joh. 5:37-40 Fadern som har sänt mig har vittnat om mig. Hans röst har ni aldrig hört, och hans gestalt har ni aldrig sett, och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt. Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

    Joh. 1:1-5 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

    Joh. 1:14 Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.

    Psalm 119:105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

    Och som sista citat, Psalm nummer ett i sin helhet:

    1 Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd
    och inte går på syndares väg
    eller sitter bland bespottare
    2 utan har sin glädje i HERRENS undervisning
    och begrundar hans ord dag och natt.
    3 Han är som ett träd,
    planterat vid vattenbäckar,
    vilket bär sin frukt i rätt tid
    och vars blad inte vissnar.
    Allt vad han gör lyckas väl.
    4 Så är det inte med de ogudaktiga,
    de är som agnar som vinden för bort.
    5 Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen,
    ej syndarna i de rättfärdigas församling.
    6 Ty HERREN känner de rättfärdigas väg,
    men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.

    Det är givetvis inte så att vi skall “forska i Skrifterna och tro att vi genom kunskap, prestation eller gärningar” kan vinna evigt liv.

    Men att kalla Jesus “Herre” och sedan inte bry sig om Hans Ord är väl ändå ganska motsägelsefullt?

    Hur menar du att vi “kommer till Jesus för att få liv”?

    /Kjell

        (Reply)

  29. Först måste man bli frälst! Omvänd er och tro på budskapet säger Jesus. Javisst, omvändelse från synd. Jag tror att alla egentligen vet det. Vi kommer tillbaka till omvändelsen om och om igen. Ofta gör det ont men Gud lyfter av och gör allt bra igen. Men det jag vänder mig emot är kristna som är som hemmasonen i liknelsen om den förlorade sonen. Här har jag tjänat dig i alla dessa år… I kyrkan ser jag människor som inte lever. Sex utanför äktenskapet är fel, så inget sånt, alls. Ingen alkohol, det är nog också synd. Och så ska man inte vara girig, lika bra att ha ett jobb där man inte tjänar så mycket pengar. Osv osv… Och så tror man att Gud vill att man ska leva så. Det tror inte jag. Jag tror att Han vill att vi ska LEVA. Men det står ju i Bibeln… Och man kommer inte ifrån det, särskilt inte sex. Men om ditt kristna liv inte är fyllt av kärlek och glädje, vad är det då för bra med det? Jag tror helt enkelt att det här regellivet dödar dig.

    Jesaja skriver: ‘Herrens Guds ande fyller mig,….att förkunna ett nådens år från Herren’. Och i Lukas 4 kan vi läsa att Jesus säger detta. Det är altså om Jesus Jesaja profeterar. ‘Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet, att förkunna ett nådens år från Herren.’.

    Min bön och mitt hopp är att människor får ett nådens år från Herren. Tar ett år utan regler, där det inte finns några måsten och måste inte. Jag pratar inte om de som inte vill följa Jesus utan dom som gör det men gör det utan glädje. I Bibel 2000 står det att Jesus säger att ‘mitt ok är skonsamt’. I 1917 ‘mitt ok är milt’, men i Karl XII:s översättning ‘mitt ok är ljuvligt’. Där har vi det!

        (Reply)

  30. Mikael Karlendal har skrivit en bloggpost som heter Kristna och Mose lag.

    Här följer ett citat ur hans artikel:

    Vi kristna ska leva enligt den moraliska/etiska lag som är given i Mose lag i det vi kallar Gamla testamentet. Detta är vidareutvecklat och förklarat i Nya testamentet av Jesus och apostlarna. Vi ska inte hålla andra bud och lagar i Mose lag, såsom renhetslagar, matregler, offerlagar, strafflagar, civillagstiftning osv. Detta är inte ett inkonsekvent och godtyckligt plockande av det som passar oss för stunden, utan en helt logisk och konsekvent tillämpning av den undervisning som hela Bibeln successivt ger oss. Detta är inte teologiskt finlir, utan robust och tydlig läsning av gamla texter. Man behöver inte ha flera år vid universitet för att inse detta. Det räcker med att läsa Bibeln och ha ett sunt förnuft. Vi läser alltså Mose lag utifrån vår tro på Jesus Kristus, vad han sade och gjorde, och det styr vår tolkning och förståelse av vad i Mose lag vi ska efterleva och hur det ska gå till.

    Vi blir inte frälsta genom att hålla Guds bud, utan frälsningen tar vi emot genom tro. Men den tro som tar emot frälsningen är en tro som bär denna frukt – att man håller Guds bud. Att säga sig ha tro men inte vilja hålla buden är att leva i självbedrägeri. Om vi håller Guds bud (de som vi ofta kallar de moraliska och etiska buden), så kan vi inte utifrån det skryta om oss själva och utifrån det anse oss ha rättighet till Guds nåd och frälsning. Vi gör ju då bara vad vi är skyldiga att göra. Självrättfärdighet är utesluten. Och även om vi till det yttre faktiskt skulle kunna hävda att vi håller buden, så har Bibeln en hel del att säga om vårt bedrägliga hjärta och våra falska motiv osv. Ingen kan bli frälst genom att hålla bud, utan bara genom Guds nåd. Men det får bli i ett annat blogginlägg.

    Ännu kortare sammanfattat: Gud har gett oss vissa goda moraliska bud i Bibeln. Dem ska vi följa. Vi blir inte frälsta genom att hålla bud, men vi riskerar att förlora vår frälsning om vi insisterar på att bryta mot det Gud vill.

    Vill även särskilt peka på följande kommentar av Mikael:

    http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/?p=1159&cpage=1#comment-8098

    /Kjell

        (Reply)

  31. Ulrika,

    Tänk på att det skrevs för nästan 6 år sedan.

    Mikael Karlendal hade då ännu inte börjat sin resa till Rom. Han bekände sig på den tiden som en evangelisk, troendedöpande protestant.

    Jag tror att han fortfarande tycker ungefär som han då formulerade det, men att han kanske skulle försöka på med “Kyrkan och Läroämbetet” på ett hörn.

    Dessa har ju hittat på en massa egna regler och bud. Då kommer alltid gärningsläran med i bilden.

    /Kjell

    PS. En annan person (bland många) som inte har hajjat detta är signaturen Martin. Christian har kanske hajjat det nu. Jag vet det inte. Många år har gått. Men Martin är långt ute i periferin ännu. Dock! Herren är god och långmodig. Var och en av oss som har varit med om detta innan vi förstod att vi är totalt förlorade utan Guds gränslösa nåd, vet vad det handlar om.

        (Reply)

  32. Kjell,

    “Dessa har ju hittat på en massa egna regler och bud.”

    I texten från Rom 16 nedan står det att evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus HAR uppenbarats. I Bibeln står det alltså redan vad man behöver veta för att leva i trohet. Ingenting av evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus har förändrats sedan Paulus predikade. Man kan fundera över vad det är som gör att vi människor så gärna lägger det redan uppenbarade åt sidan och hellre ägnar oss åt egna tillägg av all världens slag.

    Från Rom 16:”Gud har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus. Han har avslöjat den hemlighet som i oändliga tider varit dold men som nu har uppenbarats och gjorts känd genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning för att föra alla folk till trons lydnad”

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *