Ändens tid

Det finns en hel del texter i Bibeln som försöker varna oss för saker som kommer att ske när änden är nära.

Ett återkommande tema är varningen att inte låta lura oss av antikrists ande eller Antikrist själv.

Jesus sade “låt ingen bedra er”. Paulus skrev samma sak med lite andra ord, ett flertal gånger. Johannes gav ett signalement på Antikrist i sitt första brev, kapitel 3, verserna 7 till och med 10. Kom ihåg att det handlar om profetiska uttalanden.

Här tänker jag läsa integralt ur Petrus andra brev. Citaten nedan kommer ur detta brev. Därför anger jag bara kapitel och vers.


Petrus berättar varför han skrev ner sina insikter och inte bara berättade dem muntligt:

1:13-15

Jag ser det som min plikt att väcka er genom mina påminnelser, så länge jag bor i detta tält. Jag vet att jag plötsligt skall lägga av mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. Men jag vill göra det jag kan för att ni också efter min bortgång alltid skall kunna minnas detta.

 
 
Nu bör man ju komma ihåg att den första tidens Kristustrogna räknade med att de flesta av dem skulla leva när Jesus kom tillbaka. Det fanns till och med en oro att det skulle vara en stor förlust att dö innan detta hände.

Vi får komma ihåg att samtidens begrepp angående död och eventuell existens efter döden var både förvirrat och ofullständigt. Det fanns partier som helt förkastade tanken på ett liv efter döden. En utbredd tanke var att det handlade om en grå och trist skuggvärld där man var mer eller mindre ett sorts spöke. Men det fanns även grupper som trodde på en “äkta” existens i ett paradis eller ett dödsrike.

Bland annat i 1 Tess. 4 tröstar Paulus dem som sörjer över att behöva dö innan Herrens återkomst.

Man kan undra hur apostlarna skulle ha tänkt och skrivit om de hade vetat att det skulle dröja mer än 1900 år innan detta skulle ske.

Men Gud ansåg tydligen att det var bättre att de inte visste detta. Dock innehåller deras skrivelser viktig profetisk information även till oss som lever mer än 1900 år senare

Så här skriver Petrus i sitt andra brev:

1:1-9

Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi. Må nåd och frid i ännu rikare mått komma er till del genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus. Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder.

 
Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd.

Törs jag jämföra detta med Jakobs uttalande att “en tro utan gärningar är död”?

Ja det törs jag för det är samma sak som Petrus talar om. Petrus talar om att förtroendet för Kristus och vår trohet mot Honom bör leda till att vi lever “dygdigt”, alltså använder all vår insikt, självbehärskning och uthållighet att leva enligt Herrens vilja.

Och han tillägger att de som inte utövar en trohet som leder till gudsfruktan och kärlek till bröder, systrar och alla medmänniskor, dessa blir närsynta och i längden blinda eftersom de inte inser att de blev (och blir) renade från synder.

Hur förlorar man den insikten? Jo genom att man glömmer att buden finns eller genom att man förkastar dessa och sedan lever i enlighet med egna önskningar i stället för Herrens önskningar.

Petrus varnar att det är mycket farligt att syssla med egensinniga tolkningar av Skriftens ord:

1:20 – 2:3

Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud. Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas. I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte.

 
Man måste väl vara mycket närsynt, eller kanske blind, för att inte se att Petrus beskriver precis det vi ser runt omkring oss i dag.

Giriga förkunnare som kallar sig apostlar och profeter och skor sig på de “många” som följer dem. De smyger in falska läror. Ja, förödande läror. Och det har blivit mycket vanligt att förneka Jesus Kristus på olika sätt.

En del säger att Jesus var en vanlig, men mycket självdisciplinerad, människa. Andra säger att vi allihopa är “små kristussar” och egentligen gudar allihopa. New Age, Kenyon-Hagin-falangen, Katolska förkunnare, Hinduer, och kanske flera tycker så.

Och då blir man snabbt närsynt, ja, blind, eftersom man har glömt att man blev renad från sina tidigare synder.

Inte underligt att sanningens väg smädas i stor skala i våra dagar.

För, ser du, om du berättar att du praktiserar yoga och trancendent meditation, och sitter och mumlar namn på onda andar en halvtimme om dagen, och att detta gör dej frisk och kreativ, då kommer dina kollegor på jobbet att säga “så fint då”.

Men om du vågar berätta att du stänger din kammare och böjer dina knän och beder till universums Skapare, då kommer de att säga: “Va! Ä’ru inte klok! Ha’ru gått å blitt religiös?”.

Sanningens väg smädas. Allt annat är bra……

Petrus fortsätter och ger signalement på antikrists ande:

2:9-13

Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter, under det att änglar, som står högre i fråga om makt och styrka, inte uttalar någon smädande dom mot dem inför Herren. Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under. Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen.

 
Ett viktigt signalement är att ledarfigurerna blir fräcka och självsäkra och att de smädar höga makter, fastän änglarna inte gör så.

Judas talade också om detta i sitt brev. Han skrev: “Herren föraktar de, och höga makter smädar de. Men när ärkeängeln Mikael tvistade med djävulen om Moses kropp, vågade han inte uttala någon smädande dom över honom utan sade: “Må Herren straffa dig.” Dessa däremot smädar allt som de inte känner till, liksom djur utan förnuft, och vad de med sina naturliga sinnen kan fatta, det förstör de sig med. Ve dem! De har slagit in på Kains väg, de har mot betalning störtat sig i Bileams villfarelse, de har gjort uppror som Kora och gått under.”

I den så kallade trosrörelsen är det standard att man härjar med demoner och visar förakt för Herren. Detta borde för alla vara ett tydligt tecken på vilken ande som styr trosrörelsens förkunnare.

Jag undrar ofta om dessa förkunnare läser Bibeln. Och i så fall hur de tolkar Petrus andra brev och Judas brev och Paulus skriverier om schakrande med evangelium och “fantastiska apostlar”.

Eller vad sägs om denna varning?

2:14-15

De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet.

 
Till sist uppmanar Petrus igen till ett liv i helgelse, omvändelse och lydnad.

3:11-18

Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte. Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom och räkna med att vår Herres tålamod tjänar till er frälsning. Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er enligt den vishet som han fått, och så gör han i alla sina brev, när han talar om detta. I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget fördärv – något som också sker med de övriga Skrifterna. Därför, mina älskade, då ni redan vet detta, var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran nu och till evighetens dag, amen.

 
Detta måste vara en mycket svårsmält text för dem som har förvrängt Paulus budskap, till eget fördärv, och därför predikar laglöshet.

Men låt mej avstå från att skriva mera om det. Det finns åtskilliga bloggposter här som tar upp det i detalj.

Avslutningsvis vill jag bara understryka det Petrus skrev:

Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom och räkna med att vår Herres tålamod tjänar till er frälsning.

Hur gör man då allt man kan för att leva “oförvitligt”?

Ja, jag kan inte se annat än att man då lever i trohet mot de bud som Herren har givit oss.

Kan du?

/Kjell

Relaterad artikel (härja med demoner) :
Se Dagens artikel Ännu ett fall av exorcism i Borås.
Se Dagens artikel Afrikansk magi bakom exorcism!.

Visits: 23

12 thoughts on “Ändens tid”

  1. Kjell!

    Hur gör man då allt man kan för att leva “oförvitligt”? Ja, jag kan inte se annat än att man då lever i trohet mot de bud som Herren har givit oss.

    – Herren har givit oss ett viktigt bud, ” Älska din nästa” Men finns den någon som kan uppvisa äkta kärlek till sin nästa?

    Äkta är ren och obesmittad.

    Bb

        (Reply)

  2. Björn bloggaren,

    Vad är det för fel att göra sitt bästa?

    Egendomligt resonemang!

    Om man inte kan vara perfekt skall man då strunta i att försöka?

    Var det så du lärde dej gå?

    /Kjell

        (Reply)

  3. Kjell,

    Vad är det för fel att göra sitt bästa?

    – Problemet är inte det, utan att vår sk kärlek är uppblandad med ondska.
    Den kärlek bibeln talar om har inte dessa igredienser utan är fullkomlig.
    Ex, den söker inte sitt, visst i en sak kanske jag inte söker mitt, men i nästa kanske jag gör det, så oavsett hur det ser ut så är vår kärlek befläckad och det kanske är bra så.
    Men man bör taga i beaktan att vi inte håller måttet inför kärleksbudet hur mycket vi än strävar efter att göra det, pröva dig sjävl gentemot kärleken ex till din fru.

    Äkta kärlek är inte uppblandad och den kärlek vi ger ut är uppblandad.

    Vad jag menar är, att det är lätt att tala om att hålla buden, då kärleksbudet, men synar man sitt eget liv så inser man att det är rätt så illa ställt.
    Men visst skall man göra sitt bästa, men jag tror inte det räcker inför budet!

    Bb

        (Reply)

  4. Björn bloggaren skrev: “Men visst skall man göra sitt bästa, men jag tror inte det räcker inför budet!”

    Björn, det är ett bud, inte ett kontrakt eller ett förbundsavtal.

    Du får väl läsa hela meningen i citatet: “Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom och räkna med att vår Herres tålamod tjänar till er frälsning.”

    och innan detta: “Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor.”

    Det är en process!

    Vad är ditt alternativ?

    Att ge upp och strunta i att göra sitt bästa?

    Det handlar inte om att förtjäna frälsning. Det handlar om att öva sig i trohet.

    Vad föreslår du som substitut för dessa bibeltexter?

    /Kjell

        (Reply)

  5. Jesus kom för att göra det ingen av oss kunde, nämligen uppfylla lagen. Inget vi gör i egen kraft duger, allt är som en smutsig klädnad. För att leva oförvitligt behöver vi förbli i Herren, och låta den Helige Ande överbevisa oss om synd, dom och rättfärdighet. Lyssnar vi till Honom vet vi vad vi behöver omvända oss från, bekänna och be om förlåtelse och rening för. För att veta vad som är Guds norm eller standard har vi fått Guds Ord, Bibeln. Det är livsviktigt för oss att veta vad Ordet säger. Annars kan vi låta oss bedras, både av våra egna tankar och idéer men också av andra människor.

    Det räcker inte med att känna “frid” i sitt inre, eller något som kan tänkas vara andens ledning, det måste vara i överensstämmelse med Ordet också. Inte bara ett “tumgreppsord” utan summan av Guds ord.

    Allt av nåd! Tänk vilken nåd Han visar mot oss! Han låter oss se hur hopplöst förlorade vi är utan Honom. Han låter oss se hur våra egna gärningar bara har död som frukt – om vi låter Honom göra det, om vi är lyhörda, om vi lägger ner vårt ego och låter Honom ta över helt. Och det är en process, en vandring, en helgelse.

        (Reply)

  6. Hei Kjell.
    Det går bra for meg også ! ( Smiler) Og takk for alltid god undervisning .

    Takk til MS , så godt å bli minnet på at alt er av nåde og at jeg ikke klarer å elske hverken Gud eller min neste i egen kraft . Det er helt umulig ! Bare Jesus i meg kan.
    ” Dette er kjærligheten, ikke at vi har elsket Gud men at Han har elsket oss
    og sendt sin Sønn til soning for våre synder” 1 joh.10.

    vennlig hilsen Tone.

        (Reply)

  7. Församlingen valde – själva!
    I den aktuella debatten, om församlingen bär eller inte, uppmärksammas naturligtvis ledarskapets roll på ett särskilt sätt.
    De är ju själva sinnebilden för församlingen, ansiktet utåt. Vad ledaren gör och säger är ju styrande för hela församlingen. Även vad han inte säger. Föreståndaren är den främste bland jämlikar, sägs det.
    I dag är det så att ledare väljs av ledare, fast, det är lite krångligare än så. Det är lite som i diktaturstaterna, man lägger fram förslag på vad man anser vara lämpliga personer och förväntar sig att församlingen säger sitt ja, ibland i samma möte, vilket församlingen oftast, i brist på alternativ gör. Ibland ganska oreflekterat.
    Uttryckssättet att kaka söker maka riskerar att motverka den mångsidighet som Gud vill se i sin församling. Risken finns också att de som väljs på det sättet, kommer att stå närmare dem som nominerat dem, än den församling som de ska tjäna.
    Det kan finnas många andligt begåvade människor utanför den etablerade inre kretsen som skulle vara väldigt lämpliga för mer ansvarsfulla uppdrag i församlingen, men som aldrig syns från ledarskapets position.
    Finns det ett annat, bättre sätt att nominera ledare? Finns det exempel?

    Jag citerar ur Apg 6, detaljinformation ur Studiebibeln:
    ”Apostlarna dröjde inte med att gripa in. De gjorde vad de kunde för att rätta till missförhållandena och få slut på knorret. Men de handlade inte självständigt. De sammankallade hela lärjungaskaran. Det var inte en kommitté eller de ursprungliga 120 (1:15) som tog sig an saken. Hela församlingen fick vara med i beslutsprocessen.
    En ny tjänst infördes nu i församlingen och de som skulle sköta den valdes av församlingen. Apostlarna nominerade dem inte ens.”
    Tjänsten var ny då, och det är i princip samma tjänst i dag och huvudmotivet var då att tid skulle frigöras för dem som predikade Guds ord.

    Här berättar Lukas om hur apostlarna löste ett problem på ett sätt som skulle vara gångbart även i dag. Faktiskt riktigt gångbart! Församlingen blev myndig och kunde fatta beslut som berörde dem, och apostlarna visste vad dom hade att göra. Tänk så smart!

    Tror vi att även exemplet i Apg 6 ingår i den bibel vi bekänner oss till?
    Om svaret är ja, varför tillämpar vi inte ordet?
    Om svaret är nej, varifrån har vi fått idén att göra som vi gör?
    Är det möjligen en fråga om någons makt?

    Jag har naturligtvis kunnat läsa fel och framförallt förstått fel, och har jag på något sätt missförstått detta, korrigerar jag mig naturligtvis.

        (Reply)

  8. Tone,

    Ja, det är ju det som är det fantastiska.

    Tidigare förbund lyckades inte eftersom de berodde på oss människor.

    Men Det Nya Förbundet bärs helt av Herren.

    Så det kan inte misslyckas.

    Vilket givetvis inte bör hindra oss att vilja vara trogna.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Kjell,

    Kjell, det är nog till och med så som det står i 2 Kor femte kapitel att Kristi kärlek driver oss (eller tvingar oss som det står i i KJV och 1917).

    2 Kor 5:9-10 “Därför sätter vi en ära i att vara honom till behag, vare sig vi är hemma eller borta. Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.”

    2 Kor 5:14-15 “Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.”

        (Reply)

  10. MS,

    Det är svårt att veta hur man skall kunna beskriva detta under med ord.

    Grundtextens ord betyder “compel” och “constrain”, kanske “mana, driva på” och “begränsa”.

    En kombination av drivkraft, inflytande och beskydd.

    /Kjell

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *