Har du hört talas om “comparisonia” (från latinets “conparare”)? Eller “synkrinism” (från grekiskans “συγκρινω” – synkrino)?
Och, nej, jag talar inte om “synkretism”. Ordet “synkrinism” kommer av ordet “krino” som betyder välja, utvälja, separera, döma, anklaga och fördöma.
Kanske känner du inte igen namnet på den andliga sjukdom jag talar om. Och det är inte så konstigt, för inte ens den allvetande herr Google känner till det ännu.
Men snart, när jag har publicerat denna artikel kommer Google att känna till namnet på denna mycket utbredda sjukdom.
Nu undrar du kanske om det har med äpplen att göra. Men det är inte fallet. Det är ett missförstånd som har uppkommit genom konstnärlig missrepresentation av fakta.
Men det har utan tvekan med frukt att göra. Dels ätandet av förbjuden frukt och dels frukten av denna synd.
Lukas 18:10-14
Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan. Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar. Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare. Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.
Det började samma dag som Eva och Adam åt av den förbjudna frukten. De började jämföra, bedöma och döma. Och ett av resultaten var att de ville dölja sin nakenhet med fikonlöv.
Vi har många sofistikerade fikonlöv i vår tid. En del fikonlöv kallas Mercedes, andra Lambourghini. Det kan vara en lyxig segelbåt eller en Armani-kostym. Det kan vara en ärorik titel eller dyra juveler. Det kan vara medlemskap i en selekt klubb.
Det kan vara prestationer och uppförande och religiositet. Det kan till och med handla om en gåva man fått utan att ha förtjänat den. En nådegåva!
Det kan vara vad som helst som får oss att känna oss utvalda och bättre än andra.
Men det kan även vara allt som får oss att känna oss sämre än andra.
För “comparisonia” eller “synkrinism” är inget annat än jämförelsesjuka.
Matteus 20:20-26
Modern till Sebedeus söner gick då fram till Jesus tillsammans med sina söner. Hon föll på knä och ville be honom om något. Han frågade henne: “Vad vill du?” Hon sade till honom: “Lova att mina båda söner här får sitta bredvid dig i ditt rike, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra.” Jesus svarade: “Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?” De svarade: “Det kan vi.” Jesus sade till dem: “Min kalk skall ni dricka, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för.” När de tio andra hörde detta, blev de upprörda över de båda bröderna. Men Jesus kallade dem till sig och sade: “Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav.
Matteus 18:1-4
I samma ögonblick kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: “Vem är störst i himmelriket?” Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem och sade: “Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket. Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket.
Romarbrevet 2:1-11
Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras. Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, ty Gud är inte partisk.
Jakob 2:1-7
Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor. Anta att det vid er sammankomst kommer in en man i vackra kläder och med guldring på fingret och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då ser till den vackert klädde och säger: “Var så god och sitt, här är en bra plats,” men till den fattige: “Du kan stå där” eller: “Sätt dig vid mina fötter”, har ni då inte kommit i strid med er själva och blivit domare som dömer partiskt? Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt de fattiga i den här världen till att bli rika i tron och till att ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar? Är det inte de som smädar det sköna namn som har nämnts över er?
Johannes 5:41-47
Jag tar inte emot ära av människor. Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er. Jag har kommit i min Faders namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn, honom tar ni emot. Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? Tro inte att jag skall anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit. Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro mina ord?”
Jag har inte räknat hur många gånger “comparisonia” eller “synkrinism” omtalas i Nya Testamentet, men att det handlar om flera tiotals gånger är jag säker på.
Och vet du vad som är så hemskt.
Comparisonia eller Synkrinism dövar tron, och om vi inte bekänner denna synd och tar emot Herrens helande från den kommer den slutligen att döda tron.
Resultatet blir “jag och ingen annan” och destinationen blir evig skilsmässa.
Det är allvarliga saker det här.
/Kjell
Views: 50
Tack Kjell för denna MYCKET tänkvärda betraktelse. Inget om vilket man kan tänka att det där borde han eller hon läsa, utan detta träffar oss alla på ett hälsosamt sätt – om vi tar till oss det i ödmjukhet.
mvh
Berndt
Berndt Isaksson (Reply)
Berndt Isaksson,
Det har ju en hel del att göra med hur vi ser på Skaparen och det skapade.
Paulus citerar Jesaja i Rom. 9:21 “Har inte krukmakaren den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett annat för mindre hedrande?”
Texten återfinns i Jesaja 29:16 “Hur dåraktiga är ni inte! Skall leret anses lika med krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: “Han har inte gjort mig”? Eller skall det formade säga om honom som har format det: “Han förstår ingenting”?”
Och, riktat till alla som tror på evolutionsteorierna i Jesaja 45:5-9 mäktiga ord!!!
Kombinera det med: Rom 1:18-20
Och Hebreerbrevet 11:1-3
Kolla nu tillbaka på Jesaja 45:7 Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka. Jag, HERREN, gör allt detta.
Kan detta verkligen stämma? Skapar Herren vår olycka?
Fundera lite grand på saken. I vems händer vill du helst att “din olycka” skall ligga? Guds eller djävulens?
Och sedan skulle jag vilja ta med en sak som faktiskt har med detta att göra, fastän det kanske inte syns vid första ögonkastet.
Vi finner det i Jesu egna ord i Matteus 12:22-25
Varför sade fariseerna detta?
Ja det handlade ju om deras trovärdighet. Deras fikonlöv. Deras “synkrinism”!
Och för att bevara illusionen var de villiga att kalla Herren för Beelsebuls medarbetare.
De utgjorde en “motståndsrörelse” mot Guds frälsning. Men slutet för alla motståndsrörelser är ett och detsamma. Ett isolement!
Det intressanta är ju att de som tror att de har enhet, på grund av gemensamma “fiender”, inte har någon enhet alls. Om “fienden” inte göder debatten, eller ellimineras, förfaller de i splittring.
Och vet du vad som är så hemskt.
Comparisonia eller Synkrinism dövar tron, och om vi inte bekänner denna synd och tar emot Herrens helande från den kommer den slutligen att döda tron.
Resultatet blir “jag och ingen annan” och destinationen blir evig skilsmässa.
Det är allvarliga saker det här.
/Kjell
Kjell (Reply)