För några dagar sedan läste jag, på BBC’s sajt, om en ung man som är totalt färgblind. Tyvärr hittar jag inte artikeln just nu.
Han hade fått hjälp att konstruera en liten kamera som registrerade färg och omsatte färginformationen i ljudsignaler. Dessa ljudsignaler återgavs av en liten vibrator som satt fast vid benet bakom ett av hans öron.
På detta sätt kunde han höra signalen utan att andra blev störda. Och genom att rikta sig mot ett föremål hörde han en ton vars frekvens korrelerade med frekvensen på föremålets färg.
På bilden ovan ser du spektrums alla synliga färger. (Så gott som man kan reproducera dem på en monitor.)
Och denna bild visar hur en totalt färgblind ser spektrum. Han har inga som helst möjligheter att se, eller förstå skillnaden mellan ljusblått (cyan) 480 nm och orange-rött 630 nm. Och så vidare.
Vill du veta lite mera om färger kan du kolla den information jag sammanställt här.
Det torde vara tydligt att det inte är möjligt för en färgblind att förstå hur det ser ut i “verkligheten”. Och lika omöjligt är det för en färgseende att förklara det för honom.
Men verkligheten är betydligt mera komplex. Den synliga biten av spektrum är bara en ytterst liten del av all elektromagnetisk strålning. Det handlar nämligen om strålning med viss våglängd. Och den synliga biten går från ungefär 380 nanometer (nm) för violett till straks över 700 nm för rött.
Att vi rationaliserar till 7 färger i regnbågen har inget med fysiska fakta att göra. Skapelsen är helt enkelt mer fantastisk än vi förstår.
Och Gud är oändligt mer fantastisk än skapelsen!
Vad har nu detta med Livets Träd och Kunskapens Träd att göra?
Jo, vi har inga egna möjligheter att alls veta något om Gud. Det enda vi kan veta om Honom är det Han själv har valt att uppenbara för oss.
Och eftersom Gud är så oändligt mycket mera än vi har fått sinnesorgan och tänkförmåga att fatta, så kan Han bara uppenbara dessa sanningar i form av bilder eller reduktionism till saker vi kan förstå.
Och med våra begränsningar blir då både ljusblått och orangerött samma gråton.
När då en person tar fasta på den ljusblå aspekten och en annan på den orangeröda aspekten kan det hända att de blir osams. För båda anser att de har rätt. Och det har de faktiskt också. Problemet är att ingen av dem känner hela sanningen.
Efesierbrevets tredje kapitel, verserna 14 till och med 21:
Därför böjer jag mina knän för Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen.
Tänk så svårt det är att acceptera att vi behöver varandra och att det faktiskt finns välsignelse i att komplettera varandra.
Detta är speciellt svårt för individualistiska kulturer, och Sverige tar hem höga poäng i individualism. Men läs texten, ovan, noggrannt. Det finns villkorliga välsignelser utlovade i den.
Tillsammans kan vi få hjälpa varandra att förstå att det finns både ljusblått och orangerött, och inte bara ljusgrått.
Ännu värre blir det om man reducerar allt till bara svart och vitt. Se bilden nedan.
Och tyvärr urartar många diskussioner mellan troende till svart-vita dispyter.
Tillbaka till det specifika spörsmålet angående Kunskapens Träd.
Gud sade att allt var mycket gott. Det var Hans bedömning av skapelsen. Paradiset, lustgården, var fantastiska. Och där fanns Kunskapens Träd.
Kunskapens Träd var alltså inget olycksfall i arbetet. Och det kan inte heller ha varit “ont” för Gud sade att allt var mycket gott.
Så endera måste vi tro att Gud hade dålig koll på saken, eller att Han har en god avsikt med Kunskapens Träd och att Hans avsikt och mål med skapelsen står fast och aldrig har ändrats och aldrig kommer att ändras.
1 Kor. 13: 12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.
Men detta måste ske på Guds villkor och helt i enlighet med Hans tidsplan. Och här tror jag problemet ligger.
Adam och Eva brydde sig inte om Guds villkor och ville ha denna kunskap nu, nu, nu…..
De var inte nöjda med att återspegla Guds rättfärdighet. De ville ha en egen rättfärdighet.
Längre fram i tiden, när lagen var given, hade inte mycket förändrats.
Människorna ville fortfarande känna Gud på egna villkor, nu, nu, nu…..
Fortfarande idag, fastän Gud nu har uppenbarat mycket mer om och av sig själv, genom Kristus, finns det många som inte är nöjda med det.
De vill fortfarande känna Gud bättre på egna villkor, nu, nu, nu…..
Och om man missbrukar Guds Ord, och Guds Bud, eller Lagen, till detta, äter man fortfarande av den förbjudna frukten från Kunskapens Träd.
Det har aldrig varit fel att känna igen Kunskapens Träd, men det har alltid varit fel att missbruka dess frukt.
Gud har själv bestämt det och Hans villkor är absoluta.
Endera tar vi av nåd emot Hans rättfärdighet, via Livets Träd. Och då kommer vi en dag, enligt Hans plan och timing, att få all kunskap.
Men om vi äter av Kunskapens Träd på egna villkor blir Livets Träd omöjligt att finna. Keruberna med det flammande svärdets lågor bevakar det fortfarande.
/Kjell
PS. För att ge en idé om hur lite vi kan erfara av hela det elektromagnetiska spektret. Här finns två bilder:
(Från vänster till höger frekvens.)
Och den andra……
(Från vänster till höger våglängd.)
Något att fundera på!
Tänk så lite vi kan se!!!
Views: 31
Nu, nu, nu handlar om otålighet. Om människans inneboende nyfikenhet att förstå sin omvärld, att förstå varför det blivit som det blivit och att försöka förutspå framtiden. Det handlar även om människans oförmåga att inse att det inte alltid är bra att kunna, veta, uppleva allt i den takt man själv tror passar. Vi har inget helikopterperspektiv på liv och tillvaro.
Om/när jag ska skriva min biografi så kommer mycket handla om ett av min mors favorituttryck: “vänta”. Vänta in Gud, vänta in sommaren, vänta in julen, osv. Detta är svårt. Och många bibliska gestalter hade också mycket svårt med detta. Man är på så sätt i gott sällskap. Adam och Eva ville veta allt snabbare än Gud ville låta dem veta. Fåren i liknelsen om den gode herden ville veta hur det såg ut på andra sidan fållan.
Men Guds tidsplan är ett evighetsperspektiv. Då är vår tillvaro på jorden en liten del av en stor tidsrymd som vi inte känner till, men som han ser. Man kan tolka den del av spektrum vi kan uppfatta med våra ögon som vårt liv. Och vi vet genom Bibeln att det finns ett mycket större spektrum som vi inte kan se, men som ändå finns där.
wildwest (Reply)
wildwest skrev: “Nu, nu, nu handlar om otålighet.”
I want what I want, when I want it, and I want it right now!
Jag tror att det är mera än otålighet och önskan att utforska och lära sig.
Jag tror att det handlar om makt och egocentricitet, eller med andra ord, ursynden.
Småbarn lär sig säga “mamma” och “pappa” och sedan kommer “vill själv”.
Och uppfostrare upptäcker mycket snabbare än de trodde att “låt bli” är en av de vanligaste uppmaningarna.
Men det jag framför allt ville belysa med bloggposten är att vi faktiskt aldrig kan veta mer om Gud än Han uppenbarar för oss.
Vi är av naturen “Guda-blinda”, men Gud uppenbarar sig i skapelsen, i naturen, i universum. Och vidare i begripliga termer i Skrifterna. Samt för oss som lever efter år 33 på synligt sätt, med ökad uppenbarelse, genom Jesus Kristus.
Dock är Guds frälsningsplan inte ännu fullständigt uppenbarad, och därmed får vi vänta med att känna Gud, lika bra som han känner oss, tills han beslutar att målet är nått.
Kanske känner du till den skämtsamma definitionen om specialister och generalister.
En specialist vet meer och mer, om mindre och mindre, tills han slutligen vet allt om inget.
En generalist vet mindre och mindre, om mer och mer, tills han till slut vet inget om allt.
Vi frestas alla att bli teologiska specialister så att den som vet mycket om det ljusblåa (se bloggtexten) till slut vet så mycket om just denna aspekt att han tror sig veta allt. Resultatet blir att han kättarförklarar den som vet mycket om det orangeröda. Och vise versa.
I de drygt 40 år jag har haft förmånen att leva och samarbeta med olika folk och kulturer, måste jag konstatera att jag inte har träffat något folk som är så ovilliga som svenskarna att erkänna att både blå-stirraren och orange-stirraren kan har rätt.
Den introverta individualismen står i vägen för gemenskap i förståelsen av sanningen.
Visst finns det ett dike även på andra sidan av vägen. Det diket kallas för synkretism.
Men det svart-vita diket är inte bättre.
Det finns en väg mellan dikena. Vi har löftet att Den Helige Ande påminner oss om allt vad Jesus har sagt. Den Helige Ande kallas tröstare och förmanare.
Uppdraget är att vara vaksamma. Det är inte samma sak som att vara paranoida. Och givetvis är inte lösningen att vara likgiltig.
Det finns en väg, mellan dikena.
/Kjell
Kjell (Reply)
Mer än individualismen tror jag det är svenskarnas totala oförmåga att diskutera som gör att man snabbt hamnar i fack. Vi pratar om ett av världens mest konflikträdda folk, som aldrig vågar ta en debatt till sitt slut.
Så fort det finns olika åsikter om argumentation utifrån dessa så heter det att man “bråkar”. Antingen går den ena parten ifrån förhandlingsbordet och vill inte fortsätta, eftersom motparten verkar tycka annorlunda, eller så börjar personangrepp och invektiv hagla. Detta är lite mindre synligt i bloggkommentatorsvärlden, men i verkliga livet är det anmärkningsvärt hur illa vi kan föra ett resonemang om det finns två åsikter.
Tysk kultur, som känner till bäst, är full av talk shows på tv där folk får tala till punkt, där programtiden är 1,5-2 timmar och inte 30 minuter, där diametralt olika åsikter får uttrycka sina tankar, där moderatorn bara leder ena temat till det andra och inte lägger sej i själva debatten. I Sverige finns ingen motsvarighet överhuvudtaget. Vi är snuttifierade till utplåning när det gäller debatter.
wildwest (Reply)
Följande är ett bra exempel på hur två andligen (partiellt?) färgblinda (undertecknad och KOF) kan fastna i skenbara motsättningar.
På annat forum skriver signaturen KOF (jag saxar från två kommentarer):
Mitt svar till KOF:
Du får givetvis tänka och tro och skriva vad du vill. Att du sedan anfaller din egen felaktiga slutsats må stå för dej.
Jag brukar ofta citera ur GT och ofta förespråka läsandet av GT.
Resonemanget är följande angående Kunskapens Träd:
Kunskapens Träd gav kunskap om gott och ont. Adam och Eva frestades av detta eftersom de ville ha en egen identitet och en egen rättfärdighet.
Lagen ger kunskap om gott och ont. Historien igenom har det funnits människor som försöker få en egen identitet (ära) och en egen rättfärdighet genom att lyckas hålla lagens alla bud.
Den som gör det använder Lagen på samma sätt som Adam och Eva använde Kunskapens träd. Denne “äter“, i den meningen, av Kunskapens Träd.
Att läsa Guds Ord från pärm till pärm är inte att äta av Kunskapens Träd.
Lydnad leder varken till kärlek eller till rättfärdiggörelse.
Det är rättfärdiggörelse som leder till kärlek när man blir tacksam för nåden. Och resultatet blir lydnad.
Psalm 1:1 Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta, 2 utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt. 3 Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i sin tid, och vars löv icke vissna; och allt vad han gör, det lyckas väl.
/Kjell
PS. Jag skall fråga KOF vad han anser om den liknelse som HRR oftast framför. Nämligen att Lagen är Livets Träd.
Kjell (Reply)
Det kom in en anonym kommentar hos Broder Berndt.
Och den är så otroligt bra att jag inte kan låta bli att citera den här.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell!
Det är rätt så mycket som sägs om Adam och Eva som bara är spekulationer, ex: Adam och Eva frestades av detta eftersom de ville ha en egen identitet och en egen rättfärdighet.
– Frågan är hur sant detta är?
När det sen gäller att lagen är kunskapens träd, så bör väl det styrkas på något sätt, eller hur?
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren skrev: “När det sen gäller att lagen är kunskapens träd, så bör väl det styrkas på något sätt, eller hur?”
Anser du att Lagen (Guds Ord) ger kunskap om gott och ont?
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Anser du att Lagen (Guds Ord) ger kunskap om gott och ont?
– Ja, bland annat, men frågan är ju om NT också är kunskap om gott och ont, för i så fall är det ju inte bra!? Och vad sker om vi äter av detta träd, jo vi dör och då är ju bibelläsning farligt. All skrift som är utandad av Gud, är nyttig…. skriften är alltså nyttig, medans kunskapens träd är onyttig, det blir väl lite konstigt till sist?
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren skrev: “då är ju bibelläsning farligt”
Vem har påstått det?
/Kjell
Kjell (Reply)
Björn bloggaren skrev: “frågan är ju om NT också är kunskap om gott och ont, för i så fall är det ju inte bra!?”
Vem har sagt att det är dåligt med kunskap om gott och ont?
Det som Gud har valt att uppenbara för oss kan aldrig vara dåligt.
Men om vi missbrukar Guds Ord eller Guds Namn är det dåligt.
/Kjell
Kjell (Reply)
Björn bloggaren skrev: “Ja, bland annat”
Finns det då någon möjlighet att vara ense om just den biten?
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Ja, men jag är lite reserverad till att använda ordet kunskapens träd för lagen och orsaken är ju att det är fel att äta frukten från detta träd, men inte fel att äta Guds ord.
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren,
Ingen tvingar dej att tycka om eller omfamna just den “likheten”.
Men jag hoppas att du kan inse att du använder ordet “äta” i två olika betydelser. [För annars kommer du att få “äta” upp det. 🙂 En tredje betydelse. Den logiska vurpan heter ekvivokation. Googla om du vill.]
Jag förmodar att du menar att läsa och begrunda Skrifterna är att “äta” av Guds Ord.
Visst, mycket bra och gott, gör det.
Men att “äta” av Kunskapens Träd i dess likhet med “lagen” är att vilja klara av sin egen rättfärdighet.
Den som gör det använder Lagen på samma sätt som Adam och Eva använde Kunskapens Träd. Denne “äter“, i den meningen, av Kunskapens Träd.
Eller menar du att det inte finns dem som predikar att vi skall fira Sabbat och Herrens Högtider och sluta äta fläsk?
Om man gör det för att förtjäna frälsning, eller för att vinna bonuspoäng, eller för att man vill göra sig lite mera rättfärdig…..
Då blir Lagen Kunskapens Träd.
Men om man har sin glädje i att läsa Skrifterna och det leder till kärlek och tacksamhet, då finns det inga likheter med Kunskapens Träd.
Att som HRR först definiera Torah som Hela Bibeln, kan försvaras. Men att som nästa steg introducera GT-lag kan inte försvaras.
Att då som HRR kalla Lagen för Livets Träd, vilket är Jesus Kristus, är att förneka försoningen.
/Kjell
Kjell (Reply)
Jag fick en annan bild medan jag läste bloggposten:
Tänk att man klipper ut färgskalan och rullar ihop den till en cylinder så att mörkrött möter lila. Ställ den cylindern i mitten och låt den vara en bild på Gud. Om några personer ställer sig i ring kring denna färgade cylinder, då står alla där och betraktar Gud.
Alla ser samma Gud, men ser ändå olika.
– Gud är röd
– Nej blå,
– FEL, Gud är gul…
Och eftersom vi står där i våra låsta positioner, så fortsätter vi att bråka.
Alla har ju rätt, och ingen kan/vill ändra sig.
Men Gud har möjlighet att vrida sig och visa en ny sida för oss och då kan vi om vi vill, ödmjuka oss och erkänna att de andra faktiskt hade rätt de också.
/Lennart
LL (Reply)
LL skrev: “Men Gud har möjlighet att vrida sig och visa en ny sida för oss och då kan vi om vi vill, ödmjuka oss och erkänna att de andra faktiskt hade rätt de också.”
Du har tolkat andemeningen av vad jag ville säga.
Vi är kallade att komplettera varandra.
Och om vi själva står fast på Guds Ord behöver vi inte nagelfara varenda mening som någon annan uttalar.
Herren tar hand om det i sinom tid.
Och man har faktiskt rätten att tolka saker till det goda.
Pröva allt, och behåll bara det goda.
Tack för din kommentar.
/Kjell
Kjell (Reply)
Moses ville ju se Guds härlighet. När han fick tillfälle till det så var han placerad i en klippskreva och han fick se ryggtavlan på Gud.
De gånger vi upplever Guds härlighet är när vi är placerade i Klippan, när vi förblir i Jesus. Det är då vi får uppenbarelsen om hans härlighet.
Befinner vi oss någon annanstans så blir det mest religiös fernissa och sandlåda.
Nåd och frid
HL
HL (Reply)
Kjell,
Du skriver: Jag förmodar att du menar att läsa och begrunda Skrifterna är att “äta” av Guds Ord. Visst, mycket bra och gott, gör det.
Men att “äta” av Kunskapens Träd i dess likhet med “lagen” är att vilja klara av sin egen rättfärdighet.
– Lite funderingar kring detta. Om bibeln, Guds ord är hans ord som vi skall följa, dvs läsa och göra, då blir det per automatik att man s a s lever upp till bibeln, eller klara av sin egen rättfärdighet.
Är inte det, det som är syftet med skriften, att fostra oss till dugliga fullt färdiga människor till allt gott verk?
Om det inte är så, blir ju frågan hur den troende människan skall förhålla sig till det som är Guds ord, där då även lagen ingår?
Guds ord är ju gällande, oavsett om det är GT, eller NT och i skriften finns ju instruktioner om både rätt och fel och en massa annat.
Frågan blir slutligen vilken auktoritet bibeln har och skall ha i en troendes liv?
Skall bibelordet vara det som leder oss, korrigerar oss, talar om hur vi skall vara och göra. För om det är så, då blir det ju så att det ytterst handlar just om det du skrev, Att vilja klara av sin rättfärdighet, jag tillägger, sin vandring, sin förändring, osv.
För att få rätt på detta måste man först få klart vilken roll och auktoritet biblen har!
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren skrev: “För att få rätt på detta måste man först få klart vilken roll och auktoritet biblen har!”
Helt riktigt! Och jag skall då börja med att ge mitt vittnesbörd.
Sola Scriptura!
Sola Fide!
Sola Gratia!
Eller med andra ord.
Den som är Guds barn kan räkna med Den Helige Andes ledning. Vanligtvis sker denna ledning genom bön, skriftläsning och samvaro med andra människor. Märk väl och, inte eller!
Och det har inget att göra med dessa människors speciella ställningar. När Gud vill talar han genom åsnor.
Men det man tror sig erfara i bönen eller höra genom andra, kan och får aldrig stå i konflikt med Skriften.
Guds Ord är evigt och kommer aldrig att ersättas med andra normer.
Den som vill nedvärdera Bibeln kan jag inte ha något samröre med.
Detta var mitt korta vittnesbörd.
Välkommen med ditt korta vittnesbörd.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Någon har sagt: Guds ord är Gud, därför är det bara att läsa innantill och göra därefter, annars lyder man inte Gud! Jag har aldrig kunnat förlika mig med ett sådant resonemang.
Orsaken är att man utestänger tron och även Guds andes ledning i sitt liv, det räcker ju med boken. Guds ord är det som bekräftar och stöder det Gud talar direkt, om inte så är det inget att ha!
Guds ord är ju just Guds ord, inget vi kan handskas med hur som helst, det finns ett egenmäktigt förfarande när det gäller Guds ord vilket innebär att man gör det till sitt eget och använder det som man själv vill. ex viss trosundervisning!
Bb
Björn bloggaren (Reply)
Björn bloggaren,
Jag tror inte vi kommer värst mycket längre för tydligen uttrycker vi oss mycket olika.
Det du skriver låter nämligen för mej som om du menar att Bibeln är en ganska onyttig bok annat än om den får tjänstgöra till att verifiera “uppenbarelser” vi menar oss ha fått.
Jag tror att Bibeln är en mycket nyttig bok, oavsett om vi kan referera till specifika “uppenbarelser”.
2 Tim. 3:16 All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, 17 så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk. 16 All skrift som är ingiven av Gud är ock nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, 17 så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk.
/Kjell
Kjell (Reply)
Kjell,
Absolut är bibeln en nyttig bok, men när vi pratar om lagen som kunskapens träd och det du skrivit till mig om att rättfärdiga sig själv genom att äta av detta träd. Då för att få rätsida på det hela, måste bibeln auktoritet först klargöras och för att göra det, några frågor.
Är Guds ord idag gällande för människan?
Om svaret är ja, vad blir då människans uppgift?
Bb
Björn bloggaren (Reply)