Nomunication om lag och nåd

Det största problemet i kommunikationen av alla meningsskillnader angående lag och nåd är att båda orden används i flera olika betydelser.

Det uppstår det som på engelska brukar kallas “nomunication” i motsats till “communication”, man talar alltså helt förbi varandra.

Saken blir inte direkt lättare av att Torah betyder lag, bud, undervisning och goda råd.

Sedan har ordet “nåd” blivit något av en mantra i kristna sammanhang. Man använder ordet utan att fundera på vad det verkligen betyder.

Men faktum är att det inte finns något att benådas för om det inte finns någon lag.

Därför kan lag och nåd inte vara varandras motsatser.

Men tillämpandet av lag, och tillämpandet av nåd, kan vara varandras motsatser.

Vidare måste det faktiskt förklaras varför man är skyldig till mord om man en gång snattat ett tuggummi. Vi skulle nog ha anledning att protestera vilt om någon som går mot rött ljus blev anklagad för landsförräderi av Svea Rikes rättssystem.

Varför kan det vara så att man blir skyldig till brott mot hela lagen om man bryter mot ett enda bud?

Detta kräver en förklaring!

Och i all min brist vill jag försöka ge min tolkning av detta.

Det är inte summan av buden som är lagen. När vi tänker på Svea Rikes Lag tänker vi troligen på en tjock lagbok där alla buden står upptecknade. Men inte ens i detta fall innehåller boken en exklusiv summa av lagen. Man kan bli åtalad för saker som inte står beskrivna i lagen, därför att de uppenbarligen strider mot lagens andemening.

Lagen i biblisk mening är inte något som Gud har kokat ihop. Den är lika evig som Gud själv för den är relaterad till att Gud ÄR den Han ÄR.

Kommunikationen, eller uppenbarandet av detta eviga som har att göra med relationen till Gud, har Gud gjort på olika vis. Men “egenskapen” eller “kvalitén” fanns redan innan skapelsen och kommer aldrig att förgås.

Innan Gud hade skapat universum och människan, hade budorden “du skall icke stjäla” och “du skall icke mörda” ingen som helst praktisk betydelse. Men givetvis fanns även då den egenskapen i Gud själv.

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Rom. 3:4 Nej, aldrig! Låt det stå fast att Gud är sann och varje människa en lögnare. Det står ju skrivet: För att du skall få rätt i dina ord och vinna, när man går till rätta med dig.

Den som bryter mot Gud har skadat relationen med honom som är lagens ursprung och källa. Och då är det inte av betydelse på vilket sätt man skadar relationen. Problemet är att den är skadad.

Dra nu en liknelse med något som vi alla har erfarenhet av. Någon skändar förtroendet i relation till dej. Relationen skadas.

Det finns ingen väg tillbaka annat än om du erbjuder honom att bli benådad. Men detta kan bara ske om han i sin tur erkänner att han har gjort något som skadade relationen. Eller om du så vill, erkänner att han har brutit någon lag som gäller i relationen.

Det dubbla kärleksbudet skulle kanske kunna uttryckas “Skada inte relationen med Gud, och inte heller relationen med andra människor”. Fast givetvis är den formulering som står i Guds Ord en bättre formulering: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”

Om nu någon som har brutit relationen vill ha tillbaka den igen så går det bara om du benådar honom.

Han kan inte kräva att bli benådad. Det verkar kontraproduktivt.

Han kan inte förtjäna nåden genom att påpeka hur bra han är på andra områden.

Han kan inte förtjäna nåden genom att göra en massa bra saker.

Det enda han kan göra är att erkänna sin synd och förutsättningslöst be om förlåtelse och benådande.

En medlare kan vara till stor hjälp i mänskliga konflikter.

Och vad gäller relationen med Gud finns det bara en väg. Det finns bara en medlare. Man kan inte kräva att bli benådad eller förtjäna det.

Utan Kristus är vi totalt förlorade. Det finns inga substitut och inga komplement, och ingen väg tillbaka.

/Kjell

12 thoughts on “Nomunication om lag och nåd”

  1. Kjell,

    Du skriver: “Och vad gäller relationen med Gud finns det bara en väg. Det finns bara en medlare. Man kan inte kräva att bli benådad eller förtjäna det.

    Jo, det är helt riktigt, en är medlaren mellan Gud och människor [Jesus Kristus !]

    Och när vår synd skiljer oss från Gud, hur kan vi då få kontakt igen?

    När relationen mellan två parter är bruten, brukar man ibland ta hjälp av en medlare. Medlaren behöver vara någon som kan representera båda sidorna och få dem att kommunicera igen. Vem skulle kunna medla mellan Gud och människor? Vem kan representera båda sidorna? Det kunde bara någon göra som var både människa, fullt ut, och samtidigt Gud. Utan Jesu försoningsoffer hade vi inte kunnat finna någon försoning med Gud, överhuvudtaget. Så vi har mycket att tacka Jesus för.

    Heb. 9:14-15a, Fb: “Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud. Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet”

    Och det står även att Jesus Kristus sitter vid maktens sida och manar gott för “de heliga”

    Rom. 8: 34 “Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.”

    Så när man börjar göra “laggärningar”, för att om möjligt blidka Gud, då har man inte förstått att vi redan är benådade – och att vi därför heller aldrig kan berömma oss av någonting. För tror man att man kan förtjäna nåd, då är det inte nåd längre – utan förtjänst – som frälsningen bygger på! Vilket givetvis måste vara en lögn från mörkrets rike.

    Hälsningar,
    Antonia

        (Reply)

  2. Bra summering Kjell. Har gått och väntat på att du skulle hjälpa till att balansera samtalet lite. Kanske kunde du be Isaksson att få lägga in denna post som gästblogg på hans sajt?

    Har en intressant (tyckte jag i alla fall) kommentar till frågan “Varför kan det vara så att man blir skyldig till brott mot hela lagen om man bryter mot ett enda bud?”

    Har nämnt detta förut men tar det igen eftersom det för mig var en liten aha upplevelse:

    5 Mose 27:26 svarar egentligen med en enda vers på din fråga. Alltså – Varför kan det vara så att man blir skyldig till brott mot hela lagen om man bryter mot ett enda bud?

    – Därför att även detta är inskrivet i lagen. Så står det ordagrant i SFB:

    5 Mos 27:26 Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem.

    Jag lutar åt att detta är “lagens förbannelse” i ett nötskal. Inte lagen = förbannelse som någon direkt eller indirekt tolkar det.

    mvh
    Daniel

        (Reply)

  3. Jag blir djupt sårad av dina ständiga tjuvnyp Kjell. Men när du håller dig till sakfrågan står vi plötsligt inte så långt från varandra som du kanske tror.

    Du verkar ha det gemensamt med Antonia att du läser en hel del mellan raderna och sedan nu och då dömer utifrån dina egna felaktiga slutsatser. Det finns inget mer kränkande än att blir dömd utifrån en felaktig slutsats eller utifrån när någon, vem det vara må, lägger ord i ens mun. Jag är säkert inte oskyldig själv i detta avseende men jag brukar sällan skicka mina meningsmotståndare till helvetet genom att heretikerstämpla dem.

    Det jag besväras mest av är kanske att jag å ena stunden anklagas för att smyga med något hemligt budskap och i andra stunden anklagas för att missionera med sabbatsfirande och högtider. Problemet är bara att jag har inte ändrat mig sedan vi skrev ihop. Möjligtvis har jag blivit lite hårdare själv i nyporna mot dem som förkastar hela lagen och kallar den “uppslukad” vilket i sig är en felaktig tanke (och du ännu en gång belyser – du har ju faktiskt gjort det förut).

    Denna post är hur som helst ett konstruktivt bidrag i samtalet. Undrar när Deborah och LS dyker upp och sågar den. Hade jag skrivit samma sak på Isakssons forum hade jag fått på nöten av båda + Antonia m.fl.

    Men några har stämplat mig och det får jag leva med. Jag har en viss förståelse för detta, tro det eller ej.

    mvh
    D

        (Reply)

  4. MyTwoCents – Aletheia, skrev: “Jag blir djupt sårad av dina ständiga tjuvnyp Kjell.”

    Är det verkligen ett tjyvnyp att citera något du själv skrev mindre än ett dygn sedan?

    Men till saken…

    Jag har försökt bringa detta budskap hela tiden. Kolla bara tillbaka, om du vill, på mina bloggposter hos Aletheia och här.

    Och jag upprepar:

    Jag har aldrig opponerat mej mot att du eller någon annan firar Sabbat, Herrens högtider och äter “kosher”.

    Jag skulle inte ens opponera mej om du konsekvent erkände att du propagerar för dessa saker.

    Det är just hemlighetsmakeriet jag vänder mej emot.

    /Kjell

    PS. Jag har släppt in din kommentar fastän den bryter mot reglerna i Netikett. Ytterligare kommentarer som bryter mot reglerna kommer jag inte släppa in.

        (Reply)

  5. Kjell,

    Måste tyvärr hålla med MTC om att du i alltför stor grad “läser mellan raderna”. Ibland kan denna typ av läsning vara nödvändig, men man bör akta sig för att göra en lära av den.

    Om det är någon svensk som öppet propagerat för sabbatsfirande så är det nog jag. (Klicka på mitt namn för länk)

    De flesta andra i debatten brukar vanligen begränsa sig till att bekämpa sin motståndares åsikt, vilket inte nödvändigtvis säger så mycket om ens egen ståndpunkt. Om ingen propagerar för något utan alla bekämpar det man uppfattar vara motståndarnas åsikter och argument blir debatten väldigt snurrig. Riktig “nomunication” med andra ord.

        (Reply)

  6. Ludvig skrev: “Om det är någon svensk som öppet propagerat för sabbatsfirande så är det nog jag.”

    Och om du läser det jag skriver skall du finna att jag inte har ens den allra minsta önskan att förbjuda dej det.

    Vare sig firandet eller propagerandet.

    Man kan inte tvinga någon att byta tro. Och jag tror inte att man får tvinga någon till det heller.

    Men man kan vara otydlig och därigenom lura in andra i sammanhang som de inte skulle ha valt om det hade varit raka rör och öppna deklarationer.

    /Kjell

    PS. Om du vill svara vore jag intresserad av om du anser det vara frälsningsgrundande, eller kanske ge bonuspunkter, eller kanske att man är olydig om man inte firar sabbat, eller …… fyll i själv. Men det finns ingen svarsplikt 🙂

        (Reply)

  7. Kjell,

    Vad som menas med “bonuspunkter” förefaller något oklart, men då vi inte på något vis kan förtjäna Guds nåd så svarar jag “nej”.

    Däremot kan mer kvalitetstid tillsammans med familjen inför Gud och Hans Ord i många fall “frälsa” ett annars hotat äktenskap. Och en väl fungerande familj ser jag som en stor “bonus”. Och visst vore jag olydig mot Gud om jag inte brydde mig om min familj. (Är dock ung och ogift ännu, men du förstår nog vad jag menar).

    Hade jag funnit någon enda kristen svensk under 75 som faktiskt tog vara på söndagen som vilodag så hade jag uppmuntrat denne. Det är inte veckodagen som är det viktiga utan samvaron med varandra inför Gud.

        (Reply)

  8. Ludvig,

    Tack för din tydliga bekännelse. Du har svarat på mina frågor.

    Vore bra med samma tydlighet från oss alla.

    /Kjell

        (Reply)

  9. Hittade denna bok av Eddie Chumney på Hebraic Roots hemsida!

    Tycker det är lite märkligt att han titulerar sig Rabbi när han samtidigt påstår sig vara en kristen.

    Förkunnelsen blir bara mer och mer tvetydigt inom denna rörelse.

    En summering av ett kapitel ur hans bok “Who is the Bride of Christ” ? [kap 13]

    Chapter 13

    “In summary, Torah does not mean “Law” but instruction. We are not saved by keeping the Torah of God. We are saved by grace through faith and salvation is a free gift from God. God gave His Torah so that we could have a knowledge of sin and the holiness of God. By having a knowledge of sin, man could understand that he needs a Messiah. However, AFTER we are saved without the deeds of the law, God’s Torah serves as his instruction manual concerning how Christians need to live their lives in a manner pleasing to God. God’s Torah is a tree of life and it is eternal! Those who refuse to follow the Torah of God have a stony heart and do not overcome the desires of the flesh and the ways of the world. By not overcoming the desires of the flesh and the ways of the world, stony heart Christians will not be the Bride of Christ. Those who love God with all their heart, mind, soul and strength and bear much fruit in their lives through the power of the indwelling Holy Spirit have a heart of flesh and will be the Bride of Christ”

    Här blandas lagen och nåden hej vilt! Vi är frälsta av nåd allena, men följer vi inte instruktionerna i Torah [till punkt och pricka] och bär mycket frukt så är det ändå kört! Och så måste vi förståss övervinna köttet i oss. Annars är vi inte Kristi Brud!

    Eddie: Bok kapitel och vers tack!

    /Antonia

        (Reply)

  10. Antonia Berglund,

    Gal 5:24, Matt 12:33.

    Ibland talar man om “brudesjälar” och menar då i princip samma sak som Chumney i det du ovan citerade.

    Inte för att jag på något sätt behöver försvara en bibellärare jag bara träffat en gång, men ändå.

        (Reply)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *