Ja, köttets ideal är att bli prisade för alla bra saker vi gör och ursäktade för det som inte är bra.
Förlåt mej för det jag sade, men orsaken är att jag reagerade så på grund av smärtsamma erfarenheter i det förflutna, så du får ursäkta mej.
Sanningen är att förlåtelse och ursäkt inte är nära besläktade utan faktiskt varandras motsatser. Och dessa två kan absolut inte samexistera.
Ursäkt handlar om starkt förmildrande omständigheter.
Förlåtelse handlar om att avstå från hämnd, straff eller påföljd, efter att det har fastställts att en överträdelse har begåtts.
Man kan inte kräva förlåtelse. Man kan inte kräva kärlek. Man kan inte förtjäna nåd.
Vi talar ofta om kärlek, frihet, sanning, förlåtelse och nåd. Och tyvärr går det just därför inflation i dessa ord. Jag tänker försöka kalibrera deras betydelse i denna bloggpost.
Det handlar om ord som beskriver någon man varken kan kräva eller tvinga fram, och det handlar om saker som just därför måste ha en motsats som alternativ. (Det finns inget frivilligt val om det bara finns ett alternativ.)
Och det handlar om ord som beskriver saker som bara existerar i relationer. Orden är helt meningslösa om man applicerar dem på sig själv utan tanke på sin nästa.
Man kan kräva tolerans och snällhet. Dessa har många yttringar som liknar kärlekens yttringar, men de är faktiskt kärlekens motsatser.
Man kan kräva frihet från något eller någon. Vi har inget specifikt ord för denna falska version av “frihet”. Den äkta versionen av “frihet” handlar om friheten att göra något gott och detta gäller alltid relationer. Den falska frihetens ändstation är ett tillstånd där det inte längre finns något kvar att förlora.
Man kan kräva ursäkt, konstaterande av förmildrande omständigheter, men man kan aldrig kräva förlåtelse.
Och nära besläktat med alla föregående är ordet “nåd”.
Man kan bara be om nåd om man redan har dömts för en lagöverträdelse. Och generellt gäller det att man bara kan be om nåd om man erkänner att man har begått det brott man dömts för.
Om det inte finns en lagöverträdelse finns det heller ingen nåd.
Draget ett steg längre gäller dett alltså att om det inte finns någon lag, så finns det ingen lagöverträdelse, och således ingen nåd.
Men hur går det nu med sanningen? Jo, det är liksom navet som binder ihop kärlek, frihet, förlåtelse och nåd. För utan Sanning blir alla fyra inget annat än nonsense.
Detta är, enligt min mening, orsaken till att det uppstår så många missförstånd när diskussionerna kommer in på “Lag och Nåd”, “Kärlek och Förlåtelse”, “Nåd och Sanning”.
Allt detta sammanfattas i Jesus.
Johannes vittnade: “Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.” (Joh. 1:14)
Laggivaren är densamme som erbjuder nåd i kraft av sin seger på Golgata.
1 Joh. 4:8 “Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek.”
2 John 1:3 “Nåd, barmhärtighet och frid ifrån Gud, Fadern, och ifrån Jesus Kristus, Faderns Son, skall vara med oss i sanning och i kärlek.”
Jakob 2:12 “Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.”
/Kjell
Views: 20