Hur fullbordar man en lag?

Du har säkert redan hört alla “förklaringar” till leda. Men jag vill ändå göra ytterligare ett försök att få pusslet att gå ihop. Bara ett litet grepp ur alla uttalanden om “lagen”.

Jesus fullbordade lagen. Jesus avskaffade lagen. Lagen är ersatt av nåden. Jesus är lagens uppfyllelse. Lagen gäller inte längre. Man kan inte bli rättfärdig genom att hålla lagen. Jesus lydde alla bud i lagen. Lagen fick sin fullkomning i Jesus. Det finns nu bara två bud.

Hur fullbordar man en lag?

Frågan är väsentlig för i svaret ligger pusslets lösning.

Om man är en lagstiftare så fullbordar man en lag genom att anpassa paragraferna och eventuellt ta med nya paragrafer.

Låt oss konstatera att en auktoriserad lagstiftare har rätten att stryka, ändra och lägga till bud.

Det finns anledning att titta närmare på ordet fullborda.

En förutsägelse kan gå i fullbordan. Profetian har då gått i uppfyllelse. Och när detta har skett har “profetian” bara en funktion kvar. Nämligen att visa på att den som profeterade hade rätt.

Nu blir det litet komplicerat.

Lärjungarna hajjade noll när Jesus blev korsfäst och dog. Detta svarade Emmaus-vandrarna Jesus (Lukas 24):

Det som har hänt Jesus från Nasaret, en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och allt folket. Honom har våra överstepräster och rådsmedlemmar utlämnat till att dömas till döden och låtit korsfästa. Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel. Till allt detta kommer att han redan har låtit den tredje dagen gå, sedan detta skedde. Och vidare har några kvinnor bland de våra gjort oss uppskakade. De gick tidigt på morgonen till graven men fann inte hans kropp. Och de kom och berättade att de hade sett en änglasyn och att änglarna hade sagt att han levde. Då gick några av oss till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte.

Och Jesus (som de fortfarande inte kände igen) svarade med:

“Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?” Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.

Litet senare upprepar sig en liknande händelse och då förklarade Jesus:

Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: “Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.” Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: “Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är själva vittnen om detta.

Jesus hade vittnat och undervisat om detta även innan korsfästelsen och uppståndelsen. Ta t.ex. orden ut Johannes 5:39-40

Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Och nu till tolkningen av detta.

Jesus, Guds Ord, lagstiftaren eller lag-givaren, inspirerade sina tjänare att skriva. Det blev Mose lag, profeterna och psalmerna. Dessa talar om Honom och Hans gärning som upfyllelsen. Jesus ÄR uppfyllelsen!

I Honom har det som hade profeterats fått sin fullbordan. Men det bör tilläggas att frälsningsplanen inte ännu är utförd till sitt slut. Därför heter det i Hebr. 10:1 “Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt;”

För det som redan har skett har “profetian” bara en funktion kvar. Nämligen att visa på att den som profeterade hade rätt.

Är då lagen avskaffad? – Nej, den utgör fortfarande viktig dokumentation om Guds trofasthet. Och det finns fortfarande saker som måste gå i fullbordan. Därför heter det i Matt. 5:18 “Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.”

Och om du läser detta har himmel och jord ännu inte förgått, men det kommer att ske. Matt. 24:35 “Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.” 2 Petr. 3:10-13 “Men Herrens dag skall komma såsom en tjuv, och då skola himlarna med dånande hast förgås, och himlakropparna upplösas av hetta, och jorden och de verk som äro därpå brännas upp. Eftersom nu allt detta sålunda går till sin upplösning, hurudana bören icke I då vara i helig vandel och gudsfruktan, medan I förbiden och påskynden Guds dags tillkommelse, varigenom himlar skola upplösas av eld, och himlakroppar smälta av hetta! Men »nya himlar och en ny jord», där rättfärdighet bor, förbida vi efter hans löfte.”

Höll Jesus alla lagens bud? – Nej, för det finns specifika bud för kvinnor och ämbeten och boplatser. Och inte alla dessa var tillämpliga på Jesus. Men frågan borde hellre formuleras: Bröt Jesus något av lagens bud? Svaret kan inte bli annat än NEJ.

Har nåden ersatt lagen? – Frågan är fel ställd! Hur många goda gärningar måste man göra för att en ond gärning skall bli ogjord? Det ena har inte med det andra att göra. Det går inte att sona ett mord genom att hjäpa två miljoner handikappade över vägen. Utan nåd ingen frälsning! Det har aldrig varit annorlunda och kommer aldrig att bli annorlunda.

Gäller inte lagen längre? – Ännu en felställd fråga! Felet är lätt gjort eftersom vår förståelse av ordet “lag” handlar om bud och instruktioner som man måste följa om man inte vill drabbas av de fastställda konsekvenserna i form av straff.

Men då bortser man från en av lagens viktigaste funktioner, nämligen den profetiska dimensionen. Lagens två viktigaste funktioner var/är att bevisa att vi inte klarar att leva rättfärdigt samt att profetera om den rättfärdiggörelse som skulle erbjudas oss.

Det blir lika tokigt vilken av dessa två man behåller om man kastar bort den andra.

Kan man bli rättfärdig genom att hålla lagen? – Kuggfråga, skulle man kunna säga. Vore det kanske bättre att först svara om man kan hålla lagen från födelsen till döden? Svaret är NEJ. Så utan att benådas kan man ändå inte bli kvitt skuld som man har ådragit sig. MEN Skriften talar om en rättfärdighet som kommer av att hålla lagen.

Därför heter det Rom. 10:5 “Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.”

Och sedan verkar det som om Paulus säger emot sig själv. Om man tror att detta är fallet så kan man bränna Bibeln, i alla fall NT.

Men om man tror att det inte handlar om en motsägelse så kan man be om ledning att förstå det bättre.

Paulus skriver nämligen också Gal. 2:21 “Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.”

Summan blir detta:

Det är definitivt inte fel att vara lydig. Vi behöver inte synda extra för att nåden skall bli så mycket större. Vi har tillräckligt med synd, allihopa. Var och en av oss.

Och den synd vi har kan vi aldrig neutralisera, eller göra ogjord genom att hjälpa rörelsehindrade över vägen eller ge allt vi har till de fattiga.

Bara Jesus har betalat priset, och har tillräckligt tillgodo på sin räkning för att täcka allas vår skuld. Och genom en enkel saldo-beräkning får vi “räknas” som skuldfria, alltså rättfärdigade.

Och nu kommer jag till slutklämmen. Jag kommer att skriva det utifrån manligt perspektiv, men det går givetvis lika bra att ta ett kvinnligt perspektiv.

Jag ställer följande:

En dag känner du att du på ett extra tydligt sätt vill visa din hustru hur mycket du älskar henne. Du beslutar att göra detta genom att köpa henne en dyrbar present.

När du kommer hem ger du henne denna present och bedyrar hur mycket du älskar henne.

Istället för att ge dej en kram springer hon till sin handväska och tar fram portmonän och vill betala presenten.

Hur kommer du att reagera på detta? Kommer det att göra dej glad? Kommer du att tycka att hon förstod vad du ville säga?

Svar:

Lagnissar agerar som denna hustru. De vill förtjäna kärleken och förmånerna.

Nådflummare sitter i andra diket och kräver kärleken och förmånerna.

Och dessa båda kommer aldrig att bli ense med varandra. Varken här och nu eller där och då.

Och så länge som lagnissar kallar dem laglösa som inte anser ceremoniella bud vara viktiga, och nådflummare kallar dem lagiska som genuint, av tacksamhet, vill vara lydiga, kommer ingen kommunikation att lyckas.

Men märk väl att nådflummare kan vara minst lika lagiska som lagnissar. Båda har nämligen en syndkatalog och en rättfärdighetskatalog.

Därför skrev Paulus i Rom. 9:30-33

Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro, under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag. Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen, såsom det är skrivet: »Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam.»”

Och tilläggas bör då att inte heller vi hedningar kommer att lyckas sammanställa en synd-katalog och en rättfärdighets-katalog som leder till rättfärdiget.

Hur mycket vi än far efter en rättfärdighetslag kommer det inte att lyckas. Guds keruber med flammande svärd har fortfarande uppgiften att se till att ingen kan äta av både kunskapens träd och livets träd.

1 Mos. 3:22-24

HERREN Gud sade: “Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt.” Och HERREN Gud sände bort dem från Edens lustgård, för att de skulle bruka jorden som de tagits från. Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.

/Kjell

PS. Läs gärna också Guds onyttiga föreskrifter.

Views: 44