Det finns en sida av väkteriet som det inte talas så mycket om. Därför tänkte jag göra det.
Visserligen skall vi se till att vi inte luras av falska profeter och villolärare. Men det är minst lika viktigt att vi ser till att inte lura oss själva.
I Lukas 21 avslutar Jesus sina ord med följande:
33 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås. 34 Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt; 35 ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare. 36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.
Och då är det lätt, men alltför förenklat, att bara tänka på alkoholism, hasardspel och pornografi.
Man kan faktiskt bli förslavad av nästan vad som helst.
En familjefar kan försumma familjen för sina “viktiga” uppdrag i församlingen.
Om alla dina vänner har ett “snabel-a” i namnet är du troligen internetförslavad.
Om du har 50 par skor i garderoben och fortfarande söker av rea efter rea för att hitta flera …..
Om du måste kolla börsnoteringarna varje dag för att känna dej okay vad gäller dina investeringar …..
Man kan ägna all sin tid till att jaga villolärare …..
Man kan till och med ägna all sin tid till likgiltighet.
Jag tror inte att listan behöver göras längre. Var och en kan själv säkert hitta på flera exempel.
Och om du inte kan känna igen dessa saker hos dej själv, kan du säkert känna igen dem hos dina närmaste.
Jesus säger att vi ska ta oss till vara för sådant, och istället vaka och be.
Han säger att det som kommer kan liknas vid en snara. Och det gäller således att se upp hur man vandrar och var man vandrar.
En snara har den egenskapen att den fukar bäst om den är dold så att man inte kan se den.
Lägg märke till att Jesus rekommenderar oss att be att vi skall kunna undfly allt detta som skall komma.
Det tror jag inte att han skulle göra om han visste att det var omöjligt.
Om det nu är så att ändtidens slutskede är nära, så finns det all anledning att ta Jesu rekommendationer på allvar.
Låt ingen lura er, och låt inget lura er, och vaka och bed.
/Kjell
Views: 39
Kjell!
Jo då, det är mycket man kan snärjas av, fast värsta snärjningen kommer kanske från predikningar där det sägs att kristna är lata.
Detta ord, lata, skapar något, speciellt om personen är osäker och otrygg, men vill tjäna och lyda Gud.
Man använder ord av negativ art för att aktivera människor till att göra mer, då i ex församlingen. Problemet blir att när människor börjar göra mer, så är det utifrån skuld och fördömelse och inte utifrån att Gud lett dem till att göra mer.
Det blir mao helt fel, de gör mer för att bli av med skuldkänslorna och fördömelsen.
Detta är självupplevt och de som kommer med sådana predikningar om att kristna är lata, vet inte vad de snackar om.
Ett annat ord som ofta trummas ut, är att vi är Guds tjänare och att vi skall tjäna Gud.
Det kristna livet levs ut utifrån tjänandeskapet och inte utifrån relationen med Jesus.
Relationen med Jesus blir också utifrån tjänandet, vilket jag anser blir fel.
Vi är ju Guds barn, kallade till gemenskap med han son, att det sen finns vissa saker Gud vill att vi skall göra, gör ju inte oss till enbart tjänare!
Jesus sa att han kallar oss vänner, vilket är en stor skillnad i förhållande till tjänare.
Ord uttalade från talarstolen kan alltså snärja mycket värre än ex de tre första sakerna du tog upp, alkohol, hasardspel och porr.
Viktiga saker du pekar på!
Mvh Bb
Björn bloggaren (Reply)
Ni är redan grundlurade eftersom ni inte ens känner Gud till att börja med.
Villolärare “…är på fel väg och syndar och har dömt sig själv(a)” Titusbrevet 3:11 .
De faller på eget grepp, vilket är faktiskt väldigt elegant.
Till slut kommer de att förgöra varandra. Den processen ser man en början av på dessa “kristna” bloggar.
Den treenige guden har svårt att hålla sina barn enade.
outsider (Reply)
outsider,
Jag tvekade om jag ville släppa in din “kommentar”.
Men valde ändå att göra det eftersom den är typisk för det iskalla hat som unitarer brukar producera.
Den kan ju, om inte annat, tjäna som avskräckande exempel för dem som tvivlar.
Vi som har upptäckt Trefaldigheten i Guds Ord dömer inte dej. Det tillkommer inte oss.
Men däremot anser vi att din gudsbild är falsk.
Kanske är du lurad av de korruptioner som Westcott, Hort, Nestle-Aland och Russell lyckades introducera i grundtexten.
Kanske bör jag skriva något om detta i en kommande artikel.
/Kjell
Kjell (Reply)
outsider,
“Ni är redan grundlurade eftersom ni inte ens känner Gud till att börja med.
Villolärare “…är på fel väg och syndar och har dömt sig själv(a)” Titusbrevet 3:11.”
Det verkar bereda dig mycket nöje, om så skulle vara fallet! Hur blir man så hatisk och självgod? Det är för mig en gåta? Gud är ju själva representanten för Kärleken, med stora bokstäver, kan detta vara någonting, du kanske missat?
Och det där med grundlurad får du nog ta och fundera lite närmare på. För om vi som tror på treenigheten, obs! inte polyteismen är vilseförda; då blir det inte många som kommer att befolka himlen, förutom, unitarister, arianister, MFS – are, Jehovas och liknande, förståss. Ni som alltså inte tror att Jesus är Gud!
Majoriteten av jordens kristenhet, har alltså under årtusenden, tolkat sin Bibel helt fel, enligt dig ? Är det så du avser att man skall uppfatta dina påståenden?
Hälsningar,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Vad roligt att få vara med här när man är bannad till och med hos MFS-unitarierna på sajten Mamres!
“Vi som har upptäckt Trefaldigheten i Guds Ord dömer inte dej. Det tillkommer inte oss…Men däremot anser vi att din gudsbild är falsk.”
Jasså, då är Guds egen gudsbild också falsk!!!!!!!!!!!
“Jag är HERREN /JHWH och det finns ingen annan. Utom mig finns ingen Gud.” Jesaja 45:5
Sant eller falskt? Hur många personer är “jag”?
Sant enligt Jesus som säger: “Detta är evigt liv att de känner DIG, DEN ENDE SANNE GUDEN, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” Joh 17:3
Falskt enligt miljoner “kristna” som tror varken på Gud eller på Guds SON, Jesus Kristus.
För dem finns det inte bara en som är Gud, för dem finns det tre!
För Paulus och de troende med honom finns det bara en som är Gud: “så har vi bara en Gud, FADERN, 1 Kor 8:6.
Avfallet från tron skulle komma skrev Paulus, vad som kommer därefter det skriver han om i Tessalonikerbrevet.
För den som tror på Skriften /Bibeln är det klart från vad Jesus själv säger, och från vad hans apostlar säger, att Gud SÄNDE sin son (Joh 3:16-17, Rom 8:3), GUD SJÄLV bland människor ser man först i Uppenbarelseboken 21:3; “…och Gud själv skall vara hos dem.”
De “kristna” skall snart fira en gång till Xmas då “Gud själv blev människa”, då Gud själv föddes som en hjälplös bebis, sen dog Gud när han var ungefär 33 år gammal.
“Hatisk och självgod” …..kärlekslös, satanist, unitarian, Jehovas vittne, muslim, mormon, MFS’are, något mer????
Visst hatar de som inte är i sanningen att höra att de inte är i sanningen!
Ingen skall ha det som de inte har själva, nämligen insikt om sanningen.
Det skall bara tjafsas utan slut, vridas och vändas.
Slut på allt ljugande blir det först i slutet av Uppenbarelseboken då “alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel.” Fram till dess är det ingen fara, det är bara att plaska på!
Tro vad ni vill men till den heliga staden Jerusalem kommer de lögnaktiga aldrig in i. (Upp 21:27)
Om världens miljoner pingstvänner, karismatiker med flera skulle ryckas upp till himlen skulle de där välta Guds tron och utropa Jesus till Gud. No way! Det kommer aldrig att ske!
Det finns inga ord som kan användas för att omvända dem här och nu. Den processen som beskrivs i Uppenbarelseboken kommer att göra jobbet, trist men sant.
outsider (Reply)
Jag släpper in din reaktion så att alla kan se vad för sorts ande du drivs av.
“Androm till varnagel” som det hette förr i tiden.
Detta utbyte är både Off Topic och onyttigt.
Därför ber jag alla läsare att inte reagera på “outsiders” kommentar.
Eventuella svars-kommentarer kommer jag att plocka bort.
/Kjell
Kjell (Reply)
Hej!
Angående debatten på Berndts hemsida bl a som handlar om vissa tvivelaktiga predikanter så undrar jag rent principiellt hur vi skall bedöma lärare/predikanter som har en kristen bekännelse? Jag har denna prioriteringslista. Vore intressant att höra vad fler tycker.
* Pröva läraren/predikantens undervisning/lära gentemot skriften.
* Vad upplever du att Gud säger (kan vara subjektivt)
* I vilket nätverk rör sig denna lärare/predikant.
* Yttre tecken som beteende, klädsel, bemötande, andliga frukter
Jag vill helst använda alla dessa nycklar innan jag gör en bedömning
om jag har förtroende för en viss predikant/lärare.
Azaryahu (Reply)
Azaryahu,
Azaryahu,
Jag flyttade din kommentar till en tråd som handlar just om väkteriet.
Och jag kopierar då det jag skrev till dej hos Berndt.
Kommunikation är mycket mera än bara ord. Enligt somliga “kommunikations-experter” utgör orden bara 7% av den totala kommunikationen.
Resten består av non-verbala saker som omgivning, sfär, sammanhang, kropps-språk, miner, attityder, etc. etc.
Någon [Crowder] som kryper runt på gravstenar och suger andlig kraft ur dödas ben borde för sitt eget bästas skull tillrättavisas så tydligt att han själv väljer att tiga tills han insett att han behöver bli frälst från sina spiritistiska övningar.
Felet är ju minst lika mycket åhörarnas. Skrämmande att det tydligen inte finns tillräckligt många där som är tillräckligt mogna att stå upp, agera och ta konsekvenserna av sina bekännelser och handlingar.
Jakob 3:1 Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom.
Men tydligen finns det människor i beslutande positioner som tillåter att omogna människor, som varken lärt känna “honom som är från begynnelsen” eller sig själva, får uppträda som lärare.
1 Joh. 2:12 Jag skriver till er, barn: era synder är förlåtna för hans namns skull. 13 Jag skriver till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till er, unga män: ni har besegrat den onde. 14 Jag har skrivit till er, barn: ni har lärt känna Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni har lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde. 15 Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. 16 Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.
Johannes uttryckte sig ju alltid kärleksfullt och emotionellt. Därför har jag valt hans sammanställning av de “kvaliteter” som måste finnas i en lokal färsamling.
Men missa inte Johannes budskap bara för att han uttrycker sig mindre konkret än Paulus.
Vart tog fäderna i församlingen vägen?
Var finns de unga starka männen som har besegrat den onde och som har Guds ord i sina hjärtan och sina tankar?
Vem tar hand om barnen som har fått sina synder förlåtna och behöver skydd och ledning och god mat?
/Kjell
Kjell (Reply)
Hej!
Visst, det finns många omogna ledare.
Men rent principiellt. Hur gör du när du bedömer en predikant/lärare?
(Yttre tecken= beteende, leverne, frukter osv.)
1. Prövar du predikanten/läraren utifrån ordet först och främst och sedan yttre tecken?
2. Prövar du predikanten/läraren både utifrån ordet och yttre tecken?
3. Prövar du predikanten/läraren först utifrån yttre tecken och sedan om denne predikar utifrån ordet blir sekundärt?
4. Prövar du utifrån vad du känner?
Jag lutar med åt punkt 1 och punkt 2.
Det jag vill poängtera är att om vi använder argumentet yttre tecken för mycket så finns det risk för subjektivitet och religiositet! Var sätter vi då gränsen för ok beteende? Det är rimligare att pröva utifrån ordet (att det argumentet väger tyngst) och det är väl vad Paulus uppmanar oss till också?
MVH
Azaryahu (Reply)
Azaryahu undrade: “Prövar du predikanten”
Nej, jag prövar inte predikanten.
Jag prövar det evangelium han bringar.
Och om det visar sig vara falskt varnar jag för den predikanten så att andra också kan pröva.
/Kjell
Kjell (Reply)
Ja, det är ju exakt det jag menar. Du prövar predikanten utifrån vad han lär ut först och främst, eller? När använder du hans beteende och leverne som argument?
Vi säger att en predikant predikar utifrån evangeliet men har ett konstigt beteende också? Predikar han ett falskt evangelium då? Jag tycker det är en viktig principiell fråga?
Om en predikant/lärare läser/predikar utifrån ordet men har ett konstigt beteende och dessutom överdriver/ljuger och har ett allmänt ovänligt sätt, så bedömer jag att han är en kristen som är vilse. Men inte predikar han ett falskt evangelium för det?
Du får gärna klargöra skillnaden här.
Azaryahu (Reply)
Azaryahu,
(jag kopierar min kommentar hos Berndt här, för det berör ju samma ämne.)
Det är bra punkter du kommer med.
Detta, plus de fyra punkter som bl.a. Zac Poonen räknar upp är en bra mätsticka.
Sedan skulle jag vilja tillägga, att en predikant vid ett tillfälle kan bete sig ‘alldeles utmärkt’, och predika ‘alldeles bibliskt’.
Då är det viktigt att titta lite närmare på helheten, eller summan av förkunnelsen.
En annan bedömningsgrund, som Bibeln uppmanar oss att ha, är ledarens/ förkunnarens livsstil.
Och, sist, men inte minst: Vi får inte gömma, eller bortse från att Herren ger somliga lemmar i kroppen en alldeles specifik nådegåva – att bedöma/ skilja mellan andar.
Där måste vi vara medvetna om, att det ibland kan vara så, att några är mer känsliga/ lyhörda i anden än andra.
Alla har en uppgift, och precis som Paulus skriver ‘förakta inte profetians gåva’, skulle jag vilja tillägga: Vi får inte förakta ‘urskiljandets gåva’.
mvh, Ingela
Ingela (Reply)
Hej Ingela!
Håller med dig! Men vi får inte glömma att vi först och främst skall pröva budskapet dessa lärare har! För var drar vi gränsen för vilket beteende som är ok eller inte?
Det blir ju ganska subjektivt, eller hur? Kultur, personlighet, humör kan ju spela in då också.
Var välsignad
A
Azaryahu (Reply)
Azaryahu,
Varför bör vi dalta med personer som tydligen inte borde vara vare sig lärare eller förkunnare?
Är det inte bättre att de får konfronteras med verkligheten så att de kan välja en annan sysselsättning innan de förleder för många?
/Kjell
Kjell (Reply)
Azaryahu, du ställer en relevant fråga:
“För var drar vi gränsen för vilket beteende som är ok eller inte?”
Och du har rätt i att, vad man tycker ‘är okej beteende’ kan bero på både kultur, personlighet och dagshumör.
Jag har själv fått förmånen att uppleva hur vackert det är med både kulturella och personliga uttryck i församlingen, och tycker det är fantastiskt att regnbågen har fler än en färg.
Men jag undrar om vi inte ‘slinker förbi’ själva kärnfrågan, genom att tala om legitima, individuella och kulturella uttryck (som Bibeln ger gott utrymme för)?
Själva huvudfrågan är fortfarande:
– Vilket evangelium?
– Vilken Jesus?
– Vilken ande?
Ingela (Reply)
Exakt Ingela, håller med! Det är dessa huvudfrågor det gäller!
Azaryahu (Reply)