Kanske har vi alla någon gång blivit oskyldigt beskyllda?
Och sedan lär det finnas människor, med psykiska problem, som går till polisen och bekänner brott de aldrig har gjort.
Och mitt i allt detta fanns det en person som frivilligt tog på sig skulden. Den skuld som hade förorsakats av alla från Eva i paradiset till den sista människan innan Jesus kommer tillbaka.
Det var samma person som skulle ha kunnat tillkalla 10.000 änglar, odödliga och beväpnade, att försvara honom. Men Han använde sin makt till att inte göra det.
Googla litet på bilder “av” änglar. Och vad hittar du? Jo sockersöta bilder av barn och bilder av fagra unga kvinnor. Med vingar.
Men det stämmer nog ganska dåligt med verkligheten.
Det finns en hel del bibeltexter där folk faller på “sitt ansikte” i bävan och maktlöshet.
I Daniels bok, kapitel 8 läser vi verserna 15 till och med 18:
När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den, fick jag se en gestalt som såg ut som en man stå framför mig. Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade: “Gabriel, uttyd synen för honom!”
Då kom han nära platsen där jag stod, men jag blev förskräckt när han kom, och jag föll ner på mitt ansikte. Han sade till mig: “Ge akt på detta, du människobarn, ty synen syftar på ändens tid.” Medan han talade med mig, föll jag bedövad ner med mitt ansikte mot jorden. Men han rörde vid mig och reste mig upp igen.
Nu var det visserligen en ängel av högt rang, men tänk dej att det hade varit 10.000 stridsfärdiga änglar.
De hade säkerligen klarat av att skrämma bort den romerska vakten. För dessa föll till marken av förskräckelse när Jesus tillkännagav sig för dem.
Johannes evangelium 18:3-6
Judas tog med sig den romerska vakten och ett antal av översteprästernas och fariseernas tjänare och kom dit med facklor, lyktor och vapen. Jesus, som visste om allt som skulle hända honom, gick ut och sade till dem: “Vem söker ni?” De svarade: “Jesus från Nasaret.” Han sade till dem: “Jag Är“. Bland dem stod också Judas, han som förrådde honom. När Jesus sade till dem: Jag Är, vek de tillbaka och föll till marken.
De som förnekar att Jesus Kristus ÄR Gud håller inte med om att Jesus här uttalade Gudsnamnet “Jag Är”. Men om det bara hade varit ett vanligt “det är jag”, skulle verkligen den romerska vakten ha fallit till marken då?
Här inleds tilfångatagande, tortyr, skymfande och korsfästelse. Och i allt detta skede ett par mycket unika saker.
- Jesus hade makt och använde den att inte utöva makt över de som misshandlade honom.
- Jesus var oskyldig men tog på sig allas vår skuld.
Detta är så främmande för oss att vi knappast kan föreställa oss det.
Den onda naturens önskan är precis motsatsen till detta. Skylla ifrån sig! Neka till skuld! Hämnas!
Litteratur, teater och film är fulla av historier där våld och hämnd segrar. Och dessa historier utövar en mycket stor attraktion.
Paulus manar oss i Rom. 12:19 “Hämnas inte, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen. Ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren.”
Och detta kan inte kopplas loss från Jesu egna ord i Matt. 6:14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.
Och nu kommer jag till artikelns huvudtema.
Jag känner personligen till situationer där någon har blivit beskylld för saker denne inte hade gjort. Situationer där dessa beskyllningar har lett till kollaps av familjerelationer och i en del fall social misär.
Hur många finns det som blivit dömda till fängelse på grund av falska beskyllningar? Ja, tyvärr en hel del.
Och i länder som praktiserar döds-straff leder detta till att oskyldiga avrättas.
Ibland leder falska beskyllningar till skador som blir livslånga.
Detta är utan tvekan ett lidande som många bär på och inte vågar tala om med andra människor av rädslan att dessa skall tänka “ingen rök utan eld”.
Det antastar ande kropp och själ i det att det påverkar vår förmåga att lita på andra och att erbjuda förtroende. Trons grund!
Det har samma effekt som misshandel, missbruk och bedrägeri.
Men det finns en som av eget val genomgick detta. Som tog på sig skulden för alla falska beskyllningar, allt missbruk och allt bedrägeri.
Johannes skrev, i sitt första brev 1 John 1:9 “Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.”
Och i bönevrån kan vi frimodigt komma inför Herren och tala om allt som gör ont. Han vet allt om hela situationen. Där kan vi tömma ut våra hjärtan som vatten inför hans tron. Klag. 2:19a “Stå upp, ropa högt i natten, när dess väkter begynna, utgjut ditt hjärta såsom vatten inför Herrens ansikte;” Fil. 4:6 “Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse.”
Det finns ingen annan väg i detta lidande, under detta lidande, genom detta lidande, ut ur detta lidande!
/Kjell
Till sist de mäktiga orden i Jesaja 53.
3 Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi räknade honom för intet.
4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.
5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.
6 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom.
7 Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.
Sela!
PS.
Detta är den fjärde artikeln i serien om lidande. Här hittar du nummer ett och nummer två och nummer tre.
Views: 42
Mediedrevet kan jag sällan se annat än ondskefullt. Även om det skulle visa sej att det finns eld bakom röken. Drevet går fort, fakta hinner inte kollas upp, rykten görs till fakta osv. Delsanningar blir hela sanningar. Hur hanterar man detta? Det är inte politiskt korrekt att tycka synd om makthavare och politiker. Det är dessa som råkar ut och de är också bara människor. Många tar mycket illa vid sig. Man kan ibland läsa om det i deras biografier många decennier senare. Resultatet på sikt blir att tricksare blir politiker, när man ändå kan bli utsatt för ett drev kan man lika gärna tricksa medan man kan. Det är en fara för demokratin. Någon journalist kommer nu säkert opponera sig och säga att journalistik är att bevaka makten. Det är riktigt. Så länge bevakningen görs av en sanningslidelse och inte för att enbart skada en person.
Några gånger har jag sett tidningsskriverier om personer jag känner. Även i så kallade seriösa tidningar. När jag vet vad som är rätt och ser vad som skrivs blir jag kallsvettig. Och man kan ställa sej frågan: hur mycket är sant i alla de fall där jag inte känner till bakgrunden? Går det att lita på något som skrivs överhuvudtaget?
Journalistiken är den moderna tidens avrättningsmetod. Resultatet kan bli begränsningar i yttrandefriheten av politiker som har gett upp lidelsen för rätt och sanning och bara ser till sig själv. Då begränsas även journalistiken. Se Ryssland. Det är svårt att förstå att journalistiken på detta sätt gräver sin egen grav. När man upptäcker det (när man vill upptäcka det) är det för sent.
wildwest (Reply)
Well put.
Kjell: “De som förnekar att Jesus Kristus ÄR Gud håller inte med om att Jesus här uttalade Gudsnamnet “Jag Är”. Men om det bara hade varit ett vanligt “det är jag”, skulle verkligen den romerska vakten ha fallit till marken då?”
Daniel: Har också funderat över detta. Mycket bra bevis för Jesu gudom.
Resten av denna post är nog en av våra svåraste uppgifter som kristen att vara lik Messias i detta avseende. Ta saker och ting “bönevägen”. Vara stilla mitt i stormen e.t.c.
OM vi är döda i Kristus BÖR vi inte reagera på spått och hån.
Det är som sagt ingen lätt uppgift och därför tillhör denna post en av dina viktigare poster.
Sedan var det ju inte alla gånger ledarskapet i Apg satt tysta när de anklagades. Paulus använde t.o.m. vid något tillfälle sin rätt som Romersk medborgare i en situation han skulle kunnat strunta i att bemöta.
Hur vet vi när vi ska stå upp och försvara vår rätt och när vi ska bita ihop? Hur applicerar vi Guds Ord i bloggsfären?
mvh
D
MyTwoCents – http://www.aletheia.se (Reply)
Tack och Guds frid och Gud välsigne dig!!!
Ronny (Reply)
Vänner jag ser att alla kommentarerna här i denna tråd fastnar i moderation. Och jag satt inte vid datorn mycket idag….
Faktiskt fastnade även denna min kommentar. 🙂
Skall försöka hitta orsaken.
Hoppas att ni har överseende med denna hitch.
/Kjell
Kjell (Reply)
MyTwoCents skrev: “Hur vet vi när vi ska stå upp och försvara vår rätt och när vi ska bita ihop? Hur applicerar vi Guds Ord i bloggsfären?”
Nu skrev jag visserligen utan att tänka på något speciellt fall, och absolut utan någon referens till bloggsfären.
Men jag är ju inte pacifist som du vet.
Jag tror att man alltid gör väl i att försvara sig.
Frågan är väl alltid hur man bäst kan göra det..
Ibland kan man vinna mer på att inte acceptera en utmaning.
Ibland kan utförliga fakta vara bäst.
Och ofta mår man väl bättre om man inte accepterar falska anklagelser.
En sak är säker. Med böjda knän i bönevrån får man bättre idéer än om man känner att man måste hasta sig att prestera i egen kraft.
/Kjell
Kjell (Reply)
Vi ska alltid försvara vår rätt! Vi ska dock inte åberopa vår rätt när vi vet att vi har fel – det kallas falskt vittnesbörd i Bibeln. Kristna är ju inte plötsligt rättslösa jordiska varelser som man kan behandla hur som helst. Kristna borde vara saltet på jorden som visar hur en ideal värld ser ut, det handlar även om mitt egenvärde. Kristendom ska inte vara en massa mer eller mindre underliga andliga övningar, kristendom är väldigt basic – hur jag lever det bästa liv jag kan leva. Jag ska älska mej själv lika mycket som jag älskar andra. Jag älskar inte mej själv om jag anser mej vara spottkopp.
Vi lever i en sån pacifistisk miljö så att vi har glömt hur vi har chansen att kunna leva som vi gör. Det beror på militära segrar i det förgångna. En del högst rättfärdiga, andra mycket orättfärdiga (angreppskrig). Man märker ibland hur vi resonerar även i civilsamhället: rättsväsendet kostar mer än vad folk förstör, låt folk hellre förstöra, man kan skada en rånare genom att skjuta, så låt honom istället löpa, pengar är bara pengar och brottsoffer kan skickas till psykolog. Vi är redan rätt långt ut på rutschkanan i det här avseendet.
wildwest (Reply)
wildwest skrev: “Vi ska alltid försvara vår rätt! Vi ska dock inte åberopa vår rätt när vi vet att vi har fel – det kallas falskt vittnesbörd i Bibeln.”
Det där tror jag är otroligt viktigt.
Frågan är om vi någonsin kan bedöma hur mycket egen skuld vi har.
Den som blir beskylld för något och 90% är falsk beskyllning, men 10% har någon förankring i verkligheten sitter i fällan.
Oerhört svårt, om inte omöjligt, att erkänna de 10 procenten. För sedan kommer ju misstankarna och förhandlingarna om de 90 procenten.
Samma med förlåta och ursäkta.
Bara Gud vet precis, i varje specifikt fall, hur mycket som kan ursäktas och hur mycket som behöver förlåtas.
Kanske har du hört det cyniska uttalandet om våra jordiska lagar. Jag tror det kommer från Frankrike.
Inför lagen är alla lika. Det är lika stort brott om en multimiljonär stjäl en limpa som om en svältande, hemlös fattiglapp gör det.
/Kjell
Kjell (Reply)
wildwest,
Intressant att du tar upp liknelsen med pacifism och angreppskrig. Innan jag kom in här för att läsa kommentarer skrev jag en liten post om vådabekämpning (friendly fire): http://aletheia.se/2011/11/15/vadabekampning som jag ser som en fara inom delar av kristenheten idag.
Kjell,
“Den som blir beskylld för något och 90% är falsk beskyllning, men 10% har någon förankring i verkligheten sitter i fällan.”
Vet inte om du kan kolla youtube klipp men jag tar upp samma tanke i en predikan för ett par veckor sedan:
http://aletheia.se/2011/11/07/predikan-av-mytwocents-tro-nad-skriften-allena
Nämnde just det att det är lätt när anklagelser haglar att i det låt oss säga 75% av anklagelserna är fel, 100% av anklagelserna sker av till synes grumliga motiv, sedan strunta i de 25% av anklagelserna som kanske bottnar i något. Du körde 90/10 och jag 75/25 men tanken är densamma som i paragrafen jag kopierade in.
Svaret på bästa reaktion/agerande utifrån denna bloggpost är hur som helst så pass svår att jag tillhör dem som inte vågar ge några färdiga svar. Med detta sagt tycker jag ändå att den manar till eftertanke vilket är bra.
Tyvärr brukar denna typ av viktiga poster inte få samma uppmärksamhet som andra…
Tack igen Kjell.
mvh
D
MyTwoCents – http://www.aletheia.se (Reply)
MyTwoCents skrev: “Tyvärr brukar denna typ av viktiga poster inte få samma uppmärksamhet som andra…”
Jo, det är ju ett känt faktum. Antalet kommentarer är omvänt proportionellt mot artikelns viktighet. 🙂
Jag har ännu två artiklar i serien “lidande” i huvudet, eller är det hjärtat?
En av dem kommer att behandla självförvållade lidanden. (Utan att döma och anklaga.)
Och en av dem, kanske mycket kort, funderar jag på att kalla “Väktar-väktare – Ulvarnas medhjälpare”.
Men först kommer en gästblogg av en mycket oväntad känd person.
/Kjell
Kjell (Reply)
“Jag har ännu två artiklar i serien “lidande” i huvudet, eller är det hjärtat?”
– Kanske lite av båda. Gud är inte så ologisk som många tror…
Var välsignad
/D
MyTwoCents – http://www.aletheia.se (Reply)
MyTwoCent: Skummade igenom Din bloggpost om vådaeld. Ja, det är tragiskt men krig är aldrig särskilt snygga, inte som ett översiktligt strategispel på datorn där man har helikopterperspektivet. Man räknar med en viss procent egna förluster, 8% kan vara ganska rätt.
I kristna sammanhang tror jag vi gör ett stort fel. Det handlar inte om att vi inte ska vara kritiska mot nya företeelser som spretar och ger konstiga intryck, men det handlar om att vi ibland buntar ihop medkristna o pastorer med företeelser som de inte har att göra med. Någon pastor har haft en vän, sedan länge död o begraven, men vännen påstods vara frimurare. Alltså är pastorns hela budskap, sisådär 25 år senare, färgat av frimureri och man måste misstänka honom för det. Den varianten av inte så “friendly” fire läser man ofta på bloggposter.
Jag kan ju bidra till temat genom att säga att en av mina bättre vänner, en tjejkompis sedan 10 år, säljer sexleksaker för kvinnor. Hur betraktas jag nu? Som möjlig våldtäktsman? Som förespråkare för fri sex i varje buske?
Den här biten är farlig. Vi dyvlar på folk åsikter dom inte har bara för att de har setts med någon som har dessa åsikter. Ryktena sprids och blir självständiga. Här måste vi alla vara mycket försiktiga, ta till oss det goda, pröva allt och inte ramla i fällan att bara hänga upp oss på en enstaka negativ vibb.
wildwest (Reply)
wildwest,
Någon skrev en kommentar på Andreas Glandbergers blogg (numera nedlagd) får ett par år sedan som jag försökt ta till mig; När lögner eller halvsanningar läcker ut på nätet är det som att riva hål på en dunkudde och sprida fjädrarna för vinden.
När man senare upptäcker att det som sades inte var sant är det lika svårt att få stopp på lögnerna som att samla ihop alla fjädrarna igen…
Var välsignad!
/D
MyTwoCents – http://www.aletheia.se (Reply)
wildwest,
“Jag kan ju bidra till temat genom att säga att en av mina bättre vänner, en tjejkompis sedan 10 år, säljer sexleksaker för kvinnor. Hur betraktas jag nu? Som möjlig våldtäktsman? Som förespråkare för fri sex i varje buske”?
Nej, absolut inte, men mera som en man med lite dåligt omdöme kanske ? 🙂
Förlåt Broder, var mest för att retas lite med dig, kunde inte låta bli. Usch vad dumt!
Men Guilt by Association är inte alltid felaktigt, det räcker dock inte som “bevisföring”, det håller jag med om.
Men om det, exempelvis, redan finns flera frågetecken kring en persons ärlighet och denne dessutom umgås med notoriska lögnare, så försvagar det ju heller inte misstankarna, anser jag.
Man kan driva allting in absurdum, vilket inte alltid gagnar sakfrågan, tycker ofta det gjorts detta med GBA.
Vänlig hälsning,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
wildwest,
wildwest skriver: “Den här biten är farlig. Vi dyvlar på folk åsikter dom inte har bara för att de har setts med någon som har dessa åsikter. Ryktena sprids och blir självständiga. Här måste vi alla vara mycket försiktiga, ta till oss det goda, pröva allt och inte ramla i fällan att bara hänga upp oss på en enstaka negativ vibb.”
Ja, vi borde verkligen försöka vara mer försiktiga. Vi är nog tyvärr ofta lite för bra på att döma efter “skenet”. Undrar om vi alls har förmågan i oss själva att döma en rätt dom, om vi inte har hjälp av Guds Ande…
Jesus blev ju ständigt utsatt för falska beskyllningar. Han om någon är ju exempel på en person som umgicks i “fel krestar”, bland festar, drinkare, prostituerade. Och vi som har läst i evangelierna vet ju vad fariséerna tyckte om detta…
Vi borde lära oss att se med lite mer barmhärtighet och kärlek på varandra. Att det är de sjuka som behöver vård, och inte de som anser sig själva vara friska. Vi får inte förkasta Herrens nåd, inte för vår egen del, och heller inte för andras del! Vi måste vara medvetena om att ALLA är vi syndare frälsta av nåd, att vi ALLA gör misstag ibland.
Som detta med de som beskylls vara “villolärare” t.ex. så tycker jag ofta att vi kan se en ganska föraktfull attityd från de människor som anklagar någon för att vara villolärare. Och om vi har denna attityd är vi garanterat fel ute! Det står i Guds ord att vi ska vara barmhärtiga även mot dem, se på dem med Guds kärlek, och försöka dra dem ur elden, fast med fruktan så att vi inte gör oss delaktiga i deras synder. Men tyvärr ser vi ofta exempel på just denna föraktfulla attityd. (Jag själv har smakat på detta, så jag vet vad jag talar om.) Och har vi denna attityd så har vi vandrat ut i mörkret, ut ur Kristus. Men tack och lov kan vi tack vare Jesus Kristus komma tillbaka in i ljuset igen, om vi bekänner våra synder. Nåden är ny varje morgon, det är en ständig överlåtelse!
Jag fick häromdagen några tankar om Guds kärlek. Det budet Jesus gav oss var att “älska varandra”. Och detta kan vi inte göra i egen kraft, nej vi måste ha Guds kärlek till vår hjälp. Och denna har vi utgjuten i våra hjärtan genom den Helige Anden. Det som kom starkt till mig var att vi kristna skulle behöva en större uppenbarelse om Guds kärlek, på bred front.
Om jag kunde få det uppenbarat för mig hur otroligt älskad jag är av Gud, hur otroligt värdefull jag själv är, trots alla mina egna fel och brister, och trots att jag är olydig ibland, så skulle jag bli mycket bättre på att se värdet även hos andra. Jag tror att en full uppenbarelse av denna Guds kärlek, om hur Gud ser på människan, hur älskad hon är bortom synden, så skulle vi per automatik få en större Gudsfruktan, och kanske en rätt slags fruktan. Vi skulle känna en enorm kärlek för alla andra människor omkring oss, och få en iver att rädda människor som vandrar i mörkret, vare sig de är dumma eller snälla människor.
Vi får be Gud om att uppenbara sin kärlek!
Frid,
Eva Helen
Eva Helen (Reply)
Det är en balansgång mellan att vara kritisk mot villolärare och att vara medmänsklig. Pauli skarpa ord mot Jesu bergspredikan. Min salig morbror lärde mej en sak. Det man säger runt köksbordet hemma i stugan om en person (många gånger pastor, präst, politiker) ska man kunna säja till vederbörande närvarande. Går man på den regeln har vi kommit långt.
Men vi får samtidigt inte bli så mesiga så vi inte kritiskt tittar på många av nutidens självutnämnda profeter, apostlar och vise män som gärna vill framstå som en slags ny inkarnation av Jesus själv. I ändens tid – och den lever vi sannerligen i – så stiger det fram en mängd villolärare. Här gäller det att vara vaksam.
Eva Helen: Det är en god tanke att vi skulle kunna dra nån amerikansk tv-pastor ur elden från vår position bakom en laptop i Sverige. Vi ska nog inte ha för stora världsförbättrarambitioner, då blir vi bara besvikna. Självklart ska vi påverka dem i vår närhet som är på fel väg, vare sig de är pastorer, självutnämnda profeter eller vanliga människor.
Antonia Berglund: haha, jo, men när jag lärde känna henne visste jag inget om home parties och liknande. Man får faktiskt en intressant inblick i en annan värld som har varit väldigt nyttig. Du är ju en snäll person, men börjar jag sprida den här infon på alla andra ställen så lovar jag att det snart blir liv i luckan. Och det var precis det jag menade. Är i ganska gott sällskap med Jesus i det här fallet, fast jag inte planerade det.
wildwest (Reply)