Lördagen den 8:nde Oktober blev Professor Wangari Maathai ärad i Uhuru Park i Nairobi.
Hennes kista var inte gjord av trä, utan av flätade snabbväxande plantor. Allt enligt hennes vilja.
Hon ärades med statsbegravning. Fast kanske det borde heta “statsbegravnings-ceremoni” för hon blev inte begraven. Efter ceremonin blev hon kremerad.
Presidenten, Premiärministern, Vice Presidenten, Regeringsmedlemmar, Pastorer, Präster, Imamer, Shamaner, Humanister, Amabassadörer, och många flera var närvarande och talade, predikade och bad.
Premiärministern var klädd i en svart kostym med prästkrage, och under den en vit skjorta med prästkrage.
Politiker, Religiösa ledare, Intresseorganisationer, Affärsmänniskor, från många nationer runt om i världen var närvarande för att visa respekt och deklarera att de är involverade i miljö, fred och frihetsrörelsen.
Tro nu inte att jag på något sätt vill uttrycka mej negativt om den modiga och framsynta kvinna som hyllades där. Hon har betytt mycket för Kenya och Afrikanska kvinnor. Hennes lott ligger i Herrens hand.
(För en riktig bild av situationen med tillbörlig ära för den hädangångna Wangari Maathai, se följande länkar.)
Det handlar om något helt annat. Det jag vill skriva om handlar om sammanblandningen av politik, religion, business och makt.
Den brittiske poeten William Blake skrev en serie texter som han utgav i en bok kallad “The Marriage of Heaven and Hell”. Enligt Wikipedia:
Äktenskapen mellan himmel och helvete (originaltitel The Marriage of Heaven and Hell, i annan översättning Himlens och helvetets äktenskap) är en bok av den brittiske poeten William Blake, skriven mellan 1790 och 1793. Det är en serie texter skrivna som en efterbildning av bibliska profetiska böcker, men som uttrycker Blakes egna romantiska tankar. Boken består både av Blakes målningar och hans dikter, och beskriver hans resa ned i helvetet, ett koncept han tagit ifrån Dante Alighieris Inferno och John Miltons Det förlorade paradiset. Liksom hans tidigare böcker trycktes Äktenskapet mellan himmel och helvete först av Blake själv, och kopiorna handmålades av honom och hans fru Catherine.
Hundrafemtio år senare utgavs en bok av C. S. Lewis. Lewis ville kalla boken “Who goes home?”, men utgivaren insisterade att boken borde heta “The Great Divorce”. Vilket positionerade den som en slags replik till Blakes bok.
Boken finns i Svensk översättning under titeln: “Den stora skilsmässan – En dröm”. Utgiven av Bokförlaget Libris, Örebro. ISBN 91-7194-162-2
På ett inledande blad citeras George Mc Donald:
Nej, det finns ingen undanflykt. Det finns ingen himmel med en smula helvete i sig – ingen möjlighet att ha kvar något av djävulen i våra hjärtan eller våra fickor. Ut måste satan gå med allt, hull och hår.
Det blir allt vanligare med så kallade “inter faith” arrangemang. Och det blir allt vanligare att politiska ledare även uppträder i religiösa roller.
Samtidigt ser vi i detta fall hur vetenskap även medverkar på ett hörn.
Jag tror att detta kommer att bli standard. Politik – Religion – Vetenskap kommer att spela huvudrollen i alla tre “facken”, understödda av media och lobbygrupper.
/Kjell
Views: 35
Kjell,
Det som du skriver här, tror jag, är ett tidstecken på den nyandlighet som föregår Vattumannens tidsålder, New Age. Men även är ett utgjutande av Antikrists ande. Babels tornet som försöker resa sig upp mot himlen. Vi skall, återigen, försöka skapa vår egen verklighet, bli som “gudar”.
Den falska ekumeniken har fastslagit att alla religioner har någon gemensam nämnare och att det är den vi skall enas kring, och inte det som eventuellt skiljer oss åt. Nästa steg i denna sekulariseringsprocess är att inlemma vetenskapen och den religiösa politiken i denna enhetssträvan, som du så riktigt påpekar. Detta är ett förberedande för att kunna ta emot Antikrist som världshärskare, som jag ser det. Han skall ju gå in på alla dessa områden och försöka skapa en falsk fred och “världsordning”. Med tanke på det kaotiska världsläget, lär han inte komma att sakna någon sysselsättning.
Avfallet (med alla sina villoläror) var det som (delvis) förberedde marken för denna (religions) synkretism, ett jättelikt smörgåsbord, där var och en plockar ur sin religion/filosofi, efter eget tycke och smak .Det tragiska är att vi som kallats att vara salt och ljus, i förruttnelsen, istället blev, själva den utlösande faktorn, för att en ny tid skulle kunna bryta in, där klyftan mellan denna världen och Kristi kyrka i det närmaste skulle osynliggöras ! Vi sökte världens vänskap, istället för Guds, och drog därigenom över oss en dom. Det är således sållningstid där Gud håller på att skilja agnarna från vetet. De som inte är för Honom är emot, det finns inte längre något utrymme i mitten, inget haltande på bägge sidorna. Snart är Nådens tid slut, och sedan stängs dörren. Vi får alla se upp, så att vi inte låter oss bedragas.
Men tack och lov, snart kommer den sanne Fridsfursten, Han allena som kan åstadkomma en sann enhet, och även återupprätta hela sin skapelse! .
Hälsningar,
Antonia
Antonia Berglund (Reply)
Antonia Berglund,
Personligen tror jag att vi har stor nytta av rådet Jesus gav i Matteus 10:16.
Jag tolkar det som ett uppdrag att vara taktisk utan att därför ändra sina övertygelser.
/Kjell
Kjell (Reply)
Jag hade tänkt försöka ta en time out från allt skrivande. Men så såg jag Antonias viktiga och riktiga inlägg här, som grep tag i mig på ett sånt sätt, som gör att jag ändå delger en del tankar om det skulle kunna fylla en funktion.
Jag håller med Antonia i vad hon här ovan skriver om att ”den falska ekumeniken, sekulariseringsprocessen att inlemma vetenskapen och den religiösa politiken i denna enhetssträvan, är ett förberedande för att kunna ta emot Antikrist som världshärskare, och försöka skapa en falsk fred och ‘världsordning’, att avfallet (med alla sina villoläror) var det som (delvis) förberedde marken för denna (religions) synkretism, ett jättelikt smörgåsbord, där var och en plockar ur sin religion/filosofi, efter eget tycke och smak.
Håller också med Antonia när hon så riktigt säger:
Men tack och lov, snart kommer den sanne Fridsfursten, Han allena som kan åstadkomma en sann enhet, och även återupprätta hela sin skapelse!
—-
Jag vill så försöka delge en del tankar jag har som fortsättning på allt detta riktiga som Antonia säger här.
Jag tror att det kommer att bli än mer komplicerat och att vi verkligen får se upp med att inte falla till föga för plagiatet av ”den sanne Fridsfursten”, som kommer att framträda innan, som dess kopia – en annan, en istället för Kristus, en falsk Messias och falsk världsfrälsare.
Jag tror förutom i de sammanhang som Antonia här anger, att detta förbereds genom en falsk väckelse av Messianska Judar, via dels en avfallen kristenhet, som vill framstå som Judevänliga och evangeliserande Judarna med ett falskt evangelium.
Tillika med de, som så riktigt menar sig ta avstånd från katolicismen, trosförkunnelsen och karismatikerna, men som likväl sällar sig till samma andas barn, med förnekelse av vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset:
Nyjudianisterna.
I katolicismen sker det via Mariadogmerna, där hon blir den egentligen frälsaren i sin syndfrihet. I trosförkunnelsen genom att tillvita Jesus en åtskillnad från Gud, så att han inte längre är Gud på korset.
Samma lära som i nyjudianismen, där Jesus inte ”är Guds fullhet lekamligen”, utan är en människa ”smord av Gud”, med ett speciellt uppdrag.
Alla dessa är egentligen samma andas barn, som förnekar vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Kan det då bli mer förvirrande, än när avfallets andas barn, förberedande och ledda av antikrists ande ”står i luven mot varandra” och var för sig menar sig vara de som rätt förbereder ankomsten av ”den sanne Fridsfursten”.
Nyjudianisterna menar sig vara lite före när det gäller att förbereda Kristi ankomst, genom att ”finna sina Hebreiska rötter”, fira de Judiska högtiderna, ritualerna och årstiderna. Jag tror det istället kommer att bidra till att bejaka och välkomna det falska plagiatet av den sanne Kristus.
——–
Min uppmaning är som alltid:
Släpp aldrig taget om vem Jesus ÄR, Gud själv kommen i kroppslig gestalt och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!
HaFo
Harry Forsgren (Reply)